Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande

Transkript

1 Utbildningssammanfattning Kunskapsseminarium Afghanistan GR 23/1-2018

2 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Sammanfattning Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk majoritetsgrupp som talar pastho och dari. Är organiserade efter klan. Hazarer: shiitisk minoritet som under lång tid varit utsatt och diskriminerad. Vilket är ett av skälen till varför många hazarer flyr till Sverige. Talar dari. Tadjiker: sunniislamsk folkgrupp som talar dari. Deras identitet är i huvudsak kopplat till platsen de kommer från snarare än stam eller släkt. Alla uppgifter om folkmängd och storlek på etniska grupper är grova uppskattningar. Det finns ingen fungerande folkräkning i Afghanistan. Medellivslängden är ca 60 år. Afghaner i Iran En stor del av ensamkommande afghaner kommer från Iran. Afghaner har sedan länge flytt till Iran. I Iran finns en shiamuslimsk majoritetsbefolkning, och många som flytt till Iran har varit hazarer som är just shiamuslimer. Trots den likheten har dock afghaner tenderat att hamna på det sociala bottenskicket även i Iran (med juridiska restriktioner rörande både professioner och mobilitet). Särskilt svårt för afghaner i Iran blev det efter 2001 då Iran menade att det inte längre fanns legitima skäl för afghaner att fly till Iran. Därför är alla som kommit efter det betraktade som illegala flyktingar. Säkerhetsläget USAs krig i Afghanistan avslutas i december 2014, men ett tusental Nato-trupper stannar för att bistå den afghanska regeringens armé. Konfliktmönstret har ändrats på oppositionssidan. Från guerilla-krigsföring till konventionell krigsföring med markstrider. Det totala antalet civila dödade och skadade har ökat för varje år sedan Talibanerna är huvudaktören när det gäller motståndet mot regeringen.

3 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Säkerhetsläget (fortsättning) IS finns i Afghanistan, har än så länge en marginell roll, men har växt sig starkare under 2016/2017. Har tagit på sig ansvaret för ett antal större attacker mot civila i Kabul. Några av dessa attacker verkade ha shia-muslimer som mål. Om IS utökar sin närvaro i landet finns det risk för ett ökat antal riktade attacker mot minoritetsgrupper. IS har en mer utpräglad sekteristisk agenda i jämförelse med talibanerna. Utbildningsmöjligheter i Afghanistan Explosionsartad utveckling inom utbildning. Antalet barn i skolan 2001: 1 miljon. Idag: 7-8 miljoner. Kraftig expansion => kvalitén hänger inte med. Brist på kompetenta lärare. Undervisningens standard är generellt låg. Arbetsmarknaden och möjligheter till arbete i Afghanistan Jordbruket dominerar, i övrigt arbetar majoriteten av återstoden inom servicesektor och byggnadsindustri. Enligt International Labour Organisation (ILO) är enbart 45,7% av afghanerna i arbetsför ålder sysselsatta. (2015) Varför stor arbetslöshet? En förklaring: miljontals människor har återvänt till Afghanistan från Iran och Pakistan de senaste åren, men den odlingsbara jorden har inte ökat => brist på arbete. Finns det inte jordbruksarbete flyttar människor in i städerna. => arbetslöshet i städerna.

4 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Forskning kring återvändande afghaner Liza Schuster (Sociolog) och Nassim Majidi (Statsvetare) En slutsats från deras och andras forskning: En stor del av de som utvisas flyr eller migrerar på nytt! Gäller framför allt vid utvisning, snarare än vid frivilligt återvändande. Orsaker: Faktorer bakom den ursprungliga migrationen/flykten är oförändrade eller försämrade (säkerhetsläge, fattigdom, dåliga framtidsutsikter, etc.). Skulder. Familj, släkt och vänner finns på annan plats, t.ex. Iran, Pakistan. Skammen kopplad till att återvända, att ha förlorat sin kultur => stigmatisering. Exempel på svenska aktörer/organisationer i Afghanistan Sida Svenska Afghanistankommittén Röda Korset Blank Spot Project

5 Afghanistan: klan, släkt och familjemönster Sammanfattning Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder Klan, släkt och familjemönster i Afghanistan Patriarkal familjeorganisation Låg grad av flergifte Låg skilsmässofrekvens Höga födelsetal I Afghanistan finns tre rättssystem som (historiskt såväl som idag) används parallellt och även till viss del överlappar varandra: statens rättssystem, sharia (islamisk lag) och sedvanerätten (klanbaserat rättssystem).

