Nya möjligheter för samverkan En förstudie kring öppen ingång, samordnad planering och försteg i Norrköping

Transkript

1 Nya möjligheter för samverkan En förstudie kring öppen ingång, samordnad planering och försteg i Norrköping Jeanette Lundin Johansson, Johanna Mässing

2 Sammanfattning Denna förstudie utförs på uppdrag av styrelsen i Samordningsförbundet Östra Östergötland. Syftet med förstudien är att kartlägga behov av och förutsättningar för att möjliggöra en öppen ingång och samordnad planering. Syftet med förstudien är också att vidare undersöka möjligheter till förstegsinsatser inom ramen för Plattform Norrköping samt inom ramen för ordinarie verksamhet. Målet med studien är att identifiera respektive målgrupps behov av samordnad planering samt att presentera ett förslag på hur ett forum för öppen ingång och samordnad planering kan se ut, fungera och implementeras. Målet med förstudien är också att bidra med förslag på förstegsinsatser. Förstudien genomfördes under tiden 1 april-12 juni En omvärlds- och behovsanalys har genomförts vilken i huvudsak visar på ett intresse för och en möjlighet till att utöka nuvarande Samverkansteams uppdrag och därmed möjliggöra en mer öppen ingång till stöd och insatser. Endast Försäkringskassan utrycker svårigheter kring att delta i en strukturell samverkan i form av öppen ingång, utifrån att individen det gäller inte deltar då Samverkansteamet lyfter dennes ansökan. Det finns också ett intresse för samordnad planering för att möjliggöra ett gemensamt verktyg som samtliga huvudmän på sikt kan använda sig av. Då strukturen är densamma som för SIP, lyfter framförallt representanter från Region Östergötland en risk vad gäller förväxlingar och otydlighet generellt men i synnerhet om benämningen är SAMSIP. Vad gäller frågan om förstegsverksamhet så är den komplex. Det finns fortsatt ingen tydlig vilja hos någon av huvudmännen att utveckla nya försteg för en bredare målgrupp inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det tenderar i slutänden att återigen landa i ansvarsfrågan. Behovet av förstegsinsatser uttrycks främst hos medarbetare hos respektive huvudman, framförallt Arbetsförmedlingen och Norrköpings kommun. Förstudien rekommenderar: Att från och med tredje kvartalet 2017 ge Samverkansteamet ett utökat uppdrag för att möjliggöra en öppen ingång. Fortsatt samtal och överenskommelse vad gäller resursfrågor krävs. Att stödet inom Plattform Norrköping renodlas och att aktiverande försteg utvecklas inom ramen för verksamheten. Att från och med tredje kvartalet 2017 alltid genomföra en samordnad planering (i förstudien benämnd som SAMSIP) inför en insats i Plattform Norrköping. Fortsatt samtal och överenskommelse vad gäller resursfrågor krävs. Att i projektform utveckla arbetssätt för arbetsplatsförlagda försteg i samarbete kopplat till CSR och Ostlänken. Att i detta arbete även inkludera eventuellt projekt avseende arbetsgivarkoordinatorer. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förstudien rekommenderar:... 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Metod... 4 Omvärldsanalys... 4 Behovsanalys genom samtal... 4 Bakgrund... 5 Begrepp och definitioner... 7 Öppen ingång... 7 Samordnad planering... 7 SIP... 7 Försteg... 8 CSR... 8 Sociala företag/ ASF... 8 Lokala förutsättningar... 8 Plattform Norrköping Samverkansteamets uppdrag Resultat Omvärldsanalys Öppen ingång Samordnad planering Försteg Behovsanalys Öppen ingång/ Utveckla Samverkansteamet roll och uppdrag Samordnad planering Försteg Förslag Utöka Samverkansteamets roll och uppdrag Utveckla Plattform Norrköping Samordnad planering Försteg...24 Reflektion

4 Inledning Samordningsförbundet Östra Östergötland har tidigare, liksom andra samordningsförbund, arbetat mycket med projekt. I september 2014 startade Plattform Norrköping av Samordningsförbundet Östra Östergötland tillsammans med medlemmarna i förbundet, som en gemensam satsning på en mer långsiktig verksamhet. I Plattformens natur ligger att det är en föränderlig verksamhet utifrån behovsgruppens behov, men även förändrade behov i samhället. Sedan starten av Plattform Norrköping har totalt 205 personer fått stöd inom ramen för verksamheten. Plattform Norrköpings verksamhet når alltså en förhållandevis liten andel av behovsgruppen. På olika sätt och i olika forum har medarbetare hos respektive huvudman uttryckt att det saknas insatser och stöd för behovsgruppen. För människor som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden och som har komplexa behov och behov av samordnade stöd och insatser. Det handlar om stöd och insatser som hamnar i gränslandet mellan olika myndigheters uppdrag vilket gör att ansvarsfrågan blir oklar eller tenderar att läggas hos någon annan. Utifrån detta riskerar människor att falla mellan stolarna, att fastna i de organisatoriska mellanrummen. I mars 2017 tog Samordningsförbundet Östra Östergötlands styrelse beslut om att det skulle genomföras en förstudie för att undersöka vidare hur vi kan utöka vår samverkan i Norrköpings kommun utifrån en mer öppen ingång till samverkan, samordnad planering och försteg. Förstudien genomfördes under perioden 1 april -12 juni Resultatet presenteras för Plattformens styrgrupp och styrelsen och därefter fattas beslut om eventuell fortsatt planering och åtgärd. Med denna förstudie vill vi möjliggöra för fler människor i behovsgruppen att få det stöd och de insatser de är i behov av. Vi vill också möjliggöra att stöd och insatser i ordinarie verksamheter nyttjas fullt ut och att nya insatser i form av försteg utvecklas. Vi vill att Samordningsförbundet tillsammans med huvudmännen fortsätter utveckla samverkan så att människor får rätt stöd i rätt tid och att resurser används så effektivt som möjligt. Syfte Syfte med förstudien är att kartlägga behov av och förutsättningar för att möjliggöra en öppen ingång och samordnad planering. Att utöka uppdraget i, och målgruppen för, Samverkansteamet. Kartläggningen består i att identifiera vilka hinder, svårigheter och möjligheter respektive myndighet ser utifrån sin egen verksamhet, uppdrag och målgrupp. Vidare vill vi med förstudien klargöra hur implementeringen av samordnad planering kan genomföras med hänsyn till resurser, effekter och regelverk. Syftet med förstudien är också att vidare undersöka möjligheter till förstegsinsatser samt utformning av dessa. 3

