Utbildningssammanfattning. Samordningsförbundet NNV Skåne
|
|
- Bernt Bengtsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningssammanfattning Samordningsförbundet NNV Skåne 5/9-2019
2 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag, etc. Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder
3 Referenser Wiener, M. S. (2015). Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika. Brinkemo, P. & Lundberg, J. (red.) (2018). Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige. Stockholm: Timbro förlag. Brinkemo, P. (2014). Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Gundel, J. (2006). The predicament of the Oday : the role of traditional structures in security, rights, law and development in Somalia. Danish Refugee Council. Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. (2012). Myndigheter och klanssystem i Somalia. Migrationsverket.
4 Afghanistan Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk stor klanbaserad folkgrupp som talar pashto och dari. Tadjiker: sunniislamsk folkgrupp som talar dari. Definierar sig ofta utifrån region/plats. Hazarer: shiitisk minoritet som under lång tid varit utsatt och diskriminerad. Talar dari. Afghaner i Iran En stor del av ensamkommande afghaner som tagit sig till Europa har flytt från eller via Iran. Afghansk migration och flykt till Iran från Afghanistan har pågått under flera generationer. I Iran återfinns afghaner ofta på det sociala bottenskicket (med restriktioner rörande både professioner och mobilitet). Efter 2001:Iranska myndigheter menar att det saknas legitima flyktskäl för afghaner. Många afghaner betraktas idag som illegala invandrare i Iran. Säkerhetsläget Halvårsrapport 2019: civila dödade och skadade. Av dessa dödsoffer. Stor minskning av IED (Improvised Explosive Device, t.ex. bombbälten, lastbilsbomer, etc.). Markstrider har minskat (i absoluta tal), men ökat procentuellt bland olika incident-typer. Talibanerna är huvudaktören när det gäller motståndet mot regeringen. IS finns i Afghanistan, men har en marginell roll i jämförelse med talibangrupper. I konflikt med Taliban, och svagt stöd hos lokalbefolkning. Under första halvåret 2019 har civila offer från IS-attentat minskat med ca hälften jämfört med första halvåret Dock har vi sett en generell ökning av våld under juli månad Orsaker: oppositionens motstånd mot det förestående presidentvalet 28 sept, dels positionering inför ett väntat avtal mellan USA och talibanerna. Särskilt utsatta grupper Hazarer Barn Kvinnor HBTQ-personer Personer som lämnat islam Personer som haft samröre med, ofta arbetat för, utländsk aktör i Afghanistan Personer kopplade till den afghanska regeringen, statstjänstemän Journalister och media-arbetare
5 Afghanistan Vad innebär fenomenet med danspojkar Bacha Bazi? Bacha bazi tar sig ofta uttryck genom att minderåriga pojkar, ofta från fattiga familjer, hålls av rika män som hembiträden, livvakter eller för andra arbeten samtidigt som de utnyttjas sexuellt av sin arbetsgivare. Barnen kan utföra dessa arbeten mot ersättning eller på grund av hot och press från den person som håller dem. I vissa delar av Afghanistan utövas bacha bazi genom att pojkarna gör dansuppträdanden i kvinnokläder på tillställningar och fester, därav danspojkar. På dessa fester är de mycket utsatta, och våldtäkter förekommer. Traditionen är idag dessvärre relativt normaliserad. Förövare går nästan alltid straffria. Utbildningsmöjligheter i Afghanistan Explosionsartad utveckling inom utbildning. Antalet barn i skolan 2001: 1 miljon. Idag: 7-8 miljoner. Kraftig expansion => kvalitén hänger inte med. Brist på kompetenta lärare. Arbetsmarknaden och möjligheter till arbete i Afghanistan Jordbruket dominerar, följt av servicesektor och byggnadsindustri. International Labour Organisation (ILO) uppskattar sysselsättningsnivån till 45,7% (2015) Varför stor arbetslöshet? En förklaring: miljontals människor har återvänt till Afghanistan från Iran och Pakistan de senaste åren, men den odlingsbara jorden har inte ökat => brist på arbete. Finns det inte jordbruksarbete flyttar människor in i städerna. => arbetslöshet i städerna. Migration och nätverk för återvändare Exempel på nätverk: storfamiljen, klan, lokalsamhället, etnisk grupp, kontakter från flyktingläger. För återvändare (och för andra) är nätverk ofta avgörande för att få arbete. Vissa nätverk är mer absoluta: klan, familj, etnisk grupp, etc. Andra bygger afghaner själva. Etablerar man sig på en ny plats i Afghanistan (internflykt) så är det många som också aktivt försöker bygga ett nytt nätverk. Nätverk bygger på givande och tagande. Här blir det svårt när flyktingar dyrt finansierats och sen kommit hem tomhänta. Konflikten har tärt på landets resurser, familjer har svårt att hjälpa andra än de närmaste. Samtidigt är gästfrihet en dygd i Afghanistan.
