Påverkansfaktorer i radikaliseringsprocesser

Transkript

1 AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Påverkansfaktorer i radikaliseringsprocesser Maria Johansson 2017 Uppsats, kandidatnivå 15 hp Religionsvetenskap Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet Handledare: Mayvor Ekberg Examinator: Peder Thalèn

2 Abstrakt Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet radikalisering som process. Med litteraturstudiet som metod har syftet varit att undersöka utvalda forskares uppfattning om vilka faktorer som påverkar till radikalisering, vad som kännetecknad en individ som går in i en radikaliseringsprocess och vilka faktorer som i första hand påverkar vägen ut ur ett radikaliserat tänkande. Syftet har inte varit att finna en absolut sanning i det som studerats, utan undersökningens ambition har istället varit att bidra med en fördjupad insikt och förståelse för att begreppet radikalisering är komplext. Resultatet av studien visar att en extremist eller terrorist inte är någonting en människa föds till att vara, snarare är detta något personen blir genom olika faktorer som påverkar dem på vägen. Majoriteten som radikaliseras är ungdomar mellan år. Personer som saknar känslan av identitet och mening i livet, och därför upplever rotlöshet, löper större risk för att radikaliseras och ansluta sig till fundamentalistiska grupper. Sökord: radikalisering, radikaliseringsprocess, extremism och fundamentalism.

3 Innehåll Abstrakt Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Metod Litteraturstudiets analys och struktur Tidigare forskning Centrala begrepp Resultat av litteraturstudiet Våldsbejakande extremism Radikaliseringsprocessen och påverkan Självradikalisering Varför ansluter vissa medan andra inte? Avradikalisering Andlighet i vår tid Fundamentalism och helig terror Avhoppares berättelser Anledning till radikalisering Processen inför att avsluta medlemskap Självmordsbombare och korsriddare Självmordsbombares påverkansfaktorer Ondska- individuell och kulturell projektion Självmordsbombares drivkrafter Skillnader och likheter Diskussion Sammanfattning Referenser... 27

4 1 1. Inledning Idag blir vi dagligen påminda om den våldsbejakande extremism som breder sig ut i världen. Genom rapportering via tidningar och nyheter läser och hör vi om fruktansvärda dåd som drabbat människor runt om i världen, kanske har det blivit mest påtagligt för oss efter det att även länder i den västerländska världen kommit att bli utsatta för attentat som skördat många människors liv. Störst uppmärksamhet har terrororganisationen IS fått, vilken växte fram under 2013 i Irak. 1 Genom sina brutala metoder har gruppen spridit skräck och oro runt om i världen. IS har genom den mediala uppmärksamheten fått en stor spridning och kan därför nå ut med sitt budskap till omvärlden snabbt och enkelt, något som gynnar rekryteringen för organisationen. I Sverige har det visat sig att antalet svenska medborgare som sökt sig till gruppen ökat från 85 personer år 2012, 2 till ungefär trehundra under Intressant efter detta konstaterande är att fundera över varför människor ansluter sig till våldsbejakande extremistiska grupper. Tomas Lindgren beskriver genom sin forskning något som jag tror är viktigt att belysa: När allmänheten och media spontant söker förklara spektakulära våldshandlingar är det inte ovanligt att det sker med hänvisning till att förövarna är mentalt störda eller avvikande på ett eller annat sätt. Dessa amatördiagnoser är ytterst sällan baserade på en närmare kunskap om de personer som förklaras och de bygger i regel inte på vetenskapliga kriterier för mental hälsa utan på någon form av sunt förnuft, vad den nu kan tänkas betyda. 4 Människor föds inte onda, med anlag för extremism och terrorism, utan detta blir vi genom de förutsättningar vi får och som formar oss till den människa vi växer upp till att bli. Vi påverkas av olika faktorer, och under den så kallade socialisationsprocessen får vi olika redskap att hantera de problem vi ställs inför. Att en människa tar beslutet att ingå i en grupp där livet fylls med fruktansvärda våldshandlingar är för mig obegripligt. Därför har jag istället för att döma personer som väljer att ingå i våldsbejakande organisationer valt att skaffa mer kunskap om och förståelse för detta kunskapsområde och undersöka vilka faktorer det är som påverkar människor till att ta steget in i dessa organisationer. 1.1 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva de faktorer som forskningen funnit som de mest betydande orsakerna till att människor dras in i en radikaliseringsprocess. Vissa forskare 1 Säkerhetspolisen Hämtad ( ) 2 Svenska dagbladet Hämtad ( ) 3 Svensk polis Hämtad ( ) 4 Lindgren, 2009, s

5 2 kan mena att det är möjligt att se att dessa människor kännetecknas av upplevelser av livskris och att de söker svar på existentiella frågor. Uppsatsens fokus, som ligger på radikaliseringens drivoch dragningskrafter, berör såväl vägen in som vägen ut ur ett radikaliserat och våldsbejakande tänkande. För att kunna besvara syftet och därmed lyfta fram några av de faktorer som forskningen kring terrorism funnit avgörande har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer kan påverka människan till radikalisering? Vad kan känneteckna den individ som går in i en radikaliseringsprocess? Vilka faktorer kan påverka människans avradikaliseringsprocess? Vilka skillnader och likheter går att finna i det utvalda materialet? 1.2 Disposition Uppsatsen är indelad i fyra kapitel. Kapitel 1 beskriver uppsatsens syfte, metod och val av litteratur. I kapitel 2 presenteras resultatet av litteraturstudiet. Redogörelsen av resultatet har strukturerats så att den valda litteraturen först redovisas var för sig i separata avsnitt. Därefter följer en redogörelse av analysresultatet som visar på skillnader och likheter i de olika forskarnas uppfattning. Kapitel 3 innehåller en sammanvävd diskussion om vilka faktorer som leder människan in i radikalisering men även ut ur ett radikaliserat tänkande. I kapitel 4 sammanfattas resultatet av det genomförda litteraturstudiet. 1.3 Metod Denna studie, vars fokus är de komplexa frågorna om begreppet radikalisering, strävar inte efter att ge en självklar eller absolut sanning av det som studeras av det naturliga skälet att en sådan kunskap inte är möjlig att uppnå. Min tanke var till en början att genomföra intervjuer då detta hade gett undersökningen ett intressant inifrånperspektiv beskrivet av människors egna erfarenheter. Men eftersom intervjuer som metod kräver mycket tid, och kanske än mera på grund av känsligheten kring ämnet i detta fall, valdes istället en kvalitativ metod i form av litteraturstudie. Den valda litteraturen presenteras nedan under rubriken tidigare forskning. Genom att tillämpa en kvalitativ metod menar Johan Alvehus i boken Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2013) att det blir möjligt att studera innebörd och mening istället för statiskt verifierbara orsakssamband. När syftet i en uppsats är att undersöka människors upplevelser och erfarenheter, blir valet av en kvalitativ metod mest lämpligt. Att försöka förenkla verklighetens komplexitet till enkla samband är inte vad metoden syftar till, utan snarare handlar

