Delårsrapport 2017 Räddningstjänsten Dala Mitt

Transkript

1 Dnr 900 Färre ska dö vid olyckor Färre ska skadas och mindre ska förstöras vid olyckor Färre olyckor ska inträffa Delårsrapport 2017 Räddningstjänsten Dala Mitt Direktionen för Räddningstjänsten Dala Mitt

2 Innehållsförteckning Missiv Sid 1 Innehållsförteckning Sid 2 Vision och målsättning Sid 3 Sammanfattning av verksamheten Sid 4 Uppföljning av målsättning Sid 5 6 Organisationsbeskrivning Sid 7 8 Budget 2017 Sid 9 Ekonomisk uppföljning 2017 Sid 10

3 Vision Alla flickor, pojkar, kvinnor och män i Borlänge, Falun Gagnef och Säter bidrar till att kommunerna präglas av en trygg och säker miljö. Engagemang och förtroende för säkerhetsarbetet för de som bor, vistas och verkar i kommunerna, förstärks genom skapande av en interkommunal helhetssyn på det samlade olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänsten. Personalen i kommunerna är välutbildad och arbetar kostnadseffektivt för att i första hand förhindra olyckor och därefter, genom effektiva insatser, begränsa dess följder. Målsättning I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner skall olyckorna över tid minska. RDM har en ledarroll i att utveckla arbetet mot ett tryggare samhälle och samarbetar därför med medlemmarna. Genom flexibla styrdokument och arbetsprocesser skall mesta möjliga koncernnytta och effektivitet eftersträvas. Det olycksförebyggande arbetet inriktas främst mot att förebygga bränder varvid olycksutredningar ges särskild uppmärksamhet. Men erfarenheter, kunskaper och färdigheter i andra sammanhang nyttjas också i samarbetet med medlemmarna och andra organisationer för att främja en säkrare miljö för de flickor och pojkar, kvinnor och män som vistas i kommunerna. Det skadeavhjälpande arbetet fokuseras mot ett minskat lidande för de drabbade samt för att minska skadornas omfattning på egendom och miljö. Detta sker bland annat genom effektivare räddningsinsatser, kortare insatstider och bättre ledning av räddningsarbetet. Särskild vikt läggs vid att efter olyckor låta erfarenhetsåterföring bidra till bättre och annorlunda övningar för effektivare framtida räddningsinsatser. Olycksfrekvensen mäts i relation till invånarantal och andra omständigheter som kan påverka förutsättningarna att nå målet. Samhällseffekterna av RDM:s och medlemmarnas gemensamma arbete mäts och sätts även i relation till olyckornas omfattning, komplexitet och dess kostnader. Utöver vad som beskrivs om den övergripande målsättningen ovan har medlemmarna våren 2014 riktat ett krav på RDM att inom nuvarande handlingsprogramsperiod ( ) anpassa organisationen till den kommungemensamma riskbild som råder för medlemskommunerna. Konkret innebär detta att; - Styrkan i Säter (station 1400) utökas från ett befäl och tre brandmän (1+3) till Styrkan i Gagnef (station 1700) utökas från 1+2 till 1+4. Genomfört Den initiala förmågan för vissa typolyckor i Borlänge tätort höjs från 1+5 till 1+6.

4 1 Sammanfattning av verksamheten 2017 Genom samverkan med medlemmarna och andra aktörer verkar RDM för att målsättningen nås. Verksamheten ses ur ett före- under och efterperspektiv i förhållande till en olyckshändelse. Arbetet fördelas över de avdelningar och enheter som beskrivs nedan och har anknytning till de lagar som nämns i förbundsordningen. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE) samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Avdelningarna arbetar med; Myndighetsutövning i syfte att förebygga bränder. Undersökning av olyckor och analys av risker. Information, rådgivning och utbildning som stöd till flickor, pojkar, kvinnor och män. Att utföra räddningstjänst. Dessutom utför RDM andra uppdrag åt medlemmar och icke medlemmar. Dessa uppdrag sammanfattas som; Uppdragsverksamhet. I uppdragsverksamheten ingår bland annat, sjukvårdsuppdrag i formen I Väntan På Ambulans (IVPA) och att genomföra en rad utbildningsuppdrag, till exempel via ett Räddningsgymnasium vid Bysjöns utbildningscenter. Samordning av övrigt olycksförebyggande arbete, utförs av medlemmarna själva men RDM stöttar kommunerna i det arbetet. Med anledning av den flyktingsituation som råder inom RDM:s medlemskommuner och inom länet i övrigt kan målsättningar inom respektive avdelning behöva omprövas eller omprioriteras. Bedömningar av behoven att göra förändringar i målen görs över tid medan den övergripande målsättningen som satts över hela mandatperioden ligger fast. Detsamma gäller de båda delprogrammen som RDM haft ansvaret att upprätta, Handlingsprogram för brandskydd och Handlingsprogram för räddningstjänst i medlemmarnas kommungemensamma Handlingsprogram för Trygghet och säkerhet.

