VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

2 Innehåll: Om föreningen Styrelse och administration Vision, syfte och mål Ekonomi Medlemsmöten Arbete för hållbar utveckling Naturkunskap och upplevelser Miljöbevakning Seminarier, kampanjer och evenemang Studiecirklar Agenda 21 Samarbeten utanför Åland Kommunikation och synlighet

3 OM FÖRENINGEN Ålands Natur och Miljö är en ideell förening som är partipolitiskt obunden. Föreningen grundades 1979 och syftet är att främja intresset för natur- och miljöfrågor på Åland. Medlemsantalet har ända sedan starten legat kring 600 personer. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter, samhällsbidrag och en del privata understöd. Vad föreningen gör bestäms sist och slutligen av föreningens medlemsmöten och styrelsemedlemmarnas intresseinriktning. Vår verksamhet består bland annat av: studiecirklar utflykter och vandringar seminarier och föreläsningar kring aktuella miljöfrågor temadagar vi är remissinstans för landskapsregeringen vi driver och deltar i kampanjer vi delar varje år ut ett miljö- och citronpris Ålands Natur och Miljö fungerar också som lokalförening för riksorganisationen Natur och Miljö och var år 2014 huvudman för Agenda 21-kontoret. Ålands Natur och Miljö har med andra ord en mångsidig verksamhet; allt ifrån att påverka beslutsfattare och myndigheter till att ordna exkursioner till natursköna platser. STYRELSE OCH ADMINISTRATION Styrelsen för Ålands Natur och Miljö kan bestå av 7-13 personer. Styrelsen 2014: Petra Granholm (ordförande) Mikael Larsson (vice ordförande) Gerd Lönnblad Giséla Linde (sekreterare) Alexandra Sjöblom (kassör) David Abrahamsson Adam Conway Styrelsesammansättningen ändrade på årsmötet i april då dåvarande ordförande Emil Johansson flyttat till Sverige. Styrelsen fram till årsmötet var: Emil Johansson (ordförande) Petra Granholm (vice ordförande) Alexandra Sjöblom (kassör) Giséla Linde (sekreterare) David Abrahamsson Adam Conway Gerd Lönnblad Föreningens lokal fanns fram till och med juni på Norragatan 13, där Agenda 21 också hade sitt kontor. I juni flyttade verksamheten till Sjökvarteret med adress Österleden 110. Lokalen används också som samlings- och mötesplats för medlemmarna. Ålands Natur och Miljö bistår också Ålands Naturskola med en kontorsplats. Naturskolan drivs av Natur och Miljö r.f.

4 Carola Sjöblom har varit anställd som kanslist cirka 13 timmar per månad. Till hennes arbetsuppgifter hör lönebokföring för de projektanställda, att betala räkningar, samt allmänt kansliarbete. Sjöblom har också skött bokföringen. För föreningens verksamhet har hon arbetat cirka två timmar per månad och den resterande tiden har ägnats åt Agenda 21. Jessica Sundberg har fungerat som verksamhetssekreterare för föreningen på deltid (Ca 25 %). VISION, SYFTE OCH MÅL Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland! Syfte varför finns vi? Ålands Natur och Miljö bidrar till att den hållbara livsstilen blir en del av identiteten hos alla som bor och verkar på Åland. Föreningen är ett forum som kanaliserar folks engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor och sporrar till gemensamma aktioner i samhället. Gemenskapen möjliggör medlemmarnas personliga utveckling och skapar ett kunskapsutbyte dem emellan. Målsättning 2019 Vårt mål är att nå vår vision. För att göra det krävs en stark, bärkraftig förening. Därför är målet att: -10 % av Ålands befolkning ska vara medlemmar om 5 år. Av dessa medlemmar ska 10 % vara aktiva medlemmar. -föreningen ska kontinuerligt ha minst två studiecirklar igång samtidigt. Rollförklaring Ålands Natur och Miljö ska utgöra en stark aktör i arbetet med att utveckla det åländska samhället i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning, Ålands Natur och Miljö bevakar miljöintressen i den åländska politiken proaktivt genom att delta i debatter och höranden, skriva insändare och närvara på sociala medier. Ålands Natur och Miljö bejakar också ålänningarnas naturoch miljöintresse genom vandringar och andra aktiviteter ute i naturen. Arbetssätt Vi arbetar med att driva omställning Åland-arbetet framåt genom att bland annat aktivera våra medlemmar i studiecirklar. Tröskeln för att komma med och engagera sig i Ålands Natur och Miljö ska vara låg. Med studiecirklar som arbetssätt möjliggörs det för enskilda medlemmar att engagera sig i en eller några frågor av intresse och inte nödvändigtvis i all föreningsverksamhet. Ålands Natur- och Miljö tar vara på medlemmarnas kompetens och agerar plattform och stöd för att driva sina medlemmars hjärtefrågor. För att beskriva ett hållbart samhälle använder föreningen den definition som tagits fram av organisationen Det naturliga steget och utgörs av fyra så kallade systemvillkor eller hållbarhetsprinciper. I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller). 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen). 3. undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske). Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt, utanförskap etc).

