Bo Setterlind Ur diktsamlingen Det ringer på dörren

Transkript

1 Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om kaffe: hur det blev den mest populära drycken i Sverige, hur vi konsumerar, hur det odlas och hur det märks m m. Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt. Vi odlar inte kaffe, ändå dricker vi kvalitetskaffe. Vi har inga parfymplantager, ändå omger vi oss med äkta parfymer. Vi föder inte upp några lamadjur, ändå sveper vi oss i lamaull Vi odlar inga apelsiner, oliver eller bananer. Vi har inga fikonlundar, inga diamantgruvor. Vi har inga silkesmaskodlingar, ändå draperar vi oss i finaste silke. Vi har inga risfält, ändå äter vi det bästa riset. Vi har inga vingårdar, ändå dricker vi vin. Vi är svenskar. Bo Setterlind Ur diktsamlingen Det ringer på dörren

2 KAFFE-historia Kaffe ett dödligt gift? Mot slutet av 1700-talet var kungen, Gustav III, övertygad om att kaffe var skadligt för hälsan. Kungen ville bevisa att kaffe var ett dödligt gift och gav order om att två dödsdömda mördare som var enäggstvillingar skulle vara försökspersoner. Kungen bestämde att den ene skulle avrättas genom att tvingas dricka tre kannor kaffe om dagen och den andre genom att dricka lika mycket te. Frågan var vem som dog först och hur lång tid det skulle ta? Två läkare övervakade experimentet och skulle rapportera så snart någon dött. Men åren gick och fångarna levde vidare. De båda läkarna dog och Gustav III hann bli mördad. När den förste av de två tvillingarna dog, hade han uppnått en ålder av 83 år. Det var tedrickaren. Den svarta drycken De första kaffeodlingarna fanns i Jemen på Arabiska halvön redan på 500-talet, men inte förrän 700 år senare rostades de första kaffebönorna så att det gick att göra drycken kaffe. På 1400-talet öppnades de första kaffehusen i Mecka och därefter blev det snabbt populärt att dricka kaffe i denna del av världen. När kaffet kom till Europa på 1600-talet var européerna först lite tveksamma till den svarta drycken. Men, när dåtidens påve började dricka kaffe och passade på att döpa drycken till just kaffe blev många snart övertygade om att kaffe var både gott och ofarligt. Kaffe som medicin Till Sverige kom kaffet i slutet av 1600-talet. År 1685 har tullen i Göteborg gjort en anteckning om att ett halvt kilo kaffe har införts i landet av en okänd ägare, importerat som medicin. Två år senare kunde man köpa kaffe i Sverige, men bara på apotek. Men det var egentligen kung Karl XII som satte fart på kaffedrickandet i Sverige. Efter en resa till Turkiet tog han med sig både kaffe och kaffekokare och satte igång. Varje dag gjorde han åt tre och ett halvt kilo kaffe. Förhoppningsvis drack han inte allt själv. Böndernas hämnd När kaffet började sprida sig i Sverige på 1700-talet var det mest män som drack kaffe, ofta samtidigt som de diskuterade politik, gjorde upp affärer eller spelade kort i landets kaffehus. Kaffeförbud infördes flera gånger under 1700-talet. Ett av förbuden infördes som böndernas hämnd för att kaffedrickarna hade infört brännvinsförbud i Sverige. Så fort det blev kaffeförbud ökade smugglingen av kaffe och 1769 införde man istället kaffetull. Det hade blivit så många som drack kaffe att det inte gick att stoppa kaffets framfart i Sverige längre! På 1800-talet var kaffe populärt i hela landet, både i städerna och på landsbygden. Kaffesurrogat Under första och andra världskriget var det svårt att få tag i kaffe. Då fanns istället s k kaffesurrogat, andra växter som hade malts ner och rostats på samma vis som kaffe. Eftersom det var svårt att förflytta varor över gränserna använde man sig av svenska växter som cichoria, råg, vete, korn, ärtor, ekollon, äpplekärnor, sockerbetor och maskrosrötter. Blå cikoriablomma. Cichorierot har stor användning som kaffesurrogat och tjenar till förfalskning af arabiskt kaffe... Roten innehåller intet ämne, som liknar kaffet, men den vid rostningen bildade flyktiga oljan antar en vidbränd lukt, som har en viss likhet med den af rostat kaffe. Ur Ordbok Förklaringar öfver 40,000 främmande ord och namn m. m. av C. M. Ekbohrn (1885)

