Vägräcken och risker för mc-förare vid påkörning i liten vinkel
|
|
- Ola Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat Utgivningsår Vägräcken och risker för mc-förare vid påkörning i liten vinkel Håkan Andersson
2
3 Förord I denna litteraturstudie har interaktionen mellan motorcyklar och vägräcken studerats. Tyngdpunkten har varit att studera påkörning med liten vinkel. Uppdragsgivare för detta projekt var Vägverket, Skyltfonden. Vidare så vill jag tacka min kollega här på VTI, Jan Wenäll och Anders Håkansson på Vägverket samt SMC (Sveriges motorcykliststers centralorganisation) för bra support genom projektets gång. Med hjälp av VTI:s bibliotek gjordes en större sökning efter litteratur i ämnesområdet motorcyklar och vägräcken. Trots vida sökord fann vi endast ett fåtal rapporter som berör problematiken. Främst så saknas publikationer från praktiska provningar vilket medfört att det endast finns ett fåtal unika tester att studera. Linköping november 2005 Håkan Andersson hakan.andersson@vti.se Vti notat
4 VTI notat
5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Avgränsningar Problembeskrivning Räcken eller inte? Vägräckestyper Vajerräcken W-profil Betong Skyddsutrustning på räcke för motorcyklist Vägräckesprovning Risker för mc-förare Utförda krocktester mellan mc och vägräcken Framtida tester Bedömning av räcken Simulering Förslag på provserie Diskussion Referenser VTI notat
6 VTI notat
7 Vägräcken och risker för mc-förare vid påkörning i liten vinkel av Håkan Andersson VTI Linköping Sammanfattning Vägräcken är inte anpassade till motorcyklars specifika problem. Trots en omfattande mytbildning finns det dock inte något stort material som styrker farhågorna om att räcket är speciellt farligt för motorcyklisten. Det konstateras (trots allt) att det saknas kunskap, att de prov som gjorts inte tar sikte på motorcyklars specifika problem samt att det synes lämpligt att på något sätt försöka införskaffa denna kunskap. På kort sikt föreslås någon form av bedömning av räckens lämplighet på empirisk grund för att på längre sikt försöka påverka standarden En1317 så att den tar hänsyn även till motorcyklistens behov. VTI notat
8 6 VTI notat
9 1 Inledning Vägräcken och motorcyklar(mc) har varit ett samtalsämne under flera år. Framför allt så har kombinationen stållineräcke/vajerräcke och mc varit en het diskussion. Det finns klyschor om att motorcykelföraren skulle skivas vid en eventuell kollision med vajerräcket. Räcket har fått tillnamn som Cheese Cutter samt Pommes Frites-räcke. Detta är ännu så länge en ren hypotes eller möjligen en myt då det hittills saknas rapporterade fall där detta scenario verkligen har inträffat. Men det finns andra risker med vägräcken och speciellt vajerräcken som närmare behandlas i denna rapport. Den grundläggande problematiken med relationen vägräcken och mc är att vägräcken är konstruerade och provade för att ta hand om personbilar och lätta lastbilar. Räckets funktion är avpassad för dessa fordon, som har en väl definierad skyddande yttre struktur. För oskyddade trafikanter som motorcyklister är vägräcken kantiga och hårda. Det finns en del kreativa lösningar för att göra räcken mjukare och därmed anpassade för oskyddade trafikanter. Frågan är hur pass bra effekt dessa komplement har och hur de påverkar räckets ursprungliga funktion. En hypotes är att dessa mjukgörande åtgärder mera har en psykologisk effekt än en verklig mätbar skyddseffekt vid kollision. Antalet krockprov utförda med mc mot vägräcken är mycket få. Det finns en del förslag och teorier om hur provning ska utföras, men mycket få av dessa är testade i praktiken. Andelen dödsolyckor med mc som sker mot vägräcken är 5 10 procent av totala antalet dödsolyckor med mc, vilket kan omsättas till i genomsnitt 3 stycken per år enligt referens [7]. Detta är ett förhållandevis litet antal, men kan givetvis inte heller på något sätt ignoreras. VTI notat