6 Referenser Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, Håkansson, M. (red.) (2018). Förstå Afghanistan. Stockholm: Svenska Afghanistankommittén. Mousavi, S.A. (1998). The Hazaras of Afghanistan: an historical, cultural, economic and political study. Richmond: Curzon. Lifos (2019). Afghaner i Iran. Migrationsverket. Online: UNAMA. Afghanistan, Protections of Civilians in Armed Conflict, Midyear Report Kabul, Online: Schuster, L., Majidi, N. What happens post-deportation? The experience of deported Afghans. Migration studies, 1(2), s Online: Schuster, L., Majidi, N. Deportation Stigma and Re-migration. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(4), s Online:
7 Syrien Bakgrundshistoria Psykes-Picot 1916: ett brittiskt och franskt avtal som slöts 1916 under det första världskriget. Avtalet stipulerade hur de allierade skulle dela upp det Ottomanska riket mellan sig efter kriget. Uppdelningen lade den geografiska grunden till staten Syrien. Syrien blir självständigt 1946, men det är en politiskt tumultartad period som följer etablerar sig baath-anhängaren och alawiten Hafez al-assad som ledare. Under hans välde växer en sträng diktatur fram, men även en viss mån av stabilitet. År 2000 går Hafez bort och efterträds av sin son Bashar. Initialt följer en reformperiod som kallas Damaskusvåren. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik mot regimen väljer man att återigen tysta opposition. När al-assad-regimen väljer att bita sig fast vid makten under den arabiska våren, utvecklas snart den folkliga resningen mot regimen till ett inbördeskrig. Regimens beslut att försöka tysta demonstrationerna med vapen, spelar en avgörande roll för den utvecklingen. Religiösa och etniska grupper Sunnitiska araber utgör en majoritet i landet och historiskt sett varit den dominerande ekonomiska och politiska aktören. Under al-assad-regimen har de underordnats alawiterna, vilket många sunnitiska araber har upplevt som en orättvisa. Det är därför heller inte överraskande att oppositionen i konflikten domineras av sunnitiska araber. Alawism är en religiös tradition som kan spåra sina rötter tillbaks till tolvsekten inom shiaislam. Inslag från andra religioner, exempelvis reinkarnationslära, samt tillskrivandet av gudomliga egenskaper till Ali, medför att både sunni- och shiamuslimer generellt betraktar alawiter som avfällingar. Under Hafez al-assads regim fick alawiterna en framskjuten position i samhället. Det är en skarp kontrast till den historiska socialt marginaliserade roll de tidigare har innehaft. Kristna araber utgör en relativt stark socioekonomisk minoritetsgrupp. I huvudsak har de stött al-assad-regimen under konflikten. Det kan dels förklaras av att regimen har gynnat dem som minoritet, och dels av att oro inför vilken roll de skulle få i en ny stat. Kurderna är huvudsakligen sunnimuslimer och lever i de norra delarna av landet. Under al- Assad-regimen har de utstått förtryck, men har under konflikten förhållit sig neutrala till regimen. Under den PKK-influerade (vissa menar t.o.m. PKK-styrda) aktören PYDs ledning har deras fokus istället varit att etablera ett semi-autonomt territorium som går under namnet Rojava.