6 3 den kvalitativa metoden om att påvisa komplexitet och nyansrikedom. 5 En kvalitativ metod passar därför mitt syfte som fokuserar på människors val av att ansluta eller inte ansluta till våldsbejakande grupper Litteraturstudiets analys och struktur Först analyserades de insamlade materialen utifrån syfte med hjälp av begreppen, radikalisering, avradikalisering, extremism och fundamentalism, samtidigt som markeringar gjordes på de delar som svarade på syftets frågeställningar. Därefter inordnades materialet under fyra rubriker för att skapa ett system som tydliggjorde de olika författarnas beskrivning av de begrepp som är uppsatsens fokus. Litteraturstudiet har strukturerats efter innehållet i den forskningslitteratur som har använts. Våldsbejakande extremism Fundamentalism och helig terror Andlighet i vår tid Avhoppares berättelser Självmordsbombare och korsriddare Ondska, individuell och kulturell projektion 1.4 Tidigare forskning Valet av forskningsrapporter och litteratur som behandlar frågor om radikalisering och anslutning till våldsbejakande rörelser stötte inte på några bekymmer. Under sökningen av litteratur uppkom mängder av material. Av den orsaken fick en avgränsningsprocess genomföras, med syftet att kunna hantera det insamlande materialet. Processen av val av litteratur gick genom tre steg. Först gjordes en sökning dels genom databasen WorldCat och dels genom Google, därefter valdes lämplig litteratur ut för en genomgång med syftet att avgöra om innehållet lämpade sig för uppsatsens frågeställningar. I det tredje steget valdes två rapporter ut för att ingå i litteraturstudiet. Den första rapporten heter The Narratives of Islamic State Defectors, vilket jag översätter till Avhoppares berättelser, (2015) skriven av Peter Neumann. Rapporten innehåller en redogörelse av en genomförd intervjustudie av avhoppare från en våldsbejakande organisation. Den andra rapporten med rubriken Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige (2010) är skriven av Säkerhetspolisen (Säpo). I rapporten beskrivs den våldsbejakande extremismen och hur såväl radikaliserings- som avradikaliseringprocessen går till. Ytterligare litteratur som har används i undersökningen är Tomas Lindgrens, Fundamentalism och helig terror (2009). Lindgren 5 Alvehus, 2013, s.21

7 4 behandlar frågor om vilka typer av människor som ansluter sig till fundamentalistiska grupper och vilka faktorer som ligger bakom det religiösa våldet. Ur boken Den religiösa människan (2012) av Antoon Geels och Qwe Wikström, valdes delar ur kapitlet Andlighet i vår tid skrivet av Geels. I kapitlet beskrivs världen som fragmentiserad vilket innebär att människan upplever rotlöshet som en risk för fundamentalism. En del ur Febe Orést bok Ondskan, -individuell och kulturell projektion (2009) har även tagits med i studien. Kapitlet handlar om varför människor väljer att bli en självmordsbombare och vilka faktorer som kan påverka dem. Till sist används Per-Olof Åkerdahls bok, Självmordsbombare och korsriddare -Martyrideologi som drivkraft till politiskt handlande (2013) som belyser vad som motiverar människor till att bli självmordsbombare. 1.5 Centrala begrepp Nedan definieras kort de mest centrala begrepp som har används i undersökningen: Radikalisering Begreppet definieras enligt Säkerhetspolisens definition. Radikalisering avses vara: den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiska motiverat våld för att främja en sak 6 Avradikalisering Begreppet definieras enligt Säkerhetspolisen definition och innebär den process som en person genomgår när den valt att lämna en våldsbejakande organisation och hållning. Extremism Begreppet extremism används i enlighet med Säkerhetspolisens definition och avser den rörelse, ideologi eller person som valt att inte acceptera den demokratiska samhällsordningen. 7 Den våldsbejakande extremismen förekommer i både politiska och religiösa kontexter. Fundamentalism Begreppet definieras efter nationalencyklopedin sammanfattning: Politiska åsiktsriktningar och rörelser som hävdar att en religion eller ideologi, oberoende av folkviljan, skall tillämpas som samhällsordning. 8 6 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.9 Hämtad 7 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.27 Hämtad 8 Nationalencyklopedin, Hämtad ( )