10 2 Avgränsningar Avsikten med denna litteraturstudie är att i första hand att behandla påkörningar med låg kollisionsvinkel mot vägräcket, mindre än 20. Detta är troligen den vanligaste typen av kollision så länge inte motorcyklisten kört omkull. Påkörning i tvärare vinkel får ett helt annat förlopp, där räckets konstruktion i sig inte är av avgörande betydelse för utgången av olyckan. Vi vill även försöka jämföra riskerna mellan olika räckestyper, för att på så sätt få ett underlag för att kunna välja bästa typ för olika typer av vägsträckor. Vi vill också jämföra dessa risker med alternativet utan mitträcken. Utöver ovanstående så gäller att krockbanan vid VTI har empirisk erfarenhet av mer än 200 krockprov mot olika typer av vägräcken enligt standarderna EN1317 samt NCHRPR 350. Eftersom merparten av dessa prov är godkännandeprov av kommersiella produkter, och där vi av sekretesskäl dessvärre inte kan lämna vetenskapligt godtagbara referenser till vissa av våra slutsatser, så finns det här och där åsikter och påstående som kan uppfattas som personligt tyckande, ett tyckande som normalt inte hör hemma i en litteraturstudie. Den kritiske läsaren bör bortse från våra i texten obevisade påståenden. Den mera frågvise får ta kontakt med oss för närmare information. 8 VTI notat
11 3 Problembeskrivning Problemet med kollision med mc mot vägräcken är att de flesta vägräcken idag har oskyddade stolpar/ståndare som håller upp överliggaren. Detta problem finns ej om vi ser till betongräcken av homogen typ vid liten kollisionsvinkel, då ju dessa av naturliga skäl saknar stolpar. Vajerräcken har fått ett rykte om att vara farliga pga. att vajern antas kunna orsaka skärskador på den motorcyklist som kör in i räcket. I den enda dödsolycka som VTI till dags dato känner till där en mc-åkare omkommit vid kollision med vajerräcke [11] kan man dra den slutsatsen att vajern inte utgör den primära faran utan det är stolparna som håller upp vajern som är farligast. I denna olycka har föraren kört in i vajerräcket, gått omkull, och därefter slagit bakhuvudet i en av räckesstolparna. Trots sårskador på vänster underben, troligen från räcket, så är det inte dessa som utgör det dödliga våldet utan fastmer skadorna mot i huvudsak skallen, men även i viss mån mot bålen. De två mest förekommande stolptyperna är IPE-100 och Sigma ( ) stolpe. Enligt [2] så är IPE-100 aggressivare mot motorcyklisten än -stolpen. Sigmastolpen har en rundare utformning medan IPE-100 har vassa kanter som kan ge upphov till svårare skador. I Frankrike och Tyskland har man bytt ut i stort sett alla IPE-100 mot -stolpar för att förbättra säkerheten för motorcyklister. På vissa vägavsnitt har man på s.k. W-balkräckesinstallationer provat att montera ytterligare en W-balk under den befintliga. Detta med avsikt att en motorcyklist fallit omkull och glider in mot räcket inte skall komma i kontakt med stolparna vid en eventuell kollision. Detta anses som en av de enklaste åtgärderna för att förbättra situationen för mc-förare. Kompletteringen förändrar dock de mekaniska egenskaperna hos räcket, de blir hårdare och därmed är de förändrade kollisionsegenskaperna med personbilar till största delen outredda. En farhåga är att den undre W-profilen hjälper till att fälla räcket vid en påkörning av bilar med en ökad frekvens av genomkörningar som följd. Vid flacka kollisionsvinklar så är det ur krocksäkerhetsperspektiv sett troligtvis en klar förbättring som inte nämnvärt bör påverka krockegenskaperna vad gäller bil mot räcke. Dock återstår att prova denna hypotes. Enligt [1] och [3] så är den vanligaste räckeskollisionen med mc en kollision i upprätt position. En sådan kollision medför ofta att mc-föraren faller över räcket in i det område som räcket avser att hindra fordonet att nå, vanligtvis något som kan betraktas som farligare än själva räcket. Beroende på vad det är för hinder som räcket skyddar mot så kan det vara till både fördel och nackdel att föraren faller över räcket. VTI notat
