Examensarbete 15hp kandidatnivå - Statsvetenskap

Transkript

1 Examensarbete 15hp kandidatnivå - Statsvetenskap Våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg En kvalitativ studie om nuläge och tendenser Författare: Anna Magnberg Handledare: Helena Ekelund Examinator: Daniel Silander HT 2015 Kurskod: 2SK300 Word count:

2 Abstract A qualitative study regarding the situation of an extensive number of people who have joined violent Islamic extremism groups, such as the Islamic state, from the city of Gothenburg, Sweden. The study is based on previous research and relevant material on violent islamic extremism as well as interviews conducted with experts in the field. The study sheds light towards the growing problem that individuals from Gothenburg have traveled and are currently travelling to mainly Syria and fight for organizations like the Islamic state. The study aims to investigate the present situation in Gothenburg, trends that have been noted by experts, as well as who the people whom have joined violent Islamic extremist organizations in Gothenburg are. The result of the study indicates that it is legitimate to say that the city of Gothenburg are facing big issues with violent Islamic extremism. Contributing factors are, among many others, segregation, unemployment, low income, exclusion and individuals failure in work and education. Aspects such as propaganda in social media and networks of friends who think alike are expected to be two reasons why young individuals in Gothenburg have been radicalized. It is problematic to determine a typical case or stereotype of individuals in Gothenburg who have been radicalized or are in the risk zone of radicalization. However, some aspects such as a troublesome background and residing in a segregated suburbian area may increase the risk. The reason that the study focuses on violent Islamic extremism is that Swedish security police officials presently classify it as the most security threatening form of extremism in Sweden. The study focuses on Gothenburg due to the fact that it has been pointed out to be the hub for violent Islamic extremism in Sweden. Keywords Göteborg, våldsbejakande islamistisk extremism, radikalisering, islamism, Islamiska staten, IS, SÄPO Tack I författandet av denna uppsats är det några personer som har haft extra stor betydelse. Jag skulle därför sträcka ut ett stort tack till Jesper Söder, Peder Hyllengren, Zan Jankovski och Bettan Byvald. Tack för att ni delade med er av era ovärderliga erfarenheter och kunskap till mig! i

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod och Material Datasamling Metodproblem 5 2 Bakgrund Våldsbejakande islamistisk extremism Islam, Islamism och Salafism Islamiska staten (IS) Jihad och heligt krig 8 3 Teori och Tidigare forskning SÄPO - Fyra vägar till radikalisering Utagerarens väg Grubblarens väg Familjens väg Kontaktsökarens väg SÄPO - Radikaliseringsprocessen Drivkrafter Dragningskrafter Vem radikaliseras? Kön Ålder Bakgrund Forum för radikalisering Rekrytering - Sociala mediers betydelse Göteborg och våldsbejakande islamistisk extremism 18 ii

4 4 Resultat Hur ser situationen i nuläget ut avseende individer från Göteborg som har anslutit sig till våldsbejakande islamistisk extremism? Vilka tendenser kan iaktas inom den våldsbejakande islamistiska extremismen i Göteborg Vilka typall riskerar att dras till våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg? 23 5 Analys och diskussion 26 6 Slutsats Förslag på vidare forskning 28 7 Källförteckning 29 8 Bilagor I A. Underlag samtalsintervjuer - Intervjuguide I iii

5 Akronymer och begrepp Al-Qaeda - Global militant sunni islamistisk organisation BRÅ - Brottsförebyggande rådet, svensk myndighet Daesh - Akronymen ISIS översatt på arabiska, närliggande de arabiska orden för krossa eller trampa IS - Islamiska staten ISIL - Islamiska staten Irak och Levanten ISIS - Islamiska staten Syrien och Irak Jannah - Paradiset, himlen Jihad - Andlig kamp, heligt krig Jihadicool - En term som används av västerländska säkerhetsexperter om profilering av militant jihadism som något coolt Jihadist - Individer som utkämpar ett heligt krig Kalifat - Det politiska ämbetet inom den islamiska världen, som innehas av en kalif Kafir/Kuffar - Hänvisar till icke troende, de otrogna Peshmerga - De militära styrkorna i den autonoma regionen irakiska Kurdistan Propaganda - Att med olika argumentations- och övertalningsknep sprida en åsikt Radikalisering - En förändring i radikal riktning Shahada - Martyrskap SD - Sverigedemokraterna SÄPO - Svenska säkerhetspolisen YPG - Yekîneyên Parastina Gel, även kallade people s defence unit iv

6 1 Inledning I november 2012 publicerades den allra första svensktalande propagandavideon från en grupp IS sympatisörer som kallar sig själva Svenska Mujahedeen Fi Ash Sham. Iklädda kamouflagekläder, tungt beväpnade och med en påtaglig Göteborgsdialekt säger ledaren för gruppen; Kom till Jihad, Allah förlåter dina synder, vi är Mujahedeen och vi vittnar om att Jihad är obligatoriskt för var och en som tror på Allah, hans profet och domedagen. Jihad är obligatoriskt i Sverige och i hela världen. Videon är bara ett exempel på flera uppmärksammade fall då Göteborgsindivider, via sociala medier, har spridit det våldsbejakande islamistiska budskapet om Jihad. Tre år efter Svenska Mujahedeen Fi Ash Sham publicerade sin video, i november 2015, framför den Göteborgsbaserade integrationspolisen Ulf Boström att Göteborg är en av de städer i Europa där flest individer har gett sig av till krigsdrabbade zoner som Syrien och anslutit sig till våldsbejakande islamistiska extremistorganisationer som IS (GP, 2015). Anders Thornberg, chef för SÄPO, bekräftar i en artikel till Dagens Nyheter november 2015 att totalt 286 svenska medborgare har lämnat Sverige och anslutit sig till IS. Det sker även ett kontinuerligt flöde på tio personer som ger sig av varje månad. Enligt Boström beräknas cirka 40 procent av de som ansluter sig till IS vara hemmahörande i Göteborg med en överrepresentation av individer från de två marginaliserade förorterna Angered och Bergsjön (GP, 2015). En minst sagt oroande utveckling. I både Thornberg och Boströms uttalande finns det en restriktion för ett mörkertal av individer som undgått SÄPOs radar. Allt fler Europeiska invånare ansluter sig till IS och SÄPOs alarmerande siffror om individer som ansluter sig till våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige i allmänhet och Göteborgs i synnerhet vittnar om ett omfattande samhällsproblem och en utmaning som inte skådats förr. Sedan IS i september 2014 utropade ett kalifat har ett ökat behov av stöd till organisationens samhällsbygge ökat. En följd av detta är att den västerländska rekryteringen till IS har ökat drastiskt. IS Budskap kan sammanfattas till att västvärlden är i krig med muslimer och att muslimer behöver stå upp för sina bröder och systrar och hjälpas åt att upprätta den islamska staten, kalifatet. I februari 2015 sänder SVTs uppdrag granskning ett program med titeln Shahada (Martyrskap). Huvudpersonen i inslaget är Adam, en göteborgaren cirka 20 år gammal som vill göra Jihad och dö för Allah. Adam beskriver hur han på tv såg hur folk i krigsdrabbade zoner hade det och hur omvärlden inte verkade bry sig. Han beskriver att han som muslim inte kunde sitta still och hur Allah beordrat honom och 1