5 1.1 Uppföljning av målsättning Direktionen följer upp målsättningen vid direktionsmöten. Rapport lämnas till medlemmarna vid varje tertial, delårsrapport och årsredovisning. Från målsättningen ovan rapporteras resultat med analys och förslag till åtgärder för utveckling. Därutöver sammanträder medlemmarnas samordningsgrupp med RDM:s tjänstemannaledning 3-4 gånger per år. Resultatet av dessa sammanträden rapporteras direkt till kommundirektörerna. Under det första halvåret 2017 har RDM varit hårt ansträngt. Samarbetsprojektet med Västerbergslagens räddningstjänst, den utdragna konflikten med anledning av det nya RiB-avtalet, RiB-17 och sotningssituationen i framförallt Borlänge men även i Gagnef har inneburit att det löpande och normala arbetet fått stå tillbaka. Målsättningarna i avdelningarna har därmed efterhand fått prioriteras om och ett hårt arbete med att komma ikapp med den ursprungliga målsättningen pågår. Flera vakanser (föräldraledigheter och prova nytt jobb) och pensionsavgångar med efterföljande personalomsättning underlättar inte situationen. Detta blir särskilt kännbart vid Samhällsskyddsavdelningen där spetskompetensen finns i de olika arbetsområdena. Att över tid arbeta på detta sätt sliter hårt på personalen och är inte hållbart i längden om RDM även fortsättningsvis skall vara en arbetsplats med en god arbetsmiljö. Beträffande ekonomin så följer RDM budget övergripande ganska väl. Men det spretar en del inom budgetramen. Detta kan främst härledas till ökade personalkostnader för RiB-17 och uteblivna intäkter för myndighetsutövning vilka båda påverkar resultatet negativt. Detta balanseras till del av de personalvakanser som förstås sänker personalkostnaderna men å andra sidan påverkar förmågan till måluppfyllnad. Den kalla och i viss mån våta sommaren har också bidragit till låga kostnader för bränder i skog och mark. Skogsbränder är mycket kostsamma då de ofta kräver stor personalvolym under lång tid. En försiktig prognos om ett underskott för helåret om 600 tkr finns för tillfället. Sammantaget och med vetskap om att det är drygt tre månader kvar på verksamhetsåret bedöms ändå RDM kunna hålla den grad av trygghet och skydd som vision och målsättning ovan ger uttryck för. I stora drag får flickor, pojkar, kvinnor och män i medlemskommunerna det de kan förvänta sig av sitt räddningstjänstförbund även om effektiviseringar och förbättringar av olika slag alltid kan genomföras. Uppföljning av målen som beskrivs i den svagt röda rutan ovan kan utläsas i underpunkterna nedan. Detaljerade målsättningar nedbrutna till mer mätbar nivå och uppföljning av dessa finns vid de olika avdelningarna. Leif Andersson Förbundschef