12 4 Räcken eller inte? Sett enbart ur mc-förarens synvinkel finns det fall där trafiksäkerheten skulle kunna höjas genom att ta bort eller flytta på vägräckesinstallationen. Det är i vissa fall kanske bättre att åka ut på ett fält en än att kollidera med ett stålbalksräcke eller en betongbalk. Å andra sidan bör inte räcken slentrianmässigt monteras där för övrigt goda avåkningsområden finns vid sidan om vägen. För att förhindra kollision med mc mot personbil så överväger fördelarna av mitträcke som förhindrar överåkning på mötande vägbana. Oftast finns det en anledning till att man har placerat ut räcket på en specifik plats, dvs. man bör i varje fall fråga sig vad som är alternativkollisionen? Om alternativet till vägräcken är en bergvägg eller en sten så bör räcket förbättra olyckskonsekvenserna för mcföraren, trots den relativa risk som vägräcket i sig utgör. Vägräcken är därmed inte per automatik en potentiell dödsfälla för motorcyklister utan en skyddsutrustning som innefattar alla fordon på vägen trots att de främst är anpassade till personbilar. Vägräcket i sig, särskilt mitträcket, innebär ju för motorcyklisten också att han slipper bilar som av misstag kör över i motorcyklistens körfält och på så sätt får motorcyklisten ett indirekt skydd även om räcket i sig inte är anpassat för mc. 10 VTI notat
13 5 Vägräckestyper På våra vägar finns en flora av olika räckestyper med olika påkörningsegenskaper. En del deformeras lite medan andras funktion bygger på att räcket deformeras mycket. Vägräcken som deformeras lite vid påkörning är aggressivare mot det påkörande fordonet vilket ofta medför att förare och passagerare utsätts för kraftigare g-krafter vid kollisionen och därmed allvarligare personskador. Fördelen med denna typ av räcke är att dess arbetsbredd, den yta i sidled som vägräcket kräver för god funktionalitet, är liten. På vissa platser tillåts det inte att räcket böjs ut allt för mycket vid kollision, detta i syfte att skydda bakomvarande trafikanter mot fara eller att se till att den påkörande bilen inte kommer i kontakt med oeftergivliga hinder bakom räcket som kan utgöra fara, t.ex. träd, bropelare, skyltar och stolpar m.m. Räcken som deformeras mycket vid påkörning fångar upp bilen mjukare och sänker g- krafterna i bilen kraftigt i jämförelse med de hårdare räckestyperna. Kollisionsförloppet med bil mot mjuka räcken är ofta mera kontrollerat än de hårdare räckena och ger oftast mindre skador på fordonet och passagerare. I analogi med resonemanget ovan så kräver dessa mjukare räcken ofta mera arbetsbredd eller sidoutrymme på vägen. 5.1 Vajerräcken Vajerräcken är en typisk representant för den typ av räcke som anses vara bland de mjukaste vägräckestyperna med avseende på krock med bil (dock med vissa undantag). Räcket består oftast av 3 eller 4 längsgående vajrar. Dessa hålls upp av ståndare monterade med ett stolpavstånd på 2 4 meter. Vajrarna är vanligen väl förankrade i betongankare i båda ändarna. Det finns ett flertal tillverkare/leverantörer av vajerräcken, i Sverige f.n. Gunnebo Protection AB, Blue Systems AB, MEAG AB, Allmaco Saferoad AB samt AB Varmförzinkning. På bild 1 visas två vanligt förekommande räcken i Sverige. Stolpen som används tillsammans med båda dessa räcken har en relativt vass profil. Tillverkarna har bl.a. använt sig av U-profil som är slät från ena körriktningen och vass från andra. U-profilen har liknande krockegenskaper som den tidigare vanligt förekommande IPE 100 som har visat sig vara sämre i krockprov med mc enligt[3]. Vajerfästena varierar från olika tillverkare, t.ex. sidoplacerade krokar (se vänster i figur 1) och central genomföring i plasthållare till höger i figur 1. Det finns risker med båda dessa stolpar m.a.p. motorcyklar. Om en