Häftet är översatt och tryckt med finansiellt stöd från Sanofi Genzyme Sverige. Grafisk design: Byråservice AS. Box 30052, Stockholm

Transkript

1 FABRYS SJUKDOM

2 Detta häfte är framtaget av Senter för sjeldne diagnoser och Fabry teamet, Oslo Universitetssykehus samt Fabry teamet, Haukeland Universitetssykehus, Norge. Häftet är översatt och tryckt med finansiellt stöd från Sanofi Genzyme Sverige. Grafisk design: Byråservice AS Box 30052, Stockholm 2

3 Innehåll Inledning... 5 Vad är Fabrys sjukdom... 6 Symptom och sjukdomsutveckling... 8 Fabrys sjukdom och ärftlighet Hur testar man för Fabrys sjukdom Behandling av Fabrys sjukdom Ordlista

4 4

5 Fabrys sjukdom inledning När en person får besked om att hon eller han har Fabrys sjukdom, är det vanligtvis många frågor och funderingar som dyker upp, både hos den som fått diagnosen men även hos anhöriga och vänner. Vi hoppas att detta häfte kan ge information som gör det lättare att förstå vad det innebär att ha denna sjukdom. Du kommer att hitta en närmare förklaring till vad Fabrys sjukdom är, hur sjukdomen kan påverka kroppen och vad du bör vara uppmärksam på. Man har känt till Fabrys sjukdom i mer än 100 år men den är den fortfarande okänd för många. Den drabbar i genomsnitt 2 av I Sverige känner man till ca 60 personer som har Fabrys sjukdom. Fabrys sjukdom beskrevs första gånger 1898 av läkarna Johannes Fabry och William Andersson. Båda beskrev sjukdomen som en hudåkomma på grund av de röda prickarna i huden (angiokeratom). I dag vet man att denna sjukdom kan drabba flera organ, t.ex. njurarna, hjärtat och hjärnan och att sjukdomen är ärftlig. Då få känner till sjukdomen och att sjukdomsförloppet kan variera mycket från person till person upplever många att det tar lång tid från det att man får första symtomet tills man får sin diagnos. När väl en person fått diagnosen Fabrys sjukdom är det inte ovanligt att man hittar fler personer inom samma familj på grund av ärftligheten. Från 2001 finns det möjlighet att behandla Fabrys sjukdom. Mer information om detta hittar du i kapitlet om behandling. Om du fortfarande har frågor om Fabrys sjukdom när du läst detta häfte hittar du i slutet av häftet kontaktinformation till Fabrymottagningar dit du kan vända dig. Alla ord som är markerade i häftet finns listade i ordförklaringen på sidan 18. 5

6 Vad är Fabrys sjukdom Fabrys sjukdom är en ovanlig ärftlig och kronisk sjukdom. Fabrys sjukdom tillhör de lysosomala inlagringssjukdomarna och orsakas av på brist på ett enzym. Enzymbristen medför att vissa kemiska substanser i kroppens celler inte bryts ned utan i stället lagras i cellerna och på sikt skadar cellernas funktion. Enzymet som saknas vid Fabrys sjukdom heter alfa-galaktosidas A. Bristen på enzymet leder till att den kemiska substansen globotriaocylceramid, GL3 lagras in. Skador på cellerna ses ibland annat i njurarna och hjärtat men det är också vanligt att se inlagringar i blodkärl i huden, ögonen och nervsystemet, svettkörtlar och mag-tarmkanalen. Du kan läsa mer om de enskilda symtomen på följande sidor i häftet. 6

7 7

8 Symtom och sjukdomsutveckling Fabrys sjukdom påverkar flera av kroppens organ och de första symtomen kan debutera redan i domen. Det är inte så enkelt att förutse sjukdomsförloppet eftersom det varierar från person till person och kan uppträda olika hos män och kvinnor. Det innebär att familjemedlemmar kan uppleva sjukdomen helt olika. Man kan också se att olika mutationer kan ge olika sjukdomsförlopp. Därför kan den mutation, genotypen man har ibland säga något om hur sjukdomen kan komma att utvecklas. Eftersom sjukdomen är så ovanlig och på grund av att man inte är van vid att sätta de olika symtomen i ett sammanhang, är det lätt att symtom vid Fabrys sjukdom förväxlas med andra sjukdomar. T.ex. kan trötthet hos förväxlas med brist på sömn, återkommande smärta förväxlas med växtvärk. Längre fram i kapitlet beskrivs de vanligaste symtomen vid Fabrys sjukdom. Tänk på att symtomen varierar från person till person och att alla inte nödvändigtvis drabbas av allt. Smärta Smärta är ett typiskt tecken vid Fabrys sjukdom och börjar ofta redan i domen. Den beskrivs ofta som intensivt brännande och utstrålande till fingrar och tår. Smärtan kan variera från milda stickningar i händer och fötter, akroparestesier till intensiva så kallade Fabrykriser som leder till sjukhusinläggning. Ett smärtanfall kan utlösas av fysisk ansträngning, infektioner, feber, trötthet eller stress. I vuxen ålder kan smärtorna avta eller försvinna helt. Detta beror troligtvis på att nervfibrerna blir skadade allt eftersom sjukdomen utvecklas. 8