5 Mål Det övergripande målet med förstudien är att identifiera respektive målgrupps behov av samordnad planering samt att presentera ett förslag på hur ett forum för öppen ingång och samordnad planering kan se ut, fungera och implementeras. Förstudiens mål är också att bidra med förslag på förstegsinsatser. I målet ingår att föreslå idéer som kan bidra till att utveckla en fungerande, strukturell samverkan mellan huvudmännen som når fler människor i behovsgruppen. En samverkan som kan bidra till att vi i Norrköping fortsättningsvis kan erbjuda förstegsinsatser som syftar till att fler människor i behov av stöd för att kunna få eller återfå en arbetsförmåga, får det. Metod Omvärldsanalys Förstudien innehåller flera omfattande områden och har genomförts under en begränsad tidsperiod. Med fokus på olika former för myndighetsgemensam samverkan, SAMSIP och förstegsinsatser har omvärldsanalysen genomförts genom inhämtande av fakta från rapporter och internet, samtal med medlemmar från andra samordningsförbund samt genom studiebesök. En del av materialet har utgjort underlag till förstudien vilket framgår av fotnoterna. Andra rapporter och skrifter har inspirerat till och använts i dialoger med chefer, medarbetare och deltagare. Behovsanalys genom samtal I behovsanalysen har vi valt att använda oss av semistrukturerade samtal. Vi har där utgått från idéer upphämtade i omvärldsanalysen och utifrån presentation av dessa inhämtat respondenternas uppfattning av behov, möjligheter och svårigheter med öppen ingång, samordnad planering och försteg utifrån respektive verksamhet och individuella erfarenheter. Samtal har genomförts med verksamhetschefer, sektions- och enhetschefer samt samverkansansvariga och verksamhetsutvecklare hos huvudmännen, medarbetare från Norrköpings kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Östergötland samt deltagare från Plattform Norrköping. Under perioden har vi träffat fjorton chefer, samverkansansvariga och verksamhetsutvecklare från Försäkringskassan, Region Östergötland, Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen. Vi har under perioden träffat medarbetare från olika verksamheter, Samverkansteamet, medarbetare i Plattform Norrköping, medarbetare på Arbetsförmedlingen som jobbar med olika former av försteg samt strateg för områdesutveckling, Norrköpings kommun. Vi har träffat sju deltagare från Plattform Norrköping, tre kvinnor och fyra män. Deltagarna har tidigare deltagit i aktivitet i form av en hälsogrupp på Plattformen. 4

6 Deltagarna fick en kort presentation gällande syftet med förstudien och de fick sedan frågeställningar att diskutera i två grupper. Frågeställningarna rörde deras egna erfarenheter av kontakter med myndigheter, behov av stöd och förslag om vad som skulle kunna fungera bättre. Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft. Lagen möjliggör för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Genom att samverka i ett samordningsförbund får parterna möjlighet att utveckla det gemensamma ansvarstagandet inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Att samverka innebär ofta många utmaningar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunen och Region/Landsting har samtliga olika ansvar när det gäller välfärds- och rehabiliteringsfrågor, ansvar som regleras i olika typer av lagstiftning. Men många gånger behöver människor stöd och insatser från flera håll samtidigt för att rehabiliteringen ska bli lyckosam och möjliggöra bättre livskvalitet och egen försörjning. Myndigheter måste alltså samverka med varandra, och ett samordningsförbund kan i detta arbete ses som en struktur för att över tid få samverkan att fungera. 1 Lagstiftaren har medvetet valt att inte precisera den målgrupp som förbundets insatser kan vända sig till. Detta eftersom individers behov av insatser kan förändras beroende på under vilka omständigheter man lever och utifrån förändringar i våra myndigheters uppdrag och arbetssätt. Följande förutsättningar för att identifiera målgruppen anges i propositionen (2002/03:132): Målgruppen identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen år). Arbetslinjen är mycket tydlig och innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. Totalt uppskattades målgruppen kunna vara fem procent av den arbetsföra befolkningen vilket motsvarade cirka individer. Men målgruppen är svår att beräkna och i rapporten FINSAM:s roll i framtidens välfärd (2016) framkommer att den troligen är något större än de beräkningar som gjordes i förarbetena till lagen. 1 Finsam.se, 5

7 Förbundens verksamheter kan något förenklat delas in i tidiga och samordnade insatser som syftar till att motverka behovet av omfattande rehabilitering sena och samordnade insatser som syftar till att rehabilitera individer som står relativt långt från arbetsmarknaden 2 Det är alltså behovet av samordnad rehabilitering som i huvudsak avgör om en individ kan få stöd i verksamheter finansierade av ett samordningsförbund. Försäkringskassans ansvar för samordning anges i 22 kapitlet 5 första och andra styckena AFL: Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag. Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade individen se till att hens behov av rehabilitering snabbt klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Samordningsansvaret innebär att Försäkringskassan ska se till och verka för att de olika rehabiliteringsåtgärder som en försäkrad behöver, och som olika myndigheter och arbetsgivare ansvarar för, fogas samman. Samordningen ska syfta till att den som drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig genom förvärvsarbete. Hälso- och sjukvården ansvarar för att tillhandahålla medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Sjukvårdens mål för rehabiliteringen är att den enskilde ska uppnå bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande (1982:763 HSL). Arbetsförmedlingen ansvarar för platsförmedling, vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning. Arbetsförmedlingens ansvar för arbetslivsinriktade rehabilitering avser individer som saknar arbete och står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslivsinriktad rehabilitering sker i form av vägledande, utredande, rehabiliterande och arbetsförberedande insatser. Kommunen betalar försörjningsstöd, ansvarar för behandling av missbruksproblem, erbjuder familjerådgivning, anordnar sysselsättning med mera. Kommunen har ansvar för den enskildes sociala rehabilitering. Kommunens rehabiliteringsmål är att de som vistas i kommunen ska ha goda levnadsförhållanden och tillräcklig försörjning (2001:453 SoL). 3 Enligt lagstiftningen och dess förarbeten betonas samordningsförbundets arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt, samt för utveckling av samarbetet mellan parterna inom rehabiliteringsområdet. 4 Samordningsförbunden har på olika sätt möjlighet att utveckla och stödja myndigheters engagemang i arbetsintegrerade sociala företag (ASF). Möjlighet finns 2 Finsam, 3 Socialstyrelsen.se, 4 Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) 6