5 Värdegrund Ålands Natur och Miljö baserar sina ställningstaganden på vetenskaplig forskning samt på väl underbyggda etiska synpunkter. Ålands Natur och Miljö är en på medlemskap baserad förening, som värnar om föreningsdemokratin. Detta förutsätter tydlig struktur för beslutsfattande och en öppen beredning. Ålands Natur och Miljö är en medborgarorganisation, som ger utrymme för personer som vill bidra med frivilliga insatser. Ålands Natur och Miljö är partipolitiskt obunden och accepterar inte att finansiärer styr ställningstagande eller verksamhetens utformning. Ålands Natur och Miljö försöker i första hand uppnå sina målsättningar genom en konstruktiv dialog, men har även beredskap att sprida negativ information om exempelvis miljöbrott. MEDLEMSMÖTEN Medlemslunch med anledning av EU-valet Medlemslunch på Arkipelag den 25 februari. Alla medlemmar var välkommna och det diskuterades miljöpolitik inom EU. Workshop och medlemsmöte om föreningens framtid En workshop anordnades den 17 mars på Lemböte. Då diskuterades ny vision, syfte och mål för föreningen. Ca 25 personer deltog. Årsmöte Årsmötet hölls lördagen den 12 april i Bergkullastiftelsen i Saltvik. Mötet inleddes med att miljöpristagaren för år 2013, Ursula Koponen, höll ett kort tal. Stadgeenliga mötesärenden behandlades, men även många nya punkter fanns på agendan. En ny ordförande valdes för resten av året, då Emil Johansson avgick som ordförande samt styrelseledamot. Mikael Larsson valdes in i styrelsen och Petra Granholm valdes till ny ordförande. Föreningens nya vision och handlingsplan för de kommande tre till fem åren diskuterades. Målet är att öka antalet medlemmar. Ca 25 personer deltog på mötet. Jubileumssymposium Samtliga medlemmar bjöds in till Nåtö biologiska stations 50-års firande den 16 maj. I samband med firandet ordnades också tre olika exkursioner. Workshop och medlemsmöte om föreningens framtid Hölls den 10 september på Villa Carita. Moderator var Lotta Nummelin. Ca 20 personer deltog. Höstmöte Höstmötet hölls onsdagen den 19 november i våra lokaler i Sjökvarteret. Stadgeenliga ärenden. Beslut togs om ändrade medlemsavgifter Vi bjöd på ekologisk buffé från Pettas. 21 personer deltog på mötet och Traute Eriksson röstades fram till årets miljöpristagare Beslut togs om att Ålands Natur och Miljö blir den stora organisationen utåt från 2015 och framåt. Agenda 21 blir ett mindre projekt direktriktat till kommunerna, mer nischat än tidigare. Utöver medlemsmötena har styrelsen haft 13 möten NATURKUNSKAP OCH UPPLEVELSER Vandring i Saltvik Vandringen var lördagen den 29 mars och den leddes av Magnus Wikström. Den utgick från stenåldersbyn och var cirka åtta kilometer lång.