6 1.1.1 Utveckling olycksfrekvens Resultat Perioden jan-aug 2017 Olyckstyp / År januari-aug Trend Kommentar medel index 2017 Brand i byggnad Nedåtgående trend med undantag för fjolåret 115 0,92 Brand ej i byggnad Ökande efter två års minskning 188 1,16 Brand i fartyg eller fordon utomhus ,00 Brand i avfall eller återvinning ,00 Brand i skog eller mark ,00 Annan brand ,00 Trafikolycka Uppåt senaste 4 åren, höga tal för 2016 & ,36 Utsläpp av farligt ämne Minskar, de små insatserna finns på raden under 31 0,22 Begränsat utsläpp av drivmedel Triviala händelser 3 10,00 Drunkning-/tillbud Minskar efter två år med relativt många insatser 7 0,87 Annan nödställd person Ganska stabilt förutom de två senaste åren 17 0,89 Automatlarm, ej brand/gas Minskning från ,94 Sjukvårdslarm Uppåtgående trend 406 1,27 Övriga larmtyper Marginell minskning från fjolårets toppnotering 246 1,13 Totalt Minskning från fjolårets rekord men ökande trend ,12 Förstahjälpen larm Högt antal Fara för liv larm Klart färre larm än senaste 4 åren Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss ej nödläge Annan olycka eller tillbud uppdrag Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Annan olycka Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning Självmord eller självmordsförsök 6 Annan händelse utan risk för skada 78 Annan naturolycka 2 Läckage från vattenledning 1 Fastklämd person 1 Övriga larm 114 Analys Trenden att brand i byggnad minskar över tid är otvetydig. Brand i byggnad är det enda område där RDM har ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande. Man kan dra slutsatsen att förebyggande arbete mot brand faktiskt ger resultat för till det faktum att antalet bränder minskar skall läggas att befolkningen i de fyra medlemskommunerna ökat stadigt under de tio år som tabellen omfattar. Trafikolyckorna ökar i antal samtidigt som trafikflödet ökar vilket är mer logiskt. Detta stärker analysen om att RDM med ett fortsatt brandförebyggande arbete kan sänka bostadsbrändernas antal ytterligare. Avseende bränderna utomhus kan sannolikt antalet anlagda bilbränder förklara antalsökningen. Anlagda bilbränder kan förmodligen inte påverkas nämnvärt genom ett bättre brandskyddsarbete. Där behövs ett bredare arbete då orakerna till anlagda bilbränder förmodligen har ekonomiska och sociala orsaker. Men även i det förebyggande arbetet på det sociala området kan RDM spela en betydande roll med ett aktivt deltagande i olika kommunala satsningar. Människan bakom uniformen i Borlänge är ett exempel på detta.

7 Åtgärder för utveckling - Fortsätta och om möjligt öka ansträngningarna i det brandförebyggande arbetet för skydd mot bostadsbränder. Gärna i samarbete med medlemskommunerna. - Hitta fler vägar där RDM tillsammans med kommunerna kan bidra med arbetstid för trygghet och säkerhet inom kommunerna Samarbetet mellan medlemskommunerna och RDM Resultat Räddningsgymnasiet vid Bysjöns utbildningscenter har startat ett nytt läsår med nya elever i årskurs 1 från Falu Frigymnasiet där intresset ökat för programmet. Hagagymnasiet i Borlänge fasar ut sitt program vilket gör att inga nya elever påbörjar utbildningen. RDM fortsätter arbetet under terminen för att hitta möjligheter till en fortsättning av gymnasieverksamheten även i Borlänge. Planen är att kunna erbjuda fler elever en utbildning i riskmedvetenhet och olycksförebyggande arbete samt kunskaper i hur man agerar om olyckan ändå inträffar. Detta bedöms kunna ske genom en hundrapoängsutbildning för flera gymnasieprogram inom det individuella valet i Borlänge. Utbildningen beräknas kunna starta hösten Eleverna kommer under utbildningen få en god inblick i räddningstjänsten och akutsjukvårdens arbetsätt och yrken. Analys Resultatet av nya individuella valet bör ge både medborgarna och arbetsgivarna säkerhetsmedvetna ungdomar som förhoppningsvis agerar korrekt i händelse av olycka samt lockas att utbilda sig vidare inom blåsljusyrkena. RDAM har under 2017 sett positiva effekter då utbildningen resulterat i att akutsjukvården och räddningstjänsten fått tillbaka vidareutbildade gymnasieelever som brandmän och sjuksköterskor vilket är glädjande. En annan positiv är att även jämnställdheten påverkats positivt. Åtgärder för utveckling Då riskbilden delas upp i delområden finns utöver möjligheten för RDM att analysera delar av denna även utvecklingsmöjligheten för medlemskommunerna att tillsammans med RDM göra djupare analyser samt eventuellt tillföra fler riskområden. Då MSB arbetar med att implementera nya utbildningen för beredskapsbrandmän, GRiB, väntar RDM med att utöka gymnasieprogrammet som idag finns på Falu Fri till fler skolor. Under 2017 planeras om möjligt att utveckla kurserna till fler skolor med tidigaste start hösten Diskussion kommer att föras med MSB för att på sikt hitta lösningar så att skolverket kan skapa anpassade kursplaner för brandmannautbildningar på nationell nivå Koncernnyttan Resultat Et projekt med att framställa en aktuell riskbild för förbundet inför kommande arbete med nytt Handlingsprogram samt skapa förutsättningar för att i framtiden utifrån behov kunna uppdatera delar av denna har startats.

