Apokalyptiska förställningar i Islamiska staten

Transkript

1 Apokalyptiska förställningar i Islamiska staten Al-Malhama Al-Kubra En religionsvetenskaplig uppsats Författare: Nikolinn Hörberg Handledare: Torsten Hylén Examinator: Gull Törnegren Ämne: Religionskunskap III, delkurs IV Kurskod: RK2027 Poäng: 7,5 hp Betygsdatum: Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access): Ja Nej

2 Abstrakt I denna forskningsuppsats riktas fokus på de apokalyptiska föreställningarna som finns i islam och i den Islamiska staten (IS). Apokalyps handlar om vad som händer innan jordens undergång och idéerna om apokalyps finns inom de flesta religionerna, men de skiljer sig dock ifrån varandra. IS tankar om apokalypsen handlar om att man ska upprätta ett nytt kalifat och förbereda inför al-malhama al-kubra. Al-Malhama betyder det hårda kriget och al-kubra betyder den stora, tillsammans översätts detta till den stora hårda striden. De förbereder inför al-malhama al Kubra genom att uppmana alla äkta sunnimuslimer till att vara med och slåss i den stora striden som kommer vid världens slut. Ytterligare en apokalyptisk föreställning är att Jesus ska återuppstå och slåss emot Dajjal (Antikristus). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur apokalyptiska symboler framställs i tidskriften Dabiq jämfört med hur de framställs i litteraturstudierna Apocalypse in Islam och The ISIS Apocalypse, samt hur dessa apokalyptiska symboler används för att skapa en vi och dem känsla. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur IS egna tidskrift Dabiq använder sig av apokalyptiska symboler, samt hur de också framställs i två olika böcker som berör ämnet. Målet är då att se om symbolerna används i tidskriften som de framställs i den vetenskapliga litteraturen. Uppsatsen belyser dessutom om de apokalyptiska föreställningarna ligger till grund för att det bildas en vi och dem känsla som teorin i uppsatsen framhäver kan förekomma vid val av specifika ord. Teorin menar att aktörer väljer ut och använder vissa ord för att övertyga andra religiösa människor till att få liknande åsikter som de vill framföra. De menar att aktörer försöker skapa ett vi mot dem. Materialet som används i studien är böckerna Apocalypse in Islam, är skriven av Jean- Pierre Filiu och The ISIS Apocalypse. The history, strategy and doomsday vision of the islamic state som är skriven av William McCants. Jag har också använt IS egna tidskrift Dabiq som började att ges ut under 2014 när de apokalyptiska föreställningarna var som störst. De metoder som används i arbetet är; Närläsning, en vetenskaplig analysmetod där syftet är att läsaren ska få en djupare förståelse för texten. Denna metod har använts vid inläsning av materialet. Det används en retorikanalys för att framställningen av analysen i uppsatsen. Även en komparativ, vetenskaplig metod har nyttjats för att beskriva och analysera skillnader genom jämförelser. Denna metod använder jag då jag jämför de apokalyptiska symbolerna i mitt valda material samt i jämförandet mellan tidskriften Dabiq och den utvalda teorin i uppsatsen. Resultatet visade att det används mer typiska apokalyptiska symboler i de två böckerna jämfört med IS egna tidskrift. Böckerna använder symbolerna för att informera läsarna om det apokalyptiska tänkandet inom islam, medan tidskriften använder dessa för att uppmana jihadistiska unga män runtom i världen vilken stor betydelse de själva har vid tidens slut. Det som lockar är att känna sig utvald av gud och att få vara del av någonting större än livet självt. Resultaten visade också att de apokalyptiska symbolerna både i tidskriften och i böckerna leder till en vi och dem känsla.

3 Innehållsförteckning Abstrakt Inledning Introduktion Problemformulering, syfte och forskningsfrågor Problemformulering Syfte Forskningsfrågor Metod Material Analys av metod och material Tidigare forskning Avgränsningar Teori Bakgrund Utmärkande apokalyptiska symboler i islam Utmärkande egenskaper hos salafistiska och jihadistiska rörelser Islamiska statens framväxt under 2000-talet Analys Apocalypse in Islam The Isis Apocalypse. The history, strategy, and doomsday vision of islamic state Dabiq, A call to Hijrah Dabiq, The failed crusade Jämförelse Diskussion Sammanfattning Referenser...25

4 1. Inledning 1.1 Introduktion Inom islam följer man regler som härstammar ifrån Koranen, sunna och haditherna. Det finns dock en mängd olika tolkningar och inriktningar av religionen. Människor är olika och man ser texter, riter och berättelser inom den islamiska traditionen utifrån olika perspektiv. Vissa väljer vilka element man ska lyfta fram, vilka texter, dogmer, personer, historiska händelser osv. som ska lyftas för att tex. stärka sin argumentation eller påverka andra, stärka en känsla av vi och dem eller skilja en grupp från en annan. Det finns massor av olika sammanhang och skäl till varför man väljer att göra detta. Jan Hjärpe berättar att vissa framhäver sin kärlek till Muhammad och därigenom lyckas skapa ett vi och dem, dvs. muslimer mot icke muslimer, på ett strategiskt vis (Sorgenfrei, Svensson, 22). Islamiska staten är en jihadistisk organisation som grundas på sina tolkningar ifrån Koranen och haditherna. Deras apokalyptiska föreställningar har alltid legat i fokus och drömmen om att förbereda inför Al-Malhama (den stora striden) på olika vis och försöka övertyga världen om att följa den rätta islam är en viktig del i den Islamiska staten. Den Islamiska staten har genom sina fruktansvärda handlingar påverkat hela vår värld och har en stor roll i dagens samhällsdebatt. Eftersom IS har så stark påverkan på samhället idag så kommer det även att uppstå frågor och diskussioner om den muslimska organisationen innanför skolans väggar. I det centrala innehållet för religionskunskapsämnet i gy11 framhävs det tydligt att man ska behandla olika individers och gruppers identiteter med koppling till religion eller livsåskådning. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. (gy11) På grund av den Islamiska statens framväxt under 2000-talet och dess påverkan på världen och media så anser jag att det viktigt i min yrkesroll som religionskunskapslärare på gymnasiet att ha grundläggande kunskaper om organisationen, både dess bakgrund och dess apokalyptiska föreställningar som ligger till fokus för gruppen och dess framväxt. Mitt intresse att göra denna forskning ligger därav både i min egen yrkesutveckling, samt i att kunna stötta andra religionskunskaps- eller historielärare i gymnasieskolan. 2

