Verksamhetsberättelse Folkrörelsen Ålands Natur & Miljö

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2017 Folkrörelsen lands Natur & Miljö

2 2

3 I juni 2017 nådde föreningen målet att bli 1000 medlemmar. lands Natur & Miljö är en folkrörelse som består av engagerade medlemmar i alla åldrar. r 2017, året då vi blev tusen medlemmar. Vid årets slut var vi 1100 röster starka i folkrörelsen lands Natur & Miljö. Ända sedan nytändningen år 2014 har föreningens medlemsantal, medlemsengagemang och verksamhet växt. I takt med att samhället i övrigt sakta men säkert börjat jobba i en mer hållbar riktning har föreningen varit en drivande och inspirerande kraft. En kraft sprungen ur medlemmarnas vilja att påverka och förändra, men också en vilja att lära sig mer och en önskan om att få komma nära naturen. Föreningen har varit en knytpunkt för en otrolig energi och ett bubblande engagemang. Nya idéer har utbytts och nya ansikten har mötts. Föreningen har fått en otrolig synlighet och fler ansluter sig varje vecka. Under året har föreningen satsat extra mycket på samhällspåverkan. Då medlemmarnas initiativ och engagemang har absorberats och tagits tillvara på ett effektivt sätt har föreningen kunnat ligga i framkant med att driva frågor i enlighet med lands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Starten på kampanjen En hållbar skärgårdstrafik är ett bevis på vad en enad röst kan åstadkomma. Det är ett exempel på hur medlemmarnas vilja att påverka, som tillsammans med deras kunskap kan resultera i att ta fram ett alternativ till politiska beslut som diskuterats i årtionden. För att ytterligare stärka lands Natur & Miljös arbete med att förverkliga lands utvecklings- och hållbarhetsagenda tillsatte föreningen en rådgivande styrelse som under andra halvan av året jobbade med att ta fram programmet land Programmet ska visa vägen, inte bara för föreningen, utan för hela land och innehåller konkreta och specifika målsättningar för vad land ska vara Med programmet som grund kommer föreningen att kunna vägleda såväl medlemmar som styrelse och personal i snåriga frågor i de alltmer komplexa hållbarhetsutmaningarna. lands Natur & Miljö är en av lands största föreningar och kan med stolthet kalla sig för en riktig folkrörelse. Sammanlagt har flera hundra personer tagit del av föreningens aktiviteter och nästan 200 nya personer har anslutit sig under året. lands Natur & Miljö vill rikta ett stort tack till alla medlemmar. Nya medlemmar, gamla medlemmar och nygamla medlemmar. Tack vare drivande, funderande, trevande, nyfikna, skrivande, skrattande, stöttande, skojande, kunniga, frågande, berättande och intresserade medlemmar har föreningen kommit dit där den är idag, starkare än någonsin! 3

4 Vår vision och vårt uppdrag: Naturglädje, välmående och bärkraft till hela land! lands Natur & Miljö är en folkrörelse som verkar för naturglädje, välmående och bärkraft till hela land. Rörelsen grundades 1979 och under 2017 har medlemsantalet ökat i snabb takt och passerat 1100 personer. lands Natur & Miljö verkar som en ideell och politiskt obunden förening. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, samhällsbidrag och en del privata understöd. Syftet med miljö- och hållbarhetsorganisationen lands Natur & Miljö är att bidra till att en hållbar livsstil blir en del av identiteten hos alla som bor och verkar på land. Föreningen är ett forum som kanaliserar folks engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor och sporrar till gemensamma aktioner i samhället. Gemenskapen möjliggör medlemmarnas personliga utveckling och skapar ett kunskapsutbyte dem emellan. lands Natur & Miljö vill vara en stark aktör i arbetet med att utveckla det åländska samhället i en hållbar riktning. Föreningen bevakar miljöintressen i den åländska politiken genom att driva kampanjer, delta i debatter, skriva insändare och närvara på sociala medier. Vi arbetar proaktivt hellre än reaktivt. Vi bejakar ålänningars natur- och miljöintresse genom aktiviteter ute i naturen, ordna aktiviteter för barn och unga samt delta i olika temadagar och kampanjer. Vi lyfter också fram miljöfrågor av olika slag genom att arrangera kurser i hållbarhet, bjuda in till föreläsningar och seminarier. Tröskeln för att komma med och engagera sig i föreningen ska vara låg. Vi har 2017 fortsatt att arbeta med tre verksamhetsområden som grund: naturglädje, samhällspåverkan och folkbildning. Inom dessa områden har vi uppmuntrat medlemmar i föreningen att ta egna initiativ, bjuda in till träffar och driva grupper med kanslipersonalen som stöd. Styrelsen 2017: Simon Holmström (ordförande) Johan Silvander (vice ordförande till augusti) Erica Scott (vice ordförande från augusti) Ann Nedergård (sekreterare) Michael Taevs (kassör till augusti) Petra Granholm (kassör från augusti) Mikael Larsson Giséla Linde Jesper Svanfeldt (entledigades av vårmötet i april) Personal och projektanställda som jobbat i olika utsträckning under året: Tove Fagerström Karin Rosenberg-Brunila Jessica Sundberg Sofia Enholm Simon Holmström Emil Johansson Giséla Linde Siv Relander Erica Scott Jenny Lindgren Petra Granholm 4