7 andra muslimer att försvara sin religion. Adam har varit i Syrien och stridit för IS och beskriver till viss del en rädsla som infann sig men även en trygghet i hjärtat att det han gör är rätt och att som tar över rädslan, man ser den större bilden. Hoppet om martyrskap övervinner rädslan och i Adams kretsar existerar inte uttrycket jag beklagar sorgen, man säger istället grattis (SVT, uppdrag granskning 2015). Historiskt har vänster och höger extremismen bidragit med den största hotbilden mot det svenska samhället men läget har förändrats och enligt SÄPOs årsbok från 2014 är den våldsbejakande islamistiska extremismen den extremistgrupp som utgör det största hotet mot svensk säkerhet. När det kommer till individer som lämnat Sverige för att strida för Al-Qaida inspirerade extremistgrupper så som IS ser de inget som pekar på att terrorresenärerna avtar. I en artikel publicerad i Foreign policy, februari 2015, beskriver Ranstorp, Gustafsson och Hyllengren att Göteborg har gått från att vara en välfärdsstat till kalifat. Göteborgs förorter beskrivs har blivit grogrund för utländska soldater som strömmar till Syrien och Irak. I artikeln framförs framförallt stadsdelen Angered, belägen i norra Göteborg, som ett epicentrum för jihadister som vill lämna Sverige i hopp om att ansluta sig till IS (Foreign Policy, 2015). Den växande problematiken med att individer ger sig av till krigsdrabbade zoner där IS bygger upp sitt kalifat ger utrymme att analysera och utreda kring Göteborgarnas väg till radikalisering och vad som kan vara avgörande faktorer för att en person som Adam ger sig av och glorifierar martyrskap. Hur ser egentligen situationen med våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg ut? 2

8 1.1 Syfte Uppsatsen syfte är att beskriva nuläge och tendenser kring våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg Frågeställningar Hur ser situationen ut i nuläget avseende individer från Göteborg som anslutit sig till våldsbejakande islamistisk extremism? Vilka tendenser kan iakttas inom den våldsbejakande islamistiska extremismen i Göteborg? Vilka typfall riskerar att dras till våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg? 1.2 Avgränsningar Våldsbejakande extremism i allmänhet och våldsbejakande islamistisk extremism i synnerhet är uppmärksammade problem på både lokal, nationell och internationell nivå. Denna uppsats begränsas dock till våldsbejakande islamistisk extremism. Skälet till detta är att uppsatsen avser att lyfta fram aktuell samhällsproblematik och enligt SÄPOs årsbok från 2014, rubriceras våldsbejakande islamistisk extremism utgöra det största hotet mot svensk säkerhet (SÄPO årsbok 2014, s.56). En andra avgränsning sker i form av att uppsatsens fokus är på staden Göteborg. Detta på grund av att Göteborg, enligt SÄPO, är den staden i Sverige där flest individer anslutit sig till våldsbejakande islamistiska extremistorganisationer (DN, 2015). Enligt SÄPO är Göteborg även den staden i Europa där flest individer per capita har anslutit sig till våldsbejakande islamistiska extremistorganisationer (GP, 2015). 1.3 Metod och material Uppsatsen har en kvalitativ metod och tillvägagångsätt. Valet att göra en kvalitativ studie togs baserat på ambitionen att få en djupare förståelse om nuläget i Göteborg och våldsbejakande islamistisk extremism. Kvantitativ metodinriktning uteslöts vid ett tidigt stadie då det råder brist på offentlig tillgänglig statistisk av bekräftade individer som har anslutit sig till våldsbejakande islamistisk extremism både nationellt och på lokal nivå i Göteborg. Detta är (1) på grund av att informationen tillhör SÄPO och är säkerhetsklassad. Samt (2) att svenska medborgare, i en sådan omfattning, ger sig av till krigsdrabbade zoner och strider för organisationer som IS fortfarande är relativt nytt. Det är därför svårt att fastställa statistik om 3

9 vilka som har gett sig av. Hänsyn hade, som i all form av kriminell aktivitet, även behövt tas till ett obekräftat mörkertal. Tillvägagångsättet för att ta reda på nuläge och tendenser i Göteborg med våldsbejakande islamistisk extremism skedde i form av kvalitativa samtalsintervjuer med sakkunniga individer inom uppsatsämnet. Dessa är så kallade informanter. Urvalet av informanter skedde i egenskap att tjäna studiens syfte. Urvalet är således strategiskt och inte slumpmässigt vilket kännetecknar en kvalitativ studie. Att informanter och inte respondenter intervjuades är på grund av att studien avser att ta reda på nuläge och tendenser i Göteborg avseende våldsbejakande islamistisk extremism. Detta krävde att svarspersonerna hade tidigare kännedom, egen erfarenhet och kunskap specifikt om Göteborg och våldsbejakande islamistisk extremism. Den kvalitativa metodinriktningen med samtalsintervjuer ger ett större utrymme för informanterna att utveckla sina svar mer utförligt än i andra metoder. Samtalsintervjuer ger även goda möjligheter att kunna registrera svar på frågor som är oväntade. En annan stor fördel är att kunna följa upp intervjuerna för att ställa ytterligare frågor. En sista fördel med samtalsintervjuer är att man hinner etablera en bra relation med informanten och kan i lugn och ro lyssna intensivt och visa intresse. I samtalsintervjuerna har jag valt det systematiserande angreppsättet för att i resultat och analys kunna klargöra tankestrukturen hos informanterna (Essiason, S.251). Materialet i uppsatsen består huvudsakligen av samtalsintervjuerna som är underlaget för uppsatsens resultat. De informanter som har intervjuats är Peder Hyllengren, forskare på svenska försvarshögskolan. Zan Jankovski samordnare för våldsbejakande extremism i Göteborg. Bettan Byvald, som i första hand utgår från sin roll som socialarbetare i Angered, men även är kommittésekreterare i nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Samtliga informanter visade stort engagemang och intresse för att delta vilket påverkade studien i en positiv riktning. En primär källa är SÄPOs rapport om våldsbejakande islamistisk extremism från Sekundära källor består av andra forskningsrapporter, artiklar från diverse dagstidningar online, litteratur från universitetsbiblioteket samt videoklipp och radiosändningar även dem funna online. 4