8 5 2. Resultat av litteraturstudiet I detta kapitel redovisas resultatet av litteraturstudiet. Detta görs som tidigare sagts genom att redogöra för litteraturen var för sig i separata avsnitt. Att utifrån det nutida kunskapsläget tveklöst kunna ge ett svar på varför och hur en radikaliseringsprocess går till på inte är möjlig. Det är dock möjligt att hitta betydande likheter som identifiera processen inom olika kontexter. 2.1 Våldsbejakande extremism Enligt Säkerhetspolisens (Säpo) rapport, Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige (2010) är majoriteten av de människor som radikaliseras unga män mellan år. I vissa fall har det visat sig att även ungdomar under 15 år kan vara radikaliserade, dock är detta ovanligt. Personer som är aktiva i en våldsbejakande islamistisk miljö är främst män. Säkerhetspolisen understryker att: Den könsmässiga snedfördelningen i Säkerhetspolisens material kan dock delvis bero på att kvinnor oftast inte utför handlingar som har en direkt koppling till säkerhetshotande verksamhet, även om kvinnornas aktiviteter många gånger stödjer och möjliggör männens verksamhet. 9 Det har även noterats att kvinnor i vissa fall radikaliserats och att de även är verksamma i den våldsbejakande organisationen Radikaliseringsprocessen och påverkan Att ge en självklar bild av hur och varför radikalisering sker menar säkerhetspolisen inte är möjligt. 10 Oavsett detta är de flesta forskare eniga i uppfattningen att det handlar om en social process och att det är möjligt att identifiera betydelsefulla likheter mellan radikalisering i skilda ideologiska kontexter. Dessa likheter uttrycker sig dels i drivkrafter, dvs förhållanden hos personen i fråga eller i personens livssituation och dels i dragningskrafter, dvs förhållanden inom olika grupper eller ideologiska sammanhang, som ökar sannolikheten för en människa att radikaliseras. Dessa driv- och dragningskrafter går alltså att återfinna på olika nivåer, från personliga känslor och egenskaper till globala skeenden och aspekter. Säpo betonar dock att dessa driv- och dragningskrafter inte behöver betyda att människor som kan tillskrivas dessa krafter nödvändigtvis blir radikaliserade, utan dessa förhållanden ska förstås som riskfaktorer till radikalisering. 11 Några exempel på driv- och dragningskrafter listade i Säpos rapport följer nedan: 9 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.48 Hämtad 10 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.11 Hämtad 11 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.34 Hämtad

9 6 Exempel på drivkrafter Upplevda globala orättvisor Upplevt förtryck (av folkgrupp, land eller religion) Diskriminering (av en själv eller andra) Utanförskap (för en själv eller andra) Identitetssökande eller svårigheter att förena olika identiteter Meningssökande Svåra eller destruktiva familjeförhållanden Samhällsengagemang Personliga trauman eller tragedier Våldsfascination Spänningssökande Låg självkänsla Vilja att göra skillnad Frustation över bristande resultat genom användandet av demokratiska kanaler Exempel på dragningskrafter Känsla av makt eller kontroll Betydelse eller status i gruppen Social gemenskap eller vänskap Tillhörighet Meningsfullhet Tydliga livsregler att hålla sig till Trygghet Attraktiva ideologiska argument Lojalitet bland gruppens medlemmar Övertygelse om att man står för det goda och bekämpar det onda Äventyrskänsla Respekt 12 Av dessa känslor och upplevelser som nämns är ingen unik för de individer som väljer att begå våldshandlingar, utan dessa kan delas av många fler. Att bli våldsbejakande kräver interaktion mellan dessa ovan nämnda faktorer. Den stora betydelsen av driv- och dragningskrafter betonas även variera beroende på person. Författarna av rapporten menar att vissa människor som dras av de ideologiska drivkrafterna ofta har en längtan efter aktivism vilken kan vara social, politisk eller religiös. Individer som dras av denna längtan ger oftast uttryck för att vilja inta en ledande roll i 12 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s Hämtad

10 7 de våldsbejakande organisationerna, flera av dem kan även komma att starta egna nätverk. Anhängare med en lägre grad av aktivism ansluter istället genom en mer passiv process. Dessa personer gör oftast inte ett aktivt val att engagera sig, utan dras med i gruppen på grund av personliga problem, lojalitet mot vänner eller släktingar, identitetssökande, utanförskap, ungdomsrevolt eller längtan efter äventyr. Att själva processen för radikalisering uppvisar likheter, fast den härstammar från olika behov och olika ideologiska sammanhang, kan bero på att de primära orsakerna oftast handlar om sociala och känslomässiga aspekter snarare än ideologiska Självradikalisering Att radikalisering ofta sker genom ett socialt samspel har tidigare nämnts, men det finns också fall av självradikalisering, dock anses denna typ av radikalisering vara väldigt sällsynt. Självradikalisering handlar om att individen på egen hand utvecklar sitt intresse för våldsbejakande ideologier, oberoende av tidigare kontakt med extrema miljöer. Kontakten med dessa ideologier sker främst genom internet, då det i dagen läge finns ofantligt många webbsidor och forum som delar med sig av filmer, tipsar andra om vart de kan hitta olika uttalanden lika väl som att de vidareförmedlar nyheter. Denna typ av radikalisering, som går under namnet självradikalisering, innebär att människor som söker information och kontakt via internet, de behöver inte en fysisk kontakt med en annan individ för att söka sig till extrema ideologier, grupper och rörelser. Personen söker självmant och är inte direkt påverkad av någon anhörig eller grupp. Exempel på de som söker sig till dessa sammanhang på egen hand menar Säpo är personer som varit mobbade eller utstötta, men som via internet kan skapa sig en identitet och gemenskap. Detta kan leda till ett högre självförtroende eftersom det ofta går att vara anonym via internet, vilket underlättar för personen att överdriva sina erfarenheter och betydelse. 13 Medan en del väljer att som första steg komma i kontakt med våldbejakande ideologier genom internet sker det för andra genom en generell fascination för våld och våldsfilmer. Säkerhetspolisen har funnit att den propaganda som sprids genom islamistiska våldsbejakande kretsar oftast innehåller mycket våld som för det mesta sprids genom film. Även om vissa individer ägnar sig åt självradikalisering förblir de sällan ensamma med sin övertygelse. I de flesta fall väljer personen att i ett senare skede söka upp de likasinnade vilket brukar leda till att personen till slut kommer i kontakt med en väl etablerad våldsbejakande organisation. De fysiska mötena ses som slutfasen och övergången till delaktighet i exempelvis planering av våldshandlingar Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.40 Hämtad 14 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.41 Hämtad

