Verksamhetsberättelse Folkrörelsen Ålands Natur & Miljö

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Folkrörelsen Ålands Natur & Miljö

2 Klimataktion ombord på Pommern 29/11. FOTO: PETER EKHOLM Vi tar en ledande roll i omställningen av Åland Ålands Natur & Miljös vårmöte 2014 beslutade om en ny riktning: Föreningen ska nu mer än tidigare utgå från ålänningarnas växande miljöengagemang, förvalta och fördjupa det genom att ena, stöda och inspirera. Verksamheten ska utgå från medlemmarna själva med styrelse och kansli som stödjande strukturer. De hjärtefrågor som lyfts av medlemmarna ska få kraft och stöd från en stark organisation. I den nya riktningen väcktes hopp och drivkraft - en medvetenhet om att vår roll är viktigare nu än någonsin! Året 2015 var året då föreningen landade i sin nya form och medlemsaktiviteterna tog ökad fart. Föreningens medlemsantal ökade under året med över hundra personer och fler än någonsin började engagera sig i olika arbetsgrupper, deltog i medlemsfikor och började sprida och ta del av kunskap och inspiration. Miljö- och hållbarhetsfrågor diskuteras intensivt både globalt och lokalt. Frågorna är många; Hur ska vi lösa klimatkrisen? Vad händer med våra vatten? Vad gör vi åt alla kemikalier? Vad ska vi göra åt saken? Vi tror på att agera - att vi tillsammans kan påverka vår vardag och våra liv genom aktiva val och genom att påverka beslutsfattare både lokalt och som under årets klimataktion - även globalt. Tvåhundra personer stod tillsammans på ett blåsigt Pommern den 29 november för att visa världens ledare i Paris under COP21 att också vi bryr oss! Samtidigt gjorde över personer samma sak i länder över hela världen. Vi har kommit långt i vår kamp för ett hållbart Åland. Ålands landskapsregering beslöt 2014 att Åland ska vara hållbart i sin helhet år blev valåret som skulle avgöra vilka politiker som skulle bli de första att arbeta utifrån den antagna strategin. Ett beslut är taget och arbetet har inletts. Ålands Natur & Miljö arbetade hårt under valåret för att se till att politikerna inte glömmer miljö och hållbarhet. Vi presenterade med framgång våra egna valteser och arrangerade en aftonskola i hållbarhet för våra politiker. Det är ett händelserikt och viktigt år vi har att blicka tillbaka på. Föreningen har bjudit in till över 70 evenemang på Facebook, högen av pressklipp från året är imponerande och vi har hörts i Ålands radio över 20 gånger. Det är omöjligt att rättvist återge alla de roliga och viktiga aktiviteter som ägt rum, men i den här årsberättelsen ska vi göra ett ödmjukt försök. 2

3 Vårt uppdrag: Naturglädje, välmående och ba rkraft till hela A land! Styrelse och personal A lands Natur och Miljo r.f. (A NoM) a r en folkro relse som verkar fo r naturgla dje, va lma ende och ba rkraft till hela A land. Ro relsen grundades 1979 och under 2015 har medlemsantalet o kat och na rmar sig nu a ttahundra personer. A NoM verkar som en ideell och politiskt obunden fo rening. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, samhällsbidrag och en del privata understöd. Syftet med miljö- och hållbarhetsorganisationen ÅNoM är att bidra till att en hållbar livsstil blir en del av identiteten hos alla som bor och verkar på Åland. Föreningen är ett forum som kanaliserar folks engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor och sporrar till gemensamma aktioner i samhället. Gemenskapen möjliggör medlemmarnas personliga utveckling och skapar ett kunskapsutbyte dem emellan. ÅNoM vill vara en stark aktör i arbetet med att utveckla det åländska samhället i en hållbar riktning. Föreningen bevakar miljöintressen i den åländska politiken genom att delta i debatter, skriva insändare och närvara på sociala medier. Vi arbetar proaktivt hellre än reaktivt. Vi bejakar ålänningarnas natur- och miljöintresse genom