Gräsrotsrörelsen tar fart

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016

2

3 Naturglädje. FOTO: FELICIA SARLING Gräsrotsrörelsen tar fart På Ålands Natur & Miljös vårmöte 2014 beslutades om en ny riktning: Föreningen ska utgå från ålänningarnas växande miljöengagemang, förvalta och fördjupa det genom att ena, stöda och inspirera. Sedan det mötet har mycket hänt var året då föreningen landade i sin nya form och medlemsaktiviteterna tog ökad fart. Året 2016 fortsätter Ålands Natur & Miljö att växa, och Ålands Natur & Miljö vidgar sin verksamhet på medlemmars initiativ. Vi har satt strukturerna för att arbeta som vi gör och det är vi glada och stolta över. Vi är övertygade om att en folkrörelse med över 900 medlemmar har en stor inverkan i det åländska samhället. Vår gräsrotsrörelse spelar roll! 2016 har vi jobbat hårt för att på bästa sätt bidra med det vi kan för att skapa ett hållbart Åland 2051, enligt det politiska beslut som togs Vår medlemsgrupp för bärkraftig politik har bland annat varit aktiva i arbetet med Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda som tagits fram inom nätverket bärkraft. ax. Påverkar samhället gör vi också genom vårt arbete med miljöcertifieringen Green Key och genom projekt som Operation Giftfritt Dagis, som 2016 inventerade 15 åländska daghem med syfte att minska barns utsatthet för kemikalier i vardagen och att öka kunskapen om kemikalier generellt ute i samhället. Internationellt har världsläget blivit oroligare och mer polariserat. Vi är övertygade om att för att förebygga och motverka oroligheter är det oerhört viktigt att sprida kunskap om hållbarhetsfrågor, lyfta fram det mänskliga i samhället, sprida naturglädje och våga tro på det goda som finns både i naturen och i människor. Därför har vi aktivt under året arbetat med folkbildning, i form av kurser i hållbar utveckling och med naturglädjen som bland annat visar sig i våra aktiva utflykts- och odlingsgrupper och i vår verksamhet i parken Tusenskönan. Hela tiden vill vi skapa en känsla av tillit våra medlemmar och ålänningar emellan. Visa mig vad du kan så lär vi oss tillsammans! Vi har ännu ett händelserikt år bakom oss. Nästan 200 nya medlemmar har anslutit sig till föreningen, vi har bjudit in till mer än 50 evenemang på Facebook, högen av pressklipp är stor och vi har hörts i Ålands radio regelbundet under året. Det är omöjligt att rättvist återge alla de roliga och viktiga aktiviteter som ägt rum, men vi hoppas med detta axplock ge er en inblick i vad som hände. 3

4 Vår vision och vårt uppdrag: Naturglädje, va lma ende och ba rkraft till hela A land! Styrelse och personal A lands Natur & Miljö a r en folkrörelse som verkar för naturgla dje, va lma ende och ba rkraft till hela A land. Rörelsen grundades 1979 och under 2016 har medlemsantalet ökat och passerat 900 personer. A lands Natur & Miljö verkar som en ideell och politiskt obunden förening. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, samha llsbidrag och en del privata understöd. Syftet med miljö- och hållbarhetsorganisationen Ålands Natur & Miljö är att bidra till att en hållbar livsstil blir en del av identiteten hos alla som bor och verkar på Åland. Föreningen är ett forum som kanaliserar folks engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor och sporrar till gemensamma aktioner i samhället. Gemenskapen möjliggör medlemmarnas personliga utveckling och skapar ett kunskapsutbyte dem emellan. Ålands Natur & Miljö vill vara en stark aktör i arbetet med att utveckla det åländska samhället i en hållbar riktning. Föreningen bevakar miljöintressen i den åländska politiken genom att delta i debatter, skriva insändare och närvara på sociala medier. Vi arbetar proaktivt hellre än reaktivt. Vi bejakar ålänningars natur- och miljöintres- se genom aktiviteter ute i naturen. Genom diskussion, upplysning och påtryckningar vill vi förändra samhället till det