5 Tusen i Tusenskönan med trubadur och plättar I slutet av juni skrev medlem nummer 1000 in sig i föreningen och målet för antalet nya medlemmar nåddes tidigare än väntat. Aldrig tidigare har föreningen haft så många medlemmar. Den aktiva medlemsvärvningen som pågått sedan 2015 har gett resultat, från face to face-värvning till mer digital värvning under Som första förening på land lanserade lands Natur & Miljö möjligheten att registrera sig direkt på hemsidan och betala medlemsavgiften med kort. Detta förenklade processen för den nya medlemmen och sparade tid för kansliet som endast fick en notis per mejl att en ny medlem registrerats. Vi ville också givetvis fira att folkrörelsen nu bestod av tusen gröna hjärtan. Det gjorde vi en kväll den 19 juli med solskenet i ansiktet i vårt gröna vardagsrum Parken Tusenskönan. Stäni Steinbock spelade plättvändarvisor och de drygt 70 gästerna mumsade crepes med jordgubbar och grädde. Vi lyssnade till stolta tal och gick tipsrunda bland parkens vackra blomster. Arbetsgrupper och engagemang I nom föreningen har under året funnits olika temaoch arbetsgrupper som ägnat sig åt olika uppdrag. Vissa av grupperna har träffats regelbundet och vissa är mer löst sammansatta grupper på Facebook där idéer och tankar och tips utbytts. Gruppen för bärkraftig politik träffades några gånger under året och diskuterade aktuella ämnen inom hållbarhetsområdet. Gruppen bjöd bl.a. annat in EU-parlamentarikern Nils Torvalds till en medlemsfika. Under 2017 tillsattes tre nya arbetsgrupper som jobbat aktivt inom sina respektive områden. Finansieringsgruppen har haft som uppdrag att undersöka möjligheterna till att öka egenfinansieringen i form av sponsorering, ökade medlemsintäkter och projekt. Kampanjnätverket för en hållbar skärgårdstrafik har setts regelbundet och arbetat med kampanjen som syftar till att landskapsregeringen ska återta kortrutten och ta fram mer hållbara alternativ. Sist men inte minst tillsattes en arbetsgrupp för att titta på olika alternativ till en ny föreningslokal. Föreningslokalen i Sjökvarteret är trevlig men inte ändamålsenlig för besökare med t.ex. funktionsvariationer. Odlingsgruppen, Tusenskönans vänner, Kemikaliegruppen och Familjeutflyktsgruppen är exempel på grupper som lever vidare på sociala medier och som ses igen när säsongen drar igång. Agenda 21 avslutas med flaggan i topp Systrarna Erica och Jenny Scott serverade crepes till drygt 70 personer. På bilden syns också Jessica Sundberg med dottern Miranda och Sture Holmström. För att nå visionen och klara vårt uppdrag att verka för naturglädje, välmående till hela land behöver vi bli ännu fler. Ett långsiktigt mål är att 10 % av lands befolkning ska vara medlemmar i lands Natur & Miljö. r 2018 siktar föreningen på att bli minst Av dessa ska 10 % vara aktiva och delta i föreningens aktiviteter. lands Natur & Miljö har sedan år 1995 varit huvudman för Agenda 21-kontoret på land på initiativ av de åländska kommunerna. Vi har sedan dess med olika fokus och infallsvinklar arbetat med målet att öka kunskapen om miljöfrågor, belysa vad kommuninvånarna själva kan göra för att minska sin miljöpåverkan och att stärka kommunerna i sitt eget miljöarbete. När land går mot bärkraft i enlighet med Agenda 2030 läggs Agenda 21-kontoret ned - men med flaggan i topp. Agenda 21-programmet som låg som grund för det åländska arbetet för att förverkliga FN:s Agenda 21 har ersatts med Agenda 2030 globala mål för hållbar utveckl- 5

6 ing, som för lands del konkretiseras i de strategiska utvecklingsmål som finns i lands utvecklings- och hållbarhetsagenda. r 2018 kommer föreningen därför inte att erbjuda kommunerna att medverka i nätverket Agenda 21. Vi vill alltså istället hänvisa till nätverket Bärkraft.ax samt uppmana kommunerna att ta ställning till hur de kommer att jobba med agendans förverkligande och själva bli aktiva aktörer i nätverket. Vi kommer inom nätverket att fortsätta verka för att det skapas stödfunktioner som kan hjälpa olika typer av organisationer i sitt hållbarhetsarbete. Som inspiration till rötter i rörelse lands Natur & Miljö fungerar också som lokal- och systerförening till riksorganisationen Natur och Miljö. I maj höll Natur & Miljö sin förbundskongress på Kobba Klintar och lands Natur & Miljö stod som värd. Den rejält blåsiga men soliga dagen inleddes med en rundvandring på kobbarna, efterföljt av ett framtidsseminarium. Under seminariet fick våra finska vänner ta del av lands Natur & Miljös resa mot en livskraftig folkrörelse. lands Natur & Miljös styrelsemedlem Petra Granholm sammanfattade arbetet med den nya visionen, de tre verksamhetsbenen och hur processen sett ut. Tidigare ordförande Micke Larsson berättade om arbetet med utvecklings- och hållbarhetsagendan och nätverket bärkraft.ax. På eftermiddagen diskuterades olika strategier för att värva medlemmar, utveckla kommunikationen, vikten av inre hållbarhet, omställning och hur föreningen får sina medlemmar engagerade. Och inspirerade blev de både av vår vision, verksamhet och medlemstillströmning. På Natur & Miljös förbundskongress fastslogs en ny treårsplan med ledorden Rötter i rörelse som blev startskottet för en ny och blomstrande grön rörelse i Svenskfinland. lands Natur & Miljö stod som värd för Natur & Miljös förbundskongress på Kobba Klintar i maj. Foto: Magnus Östman 6 Ett uppskattat inslag under höstmötet var att föreningen anlitade två barnvakter. På bilden: Elvar Granholm, Idun Granholm- Glad och Josefin Granholm-Glad. Rekordmånga sörplade svinnsoppa på föreningens höstmöte F öreningens vårmöte hölls i april på Pub Stallhagen där vi förutom att avnjuta en smakrik vegetarisk buffé även fick se föreningens nya värvningsfilmer för första gången, korta och humoristiska filmklipp som producerats under vintern med syftet att locka fler medlemmar att ansluta sig till föreningen. Vårmötet delade också högtidligt ut miljöpriset för 2016 till Waldorfskolan och avslutades med ett samtal med tidigare miljöpristagare Traute Eriksson och Uffe Grüssner. lands Natur & Miljös medlemsmöten har de senaste åren lockat många medlemmar. Rekordet slogs på höstmötet då ca 80 personer deltog. Mötet i november hölls på Smakbyn land och temat för kvällen var Zero Waste. Deltagarna serverades soppa på svinngrönsaker och ljummen äppelpaj. Kvällen avslutades med en föreläsning av Zero Waste-bloggaren Julia Degerth där hon berättade om året där hon samlat allt sitt avfall i en glasburk. Den stora uppslutningen på lands Natur & Miljös medlemsmöten beror dels på att föreningen har bestämt sig för att satsa på god mat, trivsam miljö och något underhållande och inspirerande inslag förutom de stadgeenliga ärendena, men också för att föreningen har en bred medlemsbas med många engagerade medlemmar som vill vara med och påverka.