8 till exempel att finansiera handledare, anställda hos någon av parterna, för att stödja målgruppen på arbetsintegrerande sociala företag. 5 I den nya förbundsordningen för Samordningsförbundet Östra Östergötland (gäller från första januari 2017) framgår att samordningsförbundets målgrupp är personer vars behov ger kunskap för att dels bygga gemensamma insatser som kan möta behoven hos enskilda, men också förutsättningar för huvudmännen att arbeta med förbättringar i ordinarie verksamhetsstrukturer. Vidare är förbundets syfte att bidra till systemutveckling som säkrar funktioner och samverkansformer som är hållbara över tid och som främjar individens bästa utifrån dennes behov av samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet utgör också en gemensam plattform som ska underlätta samverkan mellan huvudmännen, en kunskap om varandras uppdrag och en möjlighet att gemensamt utveckla insatser för medborgare som har behov av att samhället mobiliserar gemensamma resurser. 6 Styrelsen i Samordningsförbundet Östra Östergötland har tagit fram en strategisk inriktning för verksamheten. En av strategierna rör hållbara strukturer som bland annat handlar om att fortsätta utveckla samarbetet med hemorganisationerna (huvudmännen). En strategi handlar om samhällsnytta, att Samordningsförbundet Östra Östergötland är öppna för behoven i samhället och möjliggör utveckling för Plattformarna samt utvecklar samarbetet med civila sektorn och näringslivet. 7 Begrepp och definitioner För att underlätta läsningen följer nu förklaringar och definitioner av de begrepp som förstudien berör. Öppen ingång Det som i förslag till förstudien benämns som öppen ingång kommer i denna förstudie att återfinnas under rubriken Utveckla Samverkansteamets roll och uppdrag. Det vi avser är en mer öppen ingång till Samverkansteamet och i förlängningen till de insatser som finns inom Samordningsförbundet Östra Östergötland, samt resurser och insatser i ordinarie verksamheter. Samordnad planering Med begreppet samordnad planering avser vi planering som samordnas mellan myndigheter, med individen i fokus. Den samordnade planering som avses i denna förstudie gäller planering där individen själv är delaktig och aktiv i planeringen. Förslag kring detta återfinns under rubriken SAMSIP. SIP Alla som behöver insatser både från hälso-och sjukvården och socialtjänsten har rätt att få en samordnad individuell plan, SIP. Syftet med en SIP är att förbättra 5 Vägledning om hur samordningsförbund kan utveckla och stödja myndigheternas engagemang i arbetsintegrerande sociala företag, , 9b a449-a1debab9840e/vagledning_finsam_o_asf_ pdf?MOD=AJPERES&CVID= 6 Samordning.org, g.pdf 7 Marknadsplan Plattformen 2017, verksamhetsplan

9 samordningen mellan olika aktörer så att en person får rätt stöd och vård. Rätten till SIP regleras i både hälso-och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. 8 Försteg När vi i denna förstudie talar om försteg så avser vi aktivitet/sysselsättning för personer som ännu inte är fullt redo för arbetsträning/arbetsprövning på den reguljära arbetsmarknaden i Arbetsförmedlingens regi. Det kan röra sig om personer som har huvudsaklig kontakt med Försäkringskassan, Norrköpings kommun, Regionen eller Arbetsförmedlingen. Personer som är i behov av förrehabiliterande insats i form av aktivitet/sysselsättning för att närma sig arbete eller studier men som inte helt bedöms klara de krav som ställs vid inskrivning på Arbetsförmedlingen som aktivt arbetssökande. CSR CSR står för Corporate Social Responsibility och översätts ibland med företags samhällsansvar. Begreppet avser företags ansvar för hur verksamheten påverkar samhället och tar upp både miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Det påminner på så vis mycket om tankarna runt hållbarhet. 9 Sociala företag/ ASF I Underlagsrapport till analysgruppen Arbetet i framtiden av Erika Augustinsson med flera beskrivs att huvudgruppen av sociala företag kännetecknas av att de kombinerar samhällsmål med entreprenörsanda. De sociala företagen fokuserar på att uppnå bredare sociala, miljömässiga eller samhällsmål och affärsidén bygger ofta på någon slags social innovation. Ett socialt företags främsta mål är att generera positiva samhällseffekter. 10 Arbetsintegrerande sociala företag beskrivs som företag som driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. 11 Veronica Höijer beskriver i slutrapporten Utvecklingsstöd till socialt företag att grunden för arbetsintegrerande sociala företag är, liksom för vilket företag som helst, en affärsidé. Förutom affärsidén bygger företaget också på integrering till arbete och samhälle. Skillnaden är mest tydlig i att valet av anställda oftast består av de som inte har fått möjlighet att erhålla anställning i ett traditionellt företag och som på olika sätt står utanför samhället. 12 Lokala förutsättningar Under 2016 levde drygt svenskar helt på bidrag. Största ersättningsformen var sjuk-och aktivitetsersättning som stod för cirka 35 procent. Övriga former av bidrag är sjukpenning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. I Östergötlands län var 15,3 procent mottagare av bidrag. För Norrköpings kommun 8 Uppdragpsykiskhälsa.se, Underlagsrapport till analysgruppen Arbetet i framtiden, Erika Agustinsson m.fl Höijer,

10 var motsvarande siffra 18,7 procent som kan jämföras med Linköpings kommun där andelen bidragstagare var 11,5 procent. 13 Tudelningen på arbetsmarknaden ökar. En god arbetsmarknad gör att antalet inskrivna arbetslösa minskar i grupper med en starkare position på arbetsmarknaden samtidigt som grupper med en svagare, utsatt ställning får fortsatt svårt att hitta arbete. Under 2018 väntas grupper med en svagare ställning utgöra tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa. Till dessa grupper räknas utomeuropeiskt födda, arbetslösa år, arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. 14 I dagsläget saknar närmare en femtedel av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin en registrerad aktivitet och cirka 45 procent av dessa har varit utan aktivitet mer än tre månader. En åtgärdsplan har tagits fram på Arbetsförmedlingen vad gäller hur myndigheten ska arbeta för att alla deltagare ges aktiviteter utifrån individuella behov. Ett arbete kommer också påbörjas med att föra dialog med arbetsintegrerande sociala företag för att se över möjligheterna att öka samarbetet där förutsättningar finns. Andra verktyg som Arbetsförmedlingen har tillgång till är extratjänster och moderna beredskapsjobb för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I april 2017 var personer inskrivna på Arbetsförmedlingen i Norrköping som öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. I dagsläget är 863 personer av de som är inskrivna i Jobb-och utvecklingsgarantin utan aktivitet. Motsvarande siffra i Jobbgarantin för ungdomar är 123 personer. Insatser pågår och planeras såväl på nationell som på lokal nivå för att bättre möta denna målgrupps behov av stöd och insatser. På Arbetsförmedlingen i Norrköping kommer man exempelvis från och med juni 2017 erbjuda utökade vägledningsinsatser för arbetssökande utan aktuell yrkesinriktning, samt ESF projektet NISA (nyorientering i samarbete med arbetsmarknaden). 15 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret i Norrköpings kommun har som mål att alla personer i kommunen ska kunna försörja sig på egen hand. I samarbete och samverkan med andra parter, till exempel Arbetsförmedlingen erbjuder man olika former av arbetsmarknadsinsatser till exempel vägledning eller anställning med stöd. Målet med dessa är att stärka och hjälpa människor att komma i arbete och egenförsörjning. 16 I rapporten Uppföljning av arbetsmarknadsenhetens insatser 2016 framkommer att arbetsmarknadsenheten mer och mer under senare år kommit att fokusera på insatser som innefattar subventionerade anställningar. 17 I Norrköping sker många olika former av samverkan mellan huvudmännen, en del samverkan bygger på relationer mellan medarbetare utifrån enskilda individers behov, medan annan samverkan är mer strukturell. Det finns till exempel en lokal överenskommelse mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norrköping om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten SCB 14 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Norrkoping.se, 17 Uppföljning av arbetsmarkansenhetens insatser 2016, Rapport Norrköpings kommun