aktiviteter ute i naturen. Genom diskus- Målsättning 2019 sion, upplysning och påtryckningar vill vi förändra samhället till det bättre. Vi lyfter också fram miljöfrågor av olika slag genom att arrangera föreläsningar och seminarier. Tröskeln för att komma med och engagera sig i ÅNoM ska vara låg. ÅNoM fungerar också som lokal- och systerförening för riksorganisationen Natur och Miljö och driver projektet Agenda 21 för kommuner. ÅNoM har med andra ord en mångsidig verksamhet; allt ifrån att påverka beslutsfattare och myndigheter till att ordna exkursioner till natursköna platser. Under hösten 2015 växte tre kärnverksamhetsområden fram; naturglädje, samhällspåverkan och folkbildning kommer föreningen att utveckla och arbeta med dessa kärnområdenr som grund. För att nå vår vision krävs en stark, bärkraftig förening. Därför är målet att: - 10 % av Ålands befolkning ska vara medlemmar om 5 år. - Av dessa medlemmar ska 10 % vara aktiva medlemmar. - Föreningen ska kontinuerligt ha minst två medlemsgrupper igång samtidigt. Micke och Petra Styrelsen för Ålands Natur och Miljö kan bestå av 7-12 personer. Styrelsen 2015: Mikael Larsson (ordförande) Petra Granholm (vice ordförande) Giséla Linde Alexandra Sjöblom Adam Conway Ursula Sepponen Jesper Svanfelt (från och med augusti) Stig Abrahamsson (till och med augusti) Personal, projektanställda och praktikanter som arbetat i olika utsträckning under året: Jessica Sundberg Karin Rosenberg Tove Fagerström Carola Sjöblom Sofia Enholm Sofia Mansnerus FOTO: FELICIA SARLING Sofia E och Alexandra 3

4 Temagrupper och engagemang Ålands Natur & Miljö har flera arbets- och temagrupper som en viktig del av fo reningen. Dessa go r att tro skeln att engagera sig a r la g, man beho ver inte binda sig tidsma ssigt och kan va lja att engagera sig i precis de fra gor man själv brinner för eller vill lära sig mer om. Om din hjärtefråga inte finns representerad i en grupp kan du sja v starta en ny med sto d och hja lp fra n fo reningen. Grupperna a gnar sig ba de a t tillfa lliga uppdrag och uppdrag o ver la ngre tid. Ogräsrensning i Tusenskönan. FOTO: MARCUS SANDBERG Gruppen för en bärkraftig politik Gruppen träffas regelbundet för att driva politiken på Åland i en hållbar riktning och var en central och viktig grupp under valåret Gruppen var aktiv i utvecklandet och spridandet av ÅNoMs valteser. Familjegruppen Gruppen planerar föreningsaktiviteter där hela familjen kan vara med och reder i miljöfrågor som rör barnfamiljer. Gruppen startades i mars av småbarnsföräldrar som vill leva mer hållbart. De ordnade utflykter till bland annat Herrön 25 april och Kastelholm 23 maj och träffades under året för att diskutera bland annat konsumtion och hållbarhet. Transition Åland Ålands Natur & Miljö är en del av Transition Network, omställningsrörelsen vars främsta fokus är att stärka lokalsamhällen och att ställa om från ett oljeberoende liv. Helgen den 5-6 september arrangerade ÅNoM på Lemböte lägergård en grundkurs i omställningens principer enligt samma modell som används på andra håll i världen. Kursen var verktygsorienterad på ett kreativt och inspirerande sätt. Kursen handlade om såväl inre som yttre omställning, d.v.s. Omställning på både individ- och lokalsamhällesnivå. Det här var omställningsrörelsens första grundkurs i Finland med deltagare från Åland, Finland och Sverige. Kursledare var Giséla Linde från Transition Åland/ Ålands Natur & Miljö och Pella Thiel från Omställning Värmdö, en av förgrundsgestalterna inom den svenska omställningsrörelsen. Återbruksgänget Återbruksgänget är en arbetsgrupp bestående av aktiva personer från flera olika åländska föreningar som jobbar för att motverka slit och släng. Gruppen arrangerade Återbruksdagen den 10 oktober, som också var en del av Föreningsfestivalen i Finland. Odlingsgruppen Odlingsgruppen