8 Analys För att kunna genomföra projektet i tid innan arbetet med Handlingsprogram påbörjas behöver tid avsättas under kommande höst. Projektet omfattar den riskbild som påverkar räddningstjänsten Dala Mitts verksamhet. Med risker avses sådant som kan föranleda räddningsinsats. Riskbilden ska utgöra en sammanfattning av de analyser som tagits fram och ge en kortfattad och överskådlig bild av förbundets risker och förutsättningar. Förbundets förmågor att hantera riskerna ingår inte riskbilden. Åtgärder för utveckling Blir utvecklingen av RDM att fler kommuner blir medlemmar är det viktigt att dessa kommuner också i ett tidigt sked tas med i arbetet med att forma gemensamma handlingsprogram för kommande mandatperiod. Då riskbilden delas upp i delområden finns utöver möjlighet att för RDM att analysera delar av denna även utvecklingsmöjlighet att tillsammans med kommunerna göra djupare analyser samt eventuellt tillföra andra riskområden Brandförebyggande arbete Resultat Arbetet med att ge brandskyddsinformation till grundskolor i förbundet HT2016 samt VT 2017 har färdigställts samt avslutats. RDM har genomfört brandskyddsutbildning i St. Skedvi, Säter samt Mockfjärd med anledning av vårens RiB-konflikt. Öppet hus har genomförts i Enviken med fokus på bostadsbrandskydd samt information om RiB-uppdraget. Under perioden har RDM fortsatt uppföljning av rengöring och brandskyddskontroll i främst Borlänge och Gagnefs kommuner. Antalet kurser i Grundläggande brandskydd, hjärt- och lungräddning och barnolycksfall fortsäter att öka. Det är vanligt att stora organisationer inom kommunens förvaltningar lägger heldagsutbildningar vilket ger kursdeltagare kunskaper i både brand och första hjälpen/hlr. Ny kurskatalog har tagits fram för att presentera alla kurser som RDM kan hjälpa medlemskommunernas förvaltningar med. Analys RDM har i stort nått målet att nå åk 2 och åk 5. Dock blir det svårare att få skolorna att avsätta tid för brandskyddsinformation. RDM har även besökt ett mindre antal klasser i högstadiet med information utifrån förekomst av anlagda bränder. Utbildningarna för boende i orter utan Räddningstjänst har kunnat genomföras på ett bra sätt. Dock har antalet deltagare varit få. Ett fortsatt arbete krävs för att uppnå målet med att alla kommunens anställda regelbundet skall erbjudas kurs i grundläggande brandskydd och skadeförebyggandeoch skadeavhjälpande utbildningar.

9 Åtgärder för utveckling En dialog med representanter för skolorna behöver genomföras avseende tid och eventuella förändringar i planen för elevernas utbildningar i brandskydd. Utbildning för boende i orter med långt till räddningstjänstens styrkor utvecklas avseende former samt vilka orter som planeras att besöka under hösten. Kontinuerliga möten sker mellan utbildningsavdelningen RDM och kommunernas riskoch säkerhetssamordnare för att gemensamt följa upp och arbeta för att nå målet Olycksutredningar med syfte att förbättra det olycksförebyggande arbetet Resultat RDM har följt upp det i förhållande till andra månader stora antalet anlagda bränder i Falun under april och maj och en redovisning av dessa gjordes för direktionen den 28 juni. Analys Åtgärder för utveckling För att snabbt och effektivt kunna vidta rätt åtgärder finns behov av att uppföljning vid utmärkande anlagda bränder prioriteras (skap utrymme) framför annan löpande verksamhet Arbetet med att utveckla jämställdheten Resultat RDM deltar med all personal inklusive räddningspersonal i beredskap (RiB) i ett projektarbete vid namn Jämställt hela tiden. Projektet som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och drivs av Länsstyrelsen i Dalarna har nu pågått med utbildningar i jämställdhet sedan All personal vid heltidsstationerna i Borlänge och Falun har haft möjlighet att delta i utbildningstillfällena som varit obligatoriska. RDM:s jämställdhetsarbete har fått stå som modell vid MSB:s arrangerade träffar för att utveckla en mer jämställd räddningstjänst i ett nationellt perspektiv. Vice ordförande, Susanne Norberg och FCH Leif Andersson har deltagit vid MSB:s jämställdhetsseminarium i Kristianstad och redogjort för arbetet. Analys Utbildningarna har betraktats som bra och värdefulla för personalen i dess strävan att leva upp till den värdegrund direktionen för RDM fattat beslut om skall gälla under överskådlig tid. Åtgärder för utveckling För RiB-kårerna vid RDM påbörjas utbildningen under hösten Vid MSB:s seminarium i jämställdhetsfrågor i Kiruna den oktober kommer Susanne Norberg och utbildningschef Johan Björklund att redovisa RDM:s satsning på samma sätt som gjordes i Kristianstad.