7 Miljöpriset 2017 tilldelades Jack Mr Birger Norrmén lands Natur & Miljö delar årligen ut ett miljöpris för positiva miljöinsatser under året. Pristagarna utses vid föreningens höstmöte och priset delas ut i samband med årsmötet följande vår. Höstmötet röstade fram Jack "Mr Birger" Norrmén till miljöpristagare Han vann med motiveringen: Jacks engagemang och faktiska gärningar för miljön, med starkt stöd från mamma Pia, är fantastiskt. Jack har startat en egen kanal på YouTube som heter Mister Birger där han försöker inspirera fler till att göra gott för miljön genom att visa vad han gör. Mr Birger vill bli marinbiolog när han blir stor och han älskar hajar. Han lägger ut filmer på YouTube när han fixar och donar i naturen. Han städar inom vattenskyddsområden och på stränder tillsammans med sin mamma Pia Norrmén. Mr Birger är en sann inspirationskälla och ett miljöföredöme. lands Natur & Miljös ordförande Simon Holmström låter kreativiteten flöda tillsammans med stora och små under lands Sjödagar i juli. Miljöpristagare Jack Mr Birger Norrmén med lillasyster Juni på skräpuppdrag. Kreativitet och återbruk är hållbarhet U nder flera år har lands Natur & Miljö tillsammans med flera andra föreningar arrangerat återbruksdagen. En varm men lite blåsig dag i maj samlades vi på torget för att tillsammans uppmana folk att slänga mindre och ta vara på mer. Waldorf ordnade pyssel för de små, MISE var på plats med sin mobila återvinningsstation och Emmaus sålde up-cycling prylar och 7 möbler. lands Natur & Miljö delade ut en alternativ shoppinglista med tips på hur man kan shoppa mindre. Med tanke på att vi huserar i Sjökvarteret har det varit en självklarhet att på något sätt delta i lands Sjödagar. I somras fick vi första parkett inne i båtbyggarmuséet för att hålla i återbrukspyssel. Färger, saxar, lim, knappar, glas - och konservburkar, äggkartonger och garn är alltid uppskattat och även föreningens ordförande fick inspiration. Under Kulturnatten i augusti passade vi på att bygga nya bostäder åt bin och insekter. Med hjälp av vass, återbrukade bambupinnar och konservburkar samlades vi på gräsmattan i Tusenskönan och byggde ett antal hotell som delvis fick pryda äppelträdet i parken. Lika uppskattat var senare på hösten pumpakvällen i samarbete med lands Marthadistrikt. I ett fullsatt kök på lands hotell- och restaurangskola karvade vi halloweenpumpor i alla möjliga mönster och lagade soppa på innehållet. Både stora och små var med och tog vara på innehållet som annars ofta slängs bort. Under parollen Alla kan blomstra gick lands Natur & Miljö med i prideparaden under land Pride i augusti. Naturskolans elbil El-lf skjutsade de som ville vila benen. Föreningen bidrog även i år till programmet med meditativ morgonyoga på stranden vid Lilla Holmen.

8 Naturglädje Från Mariehamns gröna vardagsrum till Norrhavet i den åländska skärgården Parken Tusenskönan, även kallad Mariehamns gröna vardagsrum, består just nu av ett stort antal arter av äldre kulturväxter som samlades in under våren och sommaren. Insamlingen av växtmaterial fortsatte likt tidigare år och efter ett stort reportage om parken i landstidningen tog insamlingen fart. Föreningen hade under säsongen en anställd trädgårdsmästare som ansvarade för insamlingen av växterna samt planteringen av dessa och flera talkor hölls under våren och sommaren. Tack vare flitiga, både erfarna och oerfarna händer, blomstrade parken i all sin prakt med knappt ett ogräs i synet ens under den varmaste veckan på sommaren. Att be- Att odla naturglädje i oss själva och varandra är basen för lands Natur & Miljös verksamhet. Vår övertygelse är att vi behöver kontakten med naturen för vårt eget välmående. Föreningens medlemmar, stora som små, har under året tagit del av ett brett utbud av aktiviteter ute i den friska luften. Parken Tusenskönan, Mariehamns gröna vardagsrum, fick sig en omgång med jordiga fingrar som resultat. Norrhavet i skärgården visade sig från sin bästa sida genom att erbjuda oss en spegelblank yta en dag i juni. Föreningens entusiastiska långfärdsskridskoåkare Jonas och Alexandra lyckades även de, pricka in ett par spegelblanka dagar på isen med flera nya medlemmar som följd. U nder året gjordes ett antal utflykter där hela vara äldre växtmaterial är inte bara viktigt ur ett kulturellt perspektiv utan också med tanke på biologisk mångfald då växter- familjen kunde hänga med. Med fikakorgen packad upptäcktes en grotta och en spännande bergsklyfta i Ingbybergen. Stornäset var ning av bin och insekter. Vid slutet av året fick föreningen ta na håller bättre och har gynnsammare egenskaper för sprid- som alltid ett populärt och naturskönt utflyktsmål. Också del av en väl genomarbetad växtplan som ska ligga till grund Prästö vandringsled i Sund var så trevlig så att förutom en tur för det fortsatta arbetet med parken. på våren gjordes även en utflykt på Allhelgonahelgen. Kasberget i Saltvik fick också ett besök av nyfikna natur- och utflyktsälskare. Utflykterna för hela familjen har varit popluära och det finns en klart behov av ledda aktiviteter där hela familjen kan delta. Trädgårdsmästaren Jenny Lindgren arbetade på timbasis under våren och sommaren med att samla in och plantera växterna som skänktes till parken. 8