3 KAFFE-odling Kaffeplanta med kaffefrukt. Foto: Rättvisemärkt Hållbart kaffe Ekologiskt odlat kaffe odlas utan bekämpningsmedel i skuggkaffeodlingar under högre träd i uppvuxen skog i kaffets naturliga växtmiljö. Här blir temperaturen och fuktigheten jämn för kaffeträden och angrepp från skadeinsekter minskar. Löv som faller ner förmultnar och förnyar jorden och ger kaffeträden rätt näringsämnen. Kaffeodlingar i denna miljö motverkar också skador på jorden eftersom blandningen av större och mindre växter binder och skyddar den. Andra träd som växer tillsammans med kaffet ger markägaren t ex frukt, virke och bränsle, samtidigt som kaffet ger bra skördar. Mängder av olika djur kan leva i denna typ av kaffeodling eftersom det finns många olika miljöer för dem, den biologiska mångfalden ökar. Varje ton kaffebönor ger 4-5 ton fruktkött som tas bort innan rostningen och i ekologiska odlingar används detta som gödselmedel när man odlar nytt kaffe. Frukt, böna, träd Kaffefrukten är en stenfrukt som går att äta färsk. Själva kaffebönan är fruktens kärna som tas ut och rostas innan den används till kaffe. Ett kaffeträd ger frukt efter tre år och ger frukt under minst 20 år. När kaffeträdet har blommat tar det åtta månader till skörd, frukten har då ändrat färg från grön till röd. Nästan allt kaffe kommer från två arter av kaffeträd, Coffea Arabica och Coffea Robusta. Arabica anses vara den finare sorten medan Robusta är tåligare och innehåller mer koffein. Solkaffeodling Största delen av världens kaffe odlas i solkaffeodlingar som gödslas med konstgödsel. På många platser huggs värdefulla skogar ner och bränns för att ge plats åt nya solkaffeodlingar. När skogen försvunnit är jorden sårbar och skadas lätt vid kraftiga regn eller torka. I solkaffeodlingar odlas bara kaffe och ogräs bekämpas med kraftiga ogräsmedel. Solkaffe måste ofta vattnas med konstbevattning och bidrar till att grundvattennivån sänks i odlingsområdet. Eftersom det bara är en sorts gröda som växer i dessa odlingar får kaffeträden lätt angrepp från olika insekter. Bekämpningsmedel För att minska skadorna på kaffeträden används stora mängder kemiska bekämpningsmedel som också förgiftar marken och vattendragen runt odlingarna. I många länder där man odlar kaffe är skador från bekämpningsmedel ett stort hälsoproblem för många människor som blir sjuka eller dör i förtid. Ungefär 70 % av världens odlade kaffe är kraftigt besprutat och är tillsammans med bananer världens mest besprutade livsmedel. Så här torkas kaffebönan När kaffebönorna ska torkas går det åt stora mängder olja eller ved. För att torka ett ton bönor går det åt kilo ved eller liter olja. Det används så mycket ved under kaffetorkningen att värdefulla skogar i länder som odlar kaffe hela tiden krymper. De torkar som istället drivs med olja släpper ut stora mängder miljöskadliga ämnen och koldioxid i atmosfären. Idag finns soldrivna torkar för att torka kaffe som drivs enbart av solljus, ett verkligt hållbart alternativ eftersom energin från solen alltid finns där oavsett om den används eller inte.

4 kaffekuppen KAFFE-odling Kaffet i världen transporteras ofta långa sträckor för att nå konsumenterna. Cirka fartyg är heltidssysselsatta med att transportera kaffe över världen. Kaffet vi dricker i Sverige odlas i många olika länder. Största delen av kaffet som dricks i Sverige kommer från Brasilien. Elfenbenskusten 2% Honduras 3% Mexico 4% Peru 3% Uganda 2% Nicaragua Costa Rica 2% Papua Nya Guinea Thailand Ecuador El Salvador Venezuela Tanzania Kenya Kamerun Filippinerna Övriga 4% Guatemala 3% Indien 4% Brasilien 28% E opien 5% Indonesien 6% Colombia 1 Vietnamn 14% Sid (8) copyright WWF Konsumtion på hållbar väg är ett utbildningsmaterial från WWF