5 1.2 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor Problemformulering Det problem som ska studeras i denna uppsats berör de apokalyptiska föreställningarna som finns inom islam, med fokus på den Islamiska staten. Är världen uppdelad på vi och dem och har det i så fall någonting med apokalyptiska föreställningar att göra? Idag finns det inte så mycket forskning kring hur IS skriver om sina apokalyptiska tankar och om dessa bildar en vi och dem känsla, speciellt inte på svenska, där är forskningsfältet om Islamiska staten mycket liten. Jag ser det också som ett problem i skolans värld när diskussioner i klassrummet uppstår om den Islamiska staten och dess framväxt i mellanöstern samt påverkningar på världen när det finns så lite vetenskaplig information om organisationen på svenska. Jag ser därför att denna uppsats har en viktig betydelse i den mån att den kan hjälpa gymnasielärare i sin undervisning, men även i diskussioner om samhällsdebatter kring ämnet Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur apokalyptiska symboler framställs i tidskriften Dabiq jämfört med hur de framställs i litteraturstudierna Apocalypse in Islam och The ISIS Apocalypse, samt hur dessa apokalyptiska symboler används för att skapa en vi och dem känsla Forskningsfrågor Används de apokalyptiska symbolerna i Dabiq på det sätt som de beskrivs i den vetenskapliga litteraturen? På vilket sätt skapar apokalyptiska symboler en vi och dem känsla? 1.3 Metod I denna uppsats har jag valt att först använda mig av en närläsning som metod. Närläsning är en vetenskaplig analysmetod där syftet är att läsaren ska få en djupare förståelse för texten. Detta innebär att när jag har undersökt de apokalyptiska symbolerna i de religionsvetenskapliga böckerna och i tidskriften Dabiq, så har jag läst ord för ord, mening för mening i ett långsamt tempo för att granska, värdera och fundera över orden och textens betydelse och innebörd. I uppsatsen används även en retorikanalys för att gå djupare in på frågan HUR de apokalyptiska symbolerna framställs. Retorikanalys grundar sig i att försöka förstå och förklara vilken inverkan olika kommunikativa handlingar har. Kommunikativa handlingar är ett brett område som berör både tal och skrift, men även visuella handlingar. Riktlinjen är att retorik handlar om att förstå handlingar som påverkar människors tankar eller känslor. Visuella handlingar som att färga håret är en 3

6 tydlig retorisk handling där målet kan vara att man vill påverka andra människors tankar och uppfattning (Renberg, 14). I denna uppsats kommer jag dock rikta mig mot kommunikativa handlingar i skrift, med störst inriktning på de apokalyptiska symbolerna i tidskriften Dabiq. Vid en retorikanalys så kan man använda sig av tre olika metoder beroende på vad syftet med metoden är. De tre metoderna är; sändningsorienterad, ämnesorienterad och mottagarorienterad. En sändningsorienterad metod bygger på att man försöker rekonstruera författarens tänkande med skriften och funderar över vad det är som ligger till grund för texten, vilka motiv som författaren har med sin text. En ämnesorienterad metod innebär att man lägger fokus på texten och försöker tolka vad som menas med de specifika orden. Vid en mottagarorienterad metod så lägger man fokus på hur läsaren, mottagaren uppfattar och tolkar texten (Renberg, 16). Uppsatsen kommer att lägga sin vikt vid de två första retoriska metoderna, den sändningsorienterade som grundar sig på att försöka förstå författarens motiv med texten, samt den ämnesorienterade metoden som lägger fokus på tolkning av specifika ord och meningar. Med hjälp av dessa metoder kan jag också se om det framgår någon typisk vi och dem känsla i materialet. För att jämföra materialet har jag valt att använda mig av en komparativ metod. En komparativ metod är också en vetenskaplig metod, vars syfte är att beskriva och analysera skillnader genom jämförelser. Denna metod använder jag i diskussionsdelen då jag jämför de apokalyptiska symbolerna i mitt valda material Material Som första material har jag använt mig av tidskriften Dabiq som den Islamiska staten började att ge ut i juli Författarna kallar sig själva för Dabiq teamet. De valde namnet Dabiq ifrån platsen, den lilla byn som ligger norr om Aleppo i Syrien, enligt dem skulle byn spela en stor roll i vår historia, det var därifrån som erövringarna av Konstantinopel och Rom skulle starta. Jag har valt att använda mig av två nummer av tidskriften eftersom det är i dessa två nummer som Dabiq teamet skriver om sina apokalyptiska föreställningar och Al- Malhama Al- Kubra (Den stora striden). Det är det tredje och fjärde numret av Dabiq som används. De andra material som valts ut är två religionsvetenskapliga böcker. Den första Apocalypse in Islam, är skriven av Jean- Pierre Filiu. Författaren är från Paris i Frankrike och arbetar även där som professor vid Sciences Po. Filiu har tidigare varit gästprofessor vid Georgetown University i Washington, DC, samt vid Columbia University i New York. Filiu fick priset Augustin-Thierry för sitt verk Apocalypse in Islam som publicerades Boken Den andra boken, The ISIS Apocalypse. The history, strategy and doomsday vision of the islamic state, är skriven av William McCants. 4