11 Ostlänken Anna Lorentzon konstaterar i Norrköpings kompetensförsörjningsplan att efterfrågan på arbetskraft finns och kommer att finnas under många år framöver i samband med byggandet av Ostlänken. Något som hindrar tillväxt i Norrköping är svårigheten att rekrytera den arbetskraft som arbetsgivarna efterfrågar. I Östergötland uppmättes under våren 2016 de högsta bristtalen bland alla län i Sverige. Norrköping har brist på personer i arbetsför ålder och på personer som har kompetens att arbeta inom arbetsmarknadens stora bristyrken. Arbetslösheten inom vissa grupper är trots detta mycket stor. 19 Sociala företag 2016 fanns det i Sverige 358 arbetsintegrerande sociala företag, vilket är mer än en fördubbling sedan I de 358 företagen finns aktiva varav cirka är anställda. Aktiva är personer i arbetsträning, sysselsättning, praktik och anställning. Anställda är huvudsakligen personer som kommit till företagen på en placering som sedan lett vidare till en anställning i företaget. De flesta har ett lönestöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga. 20 I september 2015 fanns inom Östra Östergötlands Samordningsförbunds geografiska avgränsning minst 13 företag med sammanlagt 54 verksamheter. Inom dessa företag fanns 147 personer anställda och ca 400 personer i sysselsättning/arbetsträning. 21 Det finns idag ingen i Norrköpings kommun som har ett specifikt uppdrag att jobba direkt med stöttning och utveckling av sociala företag. 22 Plattform Norrköping Den första september 2014 startade Plattform Norrköping, som en del i Samordningsförbundet Östra Östergötlands arbete att ge samlat och samordnat stöd åt människor som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Plattform Norrköping jobbar med att stötta människor att närma sig arbetsmarknaden och stödja myndigheter till ökad samverkan. Plattform Norrköpings verksamhet riktar sig till personer i åldrarna år som står långt ifrån arbetsmarknaden och som är i behov av samordnade insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Personer i målgruppen ska med stöd ha förutsättningar för att kunna klara arbetsförberedande/arbetslivsinriktad rehabilitering. De har ofta en komplex problematik och har och har haft svårigheter att tillgodogöra sig ordinarie myndigheters insatser. Samverkansteamets uppdrag Samverkansteamets uppdrag är att fatta beslut om deltagande i Plattform Norrköping eller att lämna en annan rekommendation. Detta görs utifrån en samlad bedömning om individen har förutsättningar att på egen hand tillgodogöra sig ordinarie insatser i verksamheterna eller om behov av koordinator finns. Vid 19 Norrköpings kompetensförsörjningsplan, Anna Lorentzon. Rapport Tillväxtverket 21 Utvecklingsstöd till socialt företag, Slutrapport, Veronica Höijer, Samtal med Veronica Höijer

12 de tillfällen då det inte kommer att bli aktuellt med deltagande lämnar Samverkansteamet en motivering och en rekommendation för fortsatt planering. Resultat I resultatdelen beskrivs omvärldsanalys och behovsanalys samt förslag på upplägg och genomförande av utökning av Samverkansteamets uppdrag, samordnad planering och försteg. Omvärldsanalys Utifrån syftet med förstudien har vi i omvärldsanalysen prioriterat att undersöka hur andra samordningsförbund arbetar med liknande frågor. Nedan presenteras det som vi bedömt som mest intressant utifrån förstudiens uppdrag och våra lokala förutsättningar. Vi har genomfört en telefonintervju med Meta Fredriksson-Monfelt förbundschef för Samordningsförbundet Samspelet samt haft telefonkontakt med projekt- och processledaren för insatsen Stegen Karlstad, Jennie Holmberg. Vi har också haft telefonkontakt med Magnus Axelsson, som sitter i Rådgivande teamet, Samordningsförbundet Södra Roslagen. Vi har gjort studiebesök och träffat Madeleine Öberg, förbundschef för Samordningsförbundet Västra Östergötland samt Mattias Bergström förbundschef för Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Vi har även gjort studiebesök hos Samordningsförbundet Östra Södertörn och där träffat Annika Falk, biträdande förbundschef och verksamhetsutvecklare ASF, Sophie Olsson, projektledare MIA samt Liselotte Bertel, verksamhetsledare resursrådet. Utöver detta har vi även inhämtat information från hemsidor, rapporter och utvärderingar. Öppen ingång Samordningsförbundet Östra Södertörn jobbar med Resursråd, en etablerad myndighetsgemensam plattform i kommunerna Tyresö, Haninge och Nynäshamn. I Resursrådet träffas representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och Landstinget varje vecka. Resursrådet samlar bilden av tidigare genomförda insatser i de olika myndigheterna och lämnar rekommendation om fortsatt planering om hur man kan gå vidare för att individen ska nå eller närma sig arbetsmarknaden. Resursrådet kan vara aktuellt då handläggaren tror att det kan finnas behov av samordnat stöd, eller stöd från en aktör som individen inte har kontakt med ännu. Det kan också vara aktuellt när personen inte är redo för insatser inom ordinarie verksamheter ännu, utan är i behov av förrehabiliterande insatser (försteg). 23 Samordningsförbundet Västerås har ett samordningsteam. Samordningsteamet Västerås ska ge stöd till individer att uppnå egen försörjning genom att erbjuda samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Till samordningsteamet ansöker individen samt en handläggare från någon av huvudmännen. Ett samtycke möjliggör 23 Samordningsförbundet Östra Södertörn, hemsida, 11