8 Familjen: Viktigaste samhällsenheten? Vardagslivet kretsar i hög grad runt familjen. Då det saknas offentlig äldrevård är man som pensionär helt eller delvis beroende av den egna familjen/släktens stöd. I traditionell mening är det också inom den egna släkten som föräldrar finner en lämplig äktenskapspartner till sin dotter/son. I vilken utsträckning detta sker varierar dock beroende på socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå, stad kontra landsbygd o.s.v. Samtidigt är det viktigt med religionstillhörighet, och det är ovanligt att man gifter sig över traditionsgränserna. Det sociala livet: Det är vanligt att män och kvinnor umgås med varandra, i synnerhet i urbana områden, och bland den yngre generationen. Detta gäller främst på gruppnivå. Att som ogift man och kvinna umgås på tumanhand kan vara känsligt. Partnerskap innan äktenskapet förekommer, dock är det ovanligt (förekommer dock bland annat i Damaskus) att ett par flyttar ihop och skaffar barn utan att vara gifta vilket skulle uppfattas som ett brytande mot en social norm, och stigmatisering som konsekvens. Viktigt att poängtera att det kan skilja sig mycket åt, beroende på bland annat religionstillhörighet, utbildningsnivå, stad/landsbygd, ålder, kön m.m. Trots att Syrien är sekulärt, så spelar religionstillhörighet roll i det vardagliga livet. Det kan få konsekvenser vem man umgås med, och i synnerhet vem man gifter sig med. Det kan få konsekvenser på arbetsmarknaden (vem man anställer), och på bostadsmarknaden (vem man tilldelar boende). Skolsystemet: Förskola: Ett fåtal statliga förskolor, mestadels privata som är kostsamma. Pedagogiska perspektivet; barnet är okunnigt, passivt och behöver skydd och omsorg. Samhällets mål för barnets lärande är att barnet skall fyllas med baskunskaper samt att lära sig förskolans, och i förlängningen samhällets disciplin och rutiner (upprätthållande av ordning och regelföljande), via upprepningsinlärning. Grundskola: 9-årig och är från och med 2002 obligatorisk. Undervisningen är på arabiska men även franska och engelska läses som andraspråk. I Årskurs 9 görs ett nationellt prov där resultatet från detta prov ligger till grund för individens fortsätta studier på gymnasienivå= allmän- respektive yrkesutbildning. Gymnasiet: 3-årig, både teoretiska (allmänutbildning) och praktiska (yrkesutbildning). De som läser allmänutbildning måste under andra året välja inriktning på sina studier, antingen en humanistisk- eller en naturvetenskaplig inriktning som sen ligger till grund för vidare studier vid eventuell högskola/universitet. Examensprovet i årskurs tre ligger till grund för studentexamen, och poängen på detta prov avgör också vilket universitet/högskola individen har möjlighet att studera vidare på. För dom som läser yrkesutbildning finns det få möjligheter att läsa vidare vid universitet/högskola. Läs- och skrivkunnigheten är relativ hög (i ett jämförande perspektiv i närområdet). Ca 85% av den totala population (något högre för män än kvinnor), och ca 95% för unga under 30 år. Samtidigt bör man vara medveten om att statistik från syriska myndigheter oftast är friserad.