10 1.3.1 Datainsamling Informanterna kontaktades initial med en förfrågan att delta via antingen telefon eller . I första kontakten med informanten har syftet med uppsatsen förklaras, frågornas karaktär redogjorts för och tillvägagångsättet beskrivits. I intervjuerna har en används. Samtliga frågor i intervjuguiden har resulterat i diverse följfrågor vilket gör att intervjuerna kan karaktäriseras som semistrukturerade. Intervjuerna varade mellan minuter. Samtliga intervjuer spelades in för att svaren skulle kunna återges på ett korrekt och sakligt vis. Detta har skett i muntligt eller skriftligt samtycke med informanten. Efter varje separat intervjutillfälle transkriberades den aktuella intervjun. Att spela in samtalsintervjuerna var extra värdefullt för analysen då en upprepad kontakt med materialet underlättade att reda ut otydligheten och klargöra andemeningen i det informanterna förmedlade Metodproblem Ett problem som inte gick att förutse i planeringsstadiet av samtalsintervjuerna var hur omfattande materialet skulle bli. På grund av informanternas sakkunnighet var allt material intressant och relevant i olika aspekter av våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg. Initialt var tanken att intervjua fler informanter men på grund av att det (1) var väldigt tidskrävande att intervjua och transkribera intervjuerna och (2) det användbara materialet som tjänade studiens syfte snabbt växte sig stort fanns varken tid eller utrymme i uppsatsen att redogöra för fler informanters reflektioner. Teoretisk mättnad har till viss del inte uppnåtts men är försvarligt på grund av tidsaspekten och begränsning till ett visst antal ord. 2 Bakgrund För att i ett senare skede kunna redogöra för teori och tidigare forskning inom våldsbejakande islamistisk extremism i Göteborg kommer sektionen bakgrund lägga vikt vid ett förtydligande av begrepp, grupper och fenomen som förekommer inom ramen för uppsatsen. 2.1 Våldsbejakande islamistisk extremism Uttrycket våldsbejakande islamistisk extremism är ett samlingsnamn för rörelser, verksamheter och miljöer som tar avstånd från samt väljer att inte acceptera demokrati som samhällsordning. Våldsbejakande islamistisk extremism främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål (Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, 2015). I Jihad 5

11 Svenskarna i de islamistiska terrornätverken (2012) har Sandelin kartlagt ett antal Svenska medborgare som rest iväg till krigsdrabbade zoner för att utföra så kallat Jihad. Sandelin definierar våldsbejakande islamistisk extremism som verksamhet motiverad av islamistiska argument som syftar till att med våld eller hot förändra samhället i en odemokratisk riktning. SÄPOs definition är tvådelad. De beskriver begreppet våldsbejakande för att särskilja handlingar och verksamhet som utgör ett säkerhetshot så som att till exempel stödja ideologiskt motiverade våldshandlingar. Begreppet extremism definierar de som en betäckning för en ytterlighet, något som förhåller sig till bortre änden av en tänkt skala. Detta kan enligt SÄPO innefatta rörelser, ideologier eller individer som väljer att inte acceptera en demokratisk samhällsordning. Dessa individer kan utöva eller stödja våld och verka för att förändra samhället i en icke önskad riktning (SÄPO 2010, s.28). Vad som kan konstateras är således att hur begreppet definieras är liknande oberoende vem som använder sig av det. Hans Brun, forskare på Svenska försvarshögskolan, anser att för att inte förknippa våldsbejakande islamistisk extremism med religionen Islam vore det lämpligare att hänvisa det som en form av högerextremism. Brun anser att organisationer som IS har stora likheter med den högerextrema Nazismen då vissa individer antingen skall bort från staten, konvertera eller dödas (Sveriges Radio, 2014). Den svenska våldsbejakande islamistisk extremism beräknas huvudsakligen vara inspirerad av Al-Qaeda-Ideologin vilket är en global ideologi som motiverar attentat riktat mot civilbefolkning som ett gensvar på dels ockupation av muslimska länder men också våld mot muslimer och kränkningar av Islam (Justitiedepartementet 2014, s.36). 2.2 Islam, Islamism och Salafism I samband med definitionen av våldsbejakande islamistisk extremism är det viktigt att redogöra för skillnaden på religionen Islam och begreppet islamism. Islamism innefattar rörelser, organisationer, partier, ideologier och ett tankesätt som ser på Islam som en samhällsordning som skall tillämpas på administration och rättssystem. Individer och ledares tolkning av Islam är således avgörande för samhällets lagar och normer (Hjärpe 2010, s.7). Ordet Islam beskriver enbart religionen som sådan och det faktum att man identifierar sig som muslim, individens tolkning kan därefter variera. Begreppet Islamism har kritiserats på grund av att man anser att de har för stora likheter med ordet Islam och att individer har svårt för att särskilja på de två begreppen. För att flytta fokus till gärningsmannen bakom en handling istället för religionen Islam föredrar somliga därför 6