5 KAFFE-makt Vem tjänar på kaffet? Kaffe odlas i Sydamerika, Latinamerika och Afrika. Till Sverige kommer det mesta kaffet från Brasilien och Colombia. Handeln med kaffe i världen omsätter, näst efter olja, mest pengar av alla handelsvaror. Rättvisemärkt/Fairtrade Rättvisemärkt/Fairtrade ger mindre kaffeodlare bättre villkor genom att garantera ett pris för kaffet som täcker kostnaderna för odlingen och ger pengar över så att det är möjligt för odlarna att leva ett drägligt liv. Odlarna kan teckna långa kaffeavtal med Rättvisemärkt/ Fairtrade som gör att det går att utveckla odlingarna utan att behöva oroa sig t ex för att priset på kaffe ska sjunka snabbt under kommande år. Rättvisemärkt/Fairtrade kan göra detta genom att de har kontakt med odlarna direkt istället för att använda mellanhänder. För oss konsumenter betyder det att vi kan köpa Rättvisemärkt kaffe till bra priser samtidigt som vi vet att odlaren har fått betalt för kaffebönorna. Det betyder att mängder av storföretag världen över tjänar stora pengar på försäljning av kaffe i olika former. Trots detta har många som odlar kaffe väldigt lite betalt. När priserna på kaffebönor sjunker får många inte ens så mycket betalt att det täcker den kostnad de har haft för odlingen. När inkomsterna minskar måste många låna pengar för att kunna ha kvar sina odlingar och kan tvingas arbeta på stora kaffeplantager under slavliknande förhållanden för att kunna betala tillbaka sina lån. Många kommer aldrig ifrån sina skulder och tvingas på så sätt bli kvar som skuldslavar. Det finns många exempel på skuldsatta människor som arbetar 12 timmar varje dag utan annan betalning än mat och dåligt husrum eftersom den lilla lön de får går helt och hållet till att betala av skulden. Vi betalar ett högt pris De som tjänar mest pengar på kaffehandeln finns mellan oss konsumenter och den som odlar, s k mellanhänder. Priset som odlaren får betalt för det nyplockade kaffet är en mycket liten del av det pris vi betalar i affärerna. Rika storföretag och andra mellanhänder blir alltså rikare och fattiga fattigare i stora delar av kaffebranschen. Om man dessutom lägger till att många arbetare kommer i kontakt med extremt giftiga bekämpningsmedel i odlingarna som de blir sjuka av och som gör att de dör alldeles för unga kan man verkligen se vem som tjänar på kaffehandeln. KRAV KRAV-märkt kaffe är odlat utan besprutning med giftiga bekämpningsmedel som skadar den som hanterar kaffet. Vi som köper kaffet vet att vi inte medverkar till att förgifta människor, mark och vatten i de länder där kaffet produceras. Att vi också får en ekologiskt odlad vara att dricka är förstås positivt även för oss som finns i sista ledet av en lång kedja av kaffetillverkning.

6 KAFFE-märkning Produktplacering I butiker som vi handlar i är det vi ska köpa placerat på ett visst sätt. Den som säljer vill kunna styra vad vi köper och hur mycket genom t ex reklam, snygga hyllor, med matlagare i butiken eller genom varor som är placerade så att de är lättillgängliga för den som är högerhänt och av medellängd (gäller de flesta konsumenter). Det finns mängder av olika knep, en del gäller många varor och en del en speciell vara. Kaffe är förstås inget undantag. Till kaffehyllan går nästan alla vuxna konsumenter regelbundet, så de genomtänkta placeringarna börjar oftast vid hyllan. Här har företagen medvetet placerat sina varor på ett sådant sätt att vi ska förstå vad vi bör välja utan att ens tänka på det. Om vi känner igen paketet eller ser färgen på det tydligt ökar chansen att vi väljer just det märket. I en del affärer använder man sig till och med av doftmaskiner som sprider ut goda dofter av det som finns i hyllan för att få oss att köpa mer. Titta noga i din affär vilka kaffepaket som är placerade i ögonhöjd för en person av medellängd och titta samtidigt efter var de hållbara varorna står, t ex KRAV- och Rättvisemärkt. Märkningar Olika typer av märkningar som finns på varorna finns där för att de ska hjälpa oss att välja. Vissa märkningar vill få oss att välja produkter med ett visst märke, med mindre fett eller med mer fibrer. Andra varor har märken som kan hjälpa oss att göra bra, hållbara val för vår egen och andras miljö. När vi som konsumenter ser dessa märken kan vi vara säkra på att det vi köper uppfyller vissa speciella krav. Några av dessa märken finns på kaffe och liknande varor.