6 Vandring på Kyrkleden Den tredje maj höll Magnus Wikström i en vandring på cirka tolv kilometer. Den gick från Kastelholm till Gunnarsby och tillbaka. De vilda blommornas dag Carl-Adam och Eva Haeggström ordnade vandring på De vilda blommornas dag den 15 juni. Vandringen ordnades i Eckerö, Storby, Käringsund. Tusenskönan En talka hölls i Tusenskönan på Floradagen den 13 maj. Alla medlemmar bjöds in till talkan. I Tusenskönan bedrevs trädgårdsonsdagar i juni och juli månad. Nann Sommarström höll i dessa. Stadsvandringar Även i år ordnade Ålands Natur och Miljö i samarbete med Byggnadsvårdssällskapet och Mariehamns stad stadsvandringar där guiderna Gunda Åbonde-Wickström och Nann Sommarström berättade om Mariehamns stads växthistoria. 2 fullsatta vandringar genomfördes 6:e och 7:e augusti. Naturum Föreningen drev i början av året websidan Sidan är ett resultat av ett EU-projekt som drevs under Där finns information om den åländska naturen, foton och tips på utflyktsmål. Materialet från sidan är nu sparat, men sidan har lagts ner som sådan. MILJÖBEVAKNING Utlåtanden Remissvar till Nordiska Rådet angående internationellt samarbete med att förhindra mårdhundens spridning. Remissvar till Mise angående Renhållningsplanen Utlåtande till landskapsregeringen angående LBU-programmet Remissvar till landskapsregeringen angående ny naturvårdsförordning. Yttrande angående produktionsstöd för vindkraft. Utlåtande angående Jomalaöjen naturreservat i Jomala kommun. Utlåtande angående PEFC-skogscertifiktat. Utlåtande om förslaget till operativt program för fiskerinäringen för åren Höranden Föreningens ståndpunkt gällande landskapsregeringens meddelande om strategi för hållbar utveckling. Framfört till finans- och näringsutskottet av Petra Granholm den 20 mars. '

7 Föreningens ståndpunkt angående förvaltning av stora rovdjur, framfört på hörande hos Landskapsregeringen den 9 april av David Abrahamsson. Föreningens ståndpunkt angående landskapsregeringens budget samt en motion om giftfria dagis. Framfört av Petra Granholm och Mikael Larsson på hörande hos Landskapsregeringens finans- och näringsutskott tisdagen den 25 november. Insändare Behov av helhetssyn på planering: motorbanan i Eckerö ännu ett exempel. Maj. Omställning på flera plan! Maj. Kortruttstrafiken och skärgården. Juli. Bryt tystnaden kring kemikalieproblematiken! September. 16 månader att rädda klimatet -är du med? September. Agera för klimatet. September. Framtidens energi är redan här. September. Minska kemikalierna för barnens, miljöns och din egen skull! Oktober. Namninsamling För 100 % ren energi. September. Representanter i grupper Lotta Jakobsson sitter i kontrollnämnden för ekologisk odling Cecilia Persson sitter i övervakningskommittén för LBU-programmen Jannika Reed sitter med i LEADER:s styrelse och LAG/KAG-grupp Gerd Lönnblad sitter med i Green Key:s styrgrupp Jannika Reed sitter med i Green Key:s jury Adam Conway sitter med i övervakningskommittén för regionala socialfonden Adam Conway sitter med i övervakningskommittén för entreprenörskap och kompetens Ålands strukturfondsprogram SEMINARIER, KAMPANJER OCH EVENEMANG Östersjöns dag Östersjöns dag, den 22 mars, inföll i år på en lördag och uppmärksammades en hel vecka. Sammarbetspartners var Östersjöfonden, Husö Biologiska Station, Agenda 21 och Ålands Naturskola. Temat 2014 var kemikalier i havet. Den 19 mars visades Folke Rydéns film Den andra vågen på Stadsbiblioteket. Filmen belyser att flera djurarter mår dåligt eller har minskat i antal. Välfärdssjukdomar som cancer och infertilitet har ökat. Forskarna larmar om en ny våg av miljögifter, som är farligast för foster och spädbarn. Den 21 mars ordnades en lunchföreläsning Sjösjuka Östersjön- Vad gör kemikalierna med vårt hav? på Arkipelag. Föreläsare var forskaren Jesper Svanfelt. I anslutning till Östersjöns dag hade vi även ett quiz, som pågick en vecka, med Östersjöfokus på frågorna. Vinsten var en naturupplevelse för max tjugo personer, tillsammans med Ålands Naturskola. Vinnare var klass 7D i Kyrkby Högstadieskola. Världsmiljödagen Jessica Sundberg berättade mer om omställningsrörelsen och Transition Åland på en lunchföreläsning på Villa Carita där ca 15 personer deltog.