bättre. Vi lyfter också fram miljöfrågor av olika slag genom att arrangera föreläsningar och seminarier. Tröskeln för att komma med och engagera sig i föreningen ska vara låg. Ålands Natur & Miljö fungerar också som lokal- och systerförening för riksorganisationen Natur och Miljö och driver projektet Agenda 21 för kommuner, som 2016 delvis har inneburit arbete med Operation Giftfritt Dagis.2016 har vi arbetat med tre kärnverksamhetsområden som grund: naturglädje, samhällspåverkan och folkbildning. Inom dessa områden har vi uppmuntrat medlemmar i föreningen att ta egna initiativ, bjuda in till träffar och driva grupper. Föreningens personal står för samordningen och koordineringen av engagemanget. FOTO: MARCUS SANDBERG Styrelsen för Ålands Natur & Miljö kan bestå av 7-12 personer. Styrelsen 2016: Mikael Larsson (ordförande) Petra Granholm (vice ordförande) Giséla Linde Alexandra Sjöblom Adam Conway Jesper Svanfelt Johan Silvander Ursula Sepponen Ann Nedergård Erica Scott Målsättning fram till 2020 För att nå vår vision krävs en stark, bärkraftig förening. Därför är målet att: - 10 % av Ålands befolkning ska vara medlemmar. - Av dessa medlemmar ska 10 % vara aktiva medlemmar. - Föreningen ska kontinuerligt ha minst två medlemsgrupper igång samtidigt. Personal, projektanställda och praktikanter som arbetat i olika utsträckning under året. Tove Fagerström Karin Rosenberg Jessica Sundberg Carola Sjöblom Fanny Enestam Malin Lindberg Emil Johansson Petra Granholm Giséla Linde Micke Larsson Demonstration för vindkraft för Ålandsminister Anne Berner Arrangörsgruppen för återbruksdagen som ordnades i april 4

5 Samha llspa verkan i allt fra n politik till dagisga rden Under a ret har A lands Natur & Miljö engagerat sig i ma nga samha llsfra gor. En höjdpunkt var det forum för samha llsutveckling som hölls i februari med landskapsregeringen som huvudarrangör, men da r ma nga organisationer, bland annat A lands Natur & Miljö, var med och bidrog. Föreningen kunde pa forumet stolt presentera sitt rykande fa rska magasin Bladet, en tidning om ha llbarhet som skickades ut till alla a la ndska husha ll i början av a ret. Vi vill na alla a la nningar med det vi gör! Gruppen för bärkraftig politik Utöver att ses med anledning av arbetet inom bärkraft.ax har gruppen för bärkraftig politik också träffats för mer filosofiska diskussioner, och för att planera en föreläsningsserie kring ekologisk ekonomi, som går av stapeln Totalt träffades man 6 gånger under året, i lite olika konstellationer varje gång. Emil Johansson och SImon Holmström har fungerat som sammankallande gruppledare. Guy och Petra i gruppen för en bärkraftig politik. Agenda 21 -arbete med kommuner 2016 deltog 13 åländska kommuner i Agenda 21-arbetet som främst var fokuserat kring Operation Giftfritt Dagis. Kommunerna var Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Saltvik, Sottunga och Vårdö. De erbjöds också utbildning och tillgång till verktyget EMAS light, som är ett Excel-baserat verktyg utformat för att användas i miljö- och hållbarhetsredovisningar. Arbetet med Agenda 21 har också tagits upp inom nätverket bärkraft.ax och på hösten sammanställdes en rapport om Agenda 21-arbetet på Åland såhär långt. Arbete inom bärkraft.ax Forum för samhällsutveckling som hölls i februari inledde processen med att ta fram visionen Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar och sju strategiska utvecklingsmål för Åland. Ålands Natur & Miljös medlemmar har deltagit i möten och workshops och skrivit insändare kring det arbete som ledde fram till att utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland manifesterades på det andra forum för samhällsutveckling i september. Petra Granholm (vice ordförande) utsågs till medlem i Utvecklings- och hållbarhetsrådet och Tove Fagerström (kansliledare) har fungerat som föreningens representant i medaktörsnätverket. Dessa organ har haft möten