10 1.1.7 Minskat lidande för den drabbade Resultat RDM har under hösten 2015 och våren 2016 varit en del av den nationella arbetsgrupp som inom räddningstjänst, polis, ambulans, sjukvård, socialjour, kyrka, skola m.fl. arbetat med frågan Barn som anhöriga. Lagtexten tydliggör ansvaret för omhändertagandet av barn som drabbas av att plötsligt förlora sina anhöriga i samband med olycka/sjukdom o.s.v. RDM har med Johan Björklund som föreläsare deltagit i nio seminarier runt om i landet för att tydliggöra samverkanbehov och tydliga rutiner i respektive region. Förutom att minska lidandet för barnen så handlar rutiner även om att skapa en god arbetsmiljö för personalen inom räddningstjänsten. Analys Deltagandet i arbetet med Barn som anhöriga har pågått för kort tid för att någon djupare analys skall kunna göras. Att RDM deltar i det nationella samarbetet för att utveckla detta svåra arbete är dock att betrakta som värdefullt. Målet att minska lidandet är svårt att mäta men RDM har en förhoppning om att de åtgärder som vidtas faktiskt påverkar lidandet i rätt riktning. Åtgärder för utveckling Samverkan i fråga om Barn som anhöriga har försiktigt startats där RDM har haft en presentation för chefsläkare med flera inom landstinget Dalarna. Landstinget kommer bjuda in räddningstjänsten och polisen för att tillsammans skapa lokala rutiner. Ett akutkort kommer bland annat tas fram som ska delas ut till vuxna i barns närhet för att ge konkreta kortfattade råd och information och informera om vem från blåljusorganisationerna som varit på platsen, vart den anhörige vuxna förts och telefonnummer till akutmottagningen. En del i detta arbete är att förse allmänheten som drabbats av olycka, sjukdom eller förlorat nära anhörig med relevant information efter händelsen. RDM utarbetar just nu en folder som ska delas ut till de som finns kvar på platsen för att de ska veta vad som hänt och vad som händer härnäst. I Foldern får man även information om viktiga telefonnummer och information om vem de kan kontakta som är informerad om olyckan i ett senare skede t.ex. räddningsledaren Effektivare räddningsinsatser Resultat Ny navigationsutrustning är nu monterad på fordonen på Heltidsstationerna. En plan för deltidsstationerna kommer att upprättas. Ett nytt reservfordon (släckbil) har iordningställts och tagits i drift. Arbetet med att utveckla det tekniska ledningsstödet fortsätter. Nästa steg är montering av utrustning på fordonen på våra RiB-stationer. En projektgrupp har bildats som arbetar med att ta fram riktlinjer för skumhantering inom förbundet. Arbetet beräknas vara klart 31/10. Projektarbetet med att utveckla den operativa ledningen fortsätter och beräknas vara klart vecka 803.