7 McCants bor i Washington, DC i USA. Han specialiserar sin forskning på militant Islamism, arbetar på Johns Hopkins University och har själv utbildat sig på Princeton University. 1.5 Analys av metod och material Alla texter som har granskats i denna uppsats är på engelska. I tidskriften Dabiq har det engelska språket vid vissa tillfällen varit svårt att begripa. Detta beror främst på de termer på arabiska som inte förklarats närmare i texten. Jag har därav använt mig av ordlistor som förklarar de arabiska termer som finns med i texterna, detta för att underlätta förståelsen för mig själv och även för att det inte ska uppstå några misstolkningar utifrån min sida vid granskningsarbetet. I uppsatsskrivandet har jag även använt mig av dessa termer på arabiska, men en förklaring på svenska skrivs dock ut för att underlätta läsningen och förståelsen av denna uppsats. 1.5 Tidigare forskning I min sökning efter tidigare forskning av ämnet har jag använt mig av Högskolan Dalarnas bibliotek på deras hemsida. För att hitta akademiska publiceringar av vetenskapliga artiklar valde jag att trycka i peer review och fulltext för att kunna läsa hela artiklarna online. Mina sökord som jag använde i sökfältet var; apokalyps, IS apokalyptik, apocalypse, ISIS apocalypse, vilket ledde till att jag fann nedanstående artiklar. Andreas Brager har i sin kandidatuppsats IS mobilisation av följare och andra visioner skrivit om IS och hur organisationen lyckats att få så många följare. Hans syfte med uppsatsen var att ta reda på vilka metoder IS använder för att få fler medlemmar till organisationen och vilka drömmar och visioner IS har inför framtiden. Brager använder IS egna tidskrift Dabiq som material och som metod har författaren använt sig av en kritisk diskursanalys, som innebär att man analyserar sitt material för att sedan tolka det. Resultatet visade att IS försöker, genom att välja ut texter ifrån religiösa skrifter, visa att IS är den sanna tolkningen av islam, en tolkning som uppmanar till våld mot de som inte har samma tro eller tolkning av den islamska religionen. Resultatet om IS framtidsdrömmar delades in i tre ansatser. Förvärva politisk makt och få större kontroll över regionala landområden, få stöd för sin tolkning av islam och att andra muslimer ska acceptera att IS styr det muslimska kalifatet. Det sista resultatet var att slå ner alla teologiska motståndare (Brager). Scott Philip Segrest har skrivit artikeln ISIS s will to apocalypse. Författaren ansåg att forskare inte hade behandlat den apokalyptiska dimensionen inom ISIS med tillräckligt djup och hans syfte blev därav att försöka identifiera den existentiella dynamiken och relaterade teologiska eller ideologiska konstruktioner som driver apokalyptiska rörelser, med fokus på ISIS. Segrest använder sig av en mängd litteraturer i sin forskning, bland annat har vi McCants, Filiu och David Cook. 5

8 Författaren säger i sina resultat att ISIS ledare påstår att allt de gör, är i guds tjänst, men att sanningen är att de vill spela gud (Segrest). Rapporten Det digitala kalifatet en rapport om IS propaganda från FOI skriver om den propaganda som framförs i terrororganisationen Islamiska staten. Syftet med rapporten var att belysa olika aspekter av den digitala propagandan inom IS. De riktar sig framförallt mot hur budskap sprids och förmedlas. Det material som använts i denna rapport är ifrån digitala källor som är öppna och tillgängliga för alla. I detta material används bland annat tidskriften Dabiq (Kaati.red). 1.6 Avgränsningar Jag har i denna forskning valt att avgränsa mig till två av de tidigaste utgivningarna av tidningsartikeln Dabiq, nummer 3 som heter A call to Hirja och Dabiq 4 som heter The failed crusade. Detta beror på att dessa artiklar gavs ut under 2014 då Islamiska staten hade lyckats ta över staden Dabiq och upprätta ett nytt kalifat. Tankarna om apokalypsen var därmed som störst under denna tid. De apokalyptiska symboler som jag har valt att avgränsa mig till och söka efter i mitt material behandlar framställningen om Al- Malhama Al- Kubra (Den stora hårda striden) och apokalyptiska föreställningar (Tidens slut). Jag kommer också avgränsa mig till den sunnitiska synen på apokalyps, där profetens efterkommande Mahdi kommer komma ner på jorden och leda alla slagskämpar i den sista striden för att utrota alla som inte tror på den äkta islam. Eftersom IS har en stark tro på sunnitisk islam så kommer därmed den shiitiska synen på apokalyps inte att tas upp i forskningen. Jag vill dock informera om att skillnaden bland annat är synen på Mahdi. Enligt shiitisk islam så finns redan Mahdi på jorden och han uppenbarar sig för dem som behöver hans hjälp och som tror på honom (Filiu, xix). 1.7 Teori Simon Sorgenfrei och Jonas Svensson skriver i Det digitala kalifatet om Religiopolitiskt språkbruk. De berättar att islamologer har forskat kring ord och teckens påverkan på känslor, om orden och tecknen frammanar några föreställningar hos muslimer. De menar att aktörer använder vissa ord för att övertyga andra religiösa människor till att få liknande åsikter som de vill framföra. De menar att aktörer försöker skapa ett vi mot dem (Sorgenfrei, Svensson, 22). Författarna berättar om Jan Hjärpe som är professor inom islamologi. Enligt Hjärpe så består traditionen i islam av olika delar, vilka används av aktörer när de vill uppnå olika skäl. Delarna är t.ex. dogmer, texter, riter, berättelser, personer. Osv. Han förklarar att aktörerna väljer ut delar som passar deras syfte för stunden, det kan vara att man vill stärka en vi känsla i en grupp, eller att man vill skilja på olika grupper så det blir en uppdelning av vi mot dem. Aktörer använder också gärna ord som stärker en känsla av muslimsk gemenskap, en så kallad umma (Sorgenfrei, Svensson, 22). Att aktörer väljer ut olika ord för att påverka behöver dock inte vara medvetet, utan kan vara helt omedvetet och ske av en gammal vana. 6