regelbundet under året. Gruppen för bärkraftig politik har också tillägnat flera av sina möten åt arbete med agendan. Vågar vi äta fisk? Det var ett tema för Östersjöns dag som ordnades i mars. Utlåtanden och deltagande i möten Flera omfattande lagar som tangerar miljö står i beråd att revideras på Åland, bland annat vattenlagen, plan- och bygglagen och avfallslagen. Ålands Natur & Miljö har skrivit utlåtanden och deltagit i möten och i expertgrupper. Vattenlagen är av stor betydelse för hur Åland utvecklas i en miljömässigt hållbar riktning. Därför har vi lagt ner mycket tid på att påverka den i detalj, framförallt det inom den som rör havsplanering och regler för att skapa incatiment till förbättring av vattenmiljön. Föreningen har också gett input till Ålands vatten kring en vatten- och avloppsplan och vi har deltagit i workshops på temat hållbar vattenförsörjning som har ordnats av Ålands vatten. Upplysningar om flugblomster Arbetet för att anlägga en motorbana i Eckerö fortgår på Åland trots många turer i domstol. Föreningen protesterade år 2013 mot planerna genom besvär mot beviljat miljötillstånd, vilket förvaltningsdomstolen återförvisade till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Högsta förvaltningsdomstolen avslog förvaltningsdomstolens beslut. I juni 2016 förrättade därför Ålands förvaltningsdomstol en syn på området där banan är tänkt att ligga. Ålands Natur & Miljö deltog i synen. Vi lämnade in uppgifter om nya iakttagelser om flugblomsterbestånd som gjorts i området. Arbete för vindkraft I mars deltog föreningen i en vindkraftsdemonstration med anledning av att Ålandsminister Anne Berner besökte Åland. Initiativtagare till demonstrationen var Rauli Lehtinen. Vi var också representerade på Allwinds tankesmedja Hur tillvaratar vi Ålands vindpotential? i oktober. Petra Granholm deltog i en paneldiskussion om framtiden för förnyelsebar energi på Åland. Internationella inbjudningar På hösten deltog Ålands Natur & Miljö i ett Nordiskt samarbetsmöte tillsammans med Magasinet Bladet representanter från Natur och Miljö från fastlandet, Suomen Luonnonsuojeluliitto, Naturskyddsföreningen, Naturvernforbundet, Danmarks naturfredningsforening och Färöarnas naturskyddsförening. Mötet resulterade bland annat i ett fördjupat samarbete med de finska organisationerna kring Finlands 100-års firande år Mötet ägde rum i Enare i finska Lappland i september. I november bjöds föreningens ordförande och viceordförande in till Bryssel av Europaparlamentariker Nils Torvalds. På plats kunde Micke Larsson och Petra Granholm bekanta sig närmare med det finska arbetet i Bryssel, och de fick inblick bland annat i arbetet med en klimat- och jordbrukspolicy. De träffade också representanter från bland annat Svenskfinlands lantbrukslobby. 5

6 Ur rapporten: - Vi har sett över olika temaområden som byggnadsmaterial, inredning, leksaker, bruksföremål och rengöringsmedel tillsammans med en representant från personalen. - Saker som används dagligen och är nära barnen bör ha högsta prioritet. Exempel: småbarnens sovmadrasser. Både skumfyllningen och det plastiga överdraget kan innehålla bland annat skadliga mjukgörare och flamskyddsmedel. Allra viktigast är att undvika gammalt skumgummi. - Svenska naturskyddsföreningen drar en gräns vid Kemikaliefrågan är stor och komplex, och det är inte alltid lätt att veta vad man ska göra. Vi har därför fokuserat på ökad medvetenhet och rätt riktning, och försökt uppmuntra alla att börja där de står. Operation Giftfritt Dagis sprider kunskap 2016 tog föreningens arbete med att öka kunskapen om potentiellt skadliga kemikalier i dagismiljö fart. Det som startade som frivilliga inventeringar gjorda av engagerade medlemmar resulterade snart i projektet Operation Giftfritt Dagis med projektledare Giséla Linde i spetsen. Modellen för projektet a r tagen fra n Svenska Naturskyddsföreningen. Under a ret inventerades kring 15 åländska daghem, som fick tips, råd och vägledning i det komplexa ämnet. Arbetet sammanfattades i en rapport. Kemikaliehotet anses idag av en del forskare vara lika stort som klimathotet. Men då det är svårare att se och greppa får det inte lika mycket uppmärksamhet, till exempel i media. Utsätts man för skadliga kemikalier i vardagen kan det i förlängningen leda till hormonstörningar och sjukdomar. Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna. De utvecklas fortfarande och äter och dricker mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Ålands Natur & Miljö har uppmärksammat temat kemikalier i flera år inleddes arbetet med Operation Giftfritt Dagis, och det fortsatte i rask takt Alla dagis har något de gör rätt, och något de behöver jobba på konstaterar Giséla Linde efter att ha åkt runt till 15 daghem på Åland. Inventeringarna blev till fina möten med personalen som visade sig vara väldigt engagerad och ivrig att lära sig mer. I september presenterade Giséla rapporten hon skrev efter att ha gjort inventeringarna, och vi passade samtidigt på att bjuda in Therese Birath från företaget Kemikalieklok till en föreläsning på hotell- och restaurangskolan. Ungefär 60 personer från dagis och kommuner deltog vid tillfället, tillsammans med några studerandegrupper. Tillfället fick god publicitet och positiva omdömen och vi blev övertygade om att vi behöver fortsätta jobba med temat! På hösten tillsattes sen en styrgrupp för projektet med representanter från dagispersonal och kommuner som hjälper oss att bestämma hur vi går vidare. Vi började också lägga upp en kunskapsbank på vår hemsida där man lätt kan gå in och lära sig mer om allt från mattor till mat och byggmaterial. Folk vill välja rätt, och vi vill hjälpa till att underlätta de goda valen! Gå gärna in på om du vill läsa mer. - Naturmaterial är att föredra - både när det gäller återbruk och i de inköp som görs idag för att bidra till en mer giftfri framtid och en livsstil där vi sparar på jordens resurser genom att satsa på saker med en lång livslängd och tillverkade av förnyelsebara råvaror. - Svenska Naturskyddsföreningen föreslår följande åtgärder i Operation Giftfri Förskola: Till kommuner: Bygg om och bygg rätt. Välj linoleum eller trägolv där det är möjligt. Till förskolor: Goda städrutiner och korsdrag under dagtid håller ohälsosamt damm borta. - Byt ut leksaker som luktar eller känns lite klibbiga: de läcker plastkemikalier eller tillsatsämnen som hormonstörande mjukgörare eller allergiframkallande parfymer. Ovan: På Waldorfdaghemmet Regnbågen används naturmaterial så långt det är möjligt. FOTO: DAVID LUNDBERG Nedan vänster: Barn i närkontakt med sina leksaker. FOTO: DAVID LUNDBERG Nedan höger: Plastankan får ofta symbolisera frågan kring kemikalier och barn. FOTO: DAVID LUNDBERG 6

7 Cykeltema på återbruksdag 2016 arrangerade vi den så kallad Återbruksdagen för andra gången. Denna gång samma dag som det hölls tjärmarknad i Sjökvarteret, 16 april, och denna gång med Ålands Marthadistrikt, Mise, Skunk, ABF, Hållbart Åland, Waldorfskolan på Åland och Ålands handikappförbund som samarbetspartners. På återbruksdagen erbjöds reparationshjälp för cyklar, barnvagnar, rulllatorer eller kläder och textilier. Loppis och pyssel ordnades också och Misebilen fanns på plats för avfallsinsamling. Från en tillfällig scen kunde man få höra olika återbrukstips och få veta mer om de olika föreningarna. Det blev en fin dag där Ålands Natur & Miljö också fick många nya medlemmar som ville engagera sig mer i miljöfrågan. - Massor med cyklar blev fixade inför våren av klippan Lennart Karlsson! Delvis samma arrangörer uppmärksammade också Europa minskar avfallet-veckan i november, med inblandingshjälp av Ålands landskapsregering. Under en veckas tid huserade Ålands Natur & Miljö tillsammans med Emmaus, Fixtjänst, Mise, Ålands Marthadistrikt, Mariehamns församling och Matbanken