13 att ansökan kan lyftas och utbyte av uppgifter ske i samordningsteamet som består av alla fyra ingående myndigheters representanter. 24 I såväl resursrådet i Östra Södertörn som i samordningsteamet i Västerås är det en medarbetare som har sin hemanställning på Försäkringskassan som är verksamhetsledare respektive samordnare. I Samordningsförbundet Södra Roslagen har man en operativ individinsats, Rådgivandeteamet, som består av ett team med tjänstemän från respektive förbundsmedlem. Rådgivandeteamet bistår medborgaren med att få en helhetssyn och är rådgivande till denne och deras ordinarie handläggare. Rådgivandeteamet tar inte över handläggningen, de ger råd och hjälper till med samordningen. Rådgivandeteamet erbjuder den som ansökt ett möte tillsammans med dennes handläggare. Teamet består av handläggare från de olika parterna som ger råd till medborgare i kommunen avseende vilka insatser som är möjliga hos respektive part. Syftet är att stärka samordningen mellan parterna och underlätta för medborgaren att hitta rätt stöd hos rätt part. 25 Samordnad planering I Samordningsförbundet Samspelet i Karlstad har man jobbat ganska länge med det man benämner SAMSIP. Initialt har det varit ett verktyg som använts inför starten av insatser via Samspelet. I arbetet med SAMSIP har medarbetare hos huvudmännen kunnat vända sig till Samspelet för att få hjälp med att samordna SAMSIP och få stöd i form av en samtalsledare under mötet. Sedan hösten 2016 har ett arbete med att implementera och integrera verktyget hos alla parter (huvudmännen) skett. Målsättningen är att ett så kallat SAMSIP-ombud ska finnas hos alla huvudmän, som medarbetarna ska kunna vända sig till. Samtliga huvudmän kan vara och är initiativtagare till SAMSIP. I Samspelet har huvudmännen över lag varit positiva till SAMSIP genom hela processen, och upplevelsen är att den positiva inställningen ökar ju mer man använder sig av möjligheten till SAMSIP. 26 Under 2016 påbörjade Samordningsförbundet Västra Östergötland arbetet med utvecklandet av SAMSIP. SAMSIP innebär en utveckling av SIP-verktyget. Under hösten 2016 fattades beslut i Samordningsförbundet Västra Östergötlands styrelse om att utveckla det lagstadgade SIP-verktyget. Informations- och dialogtillfällen har under våren 2017 hållits för berörda chefer och medarbetare och nu pågår arbetet med utveckling av verktyget. Samordningsförbundet planerar för att SAMSIP ska vara användbart och tillgängligt tidigast från och med hösten Försteg I Samordningsförbundet Östra Södertörn har man under lång tid arbetet med flera insatser och stöd. Ett flertal av insatserna har möjliggjorts med projektmedel från Europeiska socialfonden (ESF). Östra Södertörn har nyligen beviljats projektmedel för MIA-projektet (Mobilisering Inför Arbete). Inom ramen för MIA bygger man vidare på befintliga, etablerade insatser. Syftet med projektet är bland annat att 24 Samordningsförbundet Västmanland, hemsida, 25 Telefonkontakt med Magnus Axelsson Södra Roslagen sitter i rådgivande teamet för Arbetsförmedlingen Samtal med Jennie Holmberg och Meta Fredriksson Monfelt, Samtal med Madeleine Örberg, förbundschef Samordningsförbundet Västra Östergötland

14 utveckla den myndighetsgemensamma plattformen utifrån varje förbunds lokala förutsättningar. Projektet påbörjades i april 2017 och förväntas pågå till och med augusti Resursrådet är alltid vägen in till insatserna i MIA. 28 Ett av de tidigare genomförda projekten är Resursmodellen Södertörn där huvudsakliga idén för projektet var att utveckla samverkansformer mellan offentlig verksamhet och sociala företag i syfte att vidga arbetsmarknaden för personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller lång tid i arbetslöshet. Projektet skulle leda till utveckling av socialt företagande vilket skulle bidra till fler och bättre arbetsträningsplatser. Det behövdes många fler arbetsplatser som kunde erbjuda lämpliga arbetsuppgifter, handledare och stöd som motsvarade målgruppens behov. Samverkansavtal tecknades under projekttiden med fem sociala företag vilket inneburit att projektet finansierat handledartjänster på de sociala företagen mot att Resursrådet fick placera deltagare för arbetsträning. Under projekttider förbättrades förutsättningarna för socialt företagande i samtliga tre kommuner, antalet företag växte, samarbetet mellan myndigheterna och de sociala företagen ökade och kontaktvägarna dem emellan förbättrades genom den centrala kontaktpunkten Resursrådet. Myndigheterna har genom projektet hittat egna kanaler till de sociala företagen och majoriteten av de deltagare som har arbetsträning hos de sociala företagen är placerade direkt via myndigheterna och inte via Resursrådet. 29 Samordningsförbundet Östra Södertörn och dess medlemmar ser fortsatt de sociala företagen som en viktig resurs vad gäller att möjliggöra för personer som står långt från arbetsmarknaden och som är i behov av försteg och arbetslivsinriktad rehabilitering att få det stödet. På samordningsförbundet har man en verksamhetsutvecklare för socialt företagande. 30 Av Samordningsförbundet i Norra Västmanland genomfördes ett projekt under 2016 med bakgrund av att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen märkt att det var alltför många långtidssjukskrivna som inte klarade deltagandet i det förstärkta samarbetet. Modellen hämtades av tidigare genomfört projekt, Samanda Plus, och fokus var på att öka deltagares motivation genom gruppverksamhet med lösningsfokuserade samtal under en period på fyra veckor. Projektet Mitt val genomfördes i liten skala men visade sig vara verkningsfullt som ett första steg för att bryta långtidssjukskrivning. Deltagarna fick bra verktyg att arbeta med, mer målfokus, nya insikter och minskad rädsla för gruppaktivitet. Mitt val fungerade också som en form av sorteringsfunktion då det var lättare att efter insatsen hitta rätt fortsatt stöd. 31 I Samordningsförbundet Centrala Östergötland finns insatsen Drivbänk. Insatsen har en koppling till grön näring och syftar till att öka deltagarens möjligheter att komma i anställning eller gå vidare till studier. Insatsen innehåller praktisk odling i visningsträdgården, teoretiska studier samt studiebesök och praktik vid företag inom grön näring. Projektet är på tre år och sker i samarbete mellan Samordningsförbundet Centrala Östergötland och Linköpings kommun. Dessutom samarbetar Drivbänk även med Naturbruksgymnasiet, bildningsförbundet Bilda samt de kommunala aktörerna Sankt kors och Jobb- och kunskapstorget. Möjlighet 28 Studiebesök Samordningsförbundet Östra Södertörn Slutrapport genomförande, Resursmodellen Södertörn, Annika Falk, biträdande förbundschef, Utvärdering av Projekt Mitt val arbetsförberedande insatser i Samordningsförbundet i Norra Västmanland, Marita Mossberg 13