9 Författarna menar att för att man ska analysera och förstå ett språkbruk så behöver man först grundläggande kunskaper. Man måste förstå att olika texter varierar och att de kan tolkas på olika sätt och vis, vilket kan leda till konflikter. Därav brukar man använda sig av hjälpmedel, så som ordlistor eller datorprogram för att förstå ord och begrepp. För att förstå det islamiskt språk så måste man ha kännedom om vilka specifika sammanhang det finns. Det kan t.ex. vara ord som refereras direkt från Koranen, eller uttalanden från profeten. Det som har stor betydelse är i vilka sammanhang orden skrivs ut, vilket syfte författaren har med texten, eller vem det är som skriver eller säger det (Sorgenfrei, Svensson, 23). I islam är Koranen den text dit muslimer vänder sig. Den sägs innehålla guds egna ord till människorna, förmedlad till profeten Mohammad. Koranen är dock inte den enda text som muslimer vänder sig till utan också haditherna. Dessa texter innehåller berättelser om Mohammads liv, vilket används som ett hjälpmedel för muslimerna att få veta hur de ska leva sitt liv (Sorgenfrei, Svensson, 25). I Sorgenfrei och Svenssons teori ligger fokus på språkbruk som gör att det skapas en gemenskapskänsla inom gruppen, vilket leder till att gruppen avgränsas från de andra. Det uppstår även en känsla av att rättfärdiga våld mot de andra som står utanför gruppens gemenskap. Det kan vara användningen av enstaka ord från Koranen som används som heliga markörer, för att religiöst legitimera sina avsikter. Både autentiska hadither och salafister känner att Koranens ord har en stark auktoritet (Sorgenfrei, Svensson, 24 25). Ordet jihad används på två olika sätt inom islamska traditioner. I vissa traditioner innebär jihad en kamp mot individuella drifter, under handlingar så som bön, fasta m.m. Detta jihad används för att uppnå den andliga och varma religiositeten. Den andra innebörden av jihad som används i vissa traditioner och grupper är en militär jihad. Denna jihad av väpnad kamp finns i två olika former. Den första innebär att man använder det som en försvarskamp när muslimska områden blir attackerade. Den andra formen innebär att man är en del av en gemensam grupp som har bildats av en ledare, en kalif. Målet är att hela världen ska lyda under kalifen. En regel inom jihad är att man inte får döda andra muslimer, de som går emot detta måste först stämpla de motsträvande muslimerna för otrogna, också kallat takfir (Sorgenfrei, Svensson, 26 27). Författarna förklarar att vissa ord kan missförstås av personer som inte pratar arabiska, eller som förstår språkbruk. Ett sådant ord kan vara exempelvis innovation, bid a. På engelska kan ordet ses som något positivt, men inom den Islamiska staten har ordet en stark negativ innebörd. Det kopplas till en sann islam och används som skällsord mot shiamuslimer, sufimuslimer eller andra muslimer runtom i världen som inte följer samma religiösa tradition som dem själva (Sorgenfrei, Svensson, 27). Den Islamiska staten är en salafistisk grupp, vilket medför att de följer de tre första generationerna av muslimer. Dessa kallas för de tre föregångarna, al-salaf al-salih. De föreställningar som finns inom den Islamiska staten är att man ska återskapa urtiden som var, till dagens samhälle och följa urtidens tro, utövning av religionen och lagen (Sorgenfrei, Svensson, 28). För att påverka så använder man ord som objektiveras, dessa kan vara platser, personer eller händelser. Ett sådant ord är bl.a. jahilyya okunnighet, eller som Islamiska staten hade översatt det ogudaktighet. Ordet kopplas till tiden innan 7

10 gud kommer att uppenbara sig i Mecka, när världen är fylld av kaos och förtryck. Allt kaos i världen ska då ersättas med islam. Det är här i historien vi är idag enligt Islamiska staten (Sorgenfrei, Svensson, 29). Ytterligare ett objektiverat ord är hijra som kopplas till Muhammads tid när han emigrerade från Mecka till Medina. Inom Islamiska staten ser man inte bara hijra som en händelse i vår historia, utan som en process som ständigt pågår. De kopplar ordet till de emigranter som idag går med i IS, muhajirun, vilket lockar dem att gå med, att få vara en del av en mytologisk världsbild (Sorgenfrei, Svensson, 29 30). Sorgenfrei och Svensson berättar att skapandet av en gemensam vi känsla grundar sig i den hijra som fanns under Muhammads tid och som enligt IS finns kvar idag och bildar en umma, en gemenskap bland muslimer. Detta gör att när man talar om hijra så bildar det en känsla av vi, som står enade. Det är idag vanligt med att dessa religiösa muslimer i salafistiska grupper offrar sig och dör för kampen om en gemensam umma. Dock är det inom islam förbjudet med självmord och detta kritiseras Islamiska staten mycket för, då de tillfogar detta (Sorgenfrei, Svensson, 30 31). Islamiska statens mål är att upprätta kalifatet (vilket de gjorde 2014). Ordet kalifat kommer ifrån det arabiska ordet khilafa och khalifa betyder kalif. När Islamiska staten pratar om kalifatet syftar de på den första tiden efter Muhammads död, under de fyra första kalifernas tid. Det är denna tid som de vill återskapa och målet är att den ska finnas en kalif, en ledare över umman. Dock har det tidigare funnits en mängd olika kalifat som störtats genom vår historia, där har vi bl.a. umayyadiska kalifatet, abbasidiska kalifatet och det osmanska riket. Dock har inget av dem lyckats med att ena alla muslimer under en kalif (Sorgenfrei, Svensson, 31). För Islamiska staten är det viktigt att uppnå ett idealiskt samhälle där allt ska styras efter sharia, guds vilja, en lag som sägs vara stiftad av gud själv. Sharia har olika betydelser för olika människor. För vissa handlar det om individen och dess egna religionsutövning, medan betydelsen för andra innebär att hela samhället ska styras efter sharialagarna. Det är det senaste som IS strävar efter. Det skiljer även mycket åsikter på vilken tolkning av sharialagarna som man ska följa. Enligt Islamiska staten följs endast de tolkningar som kommer från al-salaf al salif, de tidigaste muslimerna och man har inte heller någon respekt för andra tolkningar (Sorgenfrei, Svensson, 32 33). Författarna beskriver att Islamiska staten framhäver en bild av en gemenskap, en umma, på samma sätt lägger de fram en bild av icke muslimer, crusaders. korsfarare. Detta ord används som en legitimitet av jihad. Dvs. att det är IS plikt att försvara sig själva mot korsfararna och de framställer sig själva som offer. Det blir en kamp mellan guds anhängare, de goda (de själva), mot de onda som är guds fiender (icke muslimer) (Sorgenfrei, Svensson, 33). I Koranen och haditherna finns där vissa ord som används för att urskilja människor från andra, så kallade vi eller dem. Det är ord som Islamiska staten använder sig mycket av och några sådana ord är; murtadd, avfällning, vilket är en person som varit muslim, men som övergett sin tro, straffet för detta är döden. 8