8 Ett skräp om dagen I ett samarbete mellan Ålands Natur och Miljö, Agenda 21, Sjödagarna och Mise bjöds grundaren av Ett skräp om dagen-rörelsen, Tuula-Maria Ahonen den 17 juli in till Ålands sjödagar för att föreläsa om Ett skräp om dagen samt hålla i en workshop där man fick tillverka sin egen minisopis. Den 18 juli ordnades också en skräpplockning på Sjödagarna där Mise och Ålands sjödagar höll i det praktiska arrangemanget. Folkets klimatmarsch på Åland Den 20 september deltog vi i organisationen Avaaz internationella People s Climate March. Vi samlade trupperna på Åland, åkte fiskdieselbuss från stan och stod utanför ÅCA:s Gastronomen på Skördefesten och marscherade för 100 % förnyelsebar energi. Ca 90 personer deltog. Vi tog ett foto av marschen som sedan visades upp på Times Square i New York. Vi samlade också in underskrifter för aktion bland världens ledare att nu ta de rätta besluten. Även åländsk och fastländsk media uppmärksammade marschen. Föreläsning om dagens oansvariga kärnavfallshantering Forskare Torbjörn Åkermark föreläste om dagens ohållbara kärnavfallshantering och om vad som behöver göras för att komma till rätta med problemet att forskningen kring avfallshanteringen idag inte bedrivs i tillräckligt stor skala och tillräckligt seriöst. 10 personer deltog på föreläsningen. Avfallsveckan Europa minskar avfallet-veckan inföll vecka 48. För att uppmärksamma detta ordnade vi Barnens Bytestorg i samarbete med Agenda 21, Mise, Ålands Landskapsregering, Renhållningen, ÅPAB, Jomala Församling och Emmaus Åland. 118 leksaker fick nya glada ägare på Barnens Bytestorg på S:t Olofsgården i Jomala. De leksaker som blev kvar fick ännu en chans genom att de skänktes till Emmaus. STUDIECIRKLAR Bryt tystnaden! När studiecirkeln Vardagens Kemikalier (se Agenda 21's verksamhetsberättelse för mera information) avslutades i maj kände medlemmarna i cirkeln att det var på tok för tyst i kemikaliefrågorna, allt för sällan belystes det faktum att vi spenderar hela dygnen omringade av syntetiska kemikalier som kan skada både hälsa och miljö. Därför startade Ålands Natur och Miljö initiativet Bryt Tystnaden - en träffpunkt för minimerad exponering av kemikalier i vardagen. På träffarna fokuserades det främst på informationsspridning om kemikalieproblematiken, lättsamma sätt att sprida information till andra om kemikalier i vardagen. Gruppen träffades fysiskt sju gånger under perioden augusti-november och har gjort följande för att belysa kemikalieproblematiken: Plastfri September Åland Drivit kampanjen Plastfri September Åland på sociala medier. Under september månad lyfte följare av evenemanget plastfria alternativ och diskuterade plastrelaterade frågor. 270 personer deltog och evenemanget nådde ut till 4500 personer på facebook. Deltagarna i träffpunkten skrev insändaren Bryt tystnaden kring kemikalieproblematiken! till lokaltidningarna för att belysa kampanjen Plastfri September Åland och kemikalierna i vardagen. Insändaren publicerades i lokaltidningarna.