11 Varför ansluter vissa medan andra inte? Säkerhetspolisen hänvisar i sin rapport till forskare som menar att grunden för aktivism är den biografiska tillgängligheten, dvs avsaknad av känslor för skyldigheter och åtaganden sådana som arbete, äktenskap samt familjeförpliktelser. 15 De individer som saknar störst biografisk tillgänglighet är de unga, vilka också visar sig vara majoriteten av aktivister. En faktor som visat sig vara central i såväl radikalisering som inom aktivism och våldsbejakande extremistgrupper är de sociala banden till redan aktiva i en rörelse eller organisation. Därmed går det att konstatera att det sociala nätverket i vissa fall kan förstås som viktigare än själva ideologin. Med andra ord är det alltså graden av tillhörighet till familj, vänner, kollegor eller möjligtvis andra bekanta som många gånger leder personer till att söka sig till våldsbejakande extremistiska grupper. Chansen att välja att godkänna radikala argument eller idéer vilar till största delen på i vilken grad exempelvis vänner eller släktingar bejakar extremism samt på hur viktig vännen eller släktingen som förebild är för den unga. Det finns en stor andel människor som delar samma känslor och erfarenheter som kan leda till att personer hamnar i riskzonen för radikalisering, men som faktiskt inte kommer att radikaliseras. 16 Den avgörande orsaken till radikalisering, beror i de flesta fall på vem budskapet förs fram av exempelvis, nära anhöriga eller andra individer som personen finner tillit till. Säkerhetspolisen har i sitt arbete i förebyggande och motverkande syfte identifierat tre typfall, eller radikaliseringsvägar, som beskriver varför människor radikaliseras. Bilden av typfall har växt fram utifrån Säpos egna material som fått stöd från tidigare forskning kring radikalisering. Ett fjärde typfall har tecknats med hjälp av brottsförebygganderådet och deras samarbete med externa forskare. Nedan ges en beskrivning av det som kännetecknar de olika typfallen. 1. Utagerarens väg 2. Grubblarens väg 3. Familjens väg 4. Kontaktsökarens väg Utagerarens väg- Personer under detta typfall har oftast växt upp under otrygga förhållanden som under ungdomstiden tar sig uttryck i ett stökigt utåtagerande. Missbruk i form av droger är vanligt. Det har även i somliga fall visat sig att våld funnits i hemmet, som i sin tur leder till att 15 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.36 Hämtad 16 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.37 Hämtad

12 9 individen tappat förtroendet för vuxna. Till denna grupp hör även individer som bevittnat krig och konflikter, vilket har orsakat trauman hos personen. De problem som tillkommer på grund av trauman kan uttrycka sig psykologisk eller socialt och leda till att individen på sikt bryter mot samhällets regler och lagar för att få uppmärksamhet, skapa en identitet eller enbart söka spänning. 17 Att söka spänning och att få en fascination för våld är väldigt vanligt inom detta typfall. Personer under kategorin utageraren som ofta växt upp i en miljö fylld av våld, riskerar många gånger själv välja att lösa de problem och konflikter som uppkommer på liknande sätt. När personen i detta typfall kommer i kontakt med andra människor som står för en våldsbejakande ideologi inleds processen för radikalisering. I samband med denna process minskar också personen sitt kontaktnät med icke-radikala individer. Grubblarens väg- Under detta typfall kännetecknas personen som en sökande människa. Dessa personen finner en svårighet i att hitta sin plats i samhället. Det har visat sig att det inte är ovanligt att personer under detta typfall har blivit mobbade eller varit ensamma. Men till skillnad från utageraren väljer personer som går grubblarens väg att vända sig inåt för att söka svar. Genom att vara introvert undviks våld och konflikter. Innan personen kommer i kontakt med en våldsbejakande ideologi finns en vilja att anpassa sig till samhället. 18 Vissa grubblare har fått en trygg uppväxt där det funnits uppmuntran till diskussion och ifrågasättande, något som får många att utveckla ett intresse för politik, religion eller ideologi. Till följd av denna typ av uppväxt kommer grubblaren att välja en mer intellektuell väg in i extremismen. Genom tankar om orättvisor och känslor av frustation kan en radikaliseringsprocess inledas. Familjens väg- Inom detta typfall har personen inte några direkta problem med att hitta sin plats i samhället, då extrema tankar formas av den omedelbara närmiljön. Genom att växa upp med människor som är radikala resulterar det för det mesta i att personen själv blir radikaliserad. Att bli påverkad av personer i närmiljön behöver inte enbart gälla familjen, utan det kan handla om släktingar, familjevänner eller klasskamrater. De individer som radikaliseras genom denna process har oftast växt upp i en isolerad miljö och ifrågasätter då inte de idéer och värderingar som finns i den nära omgivningen. Kontaktsökarens väg- Att gå kontaktsökaren väg innebär att personen söker egen kontakt med en grupp eller person med extremistiska tankar. Behovet av närhet och gemenskap är det 17 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.43 Hämtad 18 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.44 Hämtad

13 10 huvudsakliga syftet med detta sökande. Med anledning av just detta behov kan det lika gärna bara vara en slump som leder till att personen hamnar i en extremistisk grupp Avradikalisering Säpo visar att det inom forskningen görs en bestämd åtskillnad mellan att ändra beteende och att ändra övertygelse. När en person ändrar beteende betyder det att den avslutar kontakten med den våldsbejakande gruppen eller tar avstånd från våldshandlingar, men med sin radikala övertygelse i behåll. För att kunna tala om en avradikalisering räcker det inte med ett ändrat beteende utan personen i fråga måste även överge sin ideologiska övertygelse. På liknande sätt som själva radikaliseringsprocessen är beroende av driv- och dragningskrafter på individ-, grupp- och samhällsnivå är avradikaliseringen beroende av samma faktorer. Säpo betonar att människors avradikalisering inte är ett ansvar som ligger på säkerhetspolisen, utan att detta ansvar hör hemma i det civila samhället. 19 Likheter mellan faktorer som påverkar kriminellt upphörande och avradikalisering har visat sig vara kombinationen av individuell motivation, händelser i individens sociala miljöer och strukturella omständigheter 20. En viktig dragningskraft till avhopp från just den våldsbejakande miljön menar Säpo vara längtan efter att få leva ett normalare liv utanför den extrema gruppen. 21 Andra faktorer som nämns som påverkar till avhopp är en längtan efter familj, barn och arbete. Ytterligare exempel på drivkrafter i avradikaliseringsprocessen kan vara missnöje med gruppen, ledaren eller andra medlemmar. Säpo betonar att, gruppfaktorer och andra externa faktorer är dock sällan de enda orsakerna till varför en person avradikaliseras, utan det fungerar oftare som en utlösande faktor. 22 En avradikalisering kan ske genom tvång men Säpo rekommenderar en frivillig åsiktsförändring. 2.2 Andlighet i vår tid I kapitlet Andlighet i vår tid, hämtat från boken Den religiösa människan (2012) skriven av Geels och Wikström, framhåller Geels att dagens människa saknar mening, åtminstone inom vårt euroamerikanska kulturområde. 23 I dag lever människor i en värld som är väldigt oberäknelig. En värld som inte ger den känsla av sammanhang som människor behöver, mycket på grund av alla konflikter och konfrontationer som vi möts av. Han menar att människan förlorat sitt fotfäste. 19 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s Hämtad 20 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.42. Citatet är Säpos hänvisning till SOU2010:15 sid Hämtad 21 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.42 Hämtad 22 Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.42 Hämtad 23 Geels 2012, s.383