i Maxinge för att uppmana folk att konsumera smartare och att återbruka mer. Vilken fest! Höstmötet lockade över 60 personer. Miljöpris åt Waldorf Föreningens medlemmar som består av engagerade föräldrar och personal lägger tillsammans ner ett stort engagemang för att den kommande generationen ska ha så bra förutsättningar som möjligt för en hållbar framtid. Startpunkten i ett Waldorf Åland-barns liv är människans samband med naturen. Ekologiska och naturliga material, ekologisk och hälsosam mat och vistelse i naturen genomsyrar verksamheten. Människor med en sådan uppväxt utrustas med goda möjligheter för en hållbar relation till miljön. Trots ekonomiska svårigheter klarar man av att sätta barnet och miljön i fokus. Ur Ålands Natur & Miljös perspektiv är Waldorf-daghemmet Regnbågen också ett föredöme inom Operation Giftfritt Dagis. Med denna motivering bestämde deltagarna på Ålands Natur & Miljös höstmöte att tilldela Waldorf Åland 2016 års miljöpris. Heidi Räsänen-Lindberg styrelsemedlem i Waldorfföreningen 7 Green Key och de första stegen mot Blue Flag A lands Natur & Miljö, A lands Na ringsliv och Visit A land enades 2016 om att tillsammans driva Green Key A land och utveckla det gemensamma arbetet för en ha llbar destination. Green Key är en internationell miljöcertifiering för turism- och fritidssektorn. Organisationerna ser samarbetet som en vital del i att Åland kan bli en hållbar destination. Under våren blev miljöcertifieringen Green Key erkänd av Global Sustainable Tourism Council och projektledare Karin Rosenberg har besökt anläggningar, organisationer och evenemang på Åland för att presentera programmet. Från att ha gällt besöks- och logianläggningar öppnade Green Key Åland också upp för restauranger och caféer att ansluta sig på hösten. Ett lanseringstillfälle ordnades i september. Det lockade ungefär 50 besökare och samarbetspartners var Visit Åland, Ålands Näringsliv, Högskolan på Åland och Ålands Landsbygdscentrum. För att utveckla samarbetet med Högskolan har också Karin Rosenberg hållit en delkurs inom högskolekursen Miljö, säkerhet och hälsa för studenter inom Hospitality Management. Efter kursen utförde studenterna kontrollbesök inom Green Key har Green Key Åland arbetat med 13 verksamheter: Silverskärs logi, Silverskärs restaurang, Silverskär Klobben, Anderssons gästhem, Anderssons gårdsbageri, Hotell Arkipelag, Brobacka Gästhem, Djurvik Gästgård, Park Alandia Hotell, Pub Stallhagen, Stalldalen, Bagarstugan Café och Smakbyn. Av dessa är 7 redan certifierade. Under året utredde också kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn om de kan ansluta sina anläggningar till Green Key under Åland representerades av Karin Rosenberg från Ålands Natur & Miljö och Camilla Sommarström från Visit Åland på ett internationellt tvådagarsmöte i Köpenhamn om hållbar turism och Green Key där Green Key-ledare från Europa, Afrika, Karibien, Mellanöstern och Japan träffades för att diskutera Green Keys läge och framtid. Blue Flag, miljöcertifiering för hamnar och stränder, ska lanseras på Åland tillsattes en styrgrupp för programmet. Styrgruppen består av representanter från Ålands Natur & Miljö, Visit Åland, Högskolan på Åland, MSF, Ålands landskapsregering, Ålands Utvecklings AB och Östersjöfonden.

8 Ut i naturen-året 2016 Naturglädje spreds under året, och förutom regelrätta vandringar och utflykter till Geta bergen och Bänö på Föglö så satsade vi mycket på barnfamiljer men också på friluftsmänniskor med specialintressen. Vi ordnade bland annat en exkursion på Prästö med kunniga Carl-Adam Haeggström på De vilda blommornas dag. I augusti deltog vi i både Kulturnatten och Åland Pride, med tanken att få ut folk i naturen och uppleva den tillsammans med andra. Vi erbjöd eldshow i Parken Tusenskönan och morgonyoga på Lilla holmen. Vi har alla naturglädje inom oss, vi behöver bara locka fram den! Alexandra Sjöblom. På höstlovet