11 Munafiq, hycklare, innebär främst att man säger en sak men menar en annan, men detta ord har större betydelse i islam. Använder man ordet så menar man en som låtsas vara muslim och som dessutom motarbetar islam. Rafida, förnekare, är ett ord som används mot speciellt shiamuslimer. Då syftar man på att de förnekar tron på de första kaliferna. Eftersom Islamiska staten själva grundar sin tro på dessa har ordet speciell betydelse för dem och används flitigt. Ett annat ord som används är kafir, otrogen. Författarna beskriver att detta ordet syftar på alla icke muslimer. Det används sällan i Koranen, men på de ställen där det inträffar syftar det på de motståndare som Muhammad hade mot sig i Mecka. Enligt Islamiska staten är de otrogna medvetna om religionen, men de tar aktivt avstånd ifrån den. Det ses som en stor trots emot gud själv och därmed utses dem av Islamiska staten att vara kafir. Enligt islam så får man inte skada andra muslimer, men om en ledare utser personer att vara kuffar (kafir)så ses de inte längre som muslimer och det blir därmed legitimt att föra jihad, heligt krig mot dem (Sorgenfrei, Svensson, 34 35). 2. Bakgrund 2.1 Utmärkande apokalyptiska symboler i islam Inom islam så finns det några utmärkande apokalyptiska symboler, dessa nämns nedan. 1. The false messiah anti-christ, Masih ad-dajjal shall appear with great powers as a one-eyed man with his right eye blind and deformed like a grape. Although believers will not be deceived, he will claim to be God, to hold the keys to heaven and hell, and will lead many astray. In reality his heaven is hell, and his hell is heaven. The Dajjal will be followed by seventy thousand Jews of Isfahan wearing Persian shawls. 2. The return of Isa (Jesus), from the fourth sky, to kill Dajjal. 3. Ya'jooj and Ma'jooj (Gog and Magog), a Japhetic tribe of vicious beings who had been imprisoned by Dhul-Qarnayn, will break out. They will ravage the earth, drink all the water of Lake Tiberias, and kill all believers in their way. Isa, Imam Al-Mahdi, and the believers with them will go to the top of a mountain and pray for the destruction of Gog and Magog. God eventually will send disease and worms to wipe them out. 4. A huge black cloud of smoke will cover the earth. 5. Dabbat al-ard, or the beast that will come out of the ground to talk to people. 6. The sun will rise from the west. 7. Three sinkings of the earth, one in the east, 8. One in the west, 9. And one in Arabia. 10. The second blow of the trumpet will be sounded, the dead will return to life, and, out of Yemen, will come a fire that shall gather all to Mahshar Al Qiy'amah (The Gathering for Judgment) (Islamic eschatology). 2.2 Utmärkande egenskaper hos salafistiska och jihadistiska rörelser I islamistiska traditioner så finns där några traditionella egenskaper, dessa har sedan formats och tolkats på sitt egna unika vis i olika salafistiska och jihadistiska rörelser. Egenskaperna är; tawhid (att erkänna guds enhet), hakimiyya (suveränitet), al-wala och al-bara (kan översättas till lojalitet till de rättrogna och 9

12 avståndstagande från de som inte tror), jihad och takfir (bannlysning, förklaring på att någon är icke troende) (Maher, 13 14). Osama bin Laden var oerhört kritisk till de muslimer som inte ville leva efter dessa punkter och han ansåg att dessa måste fördömas. Man måste följa de lagar från sharia eller takfir och vara lojal mot salafism, jihadism. Detta innebär att ingen samlevnad mellan muslimer och icke troende får accepteras (Maher, 15). Tawhid innebär att man ska tro på en enda gud, detta är en kärna inom islam och den viktigaste faktorn i salafistiska rörelser. Alla tankar som går emot tawhid slås bort. Genom handlingar ska man visa att man klarar av att leva efter tawhid, detta kan man göra genom att slåss, för Allahs skull (Maher, , ). Hakimiyya uppstod efter de erfarenheter som man fick efter kolonialismen. Politiska islamiska tankar bildades och de som var emot västvärldens politiska kultur upprättade guds suveränitet i det politiska systemet, dvs hakimiyya. Detta garanterar inte bara att gud har rättigheter utan också en stor auktoritet (Maher, ). Al- wala och al-bara betyder kärlek och hat och är en idé om personliga beteenden hos människor. Det är ett verktyg som används i salafistiska och jihadistiska grupper för att skilja på lojala troende personer och de som icke är troende (Maher, ). Al-Qaida använde sig av denna metoden för att se vilka som var motståndare och inte. Rörelsen krävde från muslimer att de var skyldiga dem alwala al bara. De som inte gick med i al-qaida skulle därmed dödas för kätteri (Maher, ). Även Maher berättar om Jihad. Han menar att det är mycket viktigt i den islamska religionen och syftet med jihad är att bevara religionen som den är och sprida den till icke troende länder. Jihad grundar sig i tiden då profeten Mohammad levde och bodde i Medina. Under denna tid så fanns det ingen lära om krig i religionen, trots alla förföljelser som både han själv och hans följare råkade ut för. Vers 22:39 i Koranen tolkas till att det är lagligt att slåss mot de som har slagits. Tillstånd att slåss mot de som har slagits, för de hade fel och Allah kan ge dem seger. Denna tolkning använder salafistiska och jihadistiska organisationer för att legitimera sitt våld (Maher, 37 40). Takfir är ett omtolkat koncept i salafistiska och jihadistiska organisationer som t.ex. Islamiska staten. Tanken är att man ska dela på dem som är troende och de som är icke troende. Detta har använts av Islamiska staten för att skilja på lojala muslimer och icke lojala (Maher, 71). 2.3 Islamiska statens framväxt under 2000-talet Redan under 1900-talet så fanns det jihadistiska rörelser vars mål var att skapa ett nytt kalifat. De har en stark tro på att Mahdi ska komma ner på jorden och hjälpa de äkta muslimerna i den sista striden. Vid apokalypsen så kommer gud att döda alla icke troende med döden (Fazlhashemi, ). År 1999 åkte den jihadistiska jordaniern Abu Mus'ab al-zarqawi till Afghanistan. Hans mål var att få rekrytera till al-qaida. Zarqawi hade ett enormt hat emot shiamuslimer och han trodde att shiamuslimer i Iran samarbetade med västvärlden för att undertrycka sunnimuslimerna. Al-Qaida övervakade Zarqawi under en tid 10