14 11 Geels hänvisar till den amerikanske psykologen Robert Jay Lifton som anser att tolkningar av världen genom en fundamentalistisk syn har en bra grogrund i fragmentiserad värld, eftersom den skapar känslor av osäkerhet, rotlöshet och meningslöshet. I en kaotisk värld kan fundamentalismens budskap, som kännetecknas av anspråk på absoluta sanningar, skapa ordning och reda. Genom att känslan av osäkerhet ersätts av visshet upplever människan sig ha kontroll över sin situation och världen. Denna visshet och kontroll kallar Lifton en farlig visshet som typisk för en fundamentalistisk inställning till världen. I längden kan denna farliga visshet komma att skapa en ökad våldsbenägenhet och trångsynthet eftersom denna typ av visshet inte tolererar andra sanningar än de sanningar som finns inom den egna gruppen. 24 Geels lyfter även fram en religionspsykologisk undersökning som genomförts av Ralph Hood, Peter Hill, och Paul Williamson 2005 som fokuserat på den religiösa fundamentalismen. I undersökningen talar forskarna för svårigheten i att säga så mycket om den fundamentalistiska personligheten. Dock menar de att det är möjligt att ha synpunkter kring fundamentalism i termer av identitet, meningssökande och känslan av att ha funnit en mening i livet. Med detta vill Hood, Hill och Williamson förklara fundamentalismen som ett meningssystem vilket gör det möjligt för människan att stå ut med livet i den ogästvänliga miljö som kännetecknar världen. Istället för meningslöshet kan människan uppleva mening och känsla av sammanhang. 25 Detta meningssystem inkluderar på så sätt både synen på världen och föreställningar om det egna självet. Skillnaden mellan religiösa fundamentalister och andra grupper är att sökandet efter meningen i de heliga texterna som personen håller för sanna blir den enda källan till mening. Geels ger ett exempel hämtat från en islamistisk fundamentalistisk tillämpning av de heliga skrifterna: Ett exempel på missbruk av de heliga skrifterna utgör de som använder kroppen som vapen, självmordsbombare, och organiserade terroristgrupper som al-qaaida. När det gäller självmordsbombare använder man sig av noggrant utvalda korancitat för att legitimera sin verksamhet. Handlingen ger dem och deras familjer en plats i paradiset. Om och om igen upprepar de unga männen de inlärda utfästelserna. När det heliga löftet väl har avlagts finns ingen återvändo. Helvetet väntar dem om de inte fullföljer det de lovat. Paradiset är så nära på andra sidan avtryckaren. 26 Den som sedan kan komma att avgöra vad i koranen som är martyrskap kan exempelvis vara en väldigt högt uppsatt religiösa ledare. 24 Geels, 2012, s Geels, 2012, s Geels, 2012, s.429

15 Fundamentalism och helig terror Även Tomas Lindgren diskuterar i sina forskningsresultat frågan om hur och varför en person ansluter sig till extrema organisationer. I boken Fundamentalism och helig terror (2009) menar Lindgren att det finns betydligt många fler intresserade aktivister än vad det finns uppdrag att utföra. Att ha en kärna med allt för många medlemmar kan medföra en ökad säkerhetsrisk på grund av att det är lättare att infiltrera en större grupp. Som exempel nämns organisationen IRA som tillät sig spendera månader med att gå igenom vilka bakgrunder och motiv de personer som ansökte om att få ansluta sig till gruppen hade. Det handlade om att ta reda på huruvida de enskilda individerna var tillräckligt motiverade och drivna. Ett sådant tillväggångasätt för rekrytering har inte enbart visat sig inom just IRA, utan har kunnat påvisas inom andra terrororganisationer. Inom exempelvis, Islamiska Jihad, har ledare uppmanats att avisa unga män och kvinnor som vädjat om att få utföra självmordsattacker. Detta leder i sin tur, menar Lindgren, till att ledarna skapar en situation där identiteten som terrorist blir en bristvara, vilket kan resultera i att önskan om att få ansluta sig växter sig starkare hos individerna. 27 Visar det sig att personen inte blir rekryterad ställs den då inför två val. Å ena sidan att försöka övertyga organisationen om att man besitter efterfrågande kvalitéer, eller så å andra sidan välja att agera på egen hand alternativt starta egen grupp. Lindgren citerar Rex. A Hudsons beskrivning av hur och varför personer ansluter sig till terrorgrupper: Potential terrorist group members often start out as sympathizes of the group. Recruits often come from support organizations, such as prisoner support groups or student activist groups. From sympathizer, one moves to passive supporter. Often, violent encounters with police or other security forces motivate an already socially alienated individual to join a terrorist group. Although the circumstances vary, the end result of this gradual process is that the individual, often with the help of the family member or friend with terrorist contacts, turns to terrorism. Membership in a terrorist group, generally moves in a slow, gradual fashion toward full membership in a terrorist group 28 Lindgren menar att denna beskrivning av processen passar bra in på vad flera andra rapporter och självbiografiska berättelser pekar på. Den utdragna processen beskrivs som en socialisationsprocess, som går från att vara enbart en sympatisör till att bli en passiv supporter för att slutligen bli en fullvärdig medlem med hjälp av betydelsefulla människor i dess närhet, ofta familjemedlemmar eller vänner. Av citatet betonas vidare sympatier för fängslade aktivister, 27 Lindgren, 2009,s Lindgren, 2009, s.156