12 termen muslimsk extremism (SÄPO 2010, s.29). Salafism refererar till rörelsen av individer som anser att muslimer skall eftersträva de första tre generationerna av Islam, den som de anser är den ursprungliga och äkta formen av Islam och som ofta är oerhört sträng och enligt många oerhört bakåtsträvande (Meijer 2009, s.33). 2.3 Islamiska staten (IS) ISIS, ISIL, IS eller Daesh? Den våldsbejakande islamistiska extremistgruppen har bytt namn många gånger de senaste åren och varje ny benämning symboliserar en betydande utveckling eller större förändring i organisationen tillvaro. Namnbytena symboliserar hur organisationen har förenat sig med andra organisationer i samma ideologiskt motiverat våldsbejakande spår och hur de erövrat och intagit allt större terratorium (Napoleoni 2014, s.10). Sedan 2014 när organisationen utropande ett självutnämnt kalifat har de taget namnet Islamiska staten för att understryka att de är i processen av ett nationsbyggande. Det vill säga att återskapa en stat där gruppens stränga Salafistiska tolkning av Islam är lag. Det tåls att tilläggas att vad medier och politiker väljer att benämna organisationen skiljer sig. Många undviker att använda benämningen IS baserat på att de inte vill ge intrycket av att de erkänner organisationen som en legitim stat. Kalifatet har sedan utropandet leds av Abu Bakr al-baghdahdi, den nya kalifen (Napoleoni 2014, s.11). IS representerar en ny form av terrorism som inte skådats förut. I sina brutala metoder och moderna sätt att kommunicera har organisationen nått stora framgångar. Genom propagandavideos på skoningslösa avrättningar i form av brutala halshuggningar är IS mål att sätta skräck i allmänheten. Deras skicklighet i användandet av sociala medier, applikationer, podcasts etc. gör att IS blixtsnabbt kan nå ut med sitt budskap till omvärlden. IS besitter även ett stort kapital. Detta bekräftas av Hans Brun, forskare inom terrorism på Kings College i London. Brun konstaterar att IS är världens rikaste terrororganisation. Brun beskriver hur deras inkomster består av sponsring från privatpersoner, övertagna banker i Mosul, beslagtagna tillgångar i form av rent guld samt att de i dagsläget kontrollerar många oljefält som är den allra största källan till kapital (Sveriges Radio, 2014). Våldsdåden och terrorn som IS utsätter civilbefolkningen för har enbart eskalerat och avancerats och i deras propagandavideos illustrerar ett klart och tydligt budskap om att de som inte samtycker med deras uppfattning, så kallade Kuffar, behöver vara beredda att sätta livet till om de inte ger vika för IS världsuppfattning. Hädanefter kommer denna 7

13 uppsats referera till organisationen som IS baserat på hur de i skrivande stund definierar sig själva. 2.4 Jihad och heligt krig Begreppet Jihad tog en plats i det västerländska vokabuläret i köldvattnet av 11 september, I kontexten begreppet användes då var då i princip uteslutande i negativ klang. Men vad betyder egentligen Jihad? Cook (2005) konstaterar är att dess innebörd kan variera från individ till individ. Vanligtvis översätts det till heligt krig och härstammar ur en religiös kontext. På arabiska är ordets litterära mening strävan (Cook 2005, s.1). Trots att tolkningen av Jihad skiftar är den tolkning av Jihad som behandlas i denna uppsats den tolkning som görs i våldsbejakande islamistiska sammanhang. Närmare bestämt när begreppet Jihad förekommer i organisationer som IS propagandavideos som förespråkar Jihad i form av att kriga ett heligt krig i den mening att man förespråkar våld för att sprida sitt budskap. I Jihad Svenskarna i de islamistiska terrornätverken beskriver Sandelin (2012) hur begreppet i många fall syftar till den enskilda individens strävan att leva i enlighet med Islam. De individer inom våldsbejakande islamistiska kretsar som använder uttrycket att göra Jihad refererar i en majoritet av fallen till att de är berättigade att utkämpa ett så kallat heligt försvarskrig om det inte finns andra alternativ. Många av dessa individer rättfärdigar därför deras våldsbejakande handlingar baserat på deras uppfattning att muslimer och Islam är under attack och i krig med västvärlden (Sandelin 2010, s.10). En Jihadist är förkortat, i våldsbejakande sammanhang, en individ som utkämpar ett våldsbejakande heligt krig i Islams namn. Benämningen på individer som utför Jihad är Jihadist eller Mujaheedin. Samtliga är vanligt förekommande ord i Jihad-sammanhang. Har man dött i Jihad och offrat livet för sin gudstro anses man ha dött en martyrdöd och benämns som Shahid. Av Salafistiskt troende anses detta vara en direkt väg till jannah (paradiset) (Sandelin 2012, s.23). När en individ har avlidit i strid och blivit Shahid skrivs i majoriteten av fallen ganska omgående en så kallad martyrbiografi. Förkortat innebär det en hyllning till individens Jihad och händelseförloppet som ledde upp till individens titel som Shahid. Martyrbiografin kan publiceras på olika platser så som sociala medier och innehåller inte sällan bilder på den avlidna ackompanjerat med text och musik och ibland även som videoklipp. En stereotypisk martyrbiografi innehåller ofta vem personen var och en önskan om att Allah skall acceptera individen in till jannah (Gustafsson 2015, s.32). 8