13 för att se om han var en äkta muslim eller inte, men tillslut blev han kontaktad av al-qaidas kontaktperson Sayf. På al-qaidas bestämmelser fick Zarqawi starta upp ett träningsläger i Afghanistan. Målet med träningslägret var att locka dit och rekrytera jihadister ifrån Jordanien, Syrien, Libanon och Turkiet (McCants, 7 8). Zarqawi växte i sin roll som ledare och hans kontakt med al-qaida ledarna blev starkare. Efter att al-qaidas terrorattack mot World Trade Center, New York, USA 2001 så kom amerikanarna och invaderade Irak Zarqawi skapade en organisation som kallades Jama'at al-tawhid wa al-jihad (monoteism och jihad). Organisationen attackerade det amerikanska högkvarteret i Baghdad och den viktigaste moskén för shiamuslimer. Hatet mot dem ökade och han såg shiamuslimer som hjälpredor åt Antikristus (Dajjal) som kommer vid tidens slut för att slåss emot muslimerna (McCants, 9 10). År 2004 svor Zarqawi trohet till al-qaida och Usama bin Ladin, därefter kallades organisationen för al-qaida i Irak. Deras mål var att återupprätta kalifatet (McCants, 11 15). Idéerna om hur de skulle gå tillväga skiljde sig dock mellan Zarqawi och al-qaida. De båda var för användandet av takfir, som innebär att man som en riktig muslim kan avgöra om andra muslimer är rättrogna eller inte. Om de inte är riktiga muslimer med rätt tro så finns därmed en rätt att döda dem. Det som skiljde sig mellan idéerna var dock att Zarqawi använde mer våld emot civila (Holmquist, Hartshorne, 18) hade Zarqawi ett mål om att upprätta en islamisk stat, men han blev dödad innan detta hände. Al-Qaida i Irak ville ändå uppfylla Zarqawis önskan och de lyckades att utropa den Islamiska staten i oktober 2006 (McCants, 11 15). Terroristen Abu Ayyub al-masri var med i en islamisk jihadistisk organisation i Egypten. Ledaren för gruppen var Ayman al-zawahiri. I slutet på 1990 talet rekryterade de båda till al-qaida där de lärde sig att tillverka självmordsbomber som skulle användas emot shiamuslimer. År 2006 blev Zawahiri dödad och Masri blev den nya ledaren för al-qaida i Irak. Samma år trodde man att Mahdi skulle komma ner på jorden och hjälpa muslimerna i den sista striden och därför försökte man skynda på att upprätta kalifatet så att det skulle stå färdigt när Mahdi kommer. Masri behövde hjälp med förberedelserna och gav Hamid-al-Zawi en ledande roll, vilket ett flertal ifrågasatte eftersom Zawi inte hade några tidigare ledarerfarenheter (McCants, 31-33). Den Islamiska statens självsyn innebar att de var en egen stat och de sunnimuslimer som inte ville gå med dem blev dödade. Den Islamiska staten började att döda både civila människor och sunnimuslimer. Under 2007 kom siffran på oskyldigt dödade upp i 2500 personer i månaden (McCants, 34-35). År 2010 dödades Masri och den nya ledaren för Islamiska staten blev Abu Bakr al- Baghdadi. USA lämnade Irak och Afghanistan år 2011 och de apokalyptiska tankarna började komma upp till ytan igen tillsammans med önskan om att upprätta kalifatet (McCants, 42-45). I december 2011 har Baghdadi skapat en ny grupp i Syrien som kallas Nusra Front. Gruppen utförde en självmordsattack i Damascus där massor av civila människor dog (McCants, 84-85). År 2014 tog IS över staden Dabiq som har stor historisk betydelse för den Islamiska staten. Det är här som den sista 11

14 striden är tänkt att äga rum (McCants, ). Under 2014 tar IS över Mosul i Irak och Baghdadi blir utsedd till kalif (McCants, 121). USA gör ytterligare försök att slå ut Islamiska staten och med hjälp ifrån tusentals irakiska, kurdiska, sunni och shia soldater så utropar man sin seger över IS den 10 juli 2017 när man har lyckats ta tillbaka staden Mosul och många fler (How the battle for Mosul unfolded). 3. Analys I denna analys framställer jag först och främst vilka apokalyptiska symboler som framställs i den vetenskapliga litteraturen och tidskriften. Sedan görs en jämförelse av dessa där målet är att skapa en tydlig överblick för att se om de apokalyptiska symbolerna används i Dabiq så som de beskrivs i litteraturen. Under analysens gång har kopplingar även gjorts till Sorgenfrei och Svenssons teori om vad som ligger bakom en vi och dem känsla. Denna kopplingen sker återkommande genom hela analysen för att göra uppsatsen så tydlig som möjlig. Därav kommer det på ett framkommande sätt belysa på vilket sätt apokalyptiska symboler skapar en vi och dem känsla. 3.1 Apocalypse in Islam Den första boken som undersöks i denna avhandling är Apocalypse in Islam, som är skriven av Jean- Pierre Filiu. Författaren berättar att under de 300 åren efter Mohammads död formades det apokalyptiska tänkandet. I Koranen står det inte särskilt mycket om världens undergång och ännu mindre om den sista tiden menar Filiu, utan detta är något som har tillkommit senare och sägs vara baserat på profetiska rapporter. Berättelserna om apokalypsen i islam har påverkats av de konflikter som pågick under den tidiga perioden då det uppstod flera återkommande krig bland muslimer. Detta ledde till att en spänning växte sig stark mellan Syrien (al-sham), Irak och de två heliga städerna Mecca och Medina (Filiu, 28). Dajjal, även kallad antikristus benämns ett flertal gånger i Filius litteratur och kopplas samman med apokalypsen inom islam. Författaren berättar om en text i haditherna där Dajjal plötsligt kommer uppenbara sig. Dajjal vill där ha titeln som al-masih (Messias) och strider därav med Jesus om den. Dajjal framhävs som enögd och mellan hans blinda öga och det andra ögat står ordet kafir (otrogen) (Filiu, 15). Kafir är ett av de ord som Koranen och haditherna använder för att skilja på människor och skapa en uppdelning av vi och dem. Enligt Sorgenfrei och Svensson använder IS detta ord när de pratar om alla människor som inte är muslimer (Sorgenfrei, Svensson, 34 35). Enligt islam så har Jesus en viktig roll i Koranen. Han beskrivs som Messias och hans roll är att slutföra sitt uppdrag, som innebär att han ska sluta cirkeln för allt skapande (Filiu, 28). Författaren skriver att i Koranen står det, att vid den sista timmen innan tidens slut så kommer det inträffa kosmiska tecken, men så fort ett tecken visas så kommer de icke troende inte ta det på allvar. Månen kommer delas 12