16 13 tidigare erfarenheter av konflikter med polisen och socialt utanförskap som påverkansfaktorer till radikalisering. 29 I början av radikaliseringsprocessen är det viktigt att det skapas känslomässiga band till de övriga medlemmarna i gruppen. Aktiviteter som anordnas och tar upp mycket tid för den nyrekryterade, leder till att personen inte kommer ha lika mycket kontakt med människor som man tidigare umgåtts med. Parallellt med detta sker ofta en ny identitetsuppbyggnad. Att en individ väljer att ansluta sig till en extrem grupp behöver inte betyda att individen redan innan processen påbörjats omfattat ett fundamentalistiskt meningssystem. Det kan lika gärna bero på att personen till en början gradvist experimenterat med nya, livsstilar, eller nya roller, som resultat skapar nya attityder som till sist uttrycker sig i form av en ny identitet och en ny trosföreställning där tron ligger i att terrorn är den enda vägen för att påverka samhället i rätt riktning. 30 Att experimentera med identiteter och livsstilar sker för vissa ungdomar genom internet. För att ett fundamentalistiskt meningssystem ska ha möjlighet att vidmakthållas behöver det finnas ett stark känslomässig band mellan individerna i gruppen. För att upprätthålla dessa känslor krävs det av den mottagande gruppen att individerna känner en positiv känsla inför medlemmarna, vilket bör uttryckas genom att gruppen visar att den gillar den nye individen men också ger den sin bekräftelse. Det har visat sig att personer med låg självbild är mer mottagliga för den bekräftelsen som en fundamentalistisk organisation kan ge. Israelitiska studier har visat att en låg självkänsla är en faktor som kännetecknar självmordsbombare som blivit tillfångatagna. Det finns även påvisat att nya medlemmar i vissa fall får utföra mindre kriminella handlingar för att gruppen ska se värdet i deras kapacitet. Genom dessa uppgifter kan den nya medlemmen i sin tur komma att öka sin motivation för att fördjupa sitt engagemang inom gruppen. Genom lydnaden upplevs en känsla av acceptans och respekt från övriga medlemmar, vilket ökar engagemanget, så att den nya medlemmen kan få utföra än våldsammare handlingar. För att en anslutningsprocess ska lyckas bör kontakten med mindre våldsbejakande människor utanför gruppen delvis eller helt avslutas, då de kan komma att ifrågasätta de normer och värderingar som gäller inom organisationen Avhoppares berättelser Peter Neumann har genomfört intervjuer med 58 IS-avhoppare, med syftet att få en uppfattning om varför personerna valde att ansluta sig till en våldsbejakande organisation men också vad som 29 Lindgren, 2009, s Lindgren, 2009, s Lindgren, 2009, s

17 14 fick dem att hoppa av. Detta redogör han för i forskningsrapporten The Narratives of Islamic State Defectors (2015) Anledning till radikalisering Neumann visar att en radikaliseringsprocess är komplex och mångfasetterad, den består av flera olika faktorer och influenser. De intervjuades berättelser pekar på flera faktorer som påverkar människors anslutning. En framträdande anledning till att vissa människor valde att ansluta är en känsla av förpliktelse. Detta beskrivs av den intervjuade bero på den syriska konflikten och de grymma metoder som Assad regeringen använt och som många icke syrianska avhoppare hävdade att de fått höra om genom predikanter och dokumenterande filmer. Konflikten uppfattades i sekteristiska termer, en tro på att sunnimuslimer i Syrien stod inför ett folkmord. Med känslan av att stå inför ett existentiellt hot följde en stark känsla av förpliktelse att gå till försvar som motiverades genom humanitära skäl och den sunni muslimska identiteten. 32 Andra berättelser från intervjupersonerna visade att tron och ideologin blev faktorer för anslutning. Många blev övertygande om den perfekta islamiska staten, och de skyldigheter alla muslimer hade att stödja och hjälpa till för att förverkliga denna stat. Som flera av intervjupersoner förstod det, gav förverkligandet dem möjligheten till att leva i enlighet med sharialagen. Man ansåg sig därför kämpa för en helig sak. I de flesta fall hade personerna redan innan de gått med i den fundamentalistiska organisationen accepterat legitimiteten av en jihadistisk stat. För flera personer var resan till Syrien en logisk följd av den extremistiska tron och ideologin som de hade socialiserats in i. Den tredje faktorn handlar om personliga och materiella behov. Några intervjupersoner hade blivit lovade mat, lyxvaror, bilar och att få sina skulder betalade. Andra hade blivit lockade av föreställningar som handlade om äventyr, broderskap, slåss, och en chans att bli hjälte. Det var de personer som var minst religiöst bildade, och sällan uttryckte en stark känsla av religiös förpliktelse eller identitet som var mest mottagliga för detta. Att de ändå gick med i organisationen vars påstådda existensberättigande var att skapa ett samhälle där själviska begär inte har någon plats verkar vara motsägelsefullt. Som påverkansfaktorer i detta fall finner Neumann den social påtryckningen Neumann, 2015, s.9 Hämtad ( ) 33 Neumann, 2015, s.9 Hämtad( )