9 I samband med Finlands 100-årsjubileum utsåg Finlands Naturskyddsförbund Norrhavet till en av Finlands 100 naturpärlor. Naturpärlorna uppmärksammades med syftet att finländarna ska lära känna den finska naturen bättre. Tack vare bidrag från lands Kulturdelegation kunde lands Natur & Miljö under sommaren erbjuda två utflykter till naturpärlan Norrhavet. Den första båtutflykten gjordes på en av den finska naturens dagar i juni och gick långt ut till havs, till Lantoören och Stenbådan på Brändö. Den andra utflykten gick till Storklyndan på Brändö, också den på den finska naturens dag i augusti. Båda utflykter var till stor belåtenhet för deltagarna. I juni låg den vanligtvis vågiga ytan blank som en spegel. Diset och solens växlingar gjorde dagen magisk. På Storklyndan i augusti var den färska fisken tillagad på bergsklacken lika uppskattad som havsutsikten. Kusinerna Jonas och Alexandra Sjöblom har genom sina utflykter värvat ett stort antal nya naturälskande medlemmar till föreningen. Att se Norrhavet som en spegel var för många en helt magisk upplevelse. Två vandringar gjordes runt Nåtö naturreservat, en på de vilda blommornas dag i juni och en under land Grönskar i maj. En utflykt gjordes i samarbete med Finströms kommun till Prästgårdsnäset, ledd av Jörgen Eriksson. Innan kungsängsliljan blommat ut i juni ordnade föreningen även en vandring kring Höckböleholmen där deltagarna fick besök av nyfikna kor under fikapausen. Föreningens friluftsentusiaster Jonas och Alexandra Sjöblom har under vintermånaderna gett flera medlemmar chansen att pröva på att åka långfärdsskridskor. Under 2017 höll de två kurser i issäkerhet där de visade vilken utrustning som bör finnas med på isen. Den första i januari och den andra i november i väntan på kylan. Alexandra har även haft en ledande roll i föreningens odlingsgrupp Odla mera! där hon bjudit in till träffar på sin gård där hon experimenterar med permakultur och andra hållbara odlingslösningar. Fä rgglädä bidräg till kämpänjen En miljon nyä fä gelholkär F ör att hjälpa till att nå målet i den finlandssvenska kampanjen En miljon nya fågelholkar ordnade föreningen i april en holkbyggardag tillsammans med lands jakt- och fiskemuseum. Inne på muséet var det full rulle under hela dagen. Ca 80 personer i alla åldrar hamrade, spikade och målade de nya hemmen med hopp om att ett rosa hus med gula prickar är lika attraktivt som ett grönt hus med fastlimmade knappar. Fågelexperten Anki Johansson höll en lektion i vilka fåglar som vill bo i olika holkar. Knapparna fungerar också bra som ett skydd mot att större fåglar hackar upp hålet. 9

10 Folkbildning Rörliga solfångare, ekonomisk nedväxt och plastfri september Temat för året har varit medveten konsumtion och har innefattat allt från föreläsningar om tillit och ekonomisk nedväxt till plastdiskussion tillsammans med Marthaföreningen i Mariehamn. En medveten konsumtion är nyckeln till ett hållbart samhälle och dessa tongångar har även hörts kring bordet under kurserna i hållbarhet som föreningen erbjudit under året. Också intresset för hållbara energilösningar och en minskad energiförbrukning visade sig vara stort under de hemma hos tillfällen som föreningen anordnade i samarbete med den finlandssvenska kampanjen Solsvar. lands Natur & Miljö ska fungera som en oberoende kunskapskälla inom hållbarhetsområdet och målet har varit att öka kunskapen om hållbar utveckling och lyfta vad begreppet innebär, även på det personliga planet. Kursverksamheten har erbjudits i form av kostnadsfria heldagskurser med tre grundkurser och en fortsättningskurs. I form av presentationer, diskussioner och workshops går grundkursen igenom de grundläggande begreppen inom hållbarhet. Tillsammans har kursdeltagarna tittat på de största utmaningarna både lokalt och globalt utifrån de fyra hållbarhetsprinciperna. Tyngdpunkten har också legat på att var och en kan hitta kraften och modet att inspirera till de förändringar som behövs utifrån sina egna kunskaper och förutsättningar. Fortsättningskursen har gått in mer på djupet och kursdeltagarna har fått möjligheten att undersöka hur vi ser på oss själva och hur det i sin tur påverkar allt vi gör. I allt från vardagsval till våra gemensamma ekonomiska system. Kursdagarna har avslutats med workshops där deltagarna tillsammans utifrån sina egna hjärtefrågor fått ta fram en vision om en hållbar framtid. Samt analysera dagsläget för att sedan tackla de utmaningar som finns för att nå visionen. Kurserna fokuserar lika mycket på fakta om hur dagsläget ser ut och hur jordens resurser förvaltas på ett ohållbart sätt som på individens sätt att se på sig själv och sin omgivning. Faktaspäckade presentationer varvas med diskussioner som inkluderar både yttre och inre omställning med goda exempel som inspiration. Hittills har 50 personer gått grundkursen och 16 personer fortsättningskursen. Deltagarna har även uttryckt ett behov av att diskutera och spåna vidare på de frön som såtts under kurstillfällena. Därför bjöds samtliga in till en Facebookgrupp för vidare planering av träffar. Jag har fått bättre förståelse för hållbarhetsprinciperna. Men känslan av samhörighet var också viktig. Jag är relativt nyinflyttad och det är skönt att veta att här finns likasinnade. - deltagare från Grundkursen i hållbarhet 10