ordnades naturskola. På Åland Pride erbjöd vi morgonyoga till parad- och festivalbesökare. De vilda blommornas dag. Det vi lär känna värnar vi också mer. Med naturglädjen i fokus Utflykter där hela familjen kan vara med 2016 ordnades en hel del utflykter där hela familjen enkelt kunde delta. Utflykterna har gjorts i lättare terräng och med obligatorisk fika. Utomhusvistelsen sker på barnens villkor. Många medlemmar har varit aktiva i planeringen under året och utflykterna har gått till Borgboda i Saltvik, till Ålands högsta berg Orrdalsklint, till blomsterhavet på Ramsholmen i Jomala i fantastisk vårskrud, och till Sålis batteri i Hammarland. Ut på tur aldrig sur! Familjeutflykt till Ramsholmen i maj Krama ett träd! På världsmiljödagen den 5:e juni ordnade Ålands Natur & Miljö en vandring där mindfulness också fick en framträdande roll. Med mindfulnessinstruktören Giséla Linde och Susanne Vävare, vattenbiolog vid Ålands Landskapsregering och hängiven trädkramare, fick vandrarna öva på att landa i kroppen, hitta närvaron i nuet och uppleva den vackra omgivningen. Medlemmar ute på isen. Populära skridskoturer Susanne och Giséla December bjöd på fina skridskoisar. Kusinerna Alexandra och Jonas Sjöblom tog tillfället i akt och ordnade två skridskoturer för medlemmar den december. De välkomnade nybörjare med på turerna eftersom de har en önskan om att intresset för långfärdsskridskor ska öka på Åland. 8 Sålis batteri

9 Odlingslust och gemenskap i Mariehamns gröna vardagsrum Att leva hållbart är att äta hållbart. Vad kan vara bättre än att odla sin mat själv? Det har odlingsgruppen inom Ålands Natur & Miljö ägnat sig åt under året. De har insett hur roligt det blir när man dessutom kan träffas hemma hos varandra och lära sig saker ihop. Det har byggts varmbänkar och prövats på no digging-tekniker. Också parkglädje har odlats inom föreningen, i Parken Tusenskönan i Mariehamn, parken som vi ser som Mariehamns gröna vardagsrum. I parken ordnades växtupprop och talkor under sommarhalvåret, och parkglädjen fyller även den en viktig funktion: att sprida kunskap om biologisk mångfald och poängtera vikten av att bevara äldre växtmaterial och gröna ytor i centrala Mariehamn. Odla mera! Det odlingsintresserade gänget inom Ålands Natur & Miljö är en ganska lös sammansättning medlemmar som dels ordnar träffar via Facebooksidan med namnet Odla mera! Eller som snabbt fixar ihop träffar när vädret tillåter. Givetvis är alla välkomna med i gruppen så länge viljan finns. På våren byggde gruppen en varmbänk vid föreningslokalen i Sjökvarteret där diverse spännande grödor kunde sås och planteras efterhand när temperaturen var lämplig. Våren fortsatte med en no digging- workshop hemma hos styrelsemedlemmen Alexandra Sjöblom och i augusti var det dags att ses igen och inspireras av varandra. I december ordnades en träff i föreningslokalen där Olivia Haglund berättade om sitt liv med självhushållning. Medlemmar som lär sig om No digging-tekniken. Sommarens givna mötesplats Ålands Natur & Miljö fortsätter samarbeta med Mariehamns stad kring Parken Tusenskönan, och i början av året sattes en ny anslagstavla och en brevlåda upp för att underlätta kommunikationen med besökare. På våren ordnades talkor och växtupprop i parken och människor skänkte äldre växtmaterial som de grävt upp i sina egna trädgårdar. Att bevara äldre växtmaterial är inte bara viktigt ur ett kulturellt perspektiv utan också med tanke på biologisk mångfald då växterna håller bättre och har gynnsammare egenskaper för spridning av bin och insekter. De bidrar till gratis ekosystemtjänster alltså, som kan behövas i Mariehamns stadskärna! På sommaren ordnades föreningens medlemsfikor i parken och sågs som det givna uterummet. Välkommen in i Tusenskönan! Ingången finns på Nygatan i Mariehamn. 9 Under slutet av året fastställdes en växtplan som ska ligga till grund för kommande planteringar i parken.

10 Folkbildningen - ett viktigt uppdrag Egentligen handlar allt A lands Natur & Miljö gör om folkbildning. Vi la r folk om naturen, informerar om vilka fiskar som är OK att äta, sprider kunskap om kemikalier kunde vi dock för första ga ngen erbjuda ett kurspaket kring ha llbar utveckling beslutade Ålands landskapsregering och lagting om att Åland ska vara hållbart år Ungefär parallellt började man inom Ålands Natur & Miljö fundera på hur vi som miljörörelse skulle göra vårt bästa för att bidra till det hållbara Åland. En av de allra viktigaste delarna för att få till hållbarhet är att öka och sprida kunskapen om den, enades vi om. Vi måste alla skapa ett gemensamt språk kring frågorna, och enas om grundläggande principer kring vad som är hållbart, för att komma någon vart i arbetet. Så att vi vet vad vi pratar om och vart vi är på väg var året när vi hade kommit så långt i vårt arbete att vi kunde erbjuda ett färdigt kurspaket i frågorna kring hållbar utveckling. Med styrelsemedlemmarna Erica Scott och Giséla Linde i spetsen hade vi jobbat fram ett dynamiskt innehåll där teori blandades med praktik och där vi månade om kursdeltagarna och att skapa en tillåtande, Helena och Erica utvecklande atmosfär dem emellan. Att bara rabbla hållbarhetsprinciper, klimatförändringar eller koldioxidutsläpp funkar inte, man behöver också skapa ett engagemang och fortsatt intresse i gruppen man jobbar med. Uppmana alla att börja där de står, och sprida medvetenheten att alla har något de kan bidra med framåt. I april hölls så den första kursen, med rubriken: Grundkurs i hållbarhet. Hur skapar vi den framtid vi vill ha? för ett tiotal personer. I september hölls samma kurs igen, och den här gången var gruppen något större. Deltagarna var nöjda och många var sugna på att lära sig mer efter att ha gått kursen, vi var på det sättet nöjda med upplägget vi skapat. - Så befriande att äntligen få prata om de här frågorna med andra som bryr sig! Och - Vilka kloka tankar jag har fått höra idag, nu känner jag hopp inför framtiden Var några av kommentarerna och responsen vi fick. Att utbilda sig inom hållbar utveckling är ett livslångt projekt. På bilden Giséla Linde. Kurs för utbildare för att sprida konceptet vidare Efter att man har utbildat sig i ha llbar utveckling kanske man blir sa engagerad att man vill sprida kunskapen vidare. Da rför erbjuder vi ocksa kurser för utbildare! Vår målgrupp för kurserna i hållbar utveckling har alltid varit gräsrötterna, alltså alla och envar, den som är intresserad nog att gå kursen vill vi att ska komma. Visst har vi medvetet bjudit in både representanter från näringsliv, föreningsliv och politiken men grundtanken är ändå att det här är frågor som rör alla. I november erbjöd vi de deltagare som gått grundkursen en fortsättning, på det sättet att de nu kunde gå samma kurs igen, men med fokus på att själva kunna hålla i kursen när dagen var över. - Jag gillar tanken på att kunskapen sprids, att allt inte bara hänger på mig och Giséla, säger kursledare Erica Scott. Förhoppningsvis sprids nu kursinnehållet i fler föreningslokaler, på arbetsplatser, i lunchrum och vid fikabord framöver. Vi behöver prata hållbar utveckling, och vi behöver göra det i många olika rum med många olika människor. Intresset för fortsättningskursen var stort. En del hade ett klart syfte med varför de gick den, andra var mest sugna på att fördjupa sig mer i ämnet. Arbetet med kurserna och med folkbildningen fortsätter inom Ålands Natur & Miljö också år 2017 och framåt. Vårt mål är att nå hela Åland med kursinnehållet, på ett eller annat sätt. Än är vi inte färdiga med det arbetet! 10

11 11

12 Malin Lindberg och Fanny Enestam medlemsvärvade för föreningen under sommaren och pratade miljöfrågor med ålänningar ute på gator, torg och evenemang. Vi vill bli fler! Ålands Natur & Miljö är en växande förening som har gått från att vara kring 650 medlemmar till att snart nå det magiska 1000-strecket passerade vi 900 medlemmar, bland annat genom att vi ägnade oss åt aktiv medlemsvärvning. Varför vill vi då vara många? Jo, för att vi tror att en stark förening är en levande och aktiv förening med många medlemmar och med många medlemmar som har ett stort engagemang. Sympatisörerna är också viktiga eftersom vi får kraft av varandra. Många tänker att de vill engagera sig mer i miljöfrågan, och ibland krävs det att någon ställer frågan - Vill du vara med? för att man ska ta steget. Så välkommen med om du ännu inte är medlem! Tillsammans jobbar vi bättre för ett hållbart Åland. Gå in på eller ring om du vill veta mer. Föreningslokalen ligger i Sjökvarteret i Mariehamn. Bli medlem idag! Ålands Natur och Miljö 12