18 Processen inför att avsluta medlemskap En anledning till att många av de 58 avhopparna faktiskt tog steget att lämna organisationen berodde på att de motiv som tidigare övertygat inte speglade sanningen. Praktiskt taget alla av dem hävdade att gruppen inte hade levt upp till deras förväntningar, vare sig politiska, religiösa eller materiella. Även handlingar och beteenden visade sig inte överensstämma med den påstådda ideologin. För ett litet antal innebar detta en omprövning av deras engagemang för en jihadistisk ideologi och förverkligandet av en jihadistisk stat. I detta sammanhang framhåller Neumann att en avhoppare står, efter att ha bestämt sig för att hoppa av, inför fler olika hinder. En avhoppare bör därför vara listig på alla områden, det gäller att inte locka till sig uppmärksamhet av IS interna polis. Ett första hinder är att ta sig in på ett icke IS dominerat territorium. Neumann menar att även om en avhoppare lyckats med detta behöver det inte betyda att den faktiskt är i säkerhet. 34 Förutom risk och osäkerhet som ett hinder handlar det både om religiösa faktorer. IS är en armé som kräver av medlemmarna deras fulla engagemang och ser sig som det ultimata förverkligandet av en gudomlig plan. Att hoppa av från denna organisation innebär att betraktas som en fiende till tron. Därför bör en avhoppare vara hundra procent säker på att IS inte representerar den sanna tron och att hoppa av inte innebär att personen överger Islam. Ytterliga en faktor som Neumann funnit är att avhoppare som är från samma land som en våldsbejakande organisationer härjar i, får det svårt att leva ett vanligt liv efter avslutat medlemskap. Att återvända till den by eller stad där familj och släkt finns kan vara omöjligt eftersom sannolikheten att personen stöter på anhängare av IS är stor. Utländska avhoppare får istället andra utmaningar i form av att regeringen inte tillåter dem att återvända. Ett annat hinder som personer som hoppar av behöver vara beredda på är att ställas inför åtal efter att organisationen väl har lämnats. 2.5 Självmordsbombare och korsriddare Per-Olof Åkerdahl behandlar i sin bok, Självmordsbombare och korsriddare -Martyrideologi som drivkraft till politiskt handlande (2013) vad som motiverar människor till att blir självmordsbombare Självmordsbombares påverkansfaktorer En motivation för att offra sitt eget liv är att personen har en trosföreställning om att martyrskapet påverkar framtiden på andra sidan graven. En annan anledning till att personen utför självmordsattacker kan vara drivkraften efter ett martyrskap. Det går enligt Åkerdahl inte att hitta 34 Neumann, 2015, s.12 Hämtad ( )

19 16 en allmän definition av martyrskap, men som en gemensam nämnare kan sägas att handlingen som utförs måste accepteras av den egna individuella gruppen, och att det är viktigt att det finns ett idésystem bakom som kan motivera och rättfärdiga handlingen. Martyr betyder vittne, där tanken om att personen vittnar om sin sanning genom sin död är central, personen blir på detta sätt ett blodsvittne. Att godkännas som martyr innebär att personen måste vittna om gruppens religion eller ideologi genom att offra sitt egna liv. 35 Varför människor väljer martyrskap kan bero på att martyrer framställs i den egna religionen,. inom exempelvis judendomen beskrivs i den andra Mackabeerboken historien om Elasars, de sju bröderna och deras mors martyrdöd. Motiveringen till att dessa människor blev martyrer beskrivs bero på tvång, antingen måste de äta svinkött eller dö, vilket resulterade i att personerna valde att följa de judiska lagarnas förbud trots att detta innebar deras död. 36 När en person ställs inför ett val om liv eller död och måste besluta sig för att acceptera martyrollen eller inte, ställs personen i samband med detta även inför frågan om "vem jag är". Åkerdahl pekar på denna del för att påvisa att de existentiella frågorna har ett starkt samband är starkt knutna till människans identitet och frågan om vad som sker efter döden, som ses som en viktig existentiell fråga. Om individen har en bild av att döden blir meningsfullt så kommer detta leda till att personen väljer martyrrollen. Åkerdahl, hänvisar till Erik H Erikssons socialpsykologi som beskriver människans olika utvecklingsstadier. Eriksson menar att Identiteten har sin början i de tidiga mötena mellan modern och spädbarnet. Han beskriver det som "ett möte av ömsesidig tillit och ömsesidigt igenkännande". 37 Tilliten mellan dem skapar grunden för förmågan till tillit och tro. Eriksson finner Religionen som en avgörande del i människans liv. Religionen beskrivs som: den äldsta och hållbaraste intuitionen när det gäller att rituellt återuppbygga känslan av tillit i form av tro, samtidigt som den ger konkret form åt känslan av det onda, mot vilken den lovar rusta och försvara människan. 38 Som en del i identiteten blir religionen en drivkraft som skapar motivering för handlandet, vilket kan bli så viktigt för vissa att de blir beredda att offra sitt eget liv Eriksson förklarar även begreppet skam och menar att begreppet skam innebära att personen är fullständigt utsatt och har en medvetenhet om underlägsenhet. Det är genom just känslan av skam 35 Åkerdahl, 2013, s Åkerdahl, 2013, s Åkerdahl, 2013, s Åkerdahl, 2013, s.159

20 17 som de i många kulturer har utvecklats olika sorters knep för att kunna rädda ansiktet. Med denna definition av begreppet skam menar Åkerdahl att: Man skulle kunna tänka sig att många unga i den islamiska världen känner skam över att de västerländska länderna lyckas utöva en så total dominans över de islamiska länderna, endast i kraft av sin överlägsna teknologi. Det finns knappast någon annan mänsklig aspekt bland västerlänningar som skulle motivera detta, vare sig moralisk storhet, intelligens eller kultur. När de dessutom känner till att västerlänningar inte är muslimer, dvs de tror inte på Guds egen religion, så borde de inte ha Gud på sin sida 39 Genom att man inte har Gud på sin sida har muslimer svårt att ge en bra förklaring till västerlänningarnas framgång om den inte förknippas med ondskefull makt. Åkerdahl menar att när ett sådant perspektiv målas upp blir det inte konstigt att flera unga muslimer tar upp en kamp mot väst, inte bara på grund av skam utan även för att de anses vara den moraliska plikten Ondska- individuell och kulturell projektion Febe Orèst diskuterar i sin studie, Ondska individuell och kulturell projektion: filmupplevelser analyserade enligt den analytiska psykologin (2009) olika uppfattningar som finns bland forskare om vad som driver en självmordsbombare till att utföra terrorattacker Självmordsbombares drivkrafter Att drivas till att bli en självmordsbombare kan bero på flera olika saker. Iris Jean-Klien framhåller martyrskapet som en anledning till att människor utför dåden. Själva proceduren att förklara och bekräfta någon som martyr sker i samband med begravningsritualen genom att familjemedlemmarna berättar och beskriver de fina sidor som personen hade, ofta är det mödrarna som har detta uppdrag. 41 En ytterligare förklaring till självmordsbombarens drivkraft ger Mark Juergensmeyer som forskat om självmordsbombare och arbetar utifrån en religionspsykologis perspektiv. Han menar att beteendet som återfinns hos personer som spränger bomber går att relatera till den sexuella driften. Juergensmeyer framhåller att: den religiösa terrorismen hör ihop med unga mäns försvårade möjligheter till sexuellt utövande i ett samhälle med sociala sexuella restriktioner. Den sexuella frustationen skapar en 39 Åkerdahl, 2013, s Åkerdahl, 2013, s Orèst, 2009, s.31