15 för deltagaren att delta upp till ett år finns och insatsen är indelad fyra olika moduler. En koppling finns till Vreta Kluster samt till den ekonomiska föreningen Östgötamat, vilket bidrar till ett omfattande nätverk av företag som kan erbjuda studiebesök och/eller praktikplatser. 32 Aktiverande Christians Stål med flera skriver i Försteg: efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov att samverkansbehov handlar om att göra förstegsverksamheterna kända i organisationerna, förmedla kunskap mellan organisationerna och att fortsatt planering sker efter avslutad insats. Samverkan anses också viktig för att undvika att individer fastnar i en förstegsverksamhet. Respondenterna önskar enkel administration, inte för snäva inkluderingskriterier och att ingången till insatserna är tydlig. I denna rapport framgår att försteg inte bara är möjligheten att arbeta med något praktiskt, utan de är också till för att vara ett stöd för individen att reflektera över sina förmågor och önskemål om vart hen vill. Målet för själva försteget kan sägas vara att hitta rätt fortsatt insats för individen. Respondenterna i rapporten framför även att en förstegsinsats är en tillfällig insats med ett uttalat mål och att den ska leda till annan insats baserat på individens behov. Det önskas permanenta förstegsverksamheter som är strukturerade och innehåller regelbundna uppföljningar. 33 I Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering av Anna Hansdotter och Sofia Karlsson framkommer åsikter om att aktörer hos huvudmännen i Norrköping saknar projekt som REKO och ArkivData då de fyllde en funktion för personer som inte är redo för Arbetsförmedlingens insatser. I kartläggningen framkom även förslag om att använda Plattformen som en sambandscentral där man kopplar samman behovsanpassade insatser. Utöver detta framkom önskemål om motivationsinsats, vardagsrevidering, utredningsplatser, arbetslivsorientering samt modulbaserade insatser som går att avropa. 34 Frågan om försteg och behovet av detta har identifierats bland medarbetarna på Plattform Norrköping, men även i ovannämnda kartläggning där medarbetare på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Östergötland och i Norrköping kommun intervjuats. Under en workshop som anordnades av Samordningsförbundet Östra Östergötland hösten 2016 på Hemgården efterfrågades försteg i form av olika moduler. På samtliga Plattformars och Samverkansteams personaldag den 16 maj 2016 framkom under en open space-diskussion om försteg, önskemål om framförallt en mötesplats och vikten av att som människa få vara delaktig i ett socialt sammanhang och träffa andra människor. Arbetsplatsförlagda Långtidsarbetslösa personer med gymnasiekompetens har i många fall en inaktuell utbildning och/eller har varit frånvarande från arbetslivet så länge att deras kompetens inte längre är efterfrågad, aktuell eller relevant. Samtidigt minskar tillgången på utbildad arbetskraft vilket gör att arbetsgivarna kommer att få allt 32 Studiebesök Samordningsförbundet Centrala Östergötland, Försteg: efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov, Christians Ståhl, Isa Gustavsson, Elin Karlsson, Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering, Samordningsförbundet Östra Östergötland, Anna Hansdotter och Sofia Karlsson,

16 svårare att rekrytera. Det är utifrån detta nödvändigt att stötta gruppen långtidsarbetslösa för att säkerställa arbetsgivarnas behov av kompetens och möjliggöra för personer med lång tid i arbetslöshet att åter etablera sig på arbetsmarknaden. 35 Inom Samordningsförbunden i Östergötland finns planer på att genomföra en gemensam satsning kring arbetsgivararbetet inom länet i syfte att utveckla samarbetet med arbetsgivarna för att öka inkluderingen av utsatta grupper på arbetsmarknaden. Dialog har förts med Östsvenska handelskammaren som är intresserade av att ingå ett samarbete. Utgångspunkten för samarbetet är ett koordinatorteam (arbetsgivarkoordinatorer) som fungerar som en länk mellan näringslivet och myndighetsaktörerna (Arbetsförmedlingen och kommunala arbetsmarknadsenheter) och som arbetar efter framgångsprinciper identifierade i den arbetsgivarorienterade modell som presenteras i rapporten Vägen till arbetsgivarna. Lena Strindlund lyfter i Vägen till Arbetsgivarna att det finns en brist på arbetsgivare som har kunskap, vilja och förutsättningar att arbeta med arbetsmarknadsinkludering. Det finns behov av ökad förståelse för hur arbetsgivare ser på arbetsmarknadsinkludering av utsatta grupper och vad som påverkar deras inställning. 36 Regeringen har beslutat att genomföra en treårig satsning där totalt 60 mnkr tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser genom så kallade arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Tillväxtverket har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen utarbeta och genomföra ett nationellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta. 37 De arbetsintegrerande sociala företagen gör idag en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer som har varit arbetslösa länge. Regeringen bedömer att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar för att dessa företag ska bli fler och kunna växa. Målet med satsningen är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Regeringen har tidigare möjliggjort för fler personer att delta i arbetsträning, vilket är en viktig insats för att tillvarata befintliga arbetsintegrerande sociala företag. 38 Behovsanalys För att inhämta information om behov, förutsättningar och möjligheter för öppen ingång, samordnad planering och försteg lokalt i Norrköping har vi valt att genomföra samtal med olika respondenter hos huvudmännen och deltagare. Dessa samtal har genomförts utifrån förslag skapade med utgångspunkt i omvärldsanalysen. 35 Projekt NISA, Arbetsförmedlingen Vägen till arbetsgivarna, Delrapport, Lena Strindlund och Christian Ståhl, Tillväxtverket 38 Regeringen.se, 15

17 Öppen ingång/ Utveckla Samverkansteamet roll och uppdrag Chefer De samtal som förts med chefer från de olika huvudmännen visar att behovet av nuvarande Samverkansteam ser olika ut. I vissa fall ser man ett behov av Samverkansteamet i sig, i vissa fall ser man bara behovet av det i dess nuvarande form, som en inskrivningsgrupp inför deltagande i Plattform Norrköping. Från Försäkringskassans sida är det inte aktuellt med en utökning av Samverkansteamets roll om det rör diskussioner kring individers planering generellt. Andra chefer ser att det kan finnas ett värde i att öppna upp Samverkansteamet för att kunna få stöd i den fortsatta planeringen. Respondenterna från Försäkringskassan tycker inte att Samverkansteamet idag fungerar tillfredsställande och att mandatet varit otydligt. Medarbetare Från medarbetarna framförs att sammansättningen i Samverkansteamet är fortsatt viktig. Det är centralt vilka som är med och att dessa personer har en stor kunskap om den egna verksamhetens möjligheter och begränsningar samt ett engagemang för samverkansfrågor. Det uttrycks även en önskan om att status och mandat för representanterna ökar så att goda förutsättningar för uppdraget skapas. Deltagare En deltagare ansåg att det är viktigt att man får rätt insats i rätt tid, att det sparar resurser. Det framförs att det vore bra om myndigheter visste vad som finns, att det skulle kunna göra att man inte blir runtslängd så mycket. Deltagaren upplevde att myndigheter har dålig koll på varandra, vem som ansvarar för vad, att det är dålig koll på olika resurser. Det framfördes också att det är viktigt att myndigheterna pratar med varandra. Samordnad planering Chefer Responsen på förslaget om SAMSIP var övervägande positiv hos de chefer vi träffat. Det man lyft fram som en möjlig svårighet är att begreppet kan blandas ihop med SIP:en och att det kan ha negativa konsekvenser och göra användandet av såväl SIP som SAMSIP otydligt. Vi har dock även fått positiv respons på begreppet SAMSIP då vissa ser att det kan underlätta att inte tillföra ytterligare begrepp. Från Försäkringskassan lyftes att Samverkansteamet kan nyttjas som ett forum för att klargöra nätverket, inför SAMSIP. Medarbetare De medarbetare vi samtalat med är överlag positiva till förslaget om möjlighet till SAMSIP. Det lyfts bland annat att det är bra med stöd av samtalsledare. Det lyfts också att det är bra med möjlighet till samverkansmöten på olika sätt, på olika nivåer. 16