11 Analys Åtgärder för utveckling Ett länsövergripande gemensamt bakre ledningsstöd, inre befäl, bör införas i samarbete med SOS Alarm. Tidpunkten är rätt i nuläget när SOS Alarm satsar hårt på att bygga om och ut alarmeringscentralen i Falun från sex till sjutton operatörsplatser Erfarenhetsåterföring som effektiviserar räddningstjänsten Resultat En olycksutredargrupp har bildats i syfte att effektivisera arbetet med erfarenhetsåterföring. Analys Olycksutredargruppen behöver arbeta kontinuerligt med att påverka alla räddningsledare att fylla i och färdigställa den händelserapport som med fakta och slutsatser beskriver insatsens genomförande. Åtgärder för utveckling Med händelserapporterna som grund planläggs lämpligen nya övningar för effektivare insatser i framtiden. Det är också värdefullt att dra nytta av den erfarenhetsbank efter olyckor som administreras av MSB. Av egna och andra räddningstjänsters konstateranden och slutsatser kan effektiviseringar göras Uppdragsverksamheten Resultat Uppdragen genomförs enligt plan. Dock har SOS Alarm sagt upp avtalet angående utalarmering av räddningstjänstresurser till andra akuta sjukvårdsuppdrag än de som faller inom de av Landstinget Dalarnas beslutade IVPA-kriterierna. Detta innebär att from 1/ kommer inte SOS Alarm att larma våra RiB-styrkor när någon ringer 112 och begär ambulans. Såvida inte larmet, av operatören eller av högre medicinsk kompetens (HMK), bedöms falla inom ramen för ett Prio 1-larm. Ett nytt avtal gällande IVPA verksamheten är under framtagande och beräknas vara klart innan årsskiftet. I det nya av avtalet omfattas även heltidsstationerna av IVPAverksamheten. Analys I och med att SOS sagt upp avtalet faller RDM:s uppdragsverksamhet med de förstahjälpenlarm som medlemskommunerna Falun, Gagnef och Säter tycker är viktiga för tryggheten inom kommunerna. Åtgärder för utveckling För att RDM skall kunna fortsätta med förstahjälpenlarmen behöver medlemskommunerna: 1 Förmå Landstinget Dalarna att i ett avtal godkänna att SOS Alarm larmar ut RDM:s RiB-styrkor under andra kriterier än de som inryms inom ramen för landstingets IVPA-verksamhet. 2 Teckna avtal med SOS Alarm om vid vilka kriterier SOS Alarm skall larma RDM (frivillig part). 3 Teckna avtal med RDM om utryckning enligt kriterierna i punkt 2.

12 2 Organisation 2.1 Normativ organisation

13 2.2 Operativ organisation

14 3 Ekonomisk budget Finansiella mål RDM säkerställer, inom de affärsmässiga överenskommelser som träffas med medlemskommunerna, att förbundet har en ekonomi i balans. Överenskommelserna reglerar dels uppdraget och dels den ersättning som är förenad med uppdraget. Räddningstjänsten Dala Mitts finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning överensstämmer med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. Balanslikviditeten, dvs omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder som betecknar betalningsberedskapen på kort sikt, ska vara tillräcklig och överstiga 100 %. Likviditeten ska vara tillräcklig för att klara en stor insats över erforderlig tid, vilket innebär lägst 6 Mkr. Likviditeten uppgår till tkr vilket innebär en balanslikviditet på 121,2%. Vi bedömer att målet avseende balanslikviditet har uppnåtts för Likviditet 180% helår 13helår 14helår 15helår 16delår 16delår 17prognosBudget % Omstill , , Mål % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% helår 13 helår 14 helår 15 helår 16 delår 16 delår 17 prognos 17 Budget 17 Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder som är RDMs betalningsberedskap på kort sikt och för delsåret uppgår till 121,2% Soliditet Ekonomi i balans innebär också en soliditet som inte understiger 5,0 % av balansomslutningen. Soliditeten uppgår vid delåret 2017 till 6,0 % och enligt prognosen uppgår soliditeten till 5,5 %. Vi bedömer att målet avseende soliditeten har uppnåtts för % helår 13helår 14helår 15helår 16delår 16delår 17prognosbudget 17 Eget ka , ,056 0,056 Mål 8% 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% helår 13 helår 14 helår 15 helår 16 delår 16 delår 17 prognos 17 budget 17 Eget kapital i procent av de totala tillgångarna uppgår till 6,0 %.

15 3.1.3 Balanskravet Förutsatt att prognosen i de ekonomiska målen bedömer vi att balanskravet nås för helår Driftsbudget 2017 Målsättningen för driftsbudgeten 2017 är att det är en budget i balans, dvs intäkter och kostnader är lika stora vilket innebär ett 0-resultat. För att nå en budget i balans krävs en rad åtgärder för att effektivisera delar av verksamheten så att RDMs målsättningar kan nås. Exempel på åtgärder är att fordonskostnaderna ska minska genom föryngring av fordonsparken, effektivisering av uppvärmningssystem på vissa räddningsstationer minskar uppvärmningskostnader etc. så att god ekonomisk hushållning kan uppnås Utfall till och med 31/ (Bolopp i tkr) Perioden t o m Helår 2017 Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse Verksamhetsintäkter Ersättn medl kommuner Summa Intäkter Summa personalkostnader Summa lokalkostnader Summa rörelsekostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Anslag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Budgeterat resultat I prognosen för helår påverkas resultatet negativt av konsekvenserna av RiB-17 men balanseras positivt av de personalvakanser som funnits sedan senvåren och sommaren. Negativt för intäkterna är att intäktsbringande verksamhet inte har genomförts i budgeterad omfattning, bland annat tillsynsverksamheten som i stort sett helt uteblivit. Orsaken är ökad arbetsbelastning i sotningsärenden och i arbetet med eventuell utökning av räddningstjänstförbundet samtidigt som vakanser inte har tillsatts. Lokalkostnader förväntas motsvara budget medan rörelsekostnaderna förväntas överträffa budget något. Flera händelser har påverkat investeringsverksamheten så att påbörjade investeringar fördröjts vilket leder till att kostnaderna för avskrivningar är lägre än budgeterat. Planerade investeringar avses dock tas i bruk under hösten med undantag av tankbilen som kommer att tas i bruk under början av De finansiella kostnaderna består i stort sett enbart av ränta på pensionsskulden.