motorcykel kör in i vajerräcket med en låg infallsvinkel så kan man anta att vajarna styr motorcykeln i räckets riktning tills den når en stolpe. Stolpen kommer därvid troligen att hugga tag i motorcykeln och föraren. Den lägsta vajerns höjd sitter högt över vägbanan vilket medför att den inte fångar upp en på marken glidande motorcykelförare och därmed inte skyddar denna mot den bakomvarande trafiken. Dåligt utrett är om det är önskvärt med en låg följare, för att fånga den på marken glidande motorcyklisten och skydda mot bakomliggande fara, eller om det tvärtemot är en fördel om räckets höjd är sådant att den glidande motorcyklisten oskadd kan glida under räcket. VTI notat
14 Figur 1 Till vänster vajerräcke monterat som slänträcke från Gunnebo Protection och till höger: räcke monterat som mitträcke från Blue System. 5.2 W-profil Vägräcken med s.k. W-profil, ibland även kallat Europabalk, är bland de vanligaste vägräckena på våra Svenska vägar. Räcket består av en längsgående balk som har en valsad W-form. Balken hålls upp med hjälp av antingen IPE-100 stolpar eller -stolpar. De senare är absolut vanligast. Avståndet mellan stolparna kan t.ex. vara 2 meter och då kallas det för ett EU2-räcke. Andra vanliga stolpavstånd är 1,33 meter eller 4 meter. Den 306 mm breda W-balken monteras så att dess underkant ligger ca 39 cm ovanför vägbanan (se figur 2). Figur 2 Typiskt W-balkräcke, ett EU2 med sigma-ståndare. I vissa W-balksinstallationer används en så kallad tvärarm eller utriggare, se figur 3. Denna typ av installation används ofta vid mitträckesinstallationer. Syftet med 12 VTI notat
15 tvärarmen är att bilens framhjul inte lika lätt skall hugga tag i en stolpe. En effekt av konstruktionen blir att räcket blir mycket hårdare samt att navföljaren vid deformation har en tendens att röra sig uppåt. Räckeskonstruktionen har därmed troligen (dock ännu oprövat) en ökad förmåga att ta hand om fordon med något högre tyngdpunkter, t.ex. SUV-ar. Då det finns en tvärarm vid varje stolpe medför detta en stor horisontell yta med tvärgående balkar som kan vara farliga för en mc-förare att falla ner mot vid eventuell kollision, dvs. vid det scenariot att motorcyklisten sitter upp på cykeln fram tills påkörning och därefter faller snett framåt mot räckets oskyddade överdel. Baserat på empiri ställer vi därmed upp hypotesen att ett räcke som har en slät yta på ovansidan i varje fall för vissa mc-olyckor är att föredra, dock en hypotes som återstår att prövas. Ett exempel på ett sådant räcke kan ses till höger i figur 3. Figur 3 W-balk med tvärarm, EM 1,33, samt ett ellipsräcke från AB Varmförzinkning. 5.3 Betong Betongräcken står typiskt emot stora krafter och ger ingen nämnvärd utböjning utan flyttas endast en aning i sidled vid kollision. Detta medför att det påkörande fordonets konstruktion tar upp största delen av rörelseenergin vid en kollision. Detta medför att förare och passagerare i fordonet utsätts för hög acceleration vilket också kan medföra skador. I fallet med små påkörningsvinklar är detta ett mindre problem då lite rörelseenergi tas upp och därmed ger mindre skador. Betongräcken har i regel en slät och jämn yta vilket gör att påkörning med flack vinkel endast påverkar fordonets rörelse minimalt. Tyska krockprov [3] tyder på att räckestypen ger gott skydd vid flacka påkörningar, under förutsättning att mc-föraren inte slungas över räcket, medan man kan göra troligt att räcket producerar avsevärt mera krockvåld vid brant påkörningsvinkel. VTI notat
