Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6

Transkript

1 1 (6) Rättsavdelningen SR 07/2017 Rättslig kommentar angående Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2017:6 Bakgrund Migrationsöverdomstolen meddelade den 17 mars 2017 dom i mål UM (MIG 2017:6) gällande förutsättningar för en underårig pojke som saknade både nätverk i Afghanistan och lokalkännedom om landet, att betraktas som alternativt skyddsbehövande. För en sammanfattning av domen hänvisas till Lifos rättsfallssamling (Lifos 39144). Rättschefen gör i denna kommentar en analys av domen och ger handläggningsstöd till verksamheten. Analys av domen Domen säger att barn från Afghanistan är särskilt utsatta för våld. De löper risk att utsättas för barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution och sexuellt utnyttjande. Det förekommer även att barn rekryteras för att genomföra självmordsattentat och delta i andra krigshandlingar. Enligt domstolen måste dessa handlingar anses utgöra sådan omänsklig eller förnedrande behandling som avses i 4 kap. 2 första stycket 1 första ledet utlänningslagen. Något myndighetsskydd finns inte i Afghanistan.

2 2 (6) Domstolen konstaterar att H varken har föräldrar, annan släkt eller nätverk som kan skydda honom i Afghanistan. Eftersom han flyttade från Afghanistan till Iran när han var liten saknar han lokalkunskap om landet. Dessa förhållanden gör honom särskilt sårbar. Sammantaget anser domstolen att det, med beaktande av den mycket svåra situationen för barn i Afghanistan, finns grundad anledning att anta att H, även vid en framåtsyftande bedömning, löper en individuell och specificerad risk att utsättas för våld och andra övergrepp om han återvänder dit. H är därför alternativt skyddsbehövande i enlighet med 4 kap. 2 första stycket 1 första ledet utlänningslagen. Det faktum att H är hazar verkar inte ha haft någon betydelse för bedömningen ifråga om han är alternativt skyddsbehövande. Det är uteslutande på grund av den kumulativa effekten av att vara barn i avsaknad av nätverk, skydd och lokalkännedom samt risken att utsättas för våld och andra övergrepp i Afghanistan som han blir alternativt skyddsbehövande. Domstolen lägger tonvikten på den kumulativa effekten av de individuella omständigheterna som gör personen ifråga mycket sårbar. Det krävs att verksamheten kan göra en individuellt anpassad bedömning. Eftersom förevarande ärende liknar många av de ärenden som verket har att hantera torde det i praktiken i dessa fall finnas litet utrymme att inte bevilja uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Vi kan därför vänta oss att fler ensamkommande barn kommer att beviljas alternativ skyddsstatusförklaring (AT-klassning). Barn som tidigare inte generellt ansågs ha ett individuellt skyddsbehov fick PUT enligt 5 kap. 6 eller TUT enligt 5 kap. 11 utlänningslagen, alternativt, avslag med uppskjuten verkställighet om personen var närmare 18 år. Det blir emellertid i dessa ärenden särskilt viktigt för prövningen att utreda hur släktförhållanden, nätverk och annat stöd ser ut. Det blir även viktigt att utreda om sökanden vistats lång tid utanför Afghanistan. Kan sökanden inte göra sannolikt att han eller hon vistats utanför Afghanistan under lång tid, kan sökanden förväntas ha större lokalkunskap om Afghanistan. Eftersom domen inte nämner att det skulle finnas någon specifik risk att lida skada för hazarer, utan enbart barn i allmänhet som saknar nätverk, kan man tänka sig att verksamheten även måste ta ställning till om pashtuner eller andra etniska grupper löper risk att lida skada vid ett återvändande. Gruppen pashtuner har en utvecklad stam- och klanstruktur, vilket eventuellt kan gälla även andra grupper i Afghanistan.

3 3 (6) Man kan tänka sig att sådana grupper kan återvända till sin klan och få skydd av den. Avgörandet belyser även bedömningen av barn som viss samhällsgrupp. Migrationsöverdomstolen tydliggör att det krävs en gemensam egenskap och en särskild identitet i hemlandet för att kunna utgöra en samhällsgrupp enligt skyddsgrundsdirektivet och EU-domstolen. Här finns risk att det uppstår feltolkningar i prövningen. Det är av vikt att avgörandet inte tolkas som att barn aldrig kan utgöra en viss samhällsgrupp i Afghanistan. I en snävare definierad grupp är det fullt möjligt att barn kan göra det. Domen nämner t ex barn i viss ålder, barn födda utom äktenskapet eller barn med funktionshinder, vilket skulle kunna medföra flyktingklassning i ett sådant enskilt ärende. Migrationsöverdomstolen bedömer emellertid att situationen i allmänhet i Afghanistan inte är sådan att barn utgör en samhällsgrupp. Eftersom domstolen tydligt uttalar att shiitiska hazarer inte generellt riskerar att utsättas för flyktinggrundande förföljelse, finns det en risk att verksamheten inte gör en individuell bedömning i varje ärende utan hoppar över flyktingparagrafen. I ett enskilt ärende kan det finnas skäl att bevilja uppehållstillstånd som flykting på grund av etnisk tillhörighet eller religiös uppfattning. Detta torde dock endast kunna ske undantagsvis då talibanrörelsen inte har någon sekteristisk agenda och IS ännu inte fått något starkt fäste i landet. Med tanke på att hazarer i vissa fall förknippas med det afghanska statsbyggnadsprojektet kan det dock snarare i ett enskilt ärende finnas skäl att bevilja uppehållstillstånd som flykting på grund av tillskriven politisk uppfattning. Flera skyddsgrunder kan dock förekomma samtidigt. Av domen framgår att H och hans familj lämnade Afghanistan för 15 år sedan och att H saknar nätverk där. Domstolen instämmer i underinstansernas bedömning att H saknar särskild anknytning till någon del i Afghanistan varför hans skyddsskäl skulle prövas mot hela Afghanistan. Eftersom domstolen gör en ganska slentrianmässig hemvistbedömning och inte utvecklar frågan är det svårt att dra några närmare slutsatser i denna del. Domstolen anger att inre flykt inte är relevant för barn om det saknas nätverk eller annat stöd (sid 19), vilket får anses vara i linje med SR 59/2016. Någon närmare definition om vad som avses med nätverk eller annat stöd ges dock inte i domen. Domstolen tar upp bristen på nätverk som en avgörande omständighet för om ett barn riskerar övergrepp hänförliga till 4 kap. 2 första stycket 1