14 Taimour Abdulwahab, Sveriges första självmordsbombare, uttryckte sig 2010 i samband med att han offrade sitt egna liv för att uppnå martyrskap följande; Jag åkte aldrig till mellanöstern för att jobba eller tjäna pengar, jag åkte dit för Jihad (Sandelin 2010, s.10). 3 Teori och Tidigare forskning Följande sektioner behandlar tidigare forskning och teori kopplat till att individer radikaliseras till våldsbejakande islamistisk extremism samt vilka forum som kan vara grogrund för radikalisering. Informationen som presenteras i teori och tidigare forskning är till största del framtagen på nationell nivå då det råder en brist på kartläggning av radikaliseringsprocessen och så kallade typfall som dras till radikalisering på lokal nivå specifikt i Göteborg. 3.1 SÄPO Fyra vägar till radikalisering I det ständigt aktuella arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism har SÄPO i sin rapport våldsbejakande islamistisk extremism från 2010 utvecklat och byggt vidare på den information som de tillsammans med BRÅ tog fram året innan SÄPOs rapport publicerades. I rapporten presenteras fyra stycken så kallade typfall som finns till för att underlätta vår förståelse för hur individer radikaliseras och väljer att gå i ett våldsbejakande spår. Typfallen förklaras i olika radikaliseringsvägar och det är viktigt att understryka att en individ många gånger kan innefattas av flera av dessa radikaliserinsgvägar samt att ha i beaktning det är ett förenklat sätt att få en överblick över hur en individ radikaliserats och inte bidrar med hela sanningen om vägen till en radikal världsbild. En gemensam nämnare för alla individer som har anslutit sig till våldsbejakande islamistisk extremism är att dock att de alla har radikaliserats på något vis även om de vägar de har tagit och de val ge gjort sett olika ut (SÄPO och BRÅ, 2009 s.146) Utagerarens väg Utageraren är en individ vars liv vanligtvis har präglats av en oerhört osäker barndom. Efter barndomsåren har i sin tur sedan följts av en stökig och orolig uppväxt i ungdomsåren. Utageraren har i många fall även haft en tidig kriminell debut. På grund av individens osäkra barndom och familjeförhållanden har han/hon ofta ett lågt förtroende för vuxna, detta kan i vissa fall vara ett resultat av inslag av våld i hemmet. Det är inte ovanligt att individen även har fallit offer för drogmissbruk av olika slag. Det kan också vara så att individen har varit 9

15 med om konflikter och krig i andra länder än Sverige som har skapat ett trauma hos individen. Sociala och psykologiska problem kan leda till att individen blir utagerande och på så sätt bryter mot de normer och regler som finns i samhället för att söka spänning, bli uppmärksammande och skapa sig en identitet. Utageraren präglas och kännetecknas av att erhålla en säregen fascination för våld samt att söka spänning i vardagen. En vanlig företeelse är att individen innehar egen erfarenhet av att lösa konflikter i form av våld. Steget från att använda våld i problemlösande syfte blir således kortare till utövandet av våld motiverat av ideologisk karaktär. I utagarearens fall tar radikaliseringsprocessen fart i anslutning till att individen möter andra ideologiskt drivna våldsbejakande individer och finner gemensakap bland dem. Samtidigt som individen spenderar mer och mer tid med den nya gemenskapen spenderas mindre och mindre tid med tidigare kontakter som är icke radikaliserade. I våldbejakande islamistisk extremism hänvisas dessa till Kuffar som innebär de otrogna. Utageraren tilltalas av en svartvit världsbild som ger individen enkla svar som i sin tur underlättar för individen att orientera sig i vardagen (BRÅ och SÄPO, 2009 s.146) Grubblarens väg Grubblaren kan även benämnas som en sökare med en tendens att ha svårigheter för att hitta sin plats i samhället. Individen kan ha varit mobbad eller ensam i sin uppväxt. Till skillnad från utageraren är individen mer introvert och vänder sig till sig själv och söker egna svar, detta kan ske genom att söka svar i böcker, sociala medier och sedan fundera över den information man tagit in. Grubblaren undviker helst våld och konflikter och har innan radikaliseringsprocessen ingen tidigare historisk av att vara våldsbejakande. Innan individen har anslutit sig till den våldsbejakande extremismen så har individen haft en önskan att passa in i samhället i form av att sköta skolan, utbilda sig och leva ett traditionsenligt familjeliv och vad som kan beskrivas som samhällsnormen. Grubblaren kännetecknas av en trygg uppväxt där man tidigt väckt ett intresse och ifrågasättande för politik, religion eller ideologi och egna tankar och reflektioner har uppmuntrats. Grubblaren bli mottaglig för radikalisering på grund en växande känsla av frustration då individen tagit del av information som beskriver orättvisor i samhället. Grubblaren väljer en intellektuell väg in i den våldsbejakande extremismen och när det gäller våldsbejakande islamistisk extremist kan det därför innebära att individen inte från början varit muslim utan har konverterat. Grubblaren kan räknas in i kategorin av självradikaliserade individer och den sociala gemenskapen som för många är det man först drar sig till sker vid ett senare skede i radikaliseringsprocessen (BRÅ och SÄPO, 2009 s.148). 10

16 3.1.3 Familjens väg Familjens väg skiljer sig drastisk från både utageraren och grubblaren väg. Radikaliseringen för den individ som går familjens väg sker progressivt under individens uppväxt och inte plötsligt som i andra typfall. En individ som växer upp i en familj med redan radikaliserade familjemedlemmar och närstående resulterar att de åsikterna ses som normala. Vägen behöver inte alltid gå direkt via den närstående familjen, så som föräldrar och syskon, men sker däremot genom individens sociala närmiljö. Denna miljö kan bestå av släktingar, bekanta till familjen och vänner. Dessa individer som influerar individen har ofta en passiv acceptans till vissa radikala idéer, de behöver inte vara fullt radikaliserade till våldsbejakande islamistisk extremism själva men sår ett frö i tankemönstret hos individen som tar del av de tankar och budskap som yttras. Den som går familjens väg värdesätter att umgås med likasinnade och har ofta haft en isolerad barndom där familjesfären utgör ens sociala umgänge, ofta lever man i en segregerad miljö där det är en brist på oliktänkande. Individen som går familjens väg karaktäriseras av att inte aktivt ha ifrågasatt sin närmiljös radikala budskap (BRÅ och SÄPO, 2009 s.149) Kontaktsökarens väg Kontaktsökarens väg kännetecknas av att individen på eget initiativ söker sig till en specifik individ eller grupp som man vill ha någon form av relation till. Kontaktsökarens lockas inte av spänning eller idéer och har inte någon tidigare erfarenhet av radikala tankar. Kontaksökaren har däremot ett oerhört starkt behov av att känna gemenskap och närhet och det är därför individen dras till våldsbejakande extremism. Anledningen till att man ansluter sig kan exempelvis vara baserat på att man vill ha en närmare kontakt med en specifik individ som är medlem i en grupp alternativt att man vill vara en del av den sammanhållning som gruppen erbjuder. Att kontaktsökaren dras till en specifik grupp kan därför vara slump snarare än ett aktivt val av extremistisk grupp (BRÅ och SÄPO, 2009 s.149). Inom våldsbejakande islamistisk extremism och i fallen där kvinnor anslutit sig till grupper som IS kan många kvinnor inkluderas i kategorin kontaktsökarens väg (SÄPO 2010 s.48). 11