16 6 Skyddsutrustning på räcke för motorcyklist Det finns olika kompletterande utrustningar till räcken för att förbättra säkerheten för motorcyklister. Ett exempel är Mototub som tillverkas av företaget Sodirel. Mototub är en plasttub som till 70 % är tillverkad av återvinningsmaterial. Tuben monteras under W-profil eller vajer för att skärma av stolparna. Bild 4 Längsgående stolpskydd (Mototub) monterad på ett vajerräcke. Det finns flera liknade lösningar för att dölja stolparna med plastkonstruktioner och det finns även några tillverkade i plåt. I Sverige så är detta sannolikt inget lämpligt alternativ då tuberna troligen skulle skapa problem vid snöröjning. Utrymmet mellan vägbana och räckesbalken/vajern behövs för att kunna bli av med snön vilket medför brist på plats för att montera längsgående stolpskydd. Vidare är dessa skydds skadereducerande förmåga i princip odokumenterad, liksom det faktum att skydden med all sannolikhet förändrar räckets beteende när en bil kör på räcket. Innan vidare kunskap införskaffats avråds från försök med liknande skydd. Alternativ till längsgående tuber och stålbalkar är vertikala stolpskydd som visas i figur VTI notat
17 A) B) Figur 5 A är ett vertikalt stolpskydd från Fehrer Protector och B är från Volkmann & Rossbac. Dessa skyddar enligt [2] endast vid kollision i låga hastigheter. I högre hastigheter kvarstår problemet med stolparna. Detta beror på att det i produkten finns alldeles för lite energiupptagande material för att räcka till vid de högre hastigheterna. Vart gränsen för hög hastighet går är svårt att definiera, men troligen betydligt lägre än vad de flesta tror. En högst personlig bedömning, i brist på konkreta bevis, är att de ovan visade vertikala stolpskydden kan ge ett skydd i farter upp till ca km/h och att effekten däröver mest är av psykologisk natur. Denna lösning borde ändå med fördel kunna användas i tätbebyggt område, företrädesvis i ytterkant av kurva. VTI notat
18 7 Vägräckesprovning Vägräcken provas enligt standarden EN1317, del 1 och 2. För att få ett vägräcke godkänt i Sverige måste två fysiska krockprov genomföras. Det första provet utförs med en bil som har en vikt av 900 kg (t.ex. Nissan Micra, Ford Fiesta). Denna bil kör med 20 vinkel mot räcket i en hastighet av 100 km/h, provningsmetoden kallas TB11. Det andra provet utförs med en kg bil i 20 vinkel mot räcket med hastigheten 110 km/h, provningsmetoden kallas TB32. Under proven mäts bland annat accelerationspåverkan inne i fordonet och den dynamiska utböjningen av räcket. Efter provningen utförs statiska mätningar av räckets kvarstående utböjning och skador på fordonet. Tillverkarens dilemma är att inte tillverka räcket för hårt för den lätta bilen eller för mjukt för den tyngre bilen, då liten utböjning oftast efterfrågas av köparen, dvs. väghållaren. I EN finns 11 olika provningsmetoder där TB11 och TB32 tillhör den lägre klassen. Broräcken krockprovas med ett TB11 samt ett s.k. TB51 prov m.h.a. en buss med vikten 13 ton i 20 kollisionsvinkel och med hastigheten 70 km/h. TB51 tillhör de tuffare proven och ingår i klassen högkapacitetsprov. Vi har till dags dato inte lyckats finna några krockprov beskrivna i någon standard som tar hänsyn till lättare fordon och oskyddade trafikanter. Detta faktum gäller även de numera populära SUV-arna och familjebussarna/personbussarna. Underhandskontakter med företrädare för andra krockbanor runt om i världen har inte heller gett något positivt resultat, ingen synes veta hur ett mc-vänligt vägräcke skall utformas, än mindre hur man rättvist skall prova dessa egenskaper. 7.1 Risker för mc-förare Kollisionsvinkeln mot vägräcket påverkar skadorna på mc-föraren genom att risken att träffa en räckesståndare ökar när vinkeln blir lägre. Denna risk ökar givetvis då mcföraren kommer glidande på vägbanan mot vägräcket och utgör en större träffyta. Vid stora vinklar finns det en chans att föraren kan glida under räcket och inte få några skador av räcket överhuvudtaget. För att bedöma sannolikheten för att inte träffa en stolpe gör vi lite enkla beräkningar. Vi utgår från en Hybrid 3 krockdocka med en axelbredd på ca 50 cm, dvs. den minsta träffbredden som kan uppnås vid glidning på marken. Öppningen d i figur 6 måste alltså vara större än 50 cm för att