IS framfart och tillbakagång

Transkript

1 Utbildningssammanfattning SOFI 19/

2 IS framfart och tillbakagång Arkeotopi = strävan efter att återvända till ett historiskt idealsamhälle, det tidiga islam. Salafism = riktning av islam som bygger på en imitation av Muhammed och den första generationen muslimer, deras traditioner, sedvänjor och regler. Ett behov av att skilja ut sig från andra militanta islamistiska grupper genom sitt konkreta statsbyggande; marknadsföringen av kalifatet. Anslutningen till IS genom emigration, hijra. Apokalyps: Vid den yttersta tiden ska ondskan förgöras i slaget vid staden Dabiq. Den som dör i striden för IS sak kallas för shahid, martyr. Jihad uppfattas av IS som kampen mot vad rörelsen ser som orättvisor och förtryck; centralt är att islam ska försvaras. Många grupper räknas som fiender: shiamuslimer, kurder, judar, kristna, oäkta muslimer, västerlänningar, västallierade, m.fl. Dessa fiendekategorier antas ofta konspirera med varandra. Ideologin vänder sig mot demokrati som styrelseform; Gud i centrum, inte människan. Bakgrunds- och samtidshistoria Ockupationen av Irak 2003 och kriget i Syrien 2011 utgör två viktiga bakgrundsfaktorer till Islamiska statens framväxt. IS territoriella mål: återupprätta kalifatet utifrån islams historiska expansion. Som självutnämnt kalifat kulminerar IS åren Man anses då vara den mest inflytelserika och förmögna terrororganisationen genom historien. Under den här perioden pikar även utresandeproblematiken. Omkring 300 personer från Sverige uppskattas ha åkt ner och anslutit till IS. I och med Rysslands och USAs ökade involvering i konflikten från 2015 börjar IS motgångar. När dessutom kurder i både Irak och Syrien ökar sitt militära tryck, börjar bit för bit av det självutnämnda kalifatet att glida IS ur händerna. Under 2017 förlorar IS sina två viktigaste Raqqa och Mosul. Med det förefaller statsbyggarprojektet vara förlorat (åtminstone inom en överskådlig framtid).

3 Framtiden Som organisation och i synnerhet ideologi är IS fortsatt relevant trots motgångarna i konflikten. Redan 2016 började propagandan skifta fokus från att locka människor att ansluta till kalifatet i Syrien/Irak, till att uppmuntra till attentat i sympatisörers hemländer. Västvärlden har redan utsatts för en rad terrorattentat som IS har tagit på sig ansvaret för. Flera av dem verkar dock inte ha varit dirigerade av IS. Snarare handlar det om individer, eller mindre grupper av sympatisörer, som agerar som självutnämnda medlemmar. Utifrån vad vi vet om Rakhmat Akilovs dåd i Stockholm 7/4-2017, förefaller han vara ett typexempel på detta. Den här sortens problematik är svår att bemöta, och sannolikt kommer den att vara fortsatt aktuell ytterligare en tid framöver.

4 Referenslista Erelle, Anna In the Skin of a Jihadist. HarperCollinsPublishers Napoleoni, Loretta Islamiska Staten. Livonia Print, Lettland Stern, Jessica., Berger J.M ISIS: the State of Terror. HarperCollins Publishers. Winter, Charlie. The Virtual Caliphate : Understanding Islamic State s Propaganda Strategy. Quilliam Rabassa, Angel & Benard, Cheryl Eurojihad: Patterns of Islamist Radicalization and Terrorism in Europe. Cambridge University Press. Speckhard, Anne, and Ahmet S. Yayla. Isis Defectors: Inside Stories of the Terrorist Caliphate. McLean, VA: Advances Press, Sandelin, Magnus. Jihad: svenskarna i de islamistiska terrornätverken. Stockholm: Reporto, Benotman, Noman, and Blake, Roisin. Jabhat Al-Nusra. Quilliam Foundation, n.d Knapp, Michael, Anja Flach, Ercan Ayboga, David Graeber, Asya Abdullah, and Janet Biehl, eds. Revolution in Rojava: Democratic Autonomy and Women s Liberation in Syrian Kurdistan. London: Pluto Press, Policy Briefs Aaron Y. Zelin. Interpreting the Fall Of Islamic State Governance. The Washington Institute for Near East Policy, 2017 David Pollock, Michael Knights. After The Kurdish Referendum: Regional Implications. The Washington Institute for Near East Policy, 2017

5 Kontakt