-2, BILDN-SV :00

Transkript

1 -2, BILDN-SV :00 Möteskallelse Onsdagen kl.16.00, Bonäs skola Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Conny Englund, ordförande Denise Björn-Lindell Ulrika Rönnback, viceordförande Jacob Storbjörk Alexandra Back Cecilia Löfholm Brita Brännbacka-Brunell Charlotte Snellman Kiti Lindén Erik Nyberg Sebastian Holmgård Trey Howard Karl-Johan Holmqvist Lisen Sundqvist Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Kurt Hellstrand, stadsstyrelsens representant Kristina Stenman, stadsdirektör Jan Levander, skoldirektör, sekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Conny Englund ordförande

2 41, BILDN-SV :00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

3 42, BILDN-SV :00 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Föreslås Alexandra Back och Ulrika Rönnback.

4 43, BILDN-SV :00 ANNMÄLNINGSÄRENDEN Pedersöre kommun, protokollsutdrag 57/ Anhållan om fortsatt skolgång i Pedersöre kommun Pedersöre kommun, protokollsutdrag 58/ Anhållan om fortsatt skolgång i Pedersöre kommun Pedersöre kommun, protokollsutdrag 69/ Anhållan om fortsatt skolgång i Pedersöre kommun Pedersöre kommun, protokollsutdrag 71/ Anhållan om förskola/skolgång i Pedersöre kommun Larsmo kommun, protokollsutdrag 24/ Närskola för elever med förlängd läroplikt Larsmo kommun, protokollsutdrag 29/ Anhållan om rätt att gå i annat elevupptagningsområde Nationella centret för utbildningsvärdering Respons på utvärdering av lärresultat i finska i årskurs 6 Antecknas för kännedom.

5 44, BILDN-SV :00 TJÄNSTEMANNABESLUT Rektorerna har under april - oktober 2018 gjort tjänstemannabeslut enligt bifogad bilaga. Bilaga 44 Antecknas för kännedom.

6 45, BILDN-SV :00 UBV: 671/2018 SVENSKA SEKTIONENS MÖTEN OCH FRAMLÄGGANDE AV PROTOKOLL TILL PÅSEENDE Enligt staden Jakobstads förvaltningsstadga sammanträder sektionen vid de tidpunkter som den har fastställt för kalenderåret. Sektionen kan också sammankomma vid andra tidpunkter. Kallelse till sammanträde ska om möjligt sändas tre (3) dagar före mötet. Enligt kommunallagen bör nämnden besluta om framläggande av protokoll till påseende. Sektionen beslutar att sektionens möten under hösten fastställs på mötet att sektionen kan sammankallas också vid övriga tidpunkter att sektionens föredragningslista och protokoll kan läsas på stadens hemsida och att föredragningslistan sätts ut på stadens hemsidor samma dag som nämndens medlemmar har fått föredragningslistan. Föredragningslistan distribueras elektroniskt till mötesdeltagarna.

7 46, BILDN-SV :00 UBV: 672/2018 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Kommunen skall anta en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning 628/1998. Enligt avtalet med serviceproducenterna inlämnas en verksamhetsplan under hösten och en utvärdering under våren. Verksamhetsplan Bilaga 46 Sektionen godkänner verksamhetsplanen för Folkhälsan Fritids eftermiddagsverksamheten för läsåret Sektionen tar del av utvärderingen.

