Struktur för kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet för perioden avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Transkript

1 BESLUT 1(1) Struktur för kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet för perioden avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Samtidigt som universitetsstyrelsen beslutade om att förlänga det dåvarande kvalitetsutvecklingsprogrammet att gälla även under 2013 uppdrog styrelsen till rektor att senast i december 2013 till styrelsen presentera ett nytt förslag för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling för perioden Det nya dokumentet för kvalitetsarbete vid Linköpings universitet för perioden avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, som medföljer som bilaga till detta beslut, tar hänsyn till bl a arbetet med universitetets strategikarta och det nya systemet för nationella kvalitetsutvärderingar, som fokuserar på utbildningarnas resultat. Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till struktur för kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet på så sätt som framgår av bilaga till detta beslut. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Anna Ekström, universitetets rektor Helen Dannetun och övriga ledamöterna, Sebastian Becker, Carin Franzén, Magnus Hall, Paul Håkansson, Margareta Josefsson, Tobias Karlsson, Albin Mannerfelt, Christer Mård och Jan-Erik Ögren. Vidare har närvarit suppleanten Daniel B. Wilhelms, personalföreträdarna Krzysztof Marciniak och Gabriel Thott, styrelsens sekreterare Jenny Ljung, revisionschefen Margareta Fallsvik, chefsjuristen Göran Hessling, kommunikationsdirektören Mariethe Larsson, universitetsdirektören Kent Waltersson samt, prorektor Karin Fälth-Magnusson, den sistnämnda föredragande. Anna Ekström Kopia till: Karin Fälth-Magnusson Fakultetsstyrelser Expert Eric Lindesjöö Styrelsen för utbildningsvetenskap Utbildningsledare Charlotta Einarsson Institutioner Internrevisionen Rektor LiU-nytt Universitetsdirektören Studentkårerna Utbildningsdirektören De lokala fackliga organisationerna Universitetsstyrelsen

2 1(8) Struktur för kvalitetsarbete vid Linköpings universitet för perioden avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Sammanfattning Grunden för Linköpings universitets (LiUs) kvalitetsarbete är det systematiska strategiarbete som inleddes 2003 och som rektor genomfört i nära samverkan med fakulteter och institutioner. I detta arbete har även biblioteket och universitetsförvaltningen deltagit. Strategin kommuniceras via en av universitetsstyrelsen fastställd strategikarta som beskriver universitetets vision och strategiska mål (se nedan). Den övergripande visionen för utbildningen är att LiU ska vara ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas. Detta sker genom att attrahera studenter och doktorer och förbereda dem för framtida verksamhet i ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. En förutsättning för detta är att kontinuerligt vidareutveckla universitetets befintliga profil av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar i attraktiva akademiska miljöer. Styrkan med kvalitetsarbetet är den förankring och samsyn som finns inom LiU avseende vision och strategiska mål.

3 2(8) Bakgrund LiUs utbildningar har en erkänt hög kvalitet Det gäller dock att hela tiden sträva efter att utveckla denna; inte minst med tanke på den alltmer hårdnande konkurrensen från andra lärosäten både nationellt och internationellt. Beteckningen det pedagogiska språnget innefattar ett antal åtgärder initierade av rektor i syfte att förbättra utbildningens kvalitet och studenternas studiemiljö. Detta dokument syftar till att beskriva organisation och ansvarsförhållanden för kvalitetsarbetet vid LiU samt ge övergripande riktlinjer för hur kvaliteten bäst kan säkras och utvecklas. Denna organisering av kvalitetsarbetet ska dels underlätta informationen från medarbetare och studenter till ledningen, dels informationen från de olika ledningsfunktionerna till medarbetare och studenter. Ansvaret för kvalitetsarbetets genomförande ligger på de olika nivåernas styrelser och ledningar (rektor, dekan och prefekt), samt ledningen för de administrativa och tekniska stöd, vilka på olika sätt har anknytning till kvalitetsarbetet. Universitetsledningen har det övergripande ansvaret för att förbättringsåtgärder vidtas mot bakgrund av synliggjorda behov och de övergripande utvärderingar som gjorts. Det är inte minst viktigt att studenternas åsikter tas till vara i detta sammanhang. Fakulteterna har huvudansvaret för att realisera, inspirera och uppfylla LiUs övergripande strategiska målsättning och vision för forskning och utbildning. På fakulteterna vilar även ansvaret för att utbildningsprogram och kurser håller högsta möjliga kvalitet, är forskningsanknutna och genomförs i samspel med det omgivande samhället. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för universitetets medarbetare och studenter. Detta synsätt är baserat på att det i högskolelagens text tydliggörs att kvalitetssäkring ska göras på alla nivåer och utgöra en integrerad del i universitetets kontinuerliga arbete. För att kvalitetsarbetet ska vara framgångsrikt krävs ett engagemang och att en kontinuerlig omprövning av verksamheten sker. Kvalitetsarbetet ska även uppfylla del 1 i ENQAs (European Association for Quality Assurance in Higher Education) standarder och riktlinjer för högre utbildning i Europa, Part 1: European standards and guidelines for internal quality assurance within higher education institutions Till stöd för kvalitetsarbetet ska lättillgänglig information finnas på webbsidor och lärplattformar. Dessutom ska där finnas information om kommande interna och externa kvalitetsgranskningar och vilka åtgärder som vidtagits mot bakgrund av förbättringsåtgärder som framförs i dessa granskningar. Därutöver skall samtliga styr- och stöddokument för kvalitetsarbetet göras tillgängliga.

4 3(8) Syfte Kvalitetsarbetet ska bidra till att uppfylla universitetets mål och vision, se till att utbildningarna håller en hög kvalitet samt faller väl ut i en nationell och internationell jämförelse. I samband med inträdet i bolognasystemet har lärandemål formulerats för samtliga examina i högskoleförordningens examensbeskrivningar. Därmed läggs fokus på att examinerade studenter ska uppnå de mål som där föreskrivs, vilket i sin tur ställer krav på ett systematiskt arbete med att harmonisera kursplaner och andra styrdokument i enlighet med de uppsatta målen. Detta kräver i sin tur ett granskningssystem som följer upp hur väl målen uppfylls samt hur väl de examineras. LiUs utbildningar präglas av ett studentaktivt lärande vars syfte är att stärka studentens förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande och sin utveckling av egna kunskaper, färdigheter och förhållningsätt. Därigenom rustas studenten för ett föränderligt yrkesliv och ett livslångt lärande. Möten mellan lärare och studenter; mellan studenter och studenter samt mellan lärare och lärare är avgörande för att skapa kreativa lärandeaktiviteter och för att stimulera, utmana och stödja studenterna i deras lärande. Kvalitetsarbetets fundament kan sammanfattas på följande sätt: kvalitetsarbetet ska bidra till att både mål som formulerats som en konsekvens av universitetets vision och strategi samt mål som är baserade på nationella utbildningsmål, uppfylls kvalitetsarbetet ska systematiskt förbättra utbildningen kvalitetsarbetet ska leda till att utveckla en kultur där kvalitetstänkandet är en integrerad del i utbildningen kvalitetsarbete ska vara en gemensam angelägenhet för alla anställda och alla studenter vid LiU. Uppföljning av universitetets kvalitetsarbete Inför universitetsstyrelsens beslut om den framtida inriktningen på kvalitetsarbetet, vilket sker vart tredje år, ska som underlag för detta beslut en utvärdering genomföras av föregående periods kvalitetsarbete.

5 4(8) Aktörer inom kvalitetsarbetet Universitetsstyrelse och universitetsledning Till stöd för kvalitetsarbetet har rektor inrättat ett strategiskt råd för utbildning (LRU). Rådets uppgift är att genom beredning av ärenden som rektor hänskjuter till rådet ge rektor råd inför egna beslut eller förslag till universitetsstyrelsen. Till detta råd rapporterar Beredningsgruppen för kvalitet på grund och avancerad nivå (QiU) och Forum för forskarutbildning (FFF). Dessa fakultetsövergripande grupper verkar för likvärdiga förutsättningar för kvalitet vid hela universitetet samtidigt som de bidrar till att kunskap kommuniceras mellan fakulteterna. Som universitetsgemensamma instrument för kvalitetsuppföljning finns kursvärderingssystem som används kontinuerligt, återkommande studentenkäter samt medarbetar- och doktorandenkäter. Strategins övergripande indikatorer för måluppfyllelse av utbildning är nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram vid höstterminen samt studenternas etablering på arbetsmarknaden. Ansvar: Universitetsstyrelsen och rektor ansvarar för att universitetet följer nationella lagar och förordningar samt att universitetet når de egna uppsatta verksamhetsmålen. Universitetets och rektors övergripande verksamhetsmål återges i LiUs strategikarta. Analys och åtgärd: Studenterna värderar sin utbildning och studiesituation genom kursvärderingssystem och studentundersökningar. Medarbetare och doktorander framför sina synpunkter i medarbetar- och doktorandundersökningar. Universitetsledningen analyserar verksamheten och måluppfyllelsen utifrån universitetsgemensamma instrument och indikatorer. Åtgärdsplaner tas fram för kvalitetsförbättrande åtgärder inom kärnverksamheten samt inom övriga områden som exempelvis arbetsmiljö. Därutöver sammanfattar universitetsledningen verksamheten i en årsredovisning. Fakulteter Ansvar: Fakultetsstyrelsen under ledning av dekanen ansvarar för utbildningsutbudet och utbildningsprogrammens övergripande innehåll och kvalitet samt dess definition. Varje fakultet har ett ansvar att skapa ett granskningssystem för måluppfyllelsen av utbildningskvaliteten och att kommunicera ut och följa upp resultatet av granskningen. Fakulteterna fungerar därmed som en beställare av kurser och har, utöver ett ansvar att

6 5(8) kvalitetssäkra utbildningsprogrammen, även ett ansvar att se till att såväl egna mål som universitetets övergripande mål uppfylls. Fakultetens ansvar är även att upprätta aktuella kursplaner med lärandemål. Fakulteterna ska kontinuerligt sprida information om kvalitetsarbetet på sina hemsidor. Analys och åtgärd: Fakulteterna ansvarar för att resultat från såväl universitetsgemensamma, som egna kvalitetsuppföljningar analyseras, samt att åtgärdsplaner införs när nödvändiga kvalitetsförbättrande åtgärder har identifierats. Filosofiska fakulteten: Analyser av resultaten från de olika kvalitetsinstrumenten samt upprättande av åtgärdsplaner utförs av kvalitetsnämnden och forskarutbildningsnämnden samt fastställs av filosofiska fakultetsstyrelsen. Vid sidan av detta arbetar både kvalitetsnämnden och forskarutbildningsnämnden med egna instrument för kvalitetssäkring av utbildningarna. Uppföljning av fastställda åtgärdsplaner görs av ovan nämnda instanser. Programdialoger genomförs regelbundet för att följa upp programmens kvalitetsarbete. I dialogerna medverkar programansvariga, fakultetsledning samt prefekter. Medicinska fakulteten (Hälsouniversitetet): Vid medicinska fakulteten finns en grundutbildningsnämnd (GUN) med undergrupperingar för arbete med examina, integration, internationalisering, kursplaner och kvalitetsarbete. Resultaten från de olika kvalitetsinstrumenten samt den egna utvärderingen av verksamhetsförlagd utbildning bearbetas systematiskt och handlingsplaner utvecklas och följs upp i ovan nämnda grupper och nämnd. Programdialoger genomförs regelbundet med de olika utbildningsprogrammen för att följa upp programmens kvalitetsarbete. I dialogen medverkar bland annat program- och fakultetsledning, utbildningsledare, prefekter, ekonomer och studentkåren. Vid fakulteten finns också Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FUN) som på fakultetsstyrelsens uppdrag bereder ärenden som rör forskning och forskarutbildning. Forskarutbildningsnämnden följer upp doktorandernas synpunkter från doktorandundersökningen. Tekniska fakulteten (Tekniska högskolan): Vid LiTH finns fem programnämnder som på delegation av fakultetsstyrelsen ansvarar för utbildningsprogrammen. Nämnderna ansvarar för att planera, följa upp och utvärdera utbildningen samt i samarbete med berörda institutioner säkerställa ständig kvalitetsförbättring inom sitt ansvarsområde. Till grund för kvalitetsarbetet ligger ramverket Conceive Design Implement Operate (CDIO), med de egenutvecklade matriserna Introducera, Undervisa, Använda, Examinera (IUAE), samt resultaten från de olika kvalitetsinstrumenten. Till varje nämnd finns knuten en verkställande enhet som löpande

7 6(8) fattar beslut enligt programnämndens delegation, samt programplanegrupper (PPG) som arbetar med utvecklings- och driftsfrågor. Arbetet i nämnder och grupper följer en bestämd tidplan på årsbasis och utförs i dialog med berörda institutioner. Samtliga nämnder kallas regelbundet till en ledningsgrupp (LGU). Vid fakulteten finns även Forskarutbildningsnämnden (FUN) som lyder under fakultetsstyrelsen och bereder ärenden för forskning och forskarutbildning. Utbildningsvetenskap: Analys av resultaten från de olika kvalitetsinstrumenten samt upprättande av åtgärdsplaner utförs av grundutbildningsnämnden och forskarutbildningsnämnden samt fastställs av styrelsen för utbildningsvetenskap. Även uppföljning av de fastställda åtgärdsplanerna görs av ovan nämnda instanser. Programdialoger genomförs regelbundet med de olika utbildningsprogrammen för att följa upp programmens kvalitetsarbete. I dialogen medverkar programledning och representanter från de olika utbildningarna. Institutioner Ansvar: Institutionsstyrelsen under ledning av prefekten ansvarar ytterst för kvaliteten på den verksamhet som bedrivs vid institutionen, inklusive att kurser kvalitetssäkras och utvecklas. Sambandet med fakulteterna och universitetsledning garanteras via verksamhetsdialoger som bl.a. syftar till att ta fram kvalitetshöjande åtgärdsprogram utifrån universitetets målsättningar. Kursansvariga ska stötta studenterna till ett aktivt besvarande av den kursvärdering som följer på varje kurs. Institutionen har även ansvaret att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet samt stötta utvecklingen av lärarnas pedagogiska kompetens. Analys och åtgärd: Institutionerna ansvarar för att kvaliteten av verksamheten kontinuerligt säkras och utvecklas. Analyser genomförs av kursvärderingar och följs upp av åtgärdsplaner. Analyser genomförs av nedbrutna svar från de universitetsgemensamma instrumenten samt av egna kvalitetsuppföljningar av verksamheten och av medarbetarnas kompetens. Övriga enheter/stödfunktioner Universitetsförvaltningen Ansvar: Universitetsledningen och förvaltningen med dess olika enheter ansvarar för att verksamheten inom respektive ansvarsområden genomförs, samt att man tar till vara och utvecklar medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Analys och åtgärd: Ledningen ansvarar för att kvaliteten av verksamheten kontinuerligt säkras och utvecklas. Analyser genomförs av nedbrutna svar från universitetsgemensamma

8 7(8) instrument samt av egna kvalitetsuppföljningar av verksamhet och medarbetarnas kompetens. Analyserna följs upp av nödvändiga åtgärdsplaner. Fakultetskanslier Ansvar: Ledningen för fakultetskanslierna (dekan och kanslichef) ansvarar för att deras uppgifter genomförs, samt att man tar till vara och utvecklar medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Analys och åtgärd: Ledningen ansvarar för att kvaliteten av verksamheten kontinuerligt säkras och utvecklas. Analyser genomförs av nedbrutna svar från universitetsgemensamma instrument samt av egna kvalitetsuppföljningar av verksamhet och medarbetarnas kompetens. Analyserna följs upp av åtgärdsplaner. Universitetsbiblioteket Ansvar: Biblioteket leds av en överbibliotekarie och en styrelse, ledd av prorektor, med prodekaner samt representanter från anställda och studenter som ledamöter. Ledningen ansvarar för att bibliotekets uppgifter genomförs, samt att man tar till vara och utvecklar medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Analys och åtgärd: Styrelsen och ledningen ansvarar för att kvaliteten av verksamheten kontinuerligt säkras och utvecklas. Analyser genomförs av nedbrutna svar från universitetsgemensamma instrument samt av egna kvalitetsuppföljningar av verksamhet och medarbetarnas kompetens. Analyserna följs upp av åtgärdsplaner. Didacticum Ansvar: Didacticum ska på ett kreativt och innovativt sätt driva och bidra till pedagogisk och didaktisk utveckling av universitetets utbildning och undervisning som komplement till det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. Centrumbildningen leds av en föreståndare och en styrelse, ledd av prorektor, med prodekaner, representanter för lärare och studenter samt en ledamot från LiU-Junior Faculty som ledamöter. Ledningen ansvarar för att Didacticums uppgifter genomförs, samt att man tar till vara och utvecklar medarbetarnas kompetens och erfarenhet. Analys och åtgärd: Styrelsen och ledningen ansvarar för att kvaliteten av verksamheten kontinuerligt säkras och utvecklas. Analyser genomförs av nedbrutna svar från universitetsgemensamma instrument samt av egna kvalitetsuppföljningar av verksamhet och medarbetarnas kompetens. Analyserna följs upp av åtgärdsplaner.

9 8(8) Studenter Enligt högskolelagen har studenterna rätt att utöva inflytande över utbildningen och studenterna är vid universitetet representerade i både beslutande och rådgivande organ. Studenterna är således representerade i universitetsstyrelsen, rektors ledningsråd, fakultetsstyrelserna, institutionsstyrelserna, biblioteksstyrelsen m fl. Studenterna spelar i detta och andra sammanhang en viktig roll för kvalitetsarbetet och ger underlag till kvalitetsutveckling av utbildningarna. Den enskilda studenten uppmuntras till delaktighet i kvalitetsarbetet genom att delta i kursvärderingar och andra utvärderingsaktiviteter. Ett högt deltagande ger värdefullt underlag till arbetet med kvalitetsutveckling. Studentkårerna har ansvar för studenternas arbetsmiljöarbete och studenternas deltagande i universitetets övriga kvalitetsarbete. Universitetet stöttar studenterna i deras kårverksamhet. Företrädare för allmänna intressen Företrädare för allmänintressen är representerade på många nivåer av universitetets verksamhet, såsom universitetsstyrelsen, fakultetsstyrelserna och programråd eller motsvarande, och är en viktig part för att ge underlag till kvalitetsarbetet. Deras representation är även en förutsättning för att uppfylla högskolelagens krav på samverkan med det omgivande samhället. De bidrar med sin erfarenhet och är av stor betydelse i arbetet med att skapa konkurrenskraftiga utbildningar som efterfrågas i samhället.