18 Deltagare En deltagare förde fram att det är positivt med personliga möten, att det underlättar. Hen ville se fler möten både mellan myndigheter och mellan myndigheter och individ. En deltagare påtalade även att det är svårt att veta att saker finns, att man inte känner till insatser och hen önskar mer information. Det lyftes även att rätt stöd tidigt sparar tid. En deltagare påpekade att det också är viktigt att ha ett stöd med. Det är viktigt med hjälp med kommunikationen som myndigheterna ser ut idag, det är svårt att nå fram själv. Försteg Chefer En chef lyfter att samverkan är viktigt men att det också är viktigt att ansvarsfrågan klargörs angående försteg. Vem har ansvar idag? Vem ska ha ansvaret? Vad har vi för insatser och stöd idag? Vad vill vi ha? Vad kan vi? Flera chefer uttrycker att det finns en bra samverkan myndigheter emellan och en vilja att samverka. Samtidigt är uppfattningen att det bland medarbetarna ibland saknas kunskap om insatser och stöd som finns att tillgå i den egna verksamheten och att det finns utvecklingsområden när det gäller den interna samverkan. Det finns fortsatt ingen tydlig vilja hos någon av huvudmännen att utveckla nya försteg som är öppna för flera än den egna målgruppen inom ramen för den egna ordinarie verksamheten. Ansvarsfrågan är oklar. Vid samtal lyfts bland annat önskan om att eventuella försteg ska vara väl avgränsade och enligt specifik metod. Det lyfts också att det kan vara bra med vissa ramar och att ha ett tänk kring process. Här efterfrågas även insatser där regelbundet deltagande förutsätts. Ett syfte som nämns är att bryta isolering och man vill inte ha lösningar där man låtsas vara något. En respondent påtalar behov av försteg som igångstartare, fokus på motivationshöjande insatser för att individen därefter ska kunna ta del av ordinarie stöd och insatser. Respondenter från olika verksamheter lyfter även att personer i målgruppen har olika behov av stöd. En respondent ser att det kan finnas många utrikesfödda i behov av stöd, en annan respondent lyfter fram personer med missbruk som en målgrupp. Det framgår också såväl vid samtal med kommunens chefer som vid samtal med Arbetsförmedlingens chefer och verksamhetsutvecklare att det finns svårigheter i matchningsarbetet för målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl. Vi har en stor målgrupp som inte är redo/anställningsbar ens när det gäller UVA i kommunen. 39 Medarbetare Medarbetarna har tidigare påtalat behov av försteg, men har fortsatt svårt att konkretisera vad det skulle kunna vara. Försteg definieras bland annat som stöd för de som inte kan ta del av ordinarie insatser på Arbetsförmedlingen. Det framkommer att medarbetarna ser behov av försteg där det finns möjlighet för individer att träna 39 Samtal med verksamhetsutvecklare Arbetsförmedlingen 17

19 upp sin arbetsförmåga. Medarbetarna lyfter också behov av mötesplatser för behovsgruppen i syfte att komma ut i sociala sammanhang, få träna på tider och få rutiner. Behovet av försteg uttrycks framförallt av medarbetare inom Arbetsförmedlingen och Norrköpings kommun. Från Försäkringskassan finns också ett stort intresse, framförallt av de aktiverande förstegen. Medarbetarna ser positivt på att det finns aktiviteter som både är aktiverande och kopplade till arbetsplatser. Från några av Plattformens medarbetare lyfts frågan om det kan bli svårigheter att dela upp stödet i Plattformen. Andra medarbetare inom Plattformen ser positivt på samma förslag då stödet idag kan ses som otydligt och det finns en önskan om att kunna utveckla förstegsdelarna. Deltagare Något som deltagarna lyfte var att det är viktigt med tidiga insatser, tidiga vägar vidare, när man blir sjuk. Att det är viktigt med insats så tidigt som möjligt. Ju längre tid som går ju mer tappar man och desto svårare blir det sedan att komma tillbaka. Deltagarna hade mycket positiva erfarenheter av att delta i gruppverksamhet, inte minst hälsogruppen på Plattform Norrköping, och de lyfte fram att det är bra med grupp för att inte känna sig ensam. Men det måste vara en liten grupp, maximalt tio personer. Vad gäller önskade insatser så pratade deltagarna om att små grejer kan påverka mycket, Men det fanns också en önskan om att finnas på riktiga företag och ha riktiga uppgifter. Man önskade en möjlighet att vara i snällskarpt läge. 18

20 Samverkansteam Förslag Utifrån uppdrag, omvärldsanalys och samtal med chefer, medarbetare och deltagare har vi utformat förslag som övergripande kan visas på följande sätt: Insatskatalogen Ordinarie verksamhet Plattform NKPG SAMSIP Koordinatorstöd Aktiverande försteg Mitt val ESL Hälsofrämjande aktivitet Försteg Arbetsplatsförlagda försteg Aktiverande försteg CSR Ostlänken Arbetsgivarkoordinatorer Utöka Samverkansteamets roll och uppdrag Vårt förslag om en öppen ingång innebär att Samverkansteamets uppdrag utökas från att behandla ansökan om deltagande i Plattform Norrköping till att lämna rekommendationer om fortsatt planering. Ingången till Samverkansteamet skulle då fortsättningsvis inte enbart vara en ansökan om deltagande i Plattform Norrköping utan en ansökan om stöd i planering framåt. Individen söker, tillsammans med kontakt från huvudman, till Samverkansteamet för att få stöd i planering. 40 Samverkansteamet gör en genomlysning och lämnar utifrån befintliga resurser och individens ansökan ett förslag om planering framåt. Denna rekommendation kan bestå av insatser och stöd i ordinarie verksamhet, Plattform Norrköping, SAMSIP och försteg. Eller en kombination av dessa. Förslaget innebär att en översyn görs av sammansättningen av Samverkansteamet. Vi ser ett behov av att Samverkansteamet omformas för att fylla det nya syftet och uppdraget. Förslaget innebär också att Samverkansteamet träffas med tätare intervall än i nuläget. Behovet av Samverkansteamet bedöms öka i och med den öppna ingången. 40 Se bilaga med exempel på hur ansökan kan utformas 19