9 Nedsatt förmåga att svettas Personer med Fabrys sjukdom kan ha nedsatt förmåga att svettas. Det gör att man är känslig för värme och det kan leda till återkommande feber och smärtepisoder. Barn och ungdomar med dessa symtom kan känna obehag vid fysisk aktivitet som till exempel gymnastik eller idrott. Därför är det viktigt att lärare och tränare får information så att de kan anpassa träningen för varje individ. Mage-tarmkanalen Symptom från mage-tarmkanalen är vanligt och kan innefatta diarré, krampliknande magsmärtor, förstoppning, illamående och kräkningar. Symtomen kan börja redan i domen. Njurarna Det är vanligt att man i vuxen ålder utvecklar njursjukdom. Det är vanligare hos män än hos kvinnor och ofta får kvinnor symtom från njurarna något senare än män. Försämringen beror på inlagringar i njurarna. Processen startar redan i domen men det kan ta många år innan man märker några symtom. Så småningom kan njurarna helt sluta att fungera (njursvikt) och det kan bli nödvändigt med dialys eller njurtransplantation. Din läkare kommer att följa upp din njurfunktion för att kunna ge dig lämplig behandling. Hjärtat På samma sätt som njurarna blir påverkade kan man också få symtom från hjärtat. Symtomen kan vara trötthet och känsla av syrebrist under ansträngning. Det kan bero på att väggen i den vänstra hjärtkammaren blir förtjockad och det leder till försämring av hjärtfunktionen. Hjärtklaffarna kan också bli påverkade. Ett annat tecken på hjärtsjukdom kan vara oregelbunden puls och kärlkramp. Tecken på hjärtsjukdom kan upptäckas vid hjärtundersökning innan man får symtom. 9

10 Hjärnan Fabrys sjukdom kan ge symtom som yrsel, illamående, huvudvärk, hörselnedsättningar och tinnitus. Detta beror på inlagringar i de tunna blodkärlen i hjärnan. Det finns även en ökad risk för stroke. Hud Ett av det mest synliga tecknet på Fabrys sjukdom är mörkröda prickar som beror på förändringar i hudens blodkärl. Angiokeratom som prickarna kallas kan variera i storlek från knappnålsstora till flera millimeter. De kan sitta överallt på kroppen men framför allt i området mellan midjan och knäna och kan även ses i munnen. Prickarna visar sig oftast först under domen eller tonåren och räknas som ett klassiskt tecken på Fabrys sjukdom. Hudförändringarna gör inte ont och är ofarliga. Ögonen Förändringar i ögonen ses hos nästan alla med Fabrys sjukdom. Det vanligaste är att det sker inlagringar i hornhinnan. Synen brukar inte bli påverkad. Påverkan på psyket och livskvaliteten Som andra kroniska sjukdomar kan också Fabrys sjukdom förknippas med psykisk belastning. Det kan vara svårt att acceptera en sjukdom som man ska leva med resten av livet, och som för många kräver en livslång behandling. Man kan bli ledsen, uppleva depressioner, känna hopplöshet, passivitet och irritation. Smärtor kan vara ett stort problem och därför är det viktigt att prata med läkaren om möjligheterna till smärtbehandling. Professionell hjälp via en terapeut, antingen individuellt eller tillsammans med familjen, kan också vara till stor hjälp. 10

11 11

12 Fabrys sjukdom och ärftlighet För att bättre kunna förklara hur Fabrys sjukdom ärvs skall vi titta närmare på hur människans arvsanlag, gener fungerar. Alla människor har tusentals gener. Generna bestämmer alla våra egenskaper som t.ex. hårfärg, kroppsbyggnad, och anlag för sjukdomar. Generna överförs från generation till generation, från föräldrar till. Generna finns i cellkärnan i alla kroppens celler. Här ligger de som pärlor på ett snöre i välordnade strukturer, så kallade kromosomer. Normalt har man 46 kromosomer i varje cell. 23 st kommer från mamman och 23 st kommer från pappan. Två av dessa kromosomer, X och Y bestämmer om det skall bli en pojke eller flicka. Män har en X-kromosom från mamman och en Y-kromosom från pappan. (XY) Kvinnor har två X-kromosomer, (XX), en var från sina föräldrar. På X-kromosomen sitter bland annat genen för alfa-galaktosidas A. Förändringar, mutationer i denna gen kan leda till att kroppen inte kan producera enzymet i tillräckliga mängder. Eftersom kvinnor har två X-kromosomer har kvinnor med Fabrys sjukdom både en defekt gen och en normalt fungerande gen. Vanligtvis producerar den normala GLA-genen en normal mängd enzym. Man trodde tidigare att kvinnor med Fabrys sjukdom, på grund av att de hade en normal GLA-gen, bara var bärare av sjukdomen, och inte själva blev sjuka. Hos en del kvinnor kan dock enzymaktiviteten vara nästan lika låg som hos män. Senare forskning visar att kvinnor kan utveckla samma symtom som män även om symtomen ibland kan vara mildare och uppstå senare i livet. I figur 1 kan du se hur Fabrys sjukdom ärvs, beroende på om det är mamman eller pappan som har sjukdomen. 12