föraren/dockan ska kunna glida mellan två stolpar. I diagrammet i figur 7 framgår det att kollisionsvinkeln måste vara större än 25 för att få en öppning d som är större än 1 m om det är ett stolpavstånd på 2,5 meter. Detta ger 50 % chans att missa stolparna förutsatt att dockan/föraren kommer glidande på sådant sätt att den minsta arean exponeras. Troligen kommer föraren glidande på sidan och får då en betydligt större area och därmed ökar sannolikheten för att träffa en stolpe. Vid små kollisionsvinklar, dvs. under 10, anser vi att det finns en stor risk för att föraren träffar flera stolpar. 16 VTI notat
19 I diagrammet ser vi en stor skillnad mellan 1,33 och 4 meters stolpavstånd där d är 0,45 resp. 1,37 meter. Öppning (d) Θ Figur 6 Kollisionsvinkel. 3 Stolpavstånd 3 m Stolpavstånd 2,5 m Stolpavstånd 1,33 m Stolpavstånd 4 m 2,5 virtuell öppning d (m) 2 1,5 1 0, Grader (Θ ) Figur 7 Diagram över den virtuella öppningen d mellan stolparna som funktion av kollisionsvinkeln Θ. Slutsatsen av detta resonemang är att det är stor sannolikhet att en mc-förare som kommer glidande mot ett vägräcke träffar minst en vägräckesståndare oavsett stolpavstånd om inte kollisionsvinkeln är avsevärt större än 40 grader. Andra olycksrisker är t.ex. att föraren fastnar mellan räckesbalken/vajern och vägbanan eller glider under och ut mot den eventuella faran som räcket skyddar emot. VTI notat
20 8 Utförda krocktester mellan mc och vägräcken Det har utförts mycket få krocktester med mc mot vägräcken. Mycket beroende på att det inte riktigt är klart hur provningen ska utföras och analyseras. BASt i Tyskland [3] utförde 2001 en serie krockprov med mc mot vägräcke. Där utfördes två typer av prov med krockdocka, ett där motorcykeln körde in i räcket med 12 kollisionsvinkel i upprätt ställning och ett prov där motorcykel gled in på sidan med 25 kollisionsvinkel. Metoderna provades på de tre olika räckestyperna, betongbalksräcke, stålbalksräcke med tvärarm och modifierat stålbalksräcke. Det sistnämnda var modifierat för att minska skaderisken vid kollision med mc. De modifieringar som var utförda var att de monterat en extra balk under den befintliga på ett stålbalksräcke samt en profil som täckte stolparna upptill. Proverna med upprätt påkörning medförde att motorcyklisten flög över räcket och hamnade på andra sidan. Detta gav kraftiga skador på föraren vid prov av stålbalksräcket med tvärarmen pga. att motorcyklisten ramlade in i stolparna. I de andra två fallen uppmättes låga skadevärden. I glidprovet gav betongräcket och det modifierade räcket likvärdiga resultat medan stålbalksräcket gav tydliga skador på skuldror, bröst och bäckenpartier. Skadorna uppkom troligen pga. på att föraren träffade en stolpe. En av slutsatserna i referens [3] är att om föraren sitter kvar på motorcykeln vid kollisionen så minskar skaderisken vid glidning in i räcket. En annan slutsats är att det modifierade räcket gav bättre resultat pga. den slätare utformningen. Målet för framtida vägräckesutveckling bör vara att behålla kvar föraren på den egna väghalvan vid en olycka. En strategi att uppnå denna effekt för mc vore att börja använda högre vägräcken, något som borde vara positivt med anledning av de allt vanligare s.k. SUV:arna och minibussarna som är exempel på fordon som är för höga för de nuvarande vägräckena. Nackdelen med dessa fordon är att de, förutom en förhöjd tyngdpunkt, ofta är mycket tyngre än normalfordonet och därmed kräver en kraftigare räckeskonstruktion. 18 VTI notat