11 En annan viktig del inom folkbildningen har varit att erbjuda medlemmar och andra intresserade föreläsningar och seminarier på aktuella teman inom miljö och hållbarhet. Mot bakgrund av lands utvecklings- och hållbarhetsagenda och utvecklingsmål nummer 2 Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället, och på initiativ av gruppen för en bärkraftig politik bjöd föreningen in Tillitsverkets Johannes Riesterer för att hålla en föreläsning. I en värld där tilliten sjunker allt mer behövs den fria leken för att tillsammans skapa något nytt. Att hitta vägar till fri lek är enligt Johannes den främsta fredshandlingen vi kan ägna oss åt idag. Föreläsningen hölls på Mariehamns stadsbibliotek i februari. Specialsakkunnig vid Finska Naturskyddsförbundet, Otto Bruun, besökte i mars föreningen för att föreläsa om och diskutera nerväxtrörelsen. Tillväxtkritikerna menar att en förändring av det rådande ekonomiska systemet och dess principer är nödvändig för att vi ska kunna minska vårt ekologiska fotspår. I en fullsatt föreningslokal tog samtalet fart bland deltagarna som både såg möjligheter och begränsningar med kritiken. Klart är att det är en komplex fråga som berör. tillväxt- Kampanjen Plastfri september slog igenom stort P roblemet med plaster, framförallt mikroplaster uppmärksammas allt mer. Under september återupptogs en kampanj från 2014, Plastfri september. Kampanjen uppmärksammades med ett evenemang på Facebook och fick en otrolig genomslagskraft med många tips och diskussionstrådar. Närmare 300 personer deltog i det digitala evenemanget och både radio och tidningar gjorde reportage om kampanjen. Flera företag bytte ut sina plastpåsar till andra alternativ, vissa bara under september medan andra slutade med plastpåsar helt. Personal från kansliet besökte också lands Marthadistrikt för att hålla en föreläsning om plastens inverkan på miljön och gav tips på alternativ till den många gånger användbara plasten. I samband med Europa minskar avfallet veckan i november bjöd föreningen in forskaren och författaren Björn Forsberg. Björn har bl.a. skrivit boken Omställningens tid. Under en lunchföreläsning i St Görans församlingshem belystes och diskuterades det kring hur utmaningarna är lika stora som möjligheterna i en värld där tillväxten krisar och världen går mot ökad konflikt. Europa minskar avfallet veckan är ett årligt återkommande evenemang där föreningen tillsammans med flera andra organisationer och lands landskapsregering under en vecka i november ordnar utställningar, föreläsningar, workshops m.m. med syftet att uppmärksamma avfallsminimering och minskad konsumtion. Bloggaren och Zero Waste-inspiratören Julia Degerth höll en föreläsning om sitt liv utan skräp både på föreningens årsmöte och under en lunch på St Görans församlingshem i samband med veckan. Bloggaren och Zero Waste inspiratören Julia Degerth får plats med ett års avfall i en glasburk. Under kampanjen delade medlemmarna med sig av konkreta tips för att minska plastanvändningen i vardagen. Hemma hos besök T re hemma hos besök anordnades under året. Först ut i april var Madeleine och Elis Harms att bjuda in oss till sitt husbygge på Skarpnåtö i Hammarland. Det gamla huset från 1890-talet har kompletterats med en tillbyggnad där modernt ekotänk genomsyrar varje steg i byggnadsprocessen. Näst på tur var Michael Teavs. Han och hans familj har byggt ett välisolerat trähus på Fågelberget där de återvinner värme ur avloppsvatten och producerar egen solel. En solig dag i juni visade och berättade Michael om sina väl genomtänkta lösningar för att minimera åtgången av energi. Sist men inte minst samlades ett 30-tal besökare i Bertbyvik för att besöka Bergkullahusen. Grundaren av Bergkullastiftelsen Leif Nordqvist visade runt på området och de olika husen. Där fanns solkraftverk för produktion av el och solfångare för produktion av varmvatten. Husen var välisolerade med ekofiber och specialdesignade fönster hade installerats för att hålla värmen. De två sista hembesöken gjordes i samarbete med Natur & Miljö och deras kampanj Solsvar. 11