16 3.2.2 Balansräkning 31/ Anläggningstillgångar som består av Fastigheter och byggnader, maskiner och inventarier och finansiella fordringar överstigande ett år beräknas uppgå till 39,8 Mkr vid slutet av Omsättningstillgångarna ökar genom att framförallt andelen likvida medel beräknas öka. Avsättningarna består i sin helhet av pensionsavsättningar och ökar något i förhållande till Skulderna förväntas i sin helhet bestå av kortfristiga skulder som personalskulder, leverantörsskulder, skatter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. (Bolopp i tkr) 31/ Budget 2017 Utfall 2016 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varav likvida medel Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Skulder, avsättningar och eget kapital Balansräkningen följer budgeterade nivåer.

17 3.2.3 Avvikelser från fördelad driftbudget 2017 För att åskådliggöra fördelningen av 2017 års prognos i jämförelse med budget har resultaträkningen specificerats enligt nedanstående tabell. I tabellen framgår också fördelningen mellan de tre avdelningarna Räddningstjänstavdelningen, Samhällsskyddsavdelningen och Utbildningsavdelningen. Utöver specifikation av intäkter och kostnader för de tre avdelningarna specificeras också intäkter och kostnader som är av gemensam karaktär. Även om Samhällsskyddsavdelningen ansvarar för förebyggandeverksamhet och huvuddelen av myndighetsutövning inom Räddningstjänsten Dala Mitt så utförs en stor del av dess verksamhet av personal från Räddningstjänstavdelningen. Det gäller också för Utbildningsavdelningen där personal som tillhör Räddningstjänstavdelningen och Samhällsskyddsavdelningen utför utbildningar och liknande uppgifter. Prognos 2017, beloppen anger avvikelser från budget fördelad* på olika verksamheter (belopp i tkr). Intäkter RTJA SSA UTBA Gemensamt Totalt Myndighetsutövning Övriga intäkter 0 Summa intäkter Kostnader Beredskap RIB Övning RIB 0 Insatser RIB Personal heltid och dagtid Personalkostnader utb 0 Gemensamma psl kostnader 0 Summa personalkostn Därav tjänster för annan avdelning* 0 Kostnader egna lokaler** 0 Externa lokalkostnader 0 Summa lokalkostnader Material Fordon 0 Tjänster Övrigt 0 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Anslag 0 Fördelat anslag 0 Finansnetto -520 Budgeterat resultat * Avvikelser i fördelning mellan avdelningarna kommer att kunna beräknas med rimlig precision först när delårsrapporten är reviderad.

18 Fördelad budget för helår 2017 Intäkter RTJA SSA UTBA Gemensamt Totalt Myndighetsutövning Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Beredskap RIB Övning RIB Insatser RIB Personal heltid och dagtid Personalkostnader utb Summa personalkostn Därav tjänster för annan avdelning* Kostnader egna lokaler** Externa lokalkostnader Summa lokalkostnader Material Fordon Tjänster Övrigt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Anslag Fördelat anslag Finansnetto Budgeterat resultat * timmar (dagtidsstyrkan ska ägna minst halva arbetstiden till strukturerad olycksförebyggande verksamhet). Det innebär timmar och ersättningen till RTJA från SSA uppgår då till kronor vid ersättningen 375 kr/timme timmar (personal från dagtidsstyrkan ska vara behjälpliga till UTBA med motsvarande 1 man). Det innebär timmar och ersättningen till RTJA från UTBA uppgår då till kronor vid ersättningen 375 kr/timme. ** Egna lokaler är lokaler som hyrs för verksamheten. Hyra för externa lokaler avser i första hand hyra för lokaler som används för fysisk träning och till övrig verksamhet av tillfällig art.