7 KAFFE-märkning KRAV KRAV är en svensk märkning av ekologiska produkter odlade utan gift. När produkterna tillverkas påverkas miljön så lite som möjligt genom minsta möjliga energianvändning, minimala utsläpp och föroreningar. Märkningen främjar djurs och människors hälsa bl a genom att man inte använder giftiga bekämpnings- eller gödselmedel. KRAV-märkta varor innehåller inte genmodifierade produkter. Utz Certified Good Inside (tidigare Utz Kapeh = gott kaffe på mayaspråket) är en ganska ny märkning i Sverige. Den ska garantera att kaffet är producerat på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt och att det framställts under rimliga förhållanden. Miljökraven är inte lika långtgående som för ekologiskt kaffe och betalningen till odlarna har ingen miniminivå. Unikt för Utz Kapeh är att det går att spåra kaffet i deras kaffepaket tillbaka till odlingarna via datummärkningen och internet. RÄTTVISEMÄRKT Ingen verkade märka det orättvisa, så vi började märka det orättvisa Rättvisemärkt, 2007 Produkter som har Rättvisemärkning tillverkas av människor som har bra arbets- och levnadsvillkor. Det motverkar barnarbete och ger tillverkare och odlare möjlighet att driva skolor och hälsovård. Rättvisemärkt motverkar dålig behandling av arbetare och arbetar för en fungerande demokrati. Rättvisemärkt garanterar att tillverkarens inkomster räcker till tillverkningen och mat till familjen. I Sverige finns 450 olika varor som är Rättvisemärkta, men i hela världen finns det Rättvisemärkt finns idag i 21 länder. Rättvisemärkts internationella namn är Fairtrade. EU-logotypen EU-logotypen ska garantera att en vara uppfyller EU:s krav på ekologisk produktion. Reglerna är inte lika strikta som KRAV-märket. Rainforest Alliance Arbetar för att skydda människor, lokala ekosystem och biologisk mångfald. Har vissa bestämmelser för vilka rättigheter en arbetare ska ha. Odlingen är inte ekologisk. Ger ingen garanti för att odlaren får så mycket betalt att det täcker odlingskostnaderna. >> läs mer här KRAV FAIRTRADE EU-logotypen organic/home_sv Rainforest Alliance Utz Certified

8 Material MEN Trots att svenskarna dricker så stora mängder kaffe är det bara väldigt lite av det som är KRAVoch/eller Rättvisemärkt. Det odlas faktiskt mer ekologiskt kaffe än det säljs! Det innebär att detta kaffe måste säljas till ett lägre pris bara för att för få konsumenter väljer ett kaffe som är odlat på ett hållbart sätt. Bara var 25:e kopp kaffe som dricks i Sverige är KRAV-märkt (2006) det är bara knappt fyra procent av allt kaffe som säljs. Knappt en procent av kaffet är Rättvisemärkt. De flesta kaffemärken som finns i våra affärer har många KRAV- och/eller Rättvisemärkta produkter som bryggkaffe, kokkaffe, frystorkat kaffe och hela bönor som man kan mala själv. Den konsument som väljer att göra en insats för en hållbar miljö genom sitt kaffeköp kan i dagens läge hitta sin speciella vara oavsett vilken sorts kaffe man gillar bäst. På senare tid erbjuder flera kaffemärken även KRAV- och Rättvisemärkt kaffe till storkök och kaffeautomater. Ett kaffedrickande folk I Sverige dricker vi näst mest kaffe i hela världen, trots att vi inte kan odla något kaffe där vi bor. Det är bara i vårt grannland Finland man dricker mer. På ett år dricker en svensk kaffedrickare i genomsnitt 3,2 koppar kaffe varje dag. För att kunna dricka så mycket kaffe konsumerar en vanlig svensk nio kilo kaffe per år. Det mesta kaffet dricks på jobbet eller hemma, men många svenskar dricker också kaffe regelbundet på café. För att odla allt det kaffe svenskarna konsumerar krävs en yta så stor som halva Öland. Sverige importerar ton kaffe ifrån olika länder i världen varje år. Hälften av kaffet importeras från Brasilien och en femtedel från Colombia. Det dricks 2 miljarder koppar kaffe i världen varje dag. 80 % av alla svenskar, drygt sex miljoner människor, dricker kaffe. I Finland dricks det mer kaffe än i Sverige. I Sverige är det fler män än kvinnor som dricker kaffe. 42 % av de som går på café under första dejten dricker kaffe latte Vuxenvälling är det skämtsamma namnet på den nya svenska folkdrycken, kaffe latte, speciellt om den smakar mer kokt mjölk än kaffe. Har varit Månadens Ord hos Svenska Språkrådet. Antal koppar som konsumeras per dag >> Rapporter om kaffekonsumtion Kaffe från Brasilien en bitter smak av orättvisa SwedWatch, 2005 Kaffets mörka baksida Naturskyddsföreningen Sverige, 2005 Rädda liv, byt kaffe faktaunderlag Naturskyddsföreningen, Sverige, 2006 Kaffeinventering utbud av miljö- och rättvisemärkt kaffe Naturskyddsföreningen Sverige 2006 Rättvisa i din kaffekopp, Kooperation utan gränser, 2004 Priset för ditt kaffe Kooperation utan gränser, 2005 Danmark 2,7 koppar Norge 3,0 koppar Sverige 3,2 koppar Finland 3,6 koppar Ekologiskt kvitto kaffe konkretisering av kaffets miljöeffekter Konsumentverket 2007 Sid 8(8)