vill se mer ätbara växter i vår omgivning och odlar därför tillsammans. Under året har gruppen arrangerat en workshop i att laga varmbänk den 22 mars, fröbytartillfälle 14 april, grunder i permakultur 1 juni och permakulturträff på tema kompost den 16 juni. Värvarteamet En nyhet för i år är att föreningen aktivt arbetar med värvningsarbete för att informera om föreningens verksamhet och engagera i miljöfrågor. Gruppen minglar på evenemang, på gatan eller mässor för attvärva nya medlemmar till föreningen. Kemikaliegruppen Inom föreningen finns många medlemmar som är intresserade av problematiken kring kemikaliemängderna i vår vardag och som vill göra något åt den. Gruppen träffades tre gånger i början av året och förde diskussioner på ett facebook-forum. Dessa diskussioner mynnade ut i projektet Operation giftfritt dagis enligt modell från svenska Naturskyddsföreningen. Gruppen för parken Tusenskönan Föreningen har tillgång till en park i centrala Mariehamn. Engagemanget kring Parken Tusenskönan, som har fyllt 20 år, har under åren varierat i styrka. På årsmötet 2015 beslöts efter diskussion att försöka återuppväcka intresset för parken och samtidigt förnya samarbetet med Mariehamns stad. Detta ledde till en ny skriftlig överenskommelse med staden, där föreningen som tidigare fortsätter att ha ansvar för bl.a. ogräsrensningen i parken. Staden tog på sig att gräva om rabatterna, förnya stålsargerna och sänka staketet kring parken, allt för en mer inbjudande atmosfär och förenkling av ogräsrensning. Föreningen ordnade ogrästalkor under sommaren och samlade frivilliga att gräva om växtmaterialet mot slutet av sommaren då parken renoverades. Varje tillfälle samlade från en handfull till ett tiotal personer. Utöver detta har växterna i parken inventerats av landskapsarkitekt Nann Sommarström och trädgårdsmästare Solveig Engman, som båda haft en pådrivande och viktig roll i restaureringen av parken. Naturglädjegruppen En del av föreningens traditionella kärnverksamhet utgörs av utflykter och aktiviteter ute i naturen. Under året har flera initiativ kommit från föreningsmedlemmar har föreningen bland annat arrangerat vandring i Eckerö 9 maj, De vilda blommornas dag-vandring på Järsö 14 juni, pilgrimsvandring tillsammans med Mariehamns församling den 1-5 juli och vandring i nationallandskapet Sund i samarbete med Ålands litteraturförening 12 september. Workshop om gräsrotsengagemang 23/ Cykeljuntan Cykeljuntan uppmuntrade under året till ökat cyklande under parollen En bil mindre, som symboliskt syns genom utsmyckningen i form av en Ålandscykel på föreningslokalens vägg mot Östra Utfarten. Den 23 april deltog Cykeljuntan i en cykelkväll tillsammans med Ålandscyklisterna, cykelhandlare, reparatörer och Ålands Triathlon Klubb. Cykeljuntan närvarade under Polisens dag i juni, ordnade cykeltur och picknick till Lemströms kanal och skrev flera insändare för att öka cyklismen i Mariehamn. Cykeljuntan uppmuntrar även till att samcykling alltid ska vara ett alternativ till samåkning till föreningens övriga aktiviteter. 4

5 Ålands Natur och Miljös valteser 1. Låt blomstrande människor stärka det åländska samhällets bärkraft! Ålands Natur & Miljö anser att den enskilt viktigaste faktorn i förädlingen av vårt gemensamma åländska samhälle är att vi tillsammans ger varandra möjlighet att blomstra utifrån våra individuella förutsättningar. Att känna livsglädje, att duga och behövas. Att hjälpa till och att dela med sig. Människor som mår bra är hållbara människor, som orkar leva efter sina värderingar, vara entreprenörer och ta hand om sin värld och planet. Vår gemensamma bärkraft och resiliens förstärks. Vad händer om vi alla, föräldrar, dagis, skola och övriga i samhället, lyfter fram och premierar självkänsla och medmänsklighet på minst samma nivå som prestationer