17 3.2 SÄPO Radikaliseringsprocessen I avsikt att kunna analysera den rådande situationen i Göteborg med tendensen att allt fler individer söker sig till våldsbejakande islamistiska extremistorganisationer så som Islamistiska Staten är det avgörande att i anslutning till en beskrivning av typfallen bland de som radikaliseras även söka förståelse om bidragande faktorer till radikalisering, den så kallade radikaliseringsprocessen. Vad är det som avgör att en individ väljer att gå i ett våldsbejakande spår? Någon som har fastställts är att processen är likartad oberoende av vilken typ av våldsbejakande extremism det rör sig om, höger, vänster eller islamistisk extremism. I Joining Jihadi terrorist cells in europé (2010) beskriver Nesser, expert på radikal islamism och rekrytering till terrornätverk, en bild som sammanfattar en stereotyp som kan hittas inom våldsbejakande islamistiska extremismen. Nesser beskriver hur radikalisering tycks vara en kombination av en individs personliga problem. Individen kan känna en social frustration och missnöje med sin livssituation, misär, en längtan efter identitet, äventyr och ungdomsuppror. Andra aspekter kan vara att individen upplever politiska missförhållanden som har koppling till global politik, den muslimska världen och Europa. Radikaliseringen anses av SÄPO vara en social process där unga ofta söker sig till extremism på grund av sociala och känslomässiga anledningar i större utsträckning än den ideologiska innebörden i den extremistiska rörelsen de sökt sig till (SÄPO 2010, s.33). Vilken typ av våldsbejakande extremism en individ ansluter sig till kan således bero på många olika faktorer och i vissa fall lämnas till slumpen. En intressant aspekt är att ifrågasätta om det går det att koppla direkt till den radikaliserade individen eller om det är faktorer som är baserade på individens omgivning (SÄPO 2010, s.34). För att förenkla förståelsen är det fördelaktigt att dela upp faktorerna som kan påverka i drivkrafter respektive dragningskrafter som i sin tur kan agera som riskfaktorer eller omständigheter som ökar chansen att en individ radikaliseras. Dessa kan användas för att beskriva anledningen till att en individ söker sig till våldsbejakande islamistisk extremism men inte fastställas som evident bevis då varje fall är unikt i sin karaktär (SÄPO 2010, s.34). 12

18 3.2.1 Drivkrafter Exempel på drivkrafter kan enligt SÄPO fastställas till följande: Upplevda globala orättvisor Upplevt förtryck av en folkgrupp, land eller religion Diskriminering avseende en själv eller andra Utanförskap för en själv eller andra Identitetssökande eller svårigheter att förena olika identiteter Meningssökande Svåra eller oerhört destruktiva familjeförhållanden Samhällsengagemang Personliga trauman eller tragedier Våldsfascination Spänningssökande Låg självkänsla Vilja att göra skillnad Frustration över bristande resultat genom användandet av demokratiska kanaler (SÄPO 2010, s.34) Dragningskrafter Exempel på dragningskrafter kan enligt SÄPO fastställas till följande: En känsla av att erhålla en viss makt eller kontroll över någonting Betydelse eller status i gruppen Social gemenskap eller vänskap En känsla av tillhörighet Meningsfullhet Att kunna ha tydliga livsregler att förhålla sig till Trygghet Attraktiva ideologiska argument Lojalitet bland gruppens medlemmar Övertygelse om att man står för det goda och bekämpar det onda En äventyrskänsla Respekt (SÄPO 2010, s.35) 13

19 3.3 Vem radikaliseras? Svaret på frågan om vem som radikaliseras är oerhört komplex och kräver således mer än ett entydigt svar. Driv- och dragningskrafter hjälper oss att förstå vissa mönster som kan påträffas inom våldsbejakande islamistisk extremism dock finns det fler aspekter som behöver tas i beaktning. Olesen (2009) beskriver bland annat att så kallad biografisk tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för aktivism. Olesen hävdar att en individ som saknar åtaganden som exempelvis ett heltidsarbete, äktenskap och förpliktelser inom familjen har större chans att dras in i aktivism är någon annan grupp. De människor med störst biologisk tillgänglighet är därför unga människor som är klart överrepresenterade inom all form av aktivism, politisk så väl som religiös (Olesen 2009, s.7-11) Kön Enligt SÄPO (2010) tillhör män majoriteten av de individer som har uppmärksammats inom den våldsbejakande islamistiska extremismen och som har radikaliseras på plats i Sverige. Att könsfördelningen är snedfördelad och att män är överrepresenterade anser SÄPO kan bero på olika faktorer. En faktor beskrivs vara att kvinnor i allmänhet inte utför våldsbejakande handling utan i större utsträckning snarare stödjer och möjliggör männens aktiviteter på andra sätt. Kvinnors roll inom den våldsbejakande islamistiska extremismen har i de fall som SÄPO har kännedom kunnat karakteriseras som typfallet kontaktsökaren (se 3.1.4). Det vill säga att radikalisering har skett genom att de har haft en relation med en våldsbejakande man (SÄPO 2010, s.48). Katz hävdar dock att detta har förändrats i samband med att IS utnämnt sitt kalifat. I kalifatet är det, förutom krigare, fler roller som efterfrågas och kvinnor lockas till den våldsbejakande islamistiska extremismen och IS med löften om att få en central roll i kalifatet. För ytterligare information om kvinnors förändrade roll inom IS hänvisas till Katz (2015) Kvinnor i islamiska staten ett underskattat hot? Ålder Enligt SÄPO (2010) är majoriteten av de individer som har uppmärksammats inom den våldsbejakande islamistiska extremismen och som har radikaliseras i Sverige mellan år gamla och det är i ytterst få fall individer är yngre än 15 år (SÄPO 2010, s.48). 14