4 4 (6) första ledet utlänningslagen (bör inte förväxlas med ordnat mottagande som inte är kopplat till skyddsbehovet). Domstolen anger att H varken har föräldrar, annan släkt eller något annat nätverk som kan skydda och hjälpa honom i Afghanistan (sid 19 i domen). Domstolen förefaller ha en ganska vid syn på vilka som kan utgöra nätverk och bereda ett barn skydd och hjälp. Domstolen berör inte frågan om åldergränsen 18 år gäller strikt för att betraktas som vuxen eller hur riskbedömningen ska göras för unga vuxna, varför domen inte ger stöd för en mer flexibel hållning. Handläggningen av ärenden gällande barn Prövning enligt utlänningslagen Ärenden där barnet ingår i en familj - ingen effekt. Där finns föräldrar och nätverk. Ärenden där det har bedömts att barnet har nätverk och ordnat mottagande i Afghanistan - ingen effekt. BUV som beviljats PUT enligt 5 kap. 6 utlänningslagen pga. avsaknad av ordnat mottagande kan ansöka om statusförklaring enligt 4 kap. 3 c utlänningslagen. BUV som beviljats TUT enligt 5 kap. 11 utlänningslagen pga. avsaknad av ordnat mottagande och tillfälligt hinder för verkställighet kan ansöka om statusförklaring. Giltighetstiden för uppehållstillståndet omprövas och bestäms enligt vad som framgår av 5 kap. 1 a utlänningslagen. Därutöver har vi de som utvisats och beviljats TUT enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. Dessa ärenden bör omprövas. Prövning enligt den tillfälliga lagen Ärenden där barnet ingår i en familj - ingen effekt. Där finns föräldrar och nätverk. Ärenden där det har bedömts att barnet har nätverk och ordnat mottagande i Afghanistan - ingen effekt.

5 5 (6) I BUV-ärenden där det har bedömts föreligga ett bestående hinder för verkställighet på grund av avsaknad av ordnat mottagande har TUT beviljats enligt 5 kap. 6 utlänningslagen och 11 och 12 den tillfälliga lagen. När verkställighetshindret har bedömts vara tillfälligt har TUT beviljats enligt 5 kap. 11 utlänningslagen. BUV som beviljats tillfälliga tillstånd kan ansöka om statusförklaring enligt 4 kap. 3 c utlänningslagen. Giltighetstiden för uppehållstillståndet omprövas och bestäms enligt vad som framgår av 5 kap.1 a utlänningslagen. BUV som utvisats med verkställighetsföreskrift kan anmäla att det finns verkställighetshinder enligt 12 kap.18 första stycket 1 utlänningslagen. De kan beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf. Statusförklaring får de ansöka om hos en asylprövningsenhet. Tidsaspekten tillkommer denna typ av beslut ska ju bara avse de som fyller 18 år inom några månader (17,5 år och uppåt är ledningen från migrationsrättsenheten). Ärenden där vi meddelat utvisningsbeslut och beviljat TUT enligt 5 kap. 11 utlänningslagen bör omprövas. Ärenden som handläggs av FVP Ärenden som ligger i domstol kan gälla ansökningar där vi har avslagit uppehållstillstånd eller beviljat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen och frågan gäller statusförklaring. Om dessa redan i grundärendet är väl utredda vad gäller hemvist och nätverk torde det mest processekonomiska vara att inte yrka på återförvisning utan istället medge bifall. BUV som har ett öppet ärende om verkställighetshinder eller som kommer att söka kan beviljas tillstånd enligt 12 kap.18 första stycket 1 utlänningslagen. Om sökanden omfattas av den tillfälliga lagen kan enbart TUT beviljas. Sökanden kan sedan ansöka om statusförklaring på asylenheterna. Om FVP anser att det inte går att bevilja tillstånd endast på handlingarna får man istället bevilja ny prövning. Inom ramen för en ny prövning kan man bevilja statusförklaring. Ändring av styrdokument och pågående uppdrag Migrationsrättsenheten har ett separat uppdrag kring ordnat mottagande. Domen ger ingen vägledning i frågan om ordnat mottagande. Uppdraget bör fortsätta enligt tidsplan.

6 6 (6) Rättsligt ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan (SR 59/2016) kommer att behöva ändras i relevanta delar. Detta bör ske snarast möjligt. Svar på frågor till migrationsrättsenheten som publicerats på verksnätet kan behöva ses över. Rättsutredning och/eller metodstöd kan behövas om vad som kan utgöra nätverk vid bedömning av skyddsbehovet. Eventuellt behöver även klan förhållandena i Afghanistan utredas. Rättschef