och statusprylar hos såväl barn som vuxna? Ålands Natur & Miljö vill att Landskapsregeringen kommande mandatperiod tar initiativ till en bred folkbildningsinsats, med syfte att involvera alla som bor på Åland i förverkligandet av ett hållbart Åland Förvalta våra gemensamma resurser tillsammans! Åland är geografiskt sett ett så litet område att miljön och människorna har allt att vinna på att införa en helhetssyn på fysisk planering, med andra ord en gemensam planeringsmyndighet som handhar både general- och detaljplanering över kommungränser, inklusive vatten- och havsområden. Denna helhetssyn innehåller tydliga strukturer för allmänhetens, markägarnas och kommunernas delaktighet i ett tidigt skede. Den skyddar värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald, insektskorridorer i tätbebyggda områden samt känsliga gränsområden mellan vatten och land genom fredande, konkretiserat naturreservat, nationalparker, skyddszoner och ett åländskt strandskydd. Samtidigt som den pekar ut de platser där exploatering ska och bör ske. Ålands Natur & Miljö under valåret A ret 2015 var ett politiskt a r med riksdagsval pa va ren och kommunal- och lagtingsval pa ho sten. Fo r att fa upp miljo - och ha llbarhetsfra gorna pa agendan arbetade fo reningen aktivt med lobbying, inspiration och synliggo rande under a ret. Info r riksdagsvalet intervjuade fo reningen samtliga riksdagskandidater fra n A land om miljo fra gor. Den 28 april arrangerade vi en medlemsfika på Bagarstugan med Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör, skribent, före detta riksdagsledamot och språkrör för Miljöpartiet de Gröna i Sverige. Samma kväll bjöd vi in till en föreläsning med efterföljande politikerdebatt i Ålands lagtings auditorium. Många politiker och andra var på plats för att lyssna, ställa frågor och inspireras. Landskapet presenterade beslutet om att Åland ska vara hållbart 2051, vilket följdes av ett givade samtal där Wetterstrand delgav sin erfarenhet som rådgivare åt svenska regeringen och från svensk politik. Maria Wetterstrands besök och det stora intresset gav ett avstamp inför valåret och satte grunden för föreningens position som politisk aktör under året. Gruppen för Bärkraftig politik blev en central och viktig grupp under året. Föreningen har nu en grupp som är drivande i de politiska och offentliga samtalen. En särskild roll spelade gruppen under hösten då föreningens valteser formades. Valteserna Vårt gyllengröna tillfälle lanserades 23 september och fick stort genomslag i media. Som fördjupning bjöd föreningen in till en aftonskola den 1 oktober på begreppet utveckling inom hållbarhetens ramar. Dessutom gjorde föreningen filmade intervjuer med partiledarna för de partier som i lagtinget 2014 bestämde att Åland ska vara hållbart år Dessa filmer spreds i egna mediekanaler men visades också i Åland24. I filmerna kommenterade partiledarna hållbarhet, våra valteser och sitt eget miljöengagemang. Alla politiska partier nämnde miljön i sina valkampanjer. ÅNoM lyckades under året bygga vidare på sina goda relationer med åländska politiker och upplever en ökad respekt och värme gentemot föreningen i det politiska rummet. 3. Planera mer för människor och natur, mindre för bilar och trafik!det åländska beroendet av personbilen är ohälsosamt och inte miljövänligt, medan cykling ger direkta resultat i minskade växthusgasutsläpp och förbättrad hälsa. Underlättar man för friluftsliv och cykling samtidigt som man begränsar för bilar och annan aktivitet driven av fossila bränslen sänder man konkreta signaler om vart man vill att samhället ska utvecklas. Uppmuntra och främja kollektivtrafik och cykling genom integrerade lösningar som infartsparkeringar samt begränsning av bil- och parkeringsberoendet. 