20 3.3.3 Bakgrund Trots att det finns exempel på individer som har varit radikaliserade innan de har anlänt till Sverige så är majoriteten av de som SÄPO identifierat inom den våldsbejakande islamistiska extremismen individer som radikaliserats på plats i Sverige. Ett mönster som går att urskilja är att minst en utan individens föräldrar är utlandsfödda och att stereotypen av dem som radikaliserats i Sverige tillhör typfallet utageraren (3.1.1) (SÄPO 2010, s.58). När det gäller individer som inte har haft någon koppling till Islam som religion är det en tämligen jämn fördelning mellan grubblaren (se 3.1.2) och utageraren (se 3.2.1). Grubblaren har tagit ett ställningstagande att förespråka våld baserat på intresset för ideologin till skillnad från utageraren som istället dras till det våldsbejakande budskapet i större utsträckning än ideologin. De listade driv- och dragningskrafterna kan hjälpa till att förklara om någon har en ledande roll inom en våldsbejakande rörelse eller om man är rekryterad anhängare. SÄPO beskriver hur man hos ledaren, i en högre grad en den rekryterade anhängaren, ser att drivkrafterna kan vara en längtan efter aktivism, oavsett aktivismens ideologi eller syfte. Nesser kallar dessa individer för entreprenörer (Nesser 2010, s.88). SÄPO beskriver även hur deras generella bild av de som är aktiva inom våldsbejakande islamistisk extremism är individer som dras till våldsaspekten och att ideologin kommer i andra hand. Individer som inte har någon kunskap eller utbildning inom Islam som religion anses vara mer motagliga för våldsbejakande budskap än andra (SÄPO 2010, s.49). Detta påstående styrks av Ranstorp teori om individer som ansluter sig till IS. De kan väldigt lite om islam, de är inte speciellt skolade, de har inget kritiskt tänkande kring detta utan de rycks med av en berättelse. Det är en domedagsprofetia, världen står inför domedagen och etableringen av den Islamiska staten är en del av detta (SVT, 2014). SÄPO beskriver hur ökad kunskap om islam i vissa fall kan innebära en väg ur våldsbejakande islamistisk extremism och det är också därför våldsbejakande organisationer som IS aktivt försöker hålla sina anhängare isolerade (SÄPO 2010, s.51). Det finns individer som gått från gängkriminalitet samt andra inriktningar av våldsbejakande extremism till våldsbejakande islamistisk extremism dessa karaktäriseras också som utagerare. De allra vanligaste drivkrafterna bland de som radikaliseras till våldsbejakande islamistisk extremism beräknas vara en känsla av utanförskap och diskriminering men även segregation och arbetslöshet (SÄPO 2010, s.49). 15

21 3.4 Forum för radikalisering Atran (2010) framför att en vanlig uppfattning är att individer som rekryteras till våldsbejakande islamistiska miljöer gör det genom specifika individer som är direktutsända av organisationer som exempelvis IS, så kallade rekryterare. Vad forskare har kommit fram till är dock att den radikaliseringsprocessen som sker i västvärlden har en tendens att spridas mellan små grupper av vänner från samma område eller sociala nätverk i större utsträckning än genom hierarkiska ledare (Atran 2010, s.3). SÄPO beskriver att det förekommer att oenighet om huruvida individer söker sig till etablerade våldsbejakande organisationer eller om organisationerna söker sig till individerna (SÄPO 2010, s.50). En faktor som står ut för radikalisering, aktivism och att anslutande till en våldsbejakande extremistgrupp är att man delar ett socialt band med en redan aktiv individ. En orsak till att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper kan således vara genom vänner, familjen, arbetskamrater eller andra individer som man spenderar mycket tid med (SÄPO 2010, s.50). Magnus Ranstorp som är expert på islamistisk extremism på försvarshögskolan beskriver det som att rekryteringsprocessen ibland föregår själva radikaliseringsprocessen. Banden mellan de individer som rör sig i våldsbejakande extremistmiljöer har därför stor och i många fall avgörande betydelse för radikaliseringen (Ranstorp 2010, s.7). Vänner och sociala grupper spelar en stor roll i rekryteringen och radikaliseringen bland ungdomar i Sverige. Grupperna behöver inte ha någon koppling till etablerade våldsbejakande organisationer utan präglas istället av att inspireras av den globala våldsförespråkande retoriken som återfinns via internet, läs mer på (3.3 betydelsen av sociala medier). Ungdomsgrupper som går igenom radikaliseringsprocessen tillsammans kännetecknas av att de känner en gemenskap baserat på en fascination för våldet och den romantiserade bilden av budskapet. Man söker spänning och triggas av att hetsa varandra (SÄPO 2010, s.51). I The Islamist (2007) vittnar individer som varit involverade i våldsbejakande islamistisk extremism om att även icke-våldsbejakande islamistiska rörelser kan bli en inkörsport. Även SÄPO vittnar om att utöver de etablerade organisationer som finns sker det även radikaliseringsförsök inom ungdomsgrupper och föreningar som inte är våldsbejakande. Även om gruppen eller föreningen inte är våldsbejakande så kan individer som är delaktiga i gruppen eller föreningen vara våldsbejakande och på så sätt påverka att andra radikaliseras. Våldsbejakande islamistiska organisationer använder religiösa argument och hänvisar till 16

22 varje muslims strävan efter att leva i enlighet med Islam och använder det i egenskap att legitimera våldshandlingar av olika karaktär (SÄPO 2010, s.51) 3.5 Rekrytering Betydelse av sociala medier Utöver att individer radikaliseras i fysiska forum i kontakt med likasinnade är en vanlig förekomst att rekrytering sker indirekt via sociala medier (Atran 2010, s.3). Trots att radikalisering i större utsträckning är en produkt av det sociala samspelet är det inte helt ovanligt med självradikalisering. I takt med att sociala medier växt sig allt större finns det mer information och likasinnade individer att anknyta sig till online. Individer som aldrig haft någon fysisk kontakt med våldsbejakande miljöer kan numera, i en högre utsträckning än innan, anamma en våldsbejakande ideologi genom internet. Ett exempel på sådant kan vara att individer delar med sig av filmer till andra, uttalanden och förmedlar och sprider ideologin de sympatiserar med vidare. Vissa människor kan ta steget in i självradikalisering genom att fascineras rent generellt av våld och våldsfilmer. Sådana filmer sprids i dagsläget i stor utsträckning av Islamistiska Staten filmade från krigsdrabbade zoner som Syrien och Irak. Filmerna syftar till att glorifiera och rättfärdiga våldsdåd i form av att visa avrättningar av fångar, grova övergrepp mot civila ackompanjerat med propagandabudkap i ljud och bild (Gustafsson 2015, s.20). I SÄPOs årsbok från 2014 beskrivs att våldsbejakande islamistiska uttalanden av individer med koppling till Sverige har blivit mer och mer påtagliga i sociala medier (SÄPO årsbok 2014, s.55-56). Självradikalisering börjar i dagsläget nästan uteslutande via internet och i vissa fall kan individen efter ett tag fångas upp av etablerade nätverk eller organisationer för att rekryteras. Bland de individer som självradikaliseras ser man tydliga tecken på spänningssökande och som nämnt tidigare en fascination för våld (SÄPO 2010, s.53). En individ, som inte är i livet idag, som har kommit att bli väldigt betydelsefull för att sprida IS budskap är Anwar al-awlaki. På Youtube och applikationen Generation Awlaki etc. kan man enkelt ta del av al-awlakis budskap. Att Al-Awlakis föreläsningar och uttalanden har fått en sådan betydande roll i ungas radikalisering via internet beror till stor del att al-awlaki kommunicerar på Engelska vilket gör att det når ut till en bredare målgrupp. Al- Awlakis budskap har spridits snabbt globalt och en enkel sökning på Google leder till en hel repertoar av föreläsningar med våldsbejakande budskap (New York Times, 2015). Förutom att IS publicerar diverse rekryterings- och propagandavideos ger de även ut en propagandatidning vid namn Dabiq. Tidningen innehåller välskrivna artiklar, professionella 17