21 18 fascination för vapen med en fallisk form som exploderar på det sätt som de unga männens sexualitet är förhindrad att göra 42 Något som kan leda till att männen ser martyrskapet som en möjlighet till att leva ut sin sexualitet med de 72 jungfrurna som väntar som belöning i paradiset. Sammanfattningsvis redovisas flera olika forskares uppfattningar om vilka orsaker som ligger bakom självmordsbombares rolltaganden. Följande perspektiv återfinns: maktlöshet och kränkningar som leder till uppror hos grupper och individer där terrorister kan vara alternativa soldater och använda attentaten som politiska påtryckningsmetoder. islam som en aggressiv religion som skapar aggressivt beteende bland människorna sexuella tabun i gruppen och samhället som leder till psykologisk patologi med våldsamt beteende som en konsekvens beteende som kan vara normalt för människor i och under speciellt utsatta situationer. 43 Som en konsekvens av dessa ovannämnda faktorer kan även personens rolltagande sammankopplas med olika berättelser hämtade exempelvis från koran eller hadither. Dessa berättelser kan vara kända, historiska och kan förklaras utifrån etniska, kulturella och geografiska förhållanden. Berättelser som betraktas kunna ligga till grund för självmordsbombares rolltagande kan vara martyr-, rebell-, offer- och hjälteberättelser. 2.7 Skillnader och likheter Mot bakgrund av valet att presentera det utvalda materialet under separata avsnitt är syftet med detta avsnitt att väva samman materialet i en jämförande analys. Den först ställda frågan sökte svar på vilka faktorer som påverkar människan till radikalisering. Det utvalda materialet visar genomgående att personer som är i riskzonen för att genomgå en radikaliseringsprocess kan vara osäkra i sin identitet och därmed ha en låg självkänsla eller självbild. Säpo menar i sin rapport, i samband med beskrivningen av de drivkrafter som kan öka sannolikheten för radikalisering, att den låga självkänslan är en egenskap som kan öka risken för att en radikaliseringsprocess påbörjas. 44 Även Lindgren talar om att självkänslan eller självbilden, kan vara en faktor till anslutning, eftersom en person med en lägre självbild är mer mottaglig för den fundamentalistiska gruppens smicker och bekräftelser. 45 Åkerdahl framhåller också 42 Orèst, 2009, s Orèst, 2009, s Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, 2010, s.43 Hämtat 45 Lindgren, 2009, s.158

22 19 identiteten som en faktor som kan påverka människan till extrema våldshandlingar. Åkerdahl menar att de existentiella frågorna har en tydlig anknytning till identiteten och att om den enskilde individen har en känsla av att exempelvis döden blir meningsfull så kommer det leda till att personen tar till dramatiska åtgärder för att nå sitt mål. Han går även in på att känslor av skam som kan ligga till grund för att människor tar till våldsamma verktyg, där Åkerdahl menar att unga islamister möjligvist känner skam över att västerlänningar dominera de islamiska länderna, och när kunskapen av att västerlänningen inte tror på Guds egen religion, alltså inte är muslimer, ifrågasätter de unga islamisterna varför de ändå har Gud på sin sida och oftast förknippas då istället framgångarna med en ondskefull makt. Geels lyfter fram sin åsikt, och väljer att beskriva anslutning på ett annorlunda sätt. I stället för att betona brist på självkänsla betonar Geels människans brist på sammanhang och känsla av trygghet. Geels framhåller att vi idag lever i en värld som är kaotisk och fragmentiserad, full av konflikter och konfrontationer, något som skapar en otrygghet inom människan. På grund av sådana känslor som skapar otrygghet och meningslöshet kan en person komma att söka sig till, alternativt motas in i, ett radikalt tankemönster och extrema livsval. Som jag funnit genom studiet av litteraturen är det endast Neumann som lyft fram otryggheten i relation till de materiella behoven. Flera av de personer han intervjuat menade att de sökts sig till våldsbejakande grupper på grund av brist av mat och behov av skuldsanering. Detta betyder att de materiella behoven som beskrivs genom människors erfarenheter blir en faktor som påverkar människan till radikalisering. Som litteraturstudiet vidare visat, anser inte bara Säpo utan även i Geels och Lindgrens att det är ungdomar som är mest utsatta för radikalisering. Dock framgår det av både Lindgren och Säpo att även om en person stämmer in på faktorerna som ökar risken för att dras till fundamentalistiska ideologier och radikalisering så är det väldigt få personer som hamnar i dessa grupper och genomgår radikaliseringsprocessen. Andra viktiga omständigheter som visat sig kunna påverka ungdomars radikaliseringsprocess och anslutning till fundamentala grupper är närmiljön. Både Lindgren och Säpo pekar på detta och menar att släkt, vänner, familj och nära vänner till familjen vilka bär på fundamentalistiska och/eller extremistiska tankar och åsikter mycket väl kan bedömas som tydliga påverkans faktorer. Speciellt Neumann, Geels, Åkerdahl och Orèst pekar på den religiösa känslan av förpliktelser som skapas mellan människor med samma trosuppfattning. Geels betonar även hur den religiösa människan kan genom de heliga skrifterna legitimera terroristhandlingar, exempel på detta är att en självmordsbombare inför ett dåd upprepar sin korancitat innan dådet för att rättfärdiga