9 Referenser Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, Burns, Ross. Damascus: A History. 1 edition. London; New York: Routledge, Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, Jørum Lundgren, Emma. Vägen Och Valet En Intervjustudie Med Syriska Asylsökande I Sverige. Demli, Khalid, Maryam. The Peripheries of Gender and Sexuality in the Arab Spring. Mediterranean Politics, Lund, Aron. Syrien Brinner. Nörhaven A/S, Nasr, Vali. The Shia Revival How Conflicts Within Islam Will Shape The Future. W.W. Norton Company Ltd, London, Rabo, Annika. Family Law in Multicultural and Multireligious Syria, i Colleste, Göran. (Red). Possibilities of Religious Pluralism. Linköpings Univeristy, Electronic Press, Linköping, 2005 Rapoport, Yossef. Marriage, Money and Divorce in Medieval Islamic Society. Cambridge University Press, 2005
10 Interkulturell kommunikation Det kulturella isberget En kulturs ytstruktur: Kläder, mat, dans, konst, symboler, kroppsliga uttryck och markörer, etc. En kulturs djupstruktur: Värderingar, normer, attityder, trosuppfattningar, (bakgrunds)antaganden, självklarheter Muntlig / skriftlig språkkultur (koppling till klan/stat dimensionen) Muntlig språkkultur: Tillit till personer / personliga kontakter; vem som förmedlar ett budskap har stor betydelse för hur informationen uppfattas. Personer med hög status och högt förtroende i det egna nätverket / gruppen har en viktig roll när det gäller informationsförmedling. Låg grad av ansiktslös information. Skriftlig språkkultur: Tillit till systemet. Information som kopplas till myndigheter tas på stort på allvar. Hög grad av ansiktslös information - information som förmedlas utan att man har en personlig relation till avsändaren (exempelvis information från myndigheter) Icke-verbal kommunikation Står för ca 2/3 av kommunikationen, ofta lågmedvetandenivå. Exempel med relevans för kulturmöten: ögonkontakt, beröring, avstånd. Hög- och lågkontextkultur Vilken roll spelar sammanhanget i kommunikationssituationen? Högkontext: sammanhanget är avgörande, det som faktiskt uttalas/sägs tolkas utifrån en stor mängd bakgrundsinformation som (redan) är delad mellan de som kommunicerar. Lågkontext: fler bakgrundsantaganden synliggörs / verbaliseras i kommunikationen. Tips och praktisk vägledning i interkulturell kommunikation Utforska referenspunkter i förståelse. Vilka föreställningar kring ex. skola/vård/myndigheter har personerna vi möter? Hur färgar deras referenspunkter kommunikationen? Dela antaganden och viljan att förstå. I situationer av total oförståelse: ge uttryck för viljan att förstå! Finns det stödpersoner i förståelse? Vilka i personens nätverk kan hjälpa personen att förstå och tolka ett budskap? Var medveten om känslors betydelse. Känslor påverkar! Var medveten om bakgrundsfaktorers betydelse, ex. möten över könsgränser. Vad känns bekvämt och varför? Är det möjligt att använda sig av stödresurser? Kulturella brobyggare fördelar och utmaningar?
11 Värde- och normkrockar i kulturmötet Värderingar i Sverige Enligt kulturkartan från forskningsprojektet World Values Survey framstår svenskarna som de mest avvikande av alla folk på jorden. Inget folk hamnar så långt ifrån den genomsnittliga världsmedborgaren när det gäller värderingar som svensken. Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende för myndigheter/stat Att tänka på värderingar i kulturmötet Värdekrockar kan (oftast) inte enbart hanteras med kunskaper om kulturella skillnader! Om det finns reella värdekrockar vilket värde har företräde? Var medveten om maktförhållanden mellan majoritet minoritet. Majoriteten har oftast (redan) satt standarden. Var också medveten om maktförhållanden och hierarkier inom minoritetsgrupper: (män/kvinnor, vuxna/barn, hetero/hbtq-personer) Se upp med att relativisera! Var medveten om konsekvenser! Vad öppnar ett beslut upp dörren för?