8 46, BILDN-SV :00 / :s bilaga: Bilaga 46, bildn-sv Folkhälsans Fritids verksamhetsplan Målsättningen är att erbjuda en god omsorg och ett gott samarbete med barn, föräldrar, skola och fritidspersonal i en positiv, stimulerande, utvecklande och lärande miljö. Hela vår verksamhet baserar på ett fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande tänkande. Folkhälsans Fritids på Östanlid i Jakobstad bedriver eftermiddagsverksamhet för barn i åk 1-2 och välkomnar även elever i åk 3 ifall lediga platser finns. Vi har två avdelningar och fyra ledare. Verksamheten sammanfaller med skolornas arbetstider och vi har öppet i regel måndag-fredag kl Kansliet har öppet även förmiddagar. Fritids tar i huvudsak emot elever från Lagmans skola, som integrerar invandrarbarn och barn med annan nationalitet. Vi strävar till att ordna verksamhet för skolbarn i form av heldagsklubbar även under höst- och sportlov för att hjälpa familjerna att ordna vård under loven. Under sommaren ordnar vi dagläger med olika teman. Till de olika lovverksamheterna välkomnar vi barn i hela Jakobstad med omnejd. Ett hälsofrämjande eftis Vi strävar till att varje barn skall få uppleva trygghet och gemenskap, respekt, delaktighet och ansvar och låter det genomsyra allt vi gör. Vi betonar barnens delaktighet i sysslor och beslut och likväl betonar vårt antimobbningsprogram att varje individ är unik och har rätt att vara sin egen person och ser det som en rikedom. Fritids är sedan 2013 certifierat som ett Hälsofrämjande eftis. Vi har inarbetat i verksamheten olika sätt att arbeta mobbningsförebyggande, att hos barnen öka sociala- och emotionella färdigheter samt stödja god språkutveckling eftersom vi anser att dessa områden är nära förknippade och stöder varandra. Dessa tre delområden fungerar som verktyg för oss att bearbeta gruppdynamiken, samarbetet, förståelsen och välbefinnandet bland barnen samt att minska på konflikter och kulturkrockar. Dessa verktyg används och genomsyrar dagens alla olika moment. Som arbetsmaterial fortsätter vi att använda vi bl.a. Stegvis, vår antimobbningsplan samt litteratur, spel och lekar som ökar den språkliga medvetenheten. I det hälsofrämjande arbetet ingår att vi regelbundet ser över vår verksamhet och följer upp olika behov hos barnen och personalen. Vi söker kunskap och vägledning och förkovrar oss i nya teman och strävar till att öka välbefinnandet hos såväl barn och personal. Dessa nya hälsofrämjande teman inarbetas i regel under 2-3 år varefter de utvärderas. Ett nära och bra samarbete med barnens föräldrar är en viktig hörnsten i arbetet. Temat för åren var Social och emotionell hälsa, Mobbningsförebyggande arbete och Språkförståelse. Temat åren var Grön Kraft, om naturen som en hälsofrämjande källa och vårt miljöansvar. Det nya temat för åren är Beröring, Avslappning och Återhämtning. Med det nya temat vill vi kunna hjälpa barnet att bli mera medveten om och känna efter när hon är upp i varv, trött eller irriterad och introducera olika sätt att varva ner och slappna av, var hon än befinner sig. Vi hoppas att på detta sätt kunna bidra till en mera nedstressad tillvaro där både inlärning och samspelet med andra blir bättre med mindre konflikter och aggressivitet och att det bidrar till ett vänligare bemötande och lugnare grupper.

9 46, BILDN-SV :00 / :s bilaga: Bilaga 46, bildn-sv Aktiviteter Tyngdpunkten beträffande aktiviteter ligger på rörelse och ro. Vi vill främja barnets intresse för lek och rörelse och vi vill bidra till att barnen lär känna sin närmiljö och dess olika möjligheter. Lek, motion och idrott förekommer både fritt och organiserat, såväl inom- som utomhus. Vi erbjuder regelbunden planerad gympalektion som stöd för barnets fysiska utveckling och bättre samspel. Stunder av lugn och ro med sagor, sång, samspelslekar, diskussioner och avslappning är en naturlig del av vår verksamhet. Vi vill erbjuda skapande verksamhet i varierande form som stöd för den individuella uttrycksförmågans utveckling. Barnen erbjuds även möjlighet att pröva på olika material och tekniker. Vi värnar om hållbar utveckling och återanvänder material alltid när det är möjligt. Likväl använder vi oss av olika naturmaterial och idkar även konst utomhus. Vi vill forma verksamheten så att det finns trygghet i rutiner men också utrymme för att forma aktiviteterna efter barnens behov. Varje månad har ett tema som ledtråd för aktiviteterna. Dessa teman kan vara förknippade med något Folkhälsan tema, nationella eller internationella teman. Varje månad har åtminstone en höjdpunkt som kan vara t.ex. ett biblioteksbesök, en skogsvandring eller en fest. Naturen Den natursköna omgivningen kring Östanlid inbjuder till olika lekar i skog och på äng och ger goda möjligheter till fysisk aktivitet och rörelseglädje. Likväl lockar den till nyfikenhet och ger ständigt källor till nya upptäckter inom flora och fauna. Ingen annan lekplats kan mäta sig med äventyret och mystiken i naturen. Skogen är ett ypperligt ställe att träna fin- och grovmotorik, balans och koordinationsförmåga. Barn utforskar världen med hela kroppen. Ju mer de kan samordna sina kroppsrörelser och ju bättre kroppsuppfattning de får, desto bättre kan de tänka och desto djupare och snabbare sker deras utveckling, fysiskt och mentalt. Vi vill lära barnen visa hänsyn i naturen och att ha respekt för det som finns där. Att lära sig vara aktsam i det lilla perspektivet, gör oss medvetna om vår inverkan på naturen och grundlägger en ekologisk förståelse. Ingenting är onaturligt, sjukdomar och död är en del av naturen. Det skapar också en upplevelse av en helhetsmässig existens. Det primitiva livet i skog och mark ger barnet kontakt med vårt kulturarv och hur man levde förr och att vi fortfarande behöver naturen för vårt välbefinnande och vår existens. Vi vill ge barnen en känsla för naturen och allt som lever i den. I känslan ingår attityder, värderingar och identifieringar. Vi anser att direktupplevelsen med alla sinnen är grunden för all naturkänsla. Kärleken till naturen består livet ut och är en källa till rekreation och harmoni. Lyckas vi öppna deras sinnen och hjärta för allt det underbara naturen kan berika oss med har vi lyckats i vår roll som vägvisare. Med i sitt bagage från eftistiden har de upplevelser av en oas dit de alltid kan återvända naturen (ur Fritids hälsofrämjande plan ). Vistelse i naturen har en lugnande inverkan, förbättrar koncentrationsförmågan och förbättrar humöret. Med våra regelbundna skogsvandringar vill vi anknyta barnen till naturen och lära dem att se, höra och upptäcka och hjälpa dem att känna lugnet i tillvaron där. Trädgård och djur Fritids har även en trädgård med bärodling och andra nyttoväxter som barn och personal sköter om och i det betonar vi gemenskap och delaktighet. Från jord till bord blir konkret när vi tillsammans skördar och syltar och fryser in. Vi deltar även aktivt i att sköta vår omgivning samt andra små gårdssysslor. Under varmare tider av året har vi djur som kaniner och höns vars skötsel barnen får vara delaktiga i och inbjuder även andra enheter på området att njuta av dem. Detta skapar för barnen en naturlig kontakt och kommunikation mellan personer med handikapp, småbarn och äldre. Naturupplevelserna och relaterad verksamhet påverkar samtidigt fysiska, psykiska och sociala faktorer som tillsammans formar upplevelsen av välmående.