13 Far har Fabrys sjukdom Mor har Fabrys sjukdom Har Fabrys sjukdom Har inte Fabrys sjukdom Har inte Fabrys sjukdom Har Fabrys sjukdom X F Y X X X Y X X F X X F X Y X X F X Y X X X Y X X F X F Y Har Fabrys sjukdom Dotter (25%) Har inte Fabrys sjukdom Son (25%) Har Fabry sjukdom Dotter (25%) Har inte Fabrys sjukdom Son (25%) Har inte Fabrys sjukdom Dotter (25%) Har inte Fabrys sjukdom Son (25%) Har Fabrys sjukdom Dotter (25%) Har Fabrys sjukdom Son (25%) Fig. 1 13

14 Om pappan har Fabrys sjukdom kommer alla hans döttrar att ärva anlaget för sjukdomen men ingen av sönerna. Detta beror på att döttrarna ärver pappans X-kromosom där anlaget för sjukdomen finns, och sönerna ärver pappans Y-kromosom som är frisk. Om mamman har Fabrys sjukdom kommer alla en ha 50 % risk för att ärva sjukdomen då de antingen ärver mammans friska X-kromosom eller den X-kromosomen som bär på anlaget för sjukdomen. Genetisk vägledning Om du vet att du har Fabrys sjukdom och planerar att bilda familj har du antagligen frågor kring detta. Du kan då be om vägledningssamtal hos en medicinsk genetiker som kan ge dig råd om hur du skall förhålla dig till sannolikheten för ärftlighet av Fabrys sjukdom i din kommande familj. Din ansvariga läkare kan hänvisa dig var du skall vända dig. Eftersom du nyligen har fått diagnosen kanske fler personer i din familj och släkt behöver testa om de har Fabrys sjukdom. Med hjälp av ett släktträd kan man på ett enkelt sätt få översikt över vem som kan ha Fabrys sjukdom. Se figur 2 för ett exempel på släktträd. 14

15 15 Fig. 2 Släktträd Man Kvinna Fyll i ets kön Har Fabrys sjudom Har Fabry sjukdom Har Fabry sjukdom morfar farfar Far syskon syskon syskon syskon syskon jag själv syskon mormor farmor Mor bamn

16 Hur testar man för Fabrys sjukdom? Vid misstanke om Fabrys sjukdom, antigen på grund av symtom eller för att personen har en släkting med sjukdomen är det vanligt att man tar blodprov och urinprov. Man mäter enzymets aktivitet (α-galaktosidas A) i blodprovet och ansamling av restprodukter i blod och urin. Eftersom kvinnor med Fabrys sjukdom oftast producerar en viss mängd enzym, kan bara en undersökning av Fabrygenen klarlägga om hon har Fabrys sjukdom. Behandling av Fabrys sjukdom Fabys sjukdom kan i dag behandlas med enzymersättningsterapi (ERT). Enzymersättningsterapi går ut på att det defekta eller saknade enzymet ersätts med rekombinant framställt enzym. Enzymet ges i dropp var 14:e dag. Till en början ges behandlingen på sjukhus eller vårdcentral, men en del personer med sjukdomen lär sig sedan att sköta den själv. Behandlingen är troligen livslång. Studier har visat att enzymersättningsterapi kan minska smärtor och magproblem, stabilisera njurfunktion och möjligen förhindra allvarlig njursvikt om behandlingen startas i tid. Om inte sjukdomen gått för långt kan man se en förbättring av flera olika symtom. Det är viktigt att starta behandling av Fabrys sjukdom så tidigt som möjligt för att minska risken för allvarlig hjärt och njursjukdom senare i livet 16