12 Samhällspåverkan Från Tosarby stenhus till utredning för en hållbar skärgårdstrafik lands Natur och Miljö har länge tagit en ansvarsfull roll i den åländska samhällsutvecklingen och år 2017 har varit ett händelserikt år. lands Natur & Miljö har tagit ett stort kliv ut i offentligheten och varit en stark röst bl.a. i arbetet för att hitta hållbara alternativ till de planerade trafiklösningarna i skärgården. Föreningen påbörjade även arbetet med att ta fram ett program, land Programmet ska inte bara vara en vägledning i hur föreningen ska jobba vidare inom samhällspåverkan utan också hur hela land kan arbeta för att nå målen i utvecklings- och hållbarhetsagendan. r 2017 var det år där vi drog upp växlarna i arbetet med att förverkliga lands utvecklings- och förverkligandet av agendan. Därför tillsatte styrelsen i augusti Vi inser också att detta inte är nog. land behöver stöd i hållbarhetsagenda som lanserades under hösten en Advisory Board (rådgivande styrelse) som under hösten Agendan är ett sigill för hela lands kraftsatsning arbetat med att ta fram "land 2030" ett program för förenationella mot hållbarhet. I all vår samhällspåverkan och interningens samhällspåverkan. Programmet ska göra agendan samarbeten har vi stolt informerat om agendan konkretare med specifika målsättningar för var land ska vara och varför den är viktig. Föreningen är av Petra Granholm år Efter en allmän utlysning kom gruppen att bestå av representerad i hållbarhetsrådet. Rådets uppgift är att ha ett tolv framträdande åländska nyckelpersoner från flera samhällssektorer. strategiskt övergripande perspektiv. Föreningen är också direkt Arbetet fortsätter in på nästa år med målsätt- delaktig i det samordnande organet, det s.k. medaktörsnätverket ningen att presentera ett förslag på vårmötet tillsammans med andra aktörer. Advisory Board består av: Under 2017 har vi sett flera viktiga framsteg. Forum för Sofie Dahlsten, ordförande (Miljöingenjör) samhällsutveckling ägde rum i maj, ett seminarium där inspirerande Gunnar Westling, viceordförande (Diplomingenjör) hållbara exempel lyftes fram. Dessutom deltog Simon Holmström, sekreterare (Beteendevetare) många medaktörer i nätverket i Kalaset, en del av det nystartade Danne Sundman (Företagare) vår-evenemanget land Grönskar som betonar hållbar- Annette Larson (Miljö- och vindkraftskunnig) hetsaspekter. Därtill släpptes den första statusrapporten i Soile Wartiainen (Ekologisk entreprenör och rådgivare) augusti där vi kunde läsa om hur det går för lands hållbarhetsresa. Paula Linderbäck (Teknologie doktor) Statusrapporten har gett underlag till viktiga samtal Inkeri Ahonen (Fil.dr. systematisk-ekologisk botanik) om lands tillstånd, till exempel besökte vi i september Nils-Erik Eklund (Företagare/projektledare) lands Lyceums första- och andraklassister för att diskutera Johan Mörn (Skogsbruksingenjör) hur vi kan arbeta för att göra land koldioxidneutralt. Johanna Hagström (Landskapsarkitekt) Jonas Holmström (webmaster) 12

13 Tosarby Stenhus byggnadsminnesförklaras Advisory Board har setts ca 20 gånger under året för att arbeta fram land Snabbrutten - för en hållbar skärgårdstrafik lands landskapsregering började 2017 på allvar planeringen av den s.k. kortrutten i södra skärgården. Kortrutten skulle innebära stora ingrepp på natur- och kulturmiljöer och fartygen planeras ännu drivas av diesel. Flertalet medlemmar i lands Natur & Miljö började bekymrat höra av sig till kansliet. Föreningen bjöd in till ett möte i augusti och lokalen i Sjökvarteret överfylldes snabbt med ivriga röster. Efter mötet ansåg föreningen det lämpligt att starta en kampanj för att få landskapsregeringen att tänka om för att säkerställa att land når en hållbar lösning för skärgårdstrafiken. En kampanjgrupp bestående av föreningsmedlemmar tillsattes och där fanns både teknisk, biologisk, akademisk och samhällelig kompetens. Tillsammans sammanställde gruppen en utredning och ett alternativ till kortrutten, nämligen Snabbrutten. Den 45 sidor långa utredningen innehåller lösningar som utgått från lands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Lösningar vilka innebär en elektrifiering av tonnaget, fler passagerartransporter och ett utbyggt system för kollektivtrafik. Förslaget undviker också ingrepp på skyddsvärd skärgårdsnatur och nästintill orörda kulturlandskap. Utredningen paketerades i form av affischer och pedagogiska sammanfattningar för att på överskådligt sätt kunna visas för allmänheten och presenteras för beslutsfattare. lands Natur & Miljö lämnade i mars i år in en anhållan till lands Landskapsregering om att Tosarby stenhus bör byggnadsminnesförklaras. Tosarby stenhus är enligt utredningen som sedan genomfördes, en av landskapets mest intressanta miljöer kulturhistoriskt och arkitektoniskt. Den högreståndspräglade gården uppfördes under 1790-talet och mangårdsbyggnaden tillhör lands äldsta profana stenbyggnader. Att byggnadsminnesförklara Tosarby stenhus ansågs ligga helt i linje med landskapsregeringens intentioner att förverkliga byggnadsskydd för värdefulla fastigheter. Därför togs beslutet att byggnadsminnesförklara Tosarby stenhus i november. Föreningen vill se fler skyddade områden på land E ndast 1,8 % av den åländska landmassan är fredad. Det är en låg procent internationellt och den biologiska mångfalden är hotad. På skärgårdsön Gripö har naturinventeringar påvisat förekomst av värdefulla klibbals- och alkärr. Föreningen tog därför tillsammans med berörda markägare initiativ till en anhållan om fredning av dessa områden. Vi tog också kontakt med Jomala kommun angående Böjsas-skogen, där vi manade till eftertanke kring avverkningarna och önskade att Jomala kunde avvara delar av skogen till naturreservat. Snabbruttens alternativ på linjetrafik med elektrifierat tonnage och fler passagerarfärjor. 13 Klibbalskärr på ön Gripö, Föglö. Foto: Simon Holmström