10 46, BILDN-SV :00 / :s bilaga: Bilaga 46, bildn-sv Mellanmålet Vi planerar, handlar och tillreder själva vårt mellanmål. Att barnen får delta i tillverkningen lär dem gemensamt ansvar, hygien och ökar kunskapen om hälsosam kost. Vi vill ge barnen ett mångsidigt och hälsosamt mellanmål som även innehåller bär, frukt eller grönsaker dagligen. Vi undviker helvita och rikligt sockrade produkter. Bären, rabarbern, potatisen och örterna som vi tillsammans skördar från egen odling använder till mellanmål på eftis. Tillsammans tillverkar vi också äppelmos och saft för eget husbehov. Med Smakskolan uppmuntrar vi barnen att smaka på nya frukter, grönsaker, bär och örter och berättar kort om dess ursprung och användning och delger föräldrarna informationen. Med Vett och Etikett- stunden vill vi påminna oss om allmänt gott uppförande. Kontakter Vi sätter stor vikt vid kontakten och dialogen med föräldrarna. Att finnas där för diskussion eller som bollplank angående barnet eller föräldraskapet möter vi med förtroende och tystnadsplikt. Vi ger ut regelbunden information i form av månadsbrev till hemmen om vår egen verksamhet samtidigt som vi vill informera om annan verksamhet inom Folkhälsan som stöder deras föräldraroll och familjeliv. Vi betonar också vikten av ett gott och nära samarbete med lärare och rektor på skolan och strävar till att tillsammans stöda det enskilda barnets utveckling. Det bästa resultat nås när hem, skola och eftis har nära samarbete i tillit och respekt. Vi informerar skolan månatligen om vår egen verksamhet samt inbjuder förskolan att besöka oss och bekanta sig med vår verksamhet inför skolstarten. Personalen Personalens samspel, kunskap och välbefinnande är en grundsten till gott arbete. Vi deltar regelbundet i fortbildning och skolningstillfällen där vi söker kunskap och inspiration. Samarbetet med Folkhälsans olika projektgrupper är närande och viktig. Vi deltar i träffar med andra eftisar och får utbyte av tankar, idéer och erfarenheter. Personalen har varje vecka möte där det diskuteras Fritids angelägna ärenden, barnens och personalens välbefinnande och annat aktuellt. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa. Och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon. Sören Kierkegaard (1859

11 47, BILDN-SV :00 UBV: 673/2018 BITRÄDANDE REKTOR FÖR KYRKOSTRANDS SKOLA Administrationen på Kyrkostrands skola har vidareutvecklats sålunda att organisationen har två biträdande rektorer samt en ledande handledare som bildar ledningsgruppen tillsammans med rektorn. Kollegiet föreslår att Annika Björk väljs till biträdande rektor för allmänundervisningen och att Madeleine Heselius väljs till biträdande rektor för specialklassundervisningen. Kristian Wikman fortsätter som ledande handledare. Sektionen utser Annika Björk till biträdande rektor för allmänundervisningen och Madeleine Heselius till biträdande rektor för specialklassundervisningen. Kristian Wikman utses till ledande handledare.