12 Stereotyper och fördomar Vad är stereotyper och fördomar? Stereotyper är viktiga aspekter av vårt sätt att fungera psykologiskt. Vi producerar stereotyper som del i en normal, vardaglig psykologisk process med hjälp av kognitiva funktioner som uppmärksamhet, begreppsbildning och minne. Det är absolut nödvändigt med stereotyper, generaliseringar och allmänbegrepp för att organisera och strukturera vår tillvaro i världen. De skapar ordning i en kaotisk värld. Om världen är alltför svårtolkad reagerar vi med ångest och oro. Skilj mellan stereotyper och fördomar. En fördom är ett positivt eller negativt antagande som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information. Fördomar innehåller känslor och värderingar. Negativa fördomar grundas ofta i känslor av ångest, förbittring, nedvärdering, förakt, etc. Positiva fördomar styr av sympati, medkänsla och förtrolighet. Selektiv perception - vår hjärna använder sig av olika mekanismer som gör att viss information från omvärlden sorteras bort (filtrering) medan annan utebliven information läggs till (komplettering). Konfirmeringsbias - en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Vad är viktigt att tänka på? Stereotyper och fördomar verkar vara ett djupt mänskligt fenomen. Att försöka utrota samtliga fördomar man bär på är förmodligen ett hopplöst projekt. Men det går att bli mer medveten om de fördomar man har. Är man medveten kan man också reflektera kring hur ens fördomar påverkar ens agerande och handlande. Det går också att försöka förhålla sig till sina föreställningar på ett sådant sätt att man låter fakta tala emot. Det är dock ofta mycket krävande! Farligt att betrakta människor som enbart innehavare av en enda identitet, oavsett om det är en religiös identitet, etnisk, kulturell, baserad på kön, eller klass, etc. Angående religiösa och kulturella identiteter tror vi en bra utgångspunkt är att låta personer själva formulera sin identitet och sin relation till en given religion eller kultur. Viktigt att främja komplext tänkande kring grupper snarare än positiva motbilder! Att möta fördomar och rasism: våga ifrågasätta fokusera på innehåll, snarare än person
13 Referenser Barry, B. (2001). Culture and equality: an egalitarian critique of multiculturalism. Cambridge: Polity. Berggren, H. & Trägårdh, L. (2009). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Ny utg.). Stockholm: Norstedt. Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. Lund: Studentlitteratur. Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Göndör, E. (2017). Religionskollision: majoritet, minoritet och toleransens gränser. Stockholm: Timbro. Hjärpe, J. (2014). Sharia: gudomlig lag i en värld av förändring. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hjärpe, J. (red.) Frågor om Islam. Leopard förlag. Puranen, B. (red.) (2019). Med migranternas röst. Den subjektiva integrationen. Institutet för framtidsstudier. Johansson Heinö, A. (2009). Hur mycket mångfald tål demokratin? Demokratiska dilemman i ett mångkulturellt Sverige. Malmö: Gleerups Utbildning AB Johansson Heinö, A. (2012). Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Stockholm: Timbro. Johansson Heinö, A. (2015). Farväl till folkhemmet: frihet, jämlikhet och sammanhållning i invandrarlandet Sverige. Stockholm: Timbro. Korn, D. (2017). Kalle Anka på kräftskiva: Berättelser från landet utan kultur. Stockholm: Timbro. Kymlicka, W. (1998). Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa. Okin, S.M. (2002). Mångkulturalism - kvinnor i kläm?. Göteborg: Daidalos. Olsson, S. & Sorgenfrei, S. (red.). (2015). Islam en Religionsvetenskaplig Introduktion. Sahara Printing, Egypten Ouis, P. & Roald, A-S. (2003). Muslim i Sverige. Scandbook AB, Smedjebacken Sen, A. (2006). Identitet och våld: illusionen om ödet. Göteborg: Daidalos. Stier, J. (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
14 Kontakt
Syrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 27/2-2018 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det Ottomanska
Syrien. Regimen. Alawism
Utbildningssammanfattning Burlöv 7-8/12-2017 Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Burlöv 28/2-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen
Migrationens villkor: Syrien
Utbildningssammanfattning Migrationens villkor: Syrien & Afghanistan 17/9-2018 Migrationens villkor: Syrien Bakgrundshistoria Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Kulturmöten och familjemönster Mölndal Stad 9/11-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av
Regimen. Alawism. Konflikten
Utbildningssammanfattning Nya GRannar 1/12-2016 Syrien Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt sammanhang för att begripliggöras. Centralt här är de islamistiska