15 i två delar, himlen kommer föra fram moln av rök över himlen och människorna kommer börja gråta. En varelse kommer stiga upp från jorden, kallad besten (dabba) och som kommer äta på Solomons ben, det är först då som folk kommer börja förstå (Filiu, 5). Filiu berättar om boken Book of Dissension and Portents of the Hour som innehåller 143 hadith texter där apokalypsens tecken beskrivs. Tecknen förklaras i kronologisk ordning och enligt dem kommer det börja med att jorden kommer öppnas upp på tre platser runt om i världen, det kommer vara i öst, i väst och i Arabien. Jorden kommer delas så stort att mängder av människor trillar i och begravs levande. Därefter kommer det komma rök och efter det uppenbarar sig antikristus (Dajjal). Sedan kommer Dabbat al-ard (odjuret) krypa upp ifrån marken, Gog och Magog kommer att slå sig fria från den värld som isolerar dem. De tre sista apokalyptiska tecknen som kommer visa sig är solen som kommer upp i väst, den övernaturliga elden i Yemen som kommer locka till sig människor inför den sista domen (Filiu, 15). Detta är bara en av flera versioner på apokalypsen som Filiu tar upp i sin bok. 3.2 The Isis Apocalypse. The history, strategy, and doomsday vision of islamic state. Den andra boken som jag undersöker i denna uppsats är William McCants bok, The Isis Apocalypse. The history, strategy, and doomsday vision of islamic state. McCants berättar om jihadister som reser ifrån sina hemländer och lämnar sina familjer för att vara med och slåss i den sista striden. Dessa personer kallar McCants för "strangers", (främlingar). Han förklarar att de är främmande just för att de överger allt de har hemma mot att gå med i den sanna islam och bli profetens anhängare (McCants, ). Främlingarna har kommit från världens alla hörn för att det är det som profeten har lovat, den stora striden, det är nu den ska komma. Gud har valt ut alla de bästa människorna på jorden för att mötas i Sham (McCants, ). Även om ordet gemenskap eller umma inte uttalas uttryckligen i texten om the strangers så framkommer det tydligt att det är en form av gemenskap som är målet, att alla främlingar runtom i världen som tror på gud ska samlas i Sham inför den sista striden. Som Sorgenfrei och Svensson uttrycker i sin teori, så bildas det en känsla av gemenskap i en grupp som gör att denna avgränsas från de andra. I texten framkommer också en uppmaning om att vara med i den sista striden, precis som profeten har lovat. Profeten ses här som en helig markör enligt författarna som dessutom ger ett rättfärdigande att föra våld mot de andra, vilket ger en känsla av uppdelning (Sorgenfrei, Svensson, 24 25). Författaren diskuterar också byn Dabiq i sin forskningsstudie. Han betonar att det är i Dabiq som den sista striden skall äga rum och därav kämpade IS hårt under 2014 för att ta över den. Zarqawi förklarade att profeten har sagt att den sista striden och den sista timmen inte kommer att komma fören muslimerna har tagit över al- A'maq eller Dabiq. Då kommer den bästa armén i världen komma och 13

16 slåss emot romarna (McCants, ). McCants presenterar Mahdi, räddaren som ska komma och hjälpa muslimerna i den stora sista striden vid tidens slut. Året 2014 i Mosul som är den näst största staden i Irak så har tusentals IS slagskämpar samlats för att höja den Islamiska statens flagga högt över skyarna och upprätta kalifatet igen. När flaggan är hissad inväntar de Mahdi som ska leda dem in i Al- Malhama Al- Kubra, (den sista striden vid tidens slut) (McCants, 121,122,144). Författaren framhäver att enligt flera profetior så kommer muslimerna åka till Mecka och Medina för att gå med i Mahdis styrkor. Våren 2007 hade Baghdadi uttryckt att han skulle leda trupper från Irak till Mahdi, som håller sig fast i de hängande gardinerna i Ka'ba (McCants, 142). Antikristus (Dajjal) nämns ett flertal gånger i McCants bok. En av dem är när han berättar om Zarqawi som hatade shiamuslimer. Han trodde inte bara att shiamuslimerna hade en allians med USA och väst, utan också att de var tjänare till Antikristus som ska komma vid tidens slut för att slåss mot alla muslimer (McCants, 10). Författaren har också ett eget kapitel för både Jesus (Messias) och Antikristus. Där refererar han till Baghdadis version av Jesus återkomst. Enligt denna kommer Jesus att komma ner på jorden och leda muslimerna in i ett krig mot judarna som leds av Antikristus (McCants, 106). Jesus will shatter the crusifix, kill the swine, abolish the protection tax, and make wealth to flow until no needs any more (McCants, 106). Det sägs att i islamiska profetior så beskriver man Antikristus som en enögd jude med håriga armar där den ena handen är längre än den andre (McCants, 106). McCants har använt sig av boken The final days, skriven av Adnan Taha och grundar sig på Muhammads profetior. I dessa profetior har McCants översatt texten om Gog och Magog som beskrivs komma upp från alla håll med ansikten breda som sköldar, tjocka och hårda som en hammare. Sedan kommer inte Jesus att döda dem, utan gud själv (McCants, 163, 170). Även de stora tecknen skriver McCants om i sin bok och hänvisar till Adnan Tahas bok. Här skriver han bland annat om att solen kommer gå upp i väst och om odjuret som kommer komma upp ur jorden (McCants, 171). 3.3 Dabiq, A call to Hijrah En viktig del inom Islamiska staten är de emigranter ifrån alla världens hörn som har lämnat sina egna länder, familjer och hem för att gå med i IS och vara med i den sista striden. Imamen Abū Mus ab az-zarqāwī berättar att den enda riktiga jihad som finns i Irak, endast finns hos dem som har lämnat sina hem för att kämpa vid guds sida. Författarna till artikeln menar att detta är ett enormt fenomen, att män ifrån världen runt, med olika nationaliteter, intressen och språk samlas i ett land och lovar trohet till en okänd man. Det är inget som har hänt tidigare i världshistorien, utan den Islamiska staten är den enda som har fått så många anhängare som lämnar sitt 14