6 Afghanistan: klan, släkt och familjemönster Exempel på sedvanerätt hos pashtuner: Pashtunwali och några grundprinciper Badal kravet att utkräva fysisk hämnd på den som förbryter sig mot reglerna. Om någon skadar dig eller din familj är det en plikt att möta detta med motsvarande våld. Melmastia skyldighet att visa gästvänlighet. Många berättelser om hur gäster i pashtunska hem bjuds på den mest vällagade maten, sover i hushållets mest bekväma sängar, tas om hand på bästa sätt av värden. Nanawatia att erbjuda skydd, en tillflyktsort för en person som lever under hot och förföljelse. Enligt flera antropologer är denna princip oerhört stark. Dragen till en spets måste en man bevilja skydd även för sin egen sons mördare om denne skulle be om det. Hur går det ihop med plikten om hämnd? Jo, plikten om hämnd sätts ur spel tillfälligt och plikten om att erbjuda skydd väger tyngre när principerna krockar. Namus - beskydd av kvinnor. Kvinnors heder måste säkerställas, kosta vad det kosta vill. Plikten för män att beskydda kvinnor från fara, men leder också till en bestämmanderätt över kvinnor.

7 Afghanistan: klan, släkt och familjemönster Kvinnors situation Kvinnors fri- och rättigheter, inom familjen, rätt till utbildning, inflytande på politisk nivå => ytterst kontroversiellt och väcker starka känslor. Landsbygden Inom alla folkgrupper är familjen fortsatt stark på landsbygden, kvinnor har ofta tydligt föreskrivna roller och uppgifter. Giftasåldern för flickor på landsbygden är vanligen år, men på en del ställen så låg som år. Kvinnor används som redskap för att lösa klan- eller familjekonflikter, för att betala en skuld eller för att skapa allianser med mäktiga familjer. Folkgrupp Hazar-kvinnor har det lite lättare än afghanska kvinnor generellt och hazarer har en något mer liberal inställning till kvinnors roller och möjligheter. Det politiska läget Kampen för erkännande av kvinnors fri- och rättigheter inom politiken pågår dagligen i Afghanistan. Sedan talibanregimen störtades och demokratiseringsreformer påbörjades har frågor kopplade till kvinnans ställning varit ett hett ämne i politiken. Den politiska samtidssituationen skiftar mellan reformer och bakslag.

8 Afghanistan: hälsa & kultur Forskning visar att invandrare generellt sett har sämre fysisk och psykisk hälsa än vad svenskfödda har. Socialstyrelsen har undersökt vanliga problem som förekommer bland ensamkommande barn och ungdomar. Många lider av psykisk ohälsa som är kopplad till en traumatisk flykt. Det kommer bland annat till uttryck via aggressivt beteende, isolation och koncentrationssvårigheter. Beträffande fysiska problem lider många av felläkta ben- och armbrott, cirkulatoriska sjukdomar, ryggont och dåliga knän. Orsak till detta är vanligtvis att man börjat arbeta i tidig ålder. Psykisk ohälsa i Afghanistan Att vara psykiskt sjuk leder till stigmatisering och risk för social utfrysning. Det är vanligt att psykisk ohälsa hemlighålls inom familjen på grund av stigma. En vanlig indelning av psykisk ohälsa i Afghanistan utgår från tre kategorier: 1. Psykisk ohälsa som uppfattas vara biologiskt grundad 2. Psykisk ohälsa orsakad av jinner, ofta stark emotionell och psykisk smärta (Jinner är en sorts andeväsen inom islamisk kosmologi) 3. Psykisk ohälsa orsakad av stressande livshändelser, såsom krig, fattigdom och våld inom familjen Exempel på viktiga strategier för att ta itu med, hantera, psykisk ohälsa: Mobilisering av sociala nätverk, nära vänner, ibland familj Koranläsning Bön Determinism ödestro Ta wiz (amuletter, medaljonger med koranverser) Jinn-utdrivning Det finns helgedomar, heliga platser, Ziyarat, dit människor som lider av svår psykisk ohälsa ibland förs av sina familjer. Utifrån journalistiska beskrivningar förekommer stora lokala variationer kring behandling på sådana här platser. Personer med allvarlig psykisk ohälsa kan bli fastkedjade under en längre tid, och de kan få gå på en diet som ligger nära svält-gränsen. (Dock: ordet Ziyarat används också allmänt om pilgrimsmål och helgedomar).