Bakgrundshistoria Religiös och etniska grupper
Bakgrundshistoria Både Syrien som stat och den samtida konflikten behöver sättas i ett historiskt sammanhang för att begripliggöras. Centralt här är de islamistiska och pan-arabiska ideologier som växte
Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande
Utbildningssammanfattning Projekt Nya grannar, Afghanistan 6/4-2017 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Sammanfattning Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner:
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
Utbildningssammanfattning Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 22/8-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av
Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande
Utbildningssammanfattning Kunskapsseminarium Afghanistan GR 23/1-2018 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Sammanfattning Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner:
Etniska grupper (några exempel på större grupper) Afghaner i Iran: Generella skillnader mellan liberala samhällen och klansamhällen:
Utbildningssammanfattning Kunskapsseminarium om Afghanistan 22/11-2016 Afghanistan Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk majoritetsgrupp som talar pastho och dari. Är
Introduktion till religion & islam
Utbildningssammanfattning Sölvesborgs Kommun, PIK-Projektet 29/9-2017 I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis
Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne
Utbildningssammanfattning LIS Lyckad integration i Skåne Förskolor i Lomma kommun 10/10-2018 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia
PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Introduktion till religion och islam Föreläsning med Religionsvetarna 29 september 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Utbildningssammanfattning Migration, kulturmöten och psykisk ohälsa. Religionsvetarnas del i utbildningen
Utbildningssammanfattning Migration, kulturmöten och psykisk ohälsa Religionsvetarnas del i utbildningen Samordningsförbundet Halland, HT 2017 Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse
FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
Introduktion till religion & islam
Introduktion till religion & islam I västvärlden och i Sverige är religion vanligtvis en individuell och privat fråga som saknar juridisk relevans. Utanför Europa, vanligtvis i Mellanöstern men även i
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna
Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna 20 februari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år 157 155 312 7
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Med migranternas röst i Värmland
Med migranternas röst i Värmland Kort presentation av migrantwvs-undersökning Bi Puranen 2019/2020 www.worldvaluessurvey.org Projektansvarig i länet: Jim Frölander, Filipstads kommun 1 2 Undersökning av
Med migranternas röst. så tänker utrikesfödda om att leva i Sverige, Bi Puranen
Med migranternas röst så tänker 6 516 utrikesfödda om att leva i Sverige, Bi Puranen bi.puranen@iffs.se World Values Survey är världens största studie om människors värderingar. Den genomförs av fristående
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum
När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
CSR Demokrati, jämställdhet och integration
CSR Demokrati, jämställdhet och integration Tillbakablick/inspiration om framtiden HERRFOTBOLL Så började ungdomsfotbollen och så utvecklades den 1948-1962 Utgångspunkt: samhället och ungdomsfrågorna.
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri 25 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter
i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att
RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna
Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Förklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Pjätteryds naturförskola 2015/2016 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola
Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.
Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Hur tänker vi lokalt?
orebro.se Vad kommer vi att prata om? Hur kom Örebro in i detta arbete? Våldsbejakande extremism Sverige & Europa Reflektion Hur tänker vi lokalt? Skolans roll orebro.se orebro.se Våldsbejakande extremism
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Uppväxtvillkor i Sofielund
Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till
Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet
KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Anarkismen lever: Rojava.
Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla
Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Centrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...