9 Mingelmässan Den omvända cocktaileffekten Mingelmässan var gruppens största satsning. Den 11 oktober under mässan varvades information, diskussion och föreläsningar med föreningsglädje, försäljning av giftfria produkter och filmvisning. Syftet med mässan var att visa besökarna att det är möjligt att ta kontroll över den egna konsumtionen genom att lära sig mera om minskad kemikalieexponering i vardagen. Nio företag och tre föreningar ställde ut på mässan och mässan besöktes av ca 250 personer. Ålands Natur och Miljö r.f arrangerade mässan som en del av föreningsfestivalen i Svenskfinland och fick även stöd av Mariehamns Stad. Inom föreningsfestivalen besökte Ålands Natur och Miljö Helsingfors för att utbyta idéer och nätverka med organisationer och föreningar från andra delar av Svenskfinland den Temat för träffen var föreningsliv och gerillamarknadsföring. Veckan innan mässan lyfte också gruppen Bryt Tystnaden! mingelmässan och kemikalieproblematiken i insändaren Minska kemikalierna för barnens, miljöns och din egen skull! som publicerades i lokaltidningarna. På sista träffen, den 11.11, informerade gruppen om hur de hade drivit cirkeln för nya intresserade som kommer att starta upp en studiecirkelgrupp i januari Studiecirkel: Omställning Transition Åland Transitionrörelsen eller omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de utmaningar som oljetoppen, den globala uppvärmingen och klimatförändringarna ställer mänskligheten inför. Åland är ett tydligt avgränsat lokalsamhälle där naturen ständigt finns runt knuten, och vi som bor här är ofta driftiga mångsysslare. Vi borde ha perfekt läge för lokala lösningar kring t ex energiförbrukning och matproduktion för att ställa om till minskat beroende av fossila bränslen. Vårens studiecirkel är ett sätt att lära oss mer tillsammans. Vill vi ha ett eget omställningsprojekt på Åland? Cirkelledare är Giséla Linde från Ålands Natur och Miljös styrelse, men cirkeln bygger på att alla bidrar med sitt engagemang. Den första träffen inleddes den 24 mars med en visning av filmen Transition 2.0 och efter det diskuterade deltagarna vad de ville göra. Ca 20 personer deltog. Föreläsning Studicirkelns andra träff var den sjunde april på Stadsbiblioteket. Pella Thiel från Värmdö är aktiv i en omställningsrörelse i Sverige. Hon gästade Åland för att berätta mer om sina erfarenheter av att arbeta aktivt med omställning. Samtidigt kan man också säga att Pella Thiel representerade en aktiv medborgare i en ekokommun, då Värmdö är en av Sveriges ekokommuner. Ca 30 personer deltog. Cirkelns tredje träff var den 28 april där fokus var på hur man skulle gå vidare och bilda olika temagrupper inom omställning. Ca 10 personer deltog. Träff fyra var den 17 maj och hade tema permakultur. Den hölls i Tusenskönan. Nann Sommarström berättade om permakultur- ett designverktyg för hållbart odlande. Filosofin vilar på tre etiska grundprinciper som genomsyrar allt arbete inom permakultur: Omsorg om jorden: Förståelse för att vi är en del av jorden och att vi måste värna om den. Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen. Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och klokt sätt. Permakultur är ett odlingssätt där träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra. Träden skapar ett, för de flesta lägre växter, gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind.man använder sig av perenna och

10 självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. Detta för att utnyttja växternas olika höjder. En annan viktig aspekt är att utnyttja så mycket som möjligt av jordytan. Ca 10 personer deltog. Träff fem var den 20 maj och hade temat energi. Henrik Lindqvist berättade om vindkraften på Åland. Varför i hela friden monteras den ner? Hur fungerar inmatningstariff-systemet egentligen? Vad kan vi som konsumenter göra för att stödja den förnyelsebara energin? Ca 10 personer deltog. Träff sex skedde den 8 september då vi tillsammans med Henrik Lindqvist åkte ut till Båtskär och vindkraftverken där. 13 personer deltog. Efter studiebesöket skrev vi en insändare med rubriken Framtidens energi är redan här där vi proklamerade att vi vill ha vindkraft, och där vi uppmanade regeringen att arbeta hårt med vindkraftsfrågan. Den sjunde träffen ordnades den 16 oktober hemma hos Jannika Reed som i mångt och mycket redan ställt om sitt liv. Studiecirkeln gick rundvandring hemma hos Jannika som lever sitt liv med mycket återbruk, odling och ekologi. Diskussioner kring att ställa om sitt liv fördes på träffen. Ca 10 personer deltog. Den åttonde träffen ordnades hos Heliozenit i Hammarland där vi fick lära oss mer om solenergi. Hur gör man för att få bäst effekt, och hur kan man själv använda solenergin i sin vardag? Värdar var Ray och Mikael Olsson. Ca 12 personer deltog. Den nionde träffen ordnades hemma hos mästeråterbrukaren Robbert Ammicht. Diskussioner kring återbruk fördes. 13 personer deltog. Den avslutande träffen för året bestod av två delar. Först föreläste Giséla Linde på stadsbiblioteket om omställningsrörelsen. Hon höll också i workshops. 23 personer deltog. Sedan avslutades kvällen på föreningskontoret där vi drack glögg och diskuterade planerna framåt i gruppen. AGENDA 21 Ålands Natur och Miljö drev Agenda 21-kontoret på Åland. Kontorets verksamhet finansierades 2014 av elva kommuner. Dessa är Brändö, Kumlinge, Kökar, Föglö, Vårdö, Jomala, Geta, Eckerö, Lemland, Lumparland och Sund. Föreningen får även PAF-medel för att upprätthålla kontoret. Anställda har varit Jessica Sundberg (ca 45%) och Karin Rosenberg (75%). Fram till och med den sista maj jobbade även Lotta Jakobsson 75%. Agenda 21 har under året haft två praktikanter; Petra Christenbrunn och Malin Malm. Agenda 21-kontoret 2014 beskrivs närmare i en separat verksamhetsberättelse. SAMARBETEN UTANFÖR ÅLAND Natur och miljö rf (NoM) Jannika Reed är Ålands representant i NoM:s styrelse. Reed ersätts vid behov av Petra Granholm. År 2014 var de på samtliga av Natur och Miljö r.f:s möten. Samarbetet mellan Natur och Miljö och Ålands Natur och Miljö har stärkts under året. Vi står inför liknande utmaningar som föreningar. De har tagit hjälp av oss i att utforma studiecirkelmetoden och vi har fått förstärkning av dem när det gäller till exempel utlåtanden och remissvar. Föreningsfestivalen i Finland Ålands Natur och Miljö var en del av föreningsfestivalen i Finland genom sin mässa Den omvända