23 bilder och liknar ett livsstilsmagasin man kan hitta på pressbyrån (Gustafsson 2015, s.23). Dabiq är ett försök av IS att imitera Al-Qaedas propagandatidning vid namn Inspire Magazine. Michael Skråmo som är uppvuxen i Biskopsgården i norra Göteborg och har lämnat Sverige för att strida för IS skriver 2015 följande på sin privata Facebooksida; Om du är uppriktig och stoppad från att komma hit, börja jobba i Sverige.. Muslimernas fiende är alla en. Vi mot dem. Ladda ner Inspire Magazine och börja göra bomber från simpla grejer från Ica eller Coop välj själv Nuu är tiden att vissa vilka jorden tillhör!! (Gudmundsson, 2015). 3.6 Göteborg och våldsbejakande islamistisk extremism Enligt Göteborgs kommun kom de första signalerna till delar av Göteborg stad i slutet av 2012, början av 2013 då tjänstemän inom olika arbetsområden fick signaler om att individer rest till konflikzonerna Syrien och Irak för att delta i strid. I samband med att IS utropade ett kalifat i juni 2014 vittnade tjänstemän även att antalet individer som gett sig av ökat drastiskt (Göteborg stad social utveckling, 2015). I en presskonferens om Göteborg stads arbete mot våldsbejakande extremism, i november 2015, beskriver ordförande i social resursnämnd i Göteborg Mariana Johansson situationen med ökad våldsbejakande islamistisk extremism som en av vår tids största utmaningar (Göteborg stad presskonferens, 2015). Anders Thornberg, chef på SÄPO, vittnar om 286 bekräftade fall av individer som gett sig av från Sverige till krigsdrabbade zoner (DN, 2015). Siffran beträffande Göteborg beräknas av Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg, till 120 individer som främst kommer från stadsdelarna Angered och Bergsjön (GP, 2015). Nämnvärt är att båda talar om ett omfattande mörkertal av obekräftade resenären. Dock hävdar Thornberg att mörkertalet blir mindre och mindre (DN, 2015). Åtgärder på de varningstecken som enligt Göteborg stad själva har indikerats sen slutet av 2012 lyste länge med sin frånvaro men har tagit fart under de senaste två åren. Efter en lång beslutsföljd i både regering och riksdag inrättades 2014 en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin (Socialdemokraterna). Samordnarens uppdrag är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar. Samordnaren skall även se till att förebyggande metoder utvecklas. Året efter, 2015, blev Göteborg den första staden i Sverige att implementera initiativet i form av att inrätta två stycken samordnare mot våldsbejakande 18

24 extremism på kommunal nivå. Dessa samordnare är Zan Jankovski och Haisam A-Rahman (Göteborg stad, 2015). Göteborg stads två samordnare jobbar synkroniserat med den nationella samordnaren och samverkar med andra aktuella aktörer, utbildar medarbetare i Göteborg stad, ger anhöriga stöd, stöder berörda verksamheter och bidrar till metodutveckling (Göteborg stad samordning mot våldsbejakande extremism, 2015). Det är viktigt att understryka att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism på nationell nivå så väl som i Göteborg på kommunal nivå innefattar både Vänster, Höger och Islamistisk våldsbejakande extremism. Baserat på hur situationen i Sverige ser ut just nu har fokus riktats mycket mot islamistisk våldsbejakande extremism baserat på SÄPOs uttalande om att det är den extremistgrupp som utgör det största hotet mot svensk säkerhet (SÄPO årsbok 2014, s.56). Andra åtgärder som Göteborg stad har tagit tillsammans med tre andra svenska kommuner är att ingå i en satsning att starta upp ett kunskapshus mot våldsbejakande extremism och jobba över myndighetsgränser. Arbetet inkluderar att skapa lokala expertteam med aktörer från polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvård (Göteborg stad, social utveckling 2015). Göteborg finns även representerade internationellt i Europeiska Unionens nätverk RAN, Radicalization Awareness Network som även dem arbetar förebyggande för att motverka extremism (Göteborg stad samordning mot våldsbejakande extremism, 2015). 4 Resultat I följande sektion presenteras resultatet av de samtalsintervjuer som genomförts. För att förenkla förståelsen är resultatet från samtalsintervjuerna presenterade baserat på uppsatsens tre frågeställningar samt varje enskild individs uttalanden. 4.1 Hur ser situationen ut i nuläget avseende individer från Göteborg som ansluter sig till våldsbejakande islamistisk extremism? Hyllengren: Hyllengren hävdar precis som statistiken att Göteborg sticker ut både nationellt och internationellt och är med största sannolikhet en av de städerna i västvärlden med högst andel jihadister per capita. Individerna som gett sig av från Göteborg kommer främst från de nordöstra delarna, men även andra områden finns representerade. Att Göteborg är överrepresenterat i statistiken anser Hyllengren bland annat bero på nätverk av vänner som triggat varandra i kombination att det har existerat individer och lokaler i Göteborg som har 19