21 Den nuvarande ansökningsblanketten till Plattform Norrköping har av såväl medarbetare som deltagare upplevts som omfattande och krånglig. I samband med en utökning av Samverkansteamets uppdrag och en mer öppen ingång till stöd i planeringen framåt förändras denna. Det blir en mindre omfattande ansökan med fokus på vad individen önskar för stöd framåt och på resurser och möjligheter för att närma sig arbete eller studier. Förändringen gör att det blir en enklare väg in, med mindre administration för medarbetare hos huvudmännen. Förslaget innebär att det även fortsättningsvis går att önska specifikt stöd till exempel koordinatorstöd i Plattform Norrköping. Detta för att möta samtliga huvudmäns behov och förutsättningar. En del i den tänkta förändringen är också att representanterna i Samverkansteamet får ett tydligare mandat i sitt uppdrag. Att en funktion/roll upparbetas så att inte samverkan blir knuten till specifika personer. I rapporten Försteg: efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov av Christian Ståhl med flera är en av slutsatserna att samordning av kontakter med förstegsinsatser inom respektive myndighet behöver bli bättre så att kontakten inte blir personbunden. 41 Ett utvecklingsområde är att Samverkansteamet arbetar mer riktat med att identifiera systemfel och vara länken mellan våra olika verksamheter. I representantens roll ligger att vara väl insatt i den egna verksamheten, att vara uppdaterad om förändringar i övriga huvudmäns verksamheter samt att återkoppla till hemorganisationen när systemfel uppmärksammas. Som stöd i Samverkansteamets arbete kommer framöver också insatskatalogen att finnas som möjliggör en överblick av insatser och stöd som finns att tillgå hos huvudmännen. Insatskatalogen blir också ett stöd vid den samordnade planeringen och för handläggare i de ordinarie verksamheterna. Syfte Genom att utöka Samverkansteamets uppdrag når vi en mycket bredare målgrupp och fler kan ta del av den resurs som Samverkansteamet i sig innebär. Syftet är att skapa en tydlig strukturell samverkan där huvudmännen behåller sitt respektive ansvar, men får stöd att tydliggöra och nyttja sina resurser samt utveckla samverkan som möjliggör att resurser kan samordnas. Förändringen syftar till att tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser samt att nyttja samtliga huvudmäns resurser så effektivt som möjligt. Mål Målet med att utöka uppdraget för Samverkansteamet är att tydliggöra och nyttja resurser och insatser på ett effektivt och strukturellt sätt. Rätt insats i rätt tid hos rätt huvudman, och vid behov samtidiga insatser från flera huvudmän. Långsiktig målsättning med att öppna ingången till Samverkansteamet är att fler människor når egen försörjning genom arbete eller studier. Målet är också att Samverkansteamets roll och funktion stärks i såväl Samverkansteamet som i hemorganisationerna. Att vi får effektivare 41 Försteg: efterfrågan, erfarenheter och utvecklingsbehov, Christians Ståhl, Isa Gustavsson, Elin Karlsson,

22 Samverkansteam och att vi fokuserar på resurser hos individen som ansöker om stöd i den fortsatta planeringen framåt. Målgrupp Samtliga individer som ingår i målgruppen för Samordningsförbundet Östra Östergötland. Arbetssätt/metod Ett resursrådgivande team med fokus på att hitta lösningar för individen. Detta görs genom att Samverkansteamet omformas, samtliga representanter genomför utbildning i lösningsfokuserat arbete och strukturen under mötet förtydligas med samtalsledare. Representanterna har med sig sina datorer för att möjliggöra informationsinhämtning under mötet. Förslag på genomförande Förändringen av Samverkansteamet påbörjas under hösten Förändringsprocessen leds och hålls samman av Plattformens representanter i Samverkansteamet. Processen inleds med att teamets sammansättning omformas och mötestillfällena utökas. Teamet genomgår gemensam utbildning, särskild utbildning riktas även till samtalsledarna. För att möjliggöra utökning av uppdraget behöver Samverkansteamet jobba med det ändrade fokus som stöd i planering innebär och ny ansökan måste utformas och förankras hos huvudmännen. En omformning av samverkansteamet skulle kunna innebära att följande verksamheter skulle utgöra grundstommen i teamet som träffas varje vecka: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Arbetsmarknads-och vuxenutbildningskontoret, Socialkontoret och representant från Primärvården. Övriga nuvarande representanter föreslås bjudas in vid behov och vid behov bistå med information inför Samverkansteamet som inhämtas av teamet. En omfattande informationsinsats behöver genomföras under hösten 2017 för att informera om de förändringar som är på gång. Utveckla Plattform Norrköping I Plattform Norrköping är fokus idag att deltagaren behöver koordinatorstöd. Inom Plattformen arbetar medarbetarna mycket med försteg, men dessa utformas individuellt efter varje deltagares behov. Sedan starten har en löpande diskussion om den målgrupp Plattform Norrköping möter och arbetar med pågått vilken intensifierades under våren I Plattform Norrköping finns en beslutad riktlinje om stöd under ett års tid, det har varit svårt att hålla denna tidsram. Utifrån ovanstående föreslås att stödet i Plattform Norrköping renodlas till att bestå av två delar: Koordinatorstöd Aktiverande försteg 21

23 Syfte Syftet med att renodla stödet i Plattform är att rikta rätt stöd till rätt målgrupp. Att erbjuda koordinatorstöd för den grupp som är i behov av och redo för det. Vidare är syftet att inom ramen för Plattform Norrköping möta behovet av försteg för de individer som inte samtidigt har behov av eller är redo för koordinatorstöd. Mål Att erbjuda rätt stöd till rätt individ. Att fler individer får ta del av de försteg som idag ryms och utvecklas inom Plattform Norrköping, samt att utveckla arbetssätt och metoder för såväl koordinatorstödet som de aktiverande förstegen. Plattform Norrköping Koordinatorstöd Aktiverande försteg Målgrupp Målgrupp är personer i åldrarna år som står långt ifrån arbetsmarknaden och som är i behov av samordnande insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Aktuell person ska bedömas kunna ha förutsättningar att över tid med stöd kunna klara av arbetsförberedande/arbetslivsinriktad rehabilitering. Vid bruk/missbruk ska personen ha en pågående behandlingskontakt så länge behovet består för att kunna tillgodogöra sig arbetsförberedande/arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen har ofta en komplex problematik och har svårigheter att tillgodogöra sig ordinarie myndigheters insatser. Det finns ofta behov av stabilitet i vardagen för att kunna ta del av ordinarie resurser. I ordinarie verksamhet har samverkanslösningar provats men har varit otillräckliga eller bedöms ej vara lämpliga för personen. 22