4. Finansiella resurser ska investeras i ekologiskt och socialt hållbara affärsverksamheter! Hållbara investeringar är minst lika viktiga som hållbar konsumtion. Landskapsregeringen ska självklart ikläda sig rollen som föredöme. Dess pensionsfond ska inte göra placeringar i ohållbara bolag, som till exempel producenter av fossila bränslen. Landskapsregeringen ska enbart bistå med finansiering och andra stödformer till hållbar näringsverksamhet. Den offentliga sektorn ska enbart upphandla produkter och tjänster som är hållbara. Sammantaget är ovanstående stora steg i riktning mot en långsiktigt bärkraftig samhällsekonomi. Våra gyllengröna löften till den nya regeringen Ett hållbart Åland 2051 är ingenting landskapsregeringen kan uppnå utan ålänningarnas stöd och medverkan. Ålands Natur och Miljö ger följande gyllengröna löften till er: Ovan: Ålands Landskapsregering presenterar sina tankar kring hållbarhet. FOTO: MARCUS SANDBERG Nedan vänster: Medlemsdiskussion på Bagarstugan Nedan höger: Fullsatt öppen föreläsning med Maria Wetterstrand. FOTO: MARCUS SANDBERG Vi lovar att......bjuda in tredje sektorn på Åland, allt från idrotts- till kulturföreningar, till gemensamma ansträngningar för ett mer hållbart Åland....fungera som landskapsregeringens bollplank när det gäller att utbilda och inspirera alla som bor på Åland så att de kan bidra till att förverkliga hållbarhetsstrategin....verka för ett Åland där naturglädje, välmående och bärkraft är ledord. 5

6 FOTO: DAVID LUNDBERG Operation Giftfritt dagis tar form Under flera års tid har Ålands Natur & Miljo uppma rksammat kemikalierna som pa verkar oss i vardagen i kosmetika, rengo ringsmedel, mat, byggmaterial, mo bler, plast etc. Agenda 21 ordnade år 2013 en föreläsningsserie kring temat kemikalier, vilket år 2014 gav upphov till den första studiecirkeln vardagens kemikalier. Träffar ordnades under våren 2014 och hösten samma år belystes kemikalierna genom initiativet plastfri september och den välbesökta mässan den omvända cocktaileffekten. Under 2015 bildades en ny grupp, som träffats och bl.a. uppmärksammat giftet glyfosat i bekämpningsmedel. Många av de aktiva inomtemagruppen och flera av besökarna på mässan var småbarnsföräldrar. Därför var det nu naturligt att ta nästa steg för att skydda dem som är allra mest sårbara barnen, vars kroppar och hormonella system är i utveckling och därför extra känsliga för hormonstörande ämnen omkring oss. Med början 2015 utförs därför operation giftfritt dagis. Årets miljöpristagare 2015 Linda Pussinen har i år flitigt drivit kampanjen No more poo fo r att fa fartyg att sluta dumpa avloppsvatten i havet. Linda Pussinen Miljöbevakning Utla tanden, remissvar och besva r a r ett sa tt fo r fo reningen att pa verka samha llet. Under a r 2015 har ansvaret fo r sa dana a renden legat fra mst pa vice ordfo randes bord men styrelsen har blivit informerad och godkänt all officiell kommunikation fra n fo reningens sida. A NoM blev kallad och hörd i flera ärenden under a rets ga ng: - Föreningen deltog i informationsmöten om åtgärds- och förvaltningsprogram för de åländska vattnen Föreningen inlämnade också ett utlåtande. - Föreningen lämnade in ett besvär mot Geta kommunfullmäktiges beslut om godkännande av detaljplan för Havsvidden. - Föreningen deltog i ett informationsmöte om delgeneralplan för Mariehamns centrum och lämnade in synpunkter. - Föreningen lämnade in utlåtande om det reviderade förslaget till ändring av nitratbeslutet samt förslag till kompletterande åtgärder for att minska påverkan vid stallgödselhantering. - Föreningen lämnade in utlåtande över förslag om ett nordiskt förbud mot hormonstörande ftalater. - Under året pågick också arbetet med revideringen av den åländska vattenlagen som är en central lag i arbetet för det hållbara Åland. ÅNoM ingick i referensgruppen för vattenlagen och deltog på möten. Cykeljuntan vid Lemströms kanal. 6