17 hemland för att följa den sunnitiska islamiska traditionen istället med målet att stapla vägen för al-malhamah al-kubrā (Den stora sista striden) (Dabiq 3, 5 7). Sorgenfrei och Svensson presenterar objektifierade ord som används för att påverka sina läsare. Ett av dessa ord är hijra som IS använt i sin titel på denna utgåva av tidskriften. Ordets ursprung är ifrån Muhammads emigration till Medina och händelsen sammankopplas med emigranterna som går med i Islamiska staten. Ordet är ett betydelsefullt ord eftersom det kopplas samman med profeten själv och därmed lockar det unga jihadister till att gå med i gruppen och vara del av någonting större och någonting gemensamt, en umma. Ordet hijra ger känslan av en enad grupp, ett vi (Sorgenfrei, Svensson, 29 31). Även jihad tas upp i denna text där det handlar om att den enda riktiga jihad bara finns hos de som har kommit för att kämpa vid guds sida. Här handlar det om den andra formen av militär jihad som går ut på att man är en del av en gemenskap, en grupp där man följer order från en ledare, en utsedd kalif (Sorgenfrei, Svensson, 26-27). Författarna hänvisar till Al-Kalābādhī som har sagt att när religionen blir främmande bland människor så känner den troende personen att han istället hör hemma under profetens tid och blir då villig till att lämna sin familj, sitt välstånd, sitt hemland för att bevisa sin tro på Allah och bevittna hans sanning. Enligt författarna har profeten sagt att Allah kommer att berömma alla som tror på honom och som tror på domedagen. De som tror på honom kommer få se när han uppenbarar sig och stiger ner på jorden. De som tror, är de som tror utan att ha sett honom, det är de som är hans äkta bröder (Dabiq 3, 6 8). Emigranterna som går med i Islamiska staten kallas för strangers, vilket står för något främmande, egendomligt eller speciellt. När islam för första gången framträdde så var den någonting främmande och egendomligt. Alla som gick med i islam och hade sin tro för Allah lämnade sina familjer och stammar. De var först ensamma tills islams lära hade spridit sig och de hade skapat sig en gemenskap inom religionen. Författarna menar att islam verkligen är något egendomligt och dess anhängare likaså. Främlingarna är de mest underbara skapelserna som finns (Dabiq 3, 8). Författarna beskriver hur alla främlingar samlades i Sham. Sham benämns länderna Syrien, Libanon, Jordanien, Israel/Palestina och är enligt dem almalhamah al-kubrās land, dvs. landet där det stora slaget kommer ske vid tidens slut. Allahs budbärare informerade alla om de strider som skulle ske och på vilka platser. Här benämns bland annat Damascus och Dabiq. M.fl. (Dabiq 3, 9). Främlingarna var eniga om att följa Ibrahims väg där traditionen innebar ett stort hat mot avgudadyrkare, polyteister och regenter i den muslimska världen som inte vill stödja IS (Dabiq 3, 10). Abdullāh Ibn Amr (radiyallāhu anhumā) said that Allah s Messenger (sallallāhu alayhi wa sallam) said, There will be hijrah after hijrah. The best people on earth will be those who keep to the land of Ibrāhīm s hijrah. Then there will remain on the earth the worst of its people. Their lands will cast them out, Allah will hate them, and the fire will gather them together 15

18 with the apes and swine [hasan reported by Imām Ahmad, Abū Dāwūd, and al-hākim] (Dabiq 3, 10). Ovanstående citat beskriver hur Allahs budbärare menar att det kommer vara hijrah efter hijrah och de bästa människorna på jorden är de som kämpar för att behålla Ibrahims hijrah. Kvar på resten av jorden kommer bara de hemskaste människorna finnas kvar och Allah kommer att hata dem (Dabiq 3, 10). I denna text återkommer ordet hijra ett flertal gånger. Ordet enskilt lockar till en gemenskap och känslan av en enskild grupp, ett vi framhävs tydligt (Sorgenfrei, Svensson, 30). Abdullāh Ibn Hawālah hade enligt författarna sagt att Allahs budbärare berättat att det kommer att bildas rustade arméer, en i Sham, en i Jemen och en i Irak och Allah har garanterat att han kommer ta hand om dem (Dabiq 3, 11). Dajjal nämns av Dabiq teamet två gånger i den tredje tidskriften. Den första gången Dajjal nämns är när alla emigranter (strangers) har samlats i Sham. De hänvisar att Allahs budbärare har informerat om alla de städer som de ska ta över och vilka krig som kommer äga rum i dem, varav många av dem är på grund av Dajjal (Dabiq 3, 9). Den andra gången som Dajjal nämns är det i samband med att den sista striden är över. Allah kommer då skicka ut en bris över hela jorden för att samla ihop själarna hos de troende goda människorna. Kvar på jorden blir de värsta av allt folk. Brisen kommer skickas ut under ett antal år efter att Dajjals bortgång (Dabiq 3, 10) Dabiq, The failed crusade I den fjärde tidskriften av Dabiq berättar författarna om att Allahs sändebud som har sagt att den sista timmen kommer att upprättas när romarna har kommit till al- A mag eller Dabiq. Där kommer det leda till ett krig mellan muslimer och romare. Både den första, andra och tredje dagen kommer de att kriga mot varandra utan att någon part vinner. På den fjärde dagen kommer det att ske ett så stort och fasansfullt blodigt krig att, på hundra män så kommer det vara en som står levande kvar. Något ännu hemskare än detta kommer då att komma och muslimerna och romarna kommer tillsammans att kämpa mot en gemensam fiende. Det påpekas starkt att trots att de kämpar mot samma fiende så behöver det inte finnas något militärt samarbete emellan dem. Författarna berättar här att flera kommentarer har kommit in om samarbetet mellan muslimer och romare, flera kommentarer ser ut såhär: "Jag kommer inte att söka hjälp av en mushrik". (mushrik = en person som visar sin tro för en annan gud än Allah, genom tex. knäböjning) (Dabiq 4, 32 34). Romarna kommer begå förräderi och döda en muslim, som leder ut i ett fortsatt krig mellan romarna och muslimerna och som tillslut leder till den största och blodigaste striden al-malhamah al-kubrā. Striden kommer att släcka den romerskkristna eran och därefter tar muslimerna över Konstantinopel och Rom (Dabiq 4, 35). 16