14 Vi tycker till om hållbar utveckling F ör att nå förändring behöver vi påverka på olika sätt. Till myndigheter kommunicerar vi genom utlåtanden, skrivelser och remissvar, vilket vi varit duktiga på under Vi har därför stärkt vår roll som en förtroendefull instans i flera beslutsprocesser. Först i tur var ett utlåtande om delgeneralplanen för Mariehamns centrum där vi betonade att Mariehamn behöver planera mer för människor och cyklism framför biltrafik. Vi uppskattar också stadens ambitioner till förtätning och satsning på grönområden och naturinslag. Det är viktigt att lands nav avspeglar de hållbarhetsambitioner som land de facto har! Vi engagerade oss också i framtagandet av lands energioch klimatstrategi genom ett remissvar, där vi påpekade att målsättningarna måste göras mer ambitiösa. Efter att strategin klubbades av landskapsregeringen kommenterade vi i en insändare att det var olyckligt att målsättningen om en minskning av utsläppen med 60 % till 2030 är otillräckligt för att nå de globala klimatmålen. Vi föreslog därför att landskapsregeringen som komplement skulle ta fram en klimatbudget. Besvärsprocessen angående land Rings ansökan om att anlägga en motorbana i Eckerö fortsatte. Under sommaren gav vi ett bemötande till Högsta Förvaltningsdomstolen där vi underströk att planerna på en motorbana inte har tagit i beaktande miljöaspekter så att miljötillstånd kan utfärdas. Till Nordiska Rådet har vi propagerat för ett utökat klimatsamarbete och speciellt inom hållbar konsumtion och produktion. Vi tror att ett starkare samarbete också i civilsamhället kan stärka beslutsfattare att ta smarta beslut. Vi har även gett vår input till Nordiska Ministerrådets kommande miljöhandlingsprogram där vi menar att hållbara konsumtions- och produktionsmönster är den största utmaningen som måste upp på agendan. Till det hör att förbjuda miljöskadliga kemikalier och ämnen som flera länder redan börjat göra. Omställning och mingel med Nordiska Rådet I maj passade föreningens ordförande och vikarierande medlems- och kommunikationsansvarige på att besöka Köpenhamn och Danmarks naturfredningsforening. Syftet med besöket var att ta del av hur danskarna med kreativa metoder genomfört flera lyckade kampanjer under åren. Naturskyddsföreningar från hela norden deltog och tillsammans tittade vi på olika utmaningar och framgångar som både små och stora föreningar stöter på. Dagen avslutades med en diskussion där ett frö såddes till idéen om gemensamma nordiska kampanjer. Även detta år deltog föreningen i de nordiska naturskyddsföreningarnas årliga möte. Denna gång bjöd Føroya Náttúru- og Umhvørvisfelag in oss till de vackra gröna ögruppen och föreningen representerades av ordförande och kansliledare. Vi diskuterade gemensamma aktuella frågor och fortsatte formuleringen av en gemensam nordisk kampanj på klimatområdet. Vi besökte också ett planerat industriområde där schaktmassorna från ett tunnelbygge hotade fiskars lekområden. En helg i oktober hoppade en trupp på sju personer från föreningen på tåget mot Växjö för att ta del av det svenska Omställningsnätverkets konferens. Vi fick under en mingelkväll lyssna till ett samtal med omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins där han inspirerade och gav exempel på att det faktiskt är möjligt för hela samhällen att ställa om bara viljan och kreativiteten finns. Konferensen erbjöd ett stort antal workshops i bl.a. inre omställning, fredsodling, hur man startar en podd, aktivt hopp och återbruk. Växjö kunde stolt visa upp en stadsodling som mättade våra magar alla dagar. Med nya bekantskaper i bagaget och inspiration ut i tåspetsarna rullade tåget tillbaka hem med hopp om att omställningsrörelsen på hemmaplan skulle ta fart på nytt. Med anledning av att Finland stod värd för Nordiska Rådets årliga session detta år bjöds alla tidigare Nordiska rådets prisvinnare in till prisceremonin. Föreningens Agenda21-kontor (som numer är nedlagt) representerades av ordförande och kansliledare, vilka fick mingla med societeten. Föreningens ordförande Simon Holmström och kansliledare Tove Fagerström deltog i de nordiska naturskyddsföreningarnas årliga möte på Färöarna. 14

15 Operation Giftfritt Dagis Släng ut plast som klibbar och måla ett äpple! lands Natur & Miljö har de senaste åren uppmärksammat de kemikalier som påverkar oss i vardagen i kosmetika, rengöringsmedel, mat, byggmaterial, möbler, plast etc. r 2015 tog föreningen initiativ till Operation giftfritt dagis för de åländska kommunerna efter modell från Svenska Naturskyddsföreningens Operation giftfri förskola. Första steget var en förstudie med en enkät till de åländska daghemmen för att få överblick över situationen och sondera intresset. Under 2016 gjordes inventeringar av daghem runtom på land. Inventeringen skedde med hjälp av ett formulär som utarbetats med Svenska Naturskyddsföreningens mall som grund. Vi har sett över olika temaområden som inredning, leksaker, mat, bruksföremål, rengöringsmedel och byggnadsmaterial tillsammans med representanter från personalen. Under 2017 fortsatte arbetet med att stöda daghem och kommuner med kunskap och inspiration, med målet att bidra till så giftfria miljöer som möjligt för våra dagisbarn, en viktig del av ett allt mer hållbart och hälsosamt land. Som komplement till kunskapsbanken på föreningens hemsida lanserades nu en handlingsplan. Planen ger förslag på hur daghemmen kan arbeta systematiskt, strukturerat och långsiktigt för att bli giftfria. Ann Grunér Jansson, föreståndare på Österkulla daghem, Jomala kommuns barnomsorgschef Michaela Tuominen-Gällros, kansliledare Tove Fagerström och projektledare Giséla Linde visar upp den fiffiga affischen vid en presträff. I planen finns, förutom fakta och tillvägagångssätt, också möjlighet att fylla i vem som är ansvarig över vilket område och när processen ska börja. Med följer också en affisch som föreställer ett stort äppelträd där äpplena står för olika åtgärder t.ex. "Ut med plast som luktar och klibbar". Har man gjort sig av med den klibbiga plasten kan man måla äpplet. Affischen är rolig och pedagogisk vilket gör det spännande även för barnen att delta i arbetet. Projektledare Giséla Linde och Siv Relander bjöd in all daghemspersonal, tjänstemän och beslutsfattare på land till en utbildning som skräddarsytts för att fördjupa handlingsplanen. Syftet var att ge alla inblandade den baskunskap och det självförtroende som behövs för att tänka nytt och göra kemikaliesmarta val i en värld full av komplicerade ämnen som på olika sätt påverkar människor och miljö. Utbildningen hölls vid två olika tillfällen och sammanlagt deltog ca 350 personer. Jomala kommun ligger i framkant i arbetet och satsar på kemikaliefria daghem och också daghemmens kök. Österkulla daghem i Kalmarnäs har satsat på helt kemikaliefri städning och städar bara med vatten. För att underlätta arbetet och göra det tydligt för både stora och små kompletterades handlingsplanen med en affisch där varje åtgärd är ett äpple som färgläggs efter uppnått mål. - Alla är på väg åt samma håll med olika lösningar och man kan ta det i små steg, säger daghemsföreståndare Ann Grunér Jansson. 15