11 cocktaileffekten. Ålands Natur och Miljös deltidsanställda besökte också Helsingfors för att träffa andra inblandade föreningsaktiva i föreningsfestivalen. Shaping the future of consumption Agenda 21 och Ålands Natur och Miljö medverkade i Svanen-seminariet i Reykjavik för att diskutera konsumtion och miljömärkningar den KOMMUNIKATION OCH SYNLIGHET Föreningen skickar ut nyhetsbrev till sina medlemmar. Dessutom informeras medlemmarna via lokalpressen och Facebook vad som är på gång. På hemsidan finns alltid aktuell information har fyra medlemsbrev skickats ut på post, och ungefär ett elektroniskt medlemsbrev i månaden har skickats ut. Ålands Natur och Miljö har i år gått med i nätverket INFÅ ett informatörsnätverk som träffats regelbundet under året. Kulturnatten Petra Granholm pratade om föreningsaktivitet och sitt engagemang i Ålands Natur och Miljö och Bryt Tystnaden! Möjligheternas torg Föreningen deltog på Möjligheternas torg i augusti. Petra Granholm och Adam Conway representerade. Rädda Lumparn Föreningen har deltagit på möten och vandringar och spridit information genom Petra Granholm. MatÅland Föreningen har deltagit på träffar genom Petra Granholm. Energimässa på Alandica Petra Granholm och Adam Conway representerade föreningen på EMIL:s energi- och miljömässa på Alandica den Medverkan i media, ett urval Pressinfo Den 11 mars hölls en pressinfo om Östersjöns dag på Arkipelag. Den 12 mars informerades pressen om Green Key. Mötet hölls i Lagtinget. Tidningar Östersjön firas med forskning och film, Ålandstidningen i mars Östersjöns dag firas en hel vecka, Nya Åland Vi intervjuades om vår verksamhet med fokus på diskussion kring second hand av två av Kinas största tidningar 20.3 Märkning ska göra turism miljövänlig, Ålandstidningen Ny miljöordförande vill sänka tröskeln, Ålandstidningen Åland med på aktion för ren enegi. Ålandstidningen 15.09

12 Åländsk klimatvädjan till miljötoppmötet. Ålandstidningen Ekomässan vill bryta tystnad kring kemikalier. Nya Ålan Brett utbud på giftfri mässa. Ålandstidningen 9.10 Stort intresse för omvänd cocktaileffekt på ekomässa. Ålandstidningen Miljöhjälte söker pris. Ålandstidningen Traute Eriksson årets miljöpristagare. Ålandstidningen Barn byter saker på bytestorget. Nya Åland Hon får årets miljöpris. Traute Eriksson belönas för sitt naturengagemang. Nya Åland Med siktet mot framtidens konsumtion. Kotitalous-lehit nr. 4/2014 Radio Studiecirklar för omställning, Ett åländskt initiativ för att ställa om till ett fossilfritt samhälle, Studiecirklar ska locka nya medlemmar, Nya vindar inom Ålands Natur och Miljö, Vi intervjuades om flytten till Sjökvarteret Ordförande Petra Granholm sommarpratade Plastfri September, Giftfri mingelfest del av föreningsfestival, Kommentarer kring FN:s klimatrapport, Minska avfallet-veckan 25.11, Torbjörn Åkermark intervjuades om dagens oansvariga kärnavfallhantering Transition Åland En hållbar jul, Petra Granholm och Micke Larsson medverkade i radion i december månad.