17 I bland kan man även behöva andra läkemedel. Smärtor i händer och fötter kommer ofta vid feber eller när kroppstemperaturen stiger vid ansträngning. För att minska febern och smärtorna kan febernedsättande och värkstillande medel användas. Smärtorna kan också behandlas med andra typer av läkemedel. Hudförändringarna kan behandlas med laser. De flesta av patienterna med Fabrys sjukdom har normalt eller lågt blodtryck, men någon kan ha högt blodtryck. Detta kan speciellt förekomma vid allvarlig njursjukdom. Äggvita i urinen (proteinuri) är ett tecken på njursjukdom. Det är viktigt att få behandling för högt blodtryck. Vid allvarlig njursvikt kan det bli aktuellt med dialys eller njurtransplantation. 17

18 Ordlista Alfa-galaktosidas (α-galaktosidas A) Ett enzym som har till uppgift att bryta ned särskilda fettliknande substanser, huvudsakligen globotriaosylceramid (GL-3/GB3) i cellerna. Akroparestesi Störningar av känseln i händer och fötter, kan upplevas som stickningar, domningar eller smärtor. Angiokeratom Purpurfärgade hudförändringar i form av prickar. Hos patienter med Fabrys sjukdom förekommer angiokeratom oftast i området mellan midjan och knäna, så kallade badbyxområdet. Angiokeratom kan också uppkomma på händerna eller på insidan av läpparna. Dialys Rening av blodet. Hos patienter med allvarliga njursjukdomar måste en dialysapparat överta njurarnas uppgift genom att filtrera avfallsämnen från blodet. DNA Engelsk förkortning för DeoxyriboNucleic Acid, på svenska deoxyribonukleinsyra. DNA utgör människans arvsmassa. DNA innehåller information om människans kroppsliga egenskaper. Man har samma arvsanlag hela livet. Vi överför vårt DNA till våra och på så sätt går egenskaper i arv från generation till generation. 18

19 Enzymer Proteiner som möjliggör kemiska processer i kroppen. Varje enzym har en speciell uppgift och reagerar bara med ett särskilt kemiskt ämne, precis som en nyckel som bara passar till ett särskilt lås. Om ett enzym saknas, kan inte ett annat enzym överta dess uppgift. Fabry kriser Kraftiga, anfallsvisa smärtor, som börjar i händer och fötter och sprider sig till andra delar av kroppen. Smärtanfallen kan hålla i sig från ett par minuter till flera dagar. De kan utlösas av infektioner, fysisk rörelse, trötthet, stress och väderförändringar. Fabrykriserna minskar som regel i vuxen ålder eller försvinner helt. Smärtorna uppstår förmodligen på grund av inlagringar av fettämnen i nervfibrerna. Gen En gen är en bit arvsmassa (DNA) som kodar för en bestämd egenskap, t.ex. hår- och ögonfärg eller enzymer. Defekter (=mutationer) i en gen kan leda till sjukdom, t.ex. Fabrys sjukdom. Genetik Genetik är läran om hur egenskaper går i arv. Genotyp Genotyp beskriver vilka gener/genvarianter som en organism bär på. 19

20 20

21 Globotriaosylceramid (GL-3/GB3) Ett särskilt fettämne som lagras in i cellerna vid Fabyssjukdom. Kromosom Hela arvsanlaget är uppdelat i enheter som kallas kromosomer. Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl. Hos människan består hela arvsanlaget av 46 kromosomer eller 23 kromosompar. Vi har två uppsättningar av varje kromosom. I varje kromosompar har vi en kromosom från mamma och en från pappa. Det 23:e kromosomparet är könskromosomerna och de avgör om man blir en flicka eller pojke. Flickor har två X-kromosomer och pojkar har en X-kromosom och en Y-kromosom. Kromosomer består av gener, som bildas av DNA. Kromosomer är bärare av den genetiska information som avgör alla kroppens kännetecken, t.ex. kön, ögon- och hårfärg. Lysosomer Lysosomer är små enheter som finns i alla celler i kroppen utom i de röda blodkropparna och kan ses som cellernas återvinningsstation. Mutation Spontan eller medfödd förändring av arvsmassan. 21

22 Kontaktinformation Vuxna: Stockholm Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, tel Göteborg Fabrycentrum (CEM) Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, tel Uppsala Mottagningen för metabola sjukdomar (MMS) Akademiska sjukhuset, Uppsala, tel Barn: Göteborg Centrum för medfödda ämnesomsättningssjukdomar, Drottning Silvias och ungdomssjukhus, Göteborg, tel Stockholm Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, tel Patientföreningen för Fabrysjuka i Sverige är medlem i Riksförbundet Sällsynta diagnoser och samarbetar också med föreningarna i de övriga nordiska länderna, epost info@fabry.se, 22

23 Egna noteringar 23

24 För beställning kontakta: SANOFI GENZYME, Lindhagensgatan 120, Box 30052, Stockholm, vxl GZSE.FABR _APRIL 2016