19 3.3 Investeringsbudget Investeringar 2017 Ett stort behov av nyinvesteringar har förelegat under senare år som gjort att kostnaderna för underhåll av fordon stigit. Under 2016 har investering gjorts i tre tyngre fordon, två släckbilar, en stegbil och en ny lektionssal vid Bysjöns Utbildningscenter om totalt tkr. Investeringsbehovet är fortsatt relativt omfattande under kommande år och uppgår till för 2017 till tkr. I nedanstående tabell framgår de investeringar som planeras för 2017 och när de planerade investeringarna beräknas vara klara att tas i bruk. Budgeterad anskaffningstidpunkt Planerad anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde Avskrivningskostnad 2017 Terrängfordon (6-hjuling) Lokalanpassning Falun Räddningsmtr Navigationsutrustning Datautrustning Utalarmeringsutrustning, del av Övrigt Tillgänglighetsanpassning Bysjön Personbilar 2 st Larm Bysjön Summa investeringar Investeringsvolym och avskrivningar, plan för (Belopp i tkr) Tabell över planerade investeringar Nyinvestering Årets avskrivningar Restvärde vid årets slut Leif Andersson Förbundschef

20 Resultat och balansräkning samt kassaflödesanalys Tkr Resultaträkning Not Delår Delår Helår 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Anslag från medlemskommunerna Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Byggnader Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Kortfristiga skulder Skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Kassaflödesanalys Redovisning i tkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för avskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning av långfr finansiella fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Återbetalning till medlemskommuner Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

21 Tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter avser "externa" intäkter, i huvudsak fakturerade enligt fastställd prislista. Delår Delår Helår 2016 Tillsyn/brandsyn Tillstånd brandfarlig/explosiv vara Automatiska brandlarm Obefogat automatlarm Räddningstjänst till andra kommuner Avtalstjänster Restvärdesräddning och vägsanering Externutbildning Rörelsestörande post avseende återbetalning från FORA Övrigt Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Avoden och löner till personal Personalomkostnader Pensionskostnader Material, entreprenadkostnader och bidrag Lokaler Förbrukningsmateriel Främmande tjänster Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Byggnader Maskiner och inventarier Reaförluster sålda maskiner och inventarier 68 Summa Not 4 Anslag från medlemskommunerna Borlänge invånare 39,5% Falun invånare 44,3% Gagnef invånare 7,8% Säter invånare 8,5% Totalt antal invånare Not 5 Finansiella intäkter Övriga intäktsräntor Summa finansiella intäkter Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på pensionsskuld Övriga räntekostnader Bankkostnader Summa finansiella kostnader

22 Delår Delår Helår 2016 Tkr Not 7 Byggnader Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på byggnader Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Not 8 Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Varav pågående nyanläggningar Utrangerade anläggningar Summa anskaffningsvärde Avskrivningar på maskiner och inventarier Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar på utrangerade anläggningar Summa ackkumulerade avskrivningar Planenligt restvärde Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långsiktig finansiell fordran Summa finansiella anläggningstillgångar Not 10 Fordringar Kundfordringar Moms och skatt Interimsfordringar Summa fordringar Not 11 Kassa och bank Banktillgodohavande Summa kassa och bank Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital Återbetalning av vinst Periodens resultat Summa eget kapital

23 Delår Delår Helår 2016 Tkr Förändring av pensionsavsättning Ingående pensionsskuld Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av särskild löneskatt Utgående avsättning Upplysningar om redovisningsprinciper avseende pensionsavsättning Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade av KPA enligt RIPS07. Likviditetsöverskottet Not 14 Kortfristiga skulder Individuell del av pensionsskulden (upplupen kostnad) Leverantörsskulder Kortfr skulder, medlemskommuner 325 Mervärdesskatt Källskatt Skatter Sociala avgifter på utbetald lön Upplupen lön, övertid m m Upplupen kompskuld Upplupna semesterlöner Sociala avgifter för upplupna löner och pensioner Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Summa kortfristiga skulder Redovisningsprinciper Motsvarande redovisningsprinciper som använts i föregående årsredovisning har också använts vid aktuell delårsrapport med undantag av att principen för komponentavskrivningar införts. Komponentavskrivningar tillämpas för fastigheter samt för nyanskaffade fordon i de fall då där finns delar som har avvikande ekonomisk livslängd. Effekten på förändringarna innebär att avskrivningarna fördelas över anläggningens livslängd bättre än tidigare. Totalkostnaden påverkas endast marginellt.