7 Klimataktion Pommern I år slog föreningen sitt eget manifestationsrekord med medverkande på den globala klimatmanifestationen. Cirka 200 personer kom för att visa sin ståndpunkt ombord på museifartyget Pommern den 29 november, trots att vädret var rätt ruskigt. Alla närvarande poserade tillsammans under parollen 100 % ren energi på ett foto som sedan skickades till beslutsfattarna i Paris under det stora klimatmötet. Den globala manifestationen arrangerades av flera miljöorganisationer och föreningar världen över och vi är stolta och glada över att kunna visa vårt åländska deltagande på en internationell arena. Unga demonstranter skickar sina budskap till beslutsfattare i Paris. Trädgårdsdag i Tusenskönan FOTO: MARCUS SANDBERG Cykeljuntan pyntar cykel Demonstranter ombord på Pommern Fler evenemang under året Återbruksdagen - Reparera, fixa, byt! Jessica och våra samarbetspartners från Europa minskar avfallet. Europa minskar avfallet Den 10 oktober ordnade vi en dag helt i återbrukets tecken. Man kunde ta med sin cykel, barnvagn, rullator, kläder, textilier, mindre trädgårdredskap, leksaker eller träprylar som man önskade få reparerade. Vi bistod med experthjälp och lagade eller gav råd på plats efter bästa förmåga. Vi hade även en byteshörna och pyssel. Återbruksdagen var ett samarbete mellan Ålands Natur & Miljö, Emmaus, Ålands handikappförbund, Hållbart Åland, Ålands Marthadistrikt och Kulturfabriken. Allt med stöd av Föreningsfestivalen i Finland. Under två veckor intog miljörörelsen Sittkoff gallerian för att prata om avfall med fokus att göra gemensamma kraftansträngningar för att minska på resursslöseriet. På Åland ordnades program i samarbete med Ålands Marthadistrikt, Mise, Emmaus, Mariehamns församling, Matbanken, Kulturfabriken och Ålands landskapsregering. Linda Valve visar nyfiken Östersjöns dag En varmbänk blir till. Östersjöns dag ägde rum 20 mars och det uppmärksammade vi tillsammans med Östersjöfonden, Rädda Barnen, Husö Biologiska station och Ålands naturskola. Vi hade ett Östersjöquiz på Facebook och arrangerade Barnens Östersjödag på Lilla Holmen. 7 Små och stora skräp-pysslar under Ålands Sjödagar.

8 Green Key - A ret som gått Organisationerna ser samarbetet med programmet Green Key Åland som en vital del för att nå visionen om ett grönt Åland i en blå Östersjö och visionen om att Åland kan bli en hållbar destination. Visionen om en hållbar destination ser organisationerna i sin tur som ett oerhört viktigt delmål för ett Hållbart Åland Under 2015 har Green Key Åland arbetat med 6 anläggningar: Silverskär, Anderssons gästhem, Hotell Arkipelag, Brobacka Gästhem, Djurviks Gästgård och Park Hotell. En ny anläggning har erhållit certifiering (Hotell Arkipelag) och två anläggningar har blivit beviljade förnyade certifieringar (Silverskär och Anderssons Gästhem). Två anläggningar som gör omfattande renoveringar har bekräftat att de troligtvis ansluter sig till programmet då renoveringarna är gjorda och dessutom har en restaurang och en gästhamn visat intresse för att vara bollplank i skapandet av Green Key restaurang och Blue Flag miljöcertifiering för gästhamnar och stränder. Ålands Natur & Miljö, Ålands Näringsliv och Visit Åland har enats om att tillsammans driva Green Key Åland vidare och utveckla det gemensamma arbetet mot en hållbar destination - hållbar både för invånarna och besökarna. Nordiskt samarbete Projekt Gra srotsengagemang som pa drivande kraft Ålands Natur & Miljö (ÅNoM), isländska Landvernd och färiska Føroya Náttúru- og Umhvørvisfelag (FNU) träffades två gånger under hösten Syftet med den första träffen var, förutom att diskutera det övergripande temat medlemsengagemang, att lära känna varandra och hitta utmaningar som är specifika för ö-samhällen. Det fanns både skillnader och likheter i föreningarna. Vi