16 Hållbar destination Stor vilja från turismbranschen att arbeta för hållbarhetscertifiering S amarbetsprojektet Hållbar destination, som drivs av lands Natur & Miljö, Visit land och lands Näringliv, är 2017 inne på sitt andra år. Inom projektet arbetas det bland annat med att driva hållbarhetscertifieringen Green Key och stötta de verksamheter som väljer att arbeta mot målet att ansöka om certifiering. Certifieringen har funnits på land sedan 2014, men under 2017 nådde programmet nya höjder gällande deltagare. Sammanlagt är 25 verksamheter inom turism- och fritidsbranschen med i Green Key-programmet, 11 är certifierade och 14 arbetar mot målet att bli certifierade. Av dessa gick 13 verksamheter med i programmet under 2017 och fyra nya verksamheter erhöll certifiering under året. Restauranger och caféer som arbetar mot certifiering var den gruppen som växte mest, men programmet för besöksanläggningar (anläggningar utan övernattning, som museer, idrottshallar, bibliotek osv) som lanserades som nytt program under 2017 togs även tacksamt emot och fick 4 nya deltagare. Projektledaren har aktivt deltagit för att marknadsföra det lokala arbetet internationellt. Detta har på inneburit en medverkan i Green Key Internationals möte i Aten i april och Green Key Nordics möte i Stockholm i september. Dessutom deltog åländska företag inom Green Key i den internationella tävlingen Partnership and local engagement for sustainable development, där certifierade Anderssons gårdsbageri kammade hem en tredjeplats för sitt samarbete med ekologiska odlarna Gunilla och John Mattsson. På lokalt plan har det inom projektet arrangerats nätverksträffar, grundutbildningar och möten med relevanta grupper och samarbetspartners. Den största gruppen som projektet har nått ut till är inom lands Näringslivs projekt Välkommen In, där Hållbar destination medverkade för att berätta om miljömässig hållbarhet och kommunikation för ett 100-tal besökare under två dagar i april. Eftersom 2017 var utnämnt till internationella året för hållbar turism av UNWTO arrangerade projektet ett firande av hållbar turism i september, då 40-talet besökare bjöds på goda exempel från Green Keycertifierade företag där omsorg för gäster, ekonomi och god personalpolitik vävdes samman med miljöfrågor, och med övriga aktualiteter som påverkar den lokala turismen i en hållbar riktning. Under 2017 har Hållbar destination tagit miljöcertifieringen Blue Flag till land. Miljöcertifieringen är i likhet med Green Key ett Foundation for Environmental Educationprogram, vilket innebär att utbildning inom hållbarhet är en vital del i programmet. Blue Flag främjar hållbar utveckling i hav och andra vattenområden. Lokalt har en styrgrupp tagit fram kriterier för gästhamnar och programmet är redo att ta emot deltagare som arbetar mot certifiering, främst i samarbete med lands Utvecklings AB Central Baltic-projekt Smart Marina (projektstart 2018). Aktörer som har bidragit till projektet 2017 genom medverkan i styrgrupp och jury: lands Natur & Miljö, Visit land, lands Näringsliv, Högskolan på land, lands Landskapsregering, Green Key Finland, FEE Finland, Östersjöfonden, lands Utvecklings AB och MSF. Smakbyn land blev 2017 certifierade enligt Green Key. Café Vreten, beläget i Folkhälsans Allaktivitetshus beviljades certifiering under våren Föreståndare Leila Hartell jobbade ivrigt med att uppfylla kriterierna. Här på bild tillsammans med Niclas Forsström, verkställande direktör på Folkhälsan land. 16

17 Julkämpänjen En lycklig jul ä r inte till sälu! J ulen är den tiden på året då vi konsumerar som mest, stressar som mest och slänger större mängder mat än vanligt. Konsumtion av prylar, höga krav på en buffé med många maträtter, inköp av det trendigaste julpyntet och ogenomtänkta sista-minuten-julklappar präglar idag mångas julveckor. Vi tror att människor egentligen längtar efter välmående genom samvaro och återhämtning under julledigheten. Därför genomförde föreningen i samarbete med Steel FM en kampanj där vi varje dag delade med oss av ett tips för en hållbar jul. Tipsen handlade om mat, pynt, julklappar, stress och sociala aktiviteter. Tipsen sändes i radion och delades på Facebook i form av filmklipp. Ett av tipsen uppmuntrade till att laga färre rätter till julbordet och att istället laga en eller två av allas favoriträtter. 17

18 Österleden 110, Mariehamn Telefon: Hemsida: lands Natur och miljö Alands_natur_och_miljo 18