9 Afghanistan: hälsa & kultur Transkulturellt Centrum är ett projekt i Stockholms län som ämnar förbättra invandrares fysiska och psykiska hälsa med hjälp av så kallade hälsokommunikatörer. Dessa har träffat 186 stycken afghaner och sammanställt sina erfarenheter i en rapport. I rapporten trycker de på vikten av att ha samtal kring sådana frågor som deltagarna själva anser är viktigt. Exempel på det är rättigheter och skyldigheter, stress och hur man kan förhålla sig till det, sociala relationer, sexuella relationer, och frukostkultur. Rättigheter och skyldigheter är en fråga som ofta dyker upp på boenden för ensamkommande barn/ungdomar. Personal upplever ofta att det ställs orimliga krav på dem från ungdomarna/barnen. Det kan involvera allt från vilket mat de ska äta till att få nya Iphones. Orsaker till orimliga krav kan bland annat bero på: oerfarenhet av individuella rättigheter, att smugglare under flykten lurar ungdomarna att de i smugglingskostnaden även betalar för vissa saker i Sverige, till språkförbristningar. Det är viktigt att ha samtal kring vilka rättigheter och skyldigheter man har i Sverige. Auktoritet: Afghanistan är i högre utsträckning än Sverige hierarkiskt och auktoritärt (där kön och ålder spelar en viktig roll). Exempelvis duar man inte en lärare, och en lärare förväntas vara sträng. Många tycker att det kan vara svårt att förstå hur Sverige fungerar utifrån ett hierarkiskt perspektiv. Vissa tar inte svenska skolor på allvar på grund av detta. Även om de allra flesta lär sig hur det fungerar i Sverige, kan det vara behjälpligt att vara extra tydlig under de nyanländas första period i Sverige. Sex och sociala relationer: bland afghaner är kunskaper om sex och sociala relationer (i Sverige) i allmänhet låg. Sex är ett tabubelagt ämne i Afghanistan, och man har ingen sexualundervisning. För många är den första bekantskapen med en sexuell relation bröllopsnatten. Homosexualitet som identitet är socialt stigmatiserat och i praktiken olagligt i Afghanistan. Samtidigt finns det en viss tolerans för homosexuella handlingar (mellan män). I likhet med många andra länder ser man penetration som något manligt, även om det innebär penetrering av män. Däremot anses det värre att bli penetrerad som man, då det uppfattas vara feminint. Eftersom man föreställer sig att sex måste innefatta penetration, uppfattas kvinnor inte kunna vara homosexuella. Det är naturligtvis inte korrekt, men det innebär att kvinnlig homosexualitet är en icke-fråga ute i samhället. Många har funderingar kring dejtande. Hur går det till och vad kan man förvänta sig? I sammanhanget är det bra att vara medveten om att dejting generellt sett inte förekommer i Afghanistan (där en partner arrangeras av familjen, inte av individen). Bacha bazi danspojkar är en kulturell förekomst som inbegriper att mäktiga och förmögna män anlitar pojkar, vilka får sjunga och uppträdda i flickkläder inför andra män. Ofta involverar detta sexuella övergrepp. Bacha posh är när familjer låter en dotter ta rollen som son. Ett vanligt skäl till varför man gör det är att det finns ett socialt stigma kring att inte ha någon son. I tonåren förväntas dottern återgå till att bli dotter. Detta kan innebära problem med könsidentitet samt bekymmer med att hantera en offentlig social tillvaro som vanligtvis är begränsad i jämförelse med män.

10 Afghanistan: bakgrund, aktuell situation och återvändande Referenslista Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, Sarabi, H. Politics and Modern History of Hazara: Sectarian Politics in Afghanistan. Fletcher School of Law and Diplomacy TUFTS University, Säkerhetsläget UNAMA. Afghanistan, Protections of Civilians in Armed Conflict, Annual Report Kabul, Online: march_2016_final.pdf Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Temarapport: Afghanistan - Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier, situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt. Migrationsverket, Online: Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Lägesanalys Afghanistan Migrationsverket, Online: Artiklar om återvändande och utvisning till Afghanistan Gladwell C., Bowerman E., M.fl. After Return, Documenting The Experiences of Young People Forcibly Removed to Afghanistan. Refugee Support Network, Online: Schuster, L., Majidi, N. What happens post-deportation? The experience of deported Afghans. Migration studies, 1(2), s Online: Schuster, L., Majidi, N. Deportation Stigma and Re-migration. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(4), s Online:

11 Afghanistan: klan, släkt och familjemönster Referenslista Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, Hozyainova, A. Sharia and Women s Rights in Afghanistan. United States Institute of Peace, Mousavi, S.A. (1998). The Hazaras of Afghanistan: an historical, cultural, economic and political study. Richmond: Curzon. Sarabi, H. Politics and Modern History of Hazara: Sectarian Politics in Afghanistan. Fletcher School of Law and Diplomacy TUFTS University, Wardak, A. Jirga - A Traditional Mechanism of Conflict Resolution in Afghanistan. University of Glamorgan, UK, Wiener, Mark S Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika.

12 Afghaner i Sverige: hälsa och kultur Referenslista Ehsan, M E. Afghanistan 101: Understanding Afghan Culture. Xlibris Corporation, Sohrabi, Soraya. Hälsokommunikation till Afghanska Flyktingar. Transkulturellt Centrum, 2015 Bacha Bazi Dansande Pojkar i Afghanistan. Lifo. Migrationsverket, Nordberg, Jenny. De Förklädda Flickorna i Kabul. Albert Bonniers Förlag, 2015 Ensamkommande barns och ungas behov - en kartläggning. Socialstyrelsen, 2013 Miller, K. E., Omidian P., et al The Afghan Symptom Checklist: A Culturally Grounded Approach to Mental Health Assessment in a Conflict Zone i American Journal of Orthopsychiatry Vol. 76, No. 4, (s ). De Anstiss, H. och Zianian, T Mental health help-seeking and refugee adolescents: Qualitative findings from a mixed-methods investigation i Australian Psychologist Vol. 45 No. 1, (s ). Frost, Melisa. "Bacha, the odious affix: The origins and consequences of bacha bazi". Indiana University, ProQuest Dissertations Publishing, 2016

13 Kontakt