fick nya idéer av skillnaderna och kunde bygga vidare på likheterna. På den andra träffen i november, denna gång på Färöarna, fortsatte föreningarna att dela goda exempel. Temat för träffen var fortfarande medlemsengagemang. Turism och erfarenheter av ett strukturerat arbete med olika certifieringsprogram, som Green Key, Blue Flag och Eco schools stod också på agendan. Hur man får aktiva medlemmar och vad som driver medlemmar var två teman som diskuterades genomgående. Föreningarna har strukturer som skiljer sig från varandras, men att kunna dela erfarenheter från våra förutsättningar som ö-samhällen hjälper oss framåt i att bli en mer effektiv och ändamålsenlig folkrörelse. På Nordisk nivå blev Åland blev 2014 den första delen av Finland som erbjöd detta program för sina företagare. Programmet var då redan väletablerat i Sverige och Danmark. Efter att Åland öppnade för möjligheterna för anläggningarna att arbeta utgående från Green Key så har också resten av Finland, Norge och Island inlett sitt arbete med programmet. Under 2015 har Green Key Åland haft ett tätt samarbete med SYK- SE som driver programmet i Finland och Landvernd som driver programmet i Island. Landvernd har även delat med sig av inspiration inför uppstarten av Blue Flag på Åland. På global nivå fick Green Key ett fint förtroende då bokningen till klimatkonferensen COP21 i Paris i första hand hänvisade sina gäster till Green Key-märkta anläggningar. Dessutom blir Green Key under året 2016 en del av Global Sustainable Tourism Council, där flera av de betydelsefulla, frivilla miljö- och hållbarhetsmärkningarna samlas. Green Key har också tagit sig in på bokningssidan Expedia som nu framhåller Green Key-anläggingar runt om i världen. Nyheter under I februari kom föreningens medlemskort som ger rabatterat pris på utvalda miljövänliga företag på Åland. - Ny logotyp och grafisk manual blev klar i juni och bidrar till en enhetlig och synlig kommunikation. - I början av sommaren trycktes en folder som tydligt och estetiskt presenterar föreningen. - Veckans medlem på Facebook uppmanar folk att gå med och synliggör våra medlemmar. Den första medlemmen presenterades den 14 augusti. Sofia Enholm värvar nya medlemmar på Ålands Sjödagar Aktiv medlemsvärvning lockar fler till föreningen En rolig nyhet under a ret var att vi fo r fo rsta ga ngen aktivt gick ut pa gator och torg fo r att so ka nya medlemmar till fo reningen. Värvningsprojektet påbörjades under sommaren genom att föreningens högskolepraktikant Sofia Enholm åkte runt till olika evenemang för att presentera föreningen och engagera fler ålänningar. Hela 15 evenemang besöktes under sommaren och insatsen bidrog därigenom med både synlighet, kunskap och stärkt engagemang. Under hösten gick projektet in i en ny fas. Sofia Mansnerus projektanställdes för att skapa en medlemsgrupp för värvning. Hon bidrog med erfarenhet från Greenpeace som rekryterar månadsgivare professionellt över nästan hela världen. I början av oktober tränades fyra personer i medlemsvärvning och av dessa fortsatte tre att vara aktiva under hela värvningsprojektet. Flera personer engagerade sig i teamet och tillsammans värvade de 70 nya medlemmar till föreningen under hösten. Med sommarens värvningar bidrog alltså projektet sedan start med 100 nya medlemmar till föreningen. Att värva kan verka svårt och det finns ofta föreställningar om hur det är. En del är lite nervösa i början men blir positivt överraskade när de kommit igång. Att träffas ansikte mot ansikte och samtala om miljö och hållbarhet är både givande och spännande! Många tänker att de vill engagera sig mer i de här frågorna och ibland krävs det att någon ställer frågan Vill du vara med? för att man ska ta steget. ÅNoM, FNU och Landvernd på Färöarna 8

9 Under året har Ålands Natur & Miljö synts mycket i media 9