21 9 Framtida tester Det är önskvärt att prov i framtiden börjar utföras med mc mot vajerräcke. Idag finns det mycket oklarheter kring vad som händer vid en sådan kollision. Det finns inga studier utförda som kartlägger interaktionen mellan vajerräcken och mc. För att kunna jämföra riskerna med vajerräcken kontra utan vajerräcken mot varandra så bör provserier liknande de i [3] kompletteras med körningar mot vajerräcke. Tre olika scenarier kan tänkas, dels det att föraren glider på marken, dels att han sitter kvar på motorcykeln och dels att han kastas över räcket och riskerar därvid att träffa ovansidan av räcket. De viktigaste frågeställningarna kring denna provningsmetod är hur man uppnår en hög repeterbarhet. Det finns även frågetecken på hur skadorna ska bedömas. Hybrid 3- dockan som användes i [3] är egentligen en krockdocka utvecklad enkom för tester i bil, tester där dockan skall sitta bältad. Dockan är inte ett lämpligt instrument för att bedöma skador som uppstår vid mc-olyckor. Det finns idag dockor som skulle kunna passa något bättre för sådana prov, men då de är betydligt mer avancerade medför detta också en avsevärt större provkostnad. Alternativ till att förstå interaktionen mellan mc och vägräcken är exempelvis genom komponentprov och simulering. Dessa metoder kan dock endast ses som komplement till provning och kan knappast ersätta fullskaliga krockprov med tanke på det stora antalet frihetsgrader i systemet samt att det dynamiska samspelet mellan de ingående komponenterna (vägräcke/mc/förare/vägbana) ej med lätthet kan simuleras. 9.1 Bedömning av räcken Vi anser att det just nu inte finns ett tillräckligt bra underlag för att ta fram ett standardiserat prov för mc och vägräcken. Ett huvudargument för denna åsikt är att vi idag inte vet hur kriterierna för ett mc-vänligt räcke ser ut, hur räcket bör fungera och vilka gränsvärden som gäller för godkänt respektive icke-godkänt utfall. För att införa krav på standardiserad provning behövs mer forskning om olika testmetoder etc., sannolikt även kompletterat med studier av trafikolyckor för att få en koppling till verkligheten. Däremot anser vi att det snarast bör införas en enklare bedömning av hur "motorcykelvänligt" räcket är, baserat på empirisk kunskap. På kort sikt är det bättre att försöka göra något än att blunda för problemet. En mera optimerad lösning kan få värka fram över en längre tid, när kunskap vunnits. I en sådan bedömning bör utformningen av stolpar, balkar och infästningar ses över så att så att uppenbart farliga föremål inte tillåts förekomma, t.ex. vassa kanter på stolpar och krokar för vajrar. VTI notat
22 10 Simulering Kostnaden för att utföra praktiska prov är till viss del hög och för att minska kostnader för provning används idag datorsimulering vid utveckling av vägräcken. Simuleringen kräver dock att det finns praktiska prov att validera sin modell mot. Fördelen med simulering är att den till synes enkelt ger möjlighet att testa olika nya olycksförlopp samt nya komponenter när modellen väl är validerad. Det finns idag en rad olika simuleringsverktyg t.ex. LS-DYNA och PAM-CRASH som utnyttjas av ett flertal entreprenörer inom området. Nackdelen med simulering ligger dock i att samspelet mellan olika ingående komponenter i en kollision är komplext och därmed svårt att generalisera. Modellerna kräver att grova förenklingar görs av exempelvis fordonets egenskaper, marken i vilken räcket sitter monterat etc. för man att överhuvudtaget kunna utföra beräkningarna. Med vår erfarenhet från simulerade vs empiriska krocktester av personbil mot vägräcken anser vi att enbart simulering idag inte är en tillräckligt robust metod för att ensamt bedöma vägräckens krocksäkerhet. Simulering kan dock vara aktuellt som metod att mäta effekterna av mindre modifieringar på vägräckena då man redan har utvecklat en stabil simuleringsmodell från ett antal fullskaliga praktiska prov. 20 VTI notat
23 11 Förslag på provserie En provserie med mc mot ett typiskt vajerräcke bör utföras som i [3] för att kunna jämföra vajerräcket mot de andra räckestyperna. Vägräcket ska vara av mitträckestyp och ha ett stolpavstånd av 2,5 m. En provserie bör se ut enligt följande: Prov 1 I detta prov ska motorcyklisten sitta på motorcykeln vid kollisionsögonblicket med räcket. Kollisionsvinkel ska vara 12 och hastigheten 60 km/h. Prov 2 I detta prov ska motorcyklisten/dockan komma glidande in i räcket med 25 vinkel i en hastighet av 60 km/h. Prov 3 Vi vill utöka den provserie som utfördes i [3] med ytterligare ett prov där dockan glider in mot räcket. Anledningen till detta är att vi vill prova en mindre kollisionsvinkel. Vi finner 10 som mycket intressant kollisionsvinkel att studera då föraren sannolikt kommer att träffa flera stolpar vi kollisionen. Utvärdering av proven ska ske enligt [3]. I dessa tester är det viktigt att en utförare av vägräckessimulering finns med i planeringen. Detta för att resultaten ska kunna komma till största nytta för vidare simuleringsstudier av förloppet. Baserat på utfallet i prov 1 kan det även vara aktuellt att beakta ett kompletterande prov med en räckestyp som har en slät ovansida, t.ex. en sådan variant som visades i figur 3 ovan. VTI notat
24 12 Diskussion På kort sikt anser VTI att det behövs någon form av bedömning av vägräckens mcfarlighet. Att omgående sålla bort skarpa kanter, utstickande krokar etc. är på intet sätt tillräckligt, men bra som ett första steg på en lång väg. Tyvärr måste denna bedömning inledningsvis bygga på VTI:s empiriska kunskap omkring vägräcken. Ambitionen på längre sikt är att kunna definiera objektiva mått, kravnivåer som på sikt även bör implementeras i standarden EN1317. För att nå dit är det viktigt att vinna kunskap, förslagsvis genom att komplettera den tyska provserien med prov på vajerräcken. Dels skulle det vara bra för att ta fram fakta för att möta alla de spekulationer om hur farliga dessa räcken är för motorcyklister som florerar, dels pga. att det inte tidigare har utförts någon provning av den relationen. VTI anser att det är viktigt att skaffa kunskap om mekanismerna kring vad som är farligt med olika räckestyper så att detta kan användas som underlag för att kunna bedöma om hur bra ett räcke är i avseende på motorcyklar. Efter denna provserie är det värdefullt och meningsfullt att göra en simuleringsmodell av det utförda provet för att snabbt kunna prova olika små förändringar och varianter på kollisioner på samma vägräckestyp. Simuleringen ger då en bättre möjlighet till att bedöma vilka skador som mc-föraren får vid kollisionen och vad de åsamkas av. Vi tror även att ökad kunskap och ökad fokusering på mc-problematiken både ger specifikt mera säkra räcken och även rent generellt ökar räckens förmåga att effektivt fånga olika fordonstyper, motorcykel inberäknat. I takt med att antalet installationer av vajerräcken blir flera ökar risken att en mc-förare förolyckas. De flesta nya installationerna är mitträcken på 2+1 vägar. Det finns en förhoppning om att dessa installationer på ett ungefär skall halvera antalet dödade och svårt skadade. Sannolikt kommer dock antalet mc-olyckor som är relaterade till vägräcken att öka i takt med utbyggnaden av mitträcken. Så bör det givetvis vara, eftersom vägräcket används för att bygga bort andra faromoment i vägtrafiken. Andelen vägräckesolyckor kommer att öka samtidigt som förhoppningen är att andra olyckstyper minskar. Om vi kan öka kunskapsnivån kring relationen mc och vajerräcke kan ev. riskerna vid en kollision minskas. Det finns även ett behov av att klargöra vad det är som är farligt för mc-föraren vid olycka. En provserie med fokus på motorcykelsäkerhet hjälper även till att fästa räckestillverkarnas uppmärksamhet på problemet, en innovativ grupp vars initiativförmåga inte bör negligeras. Sannolikt bär därmed en fokusering på motorcykelsäkerhet en del frukt. 22 VTI notat
25 13 Referenser [1] Duncan, Chantel, Corben, Bruce, Truedsson, Niklas and Tingvall, Claes (December, 2000). Motorcycle and safety Barrier crash-testing: Feasibility Study, (Dec 2000). ISBN: [2] FEMA, Final report of the Motorcyclists & Crash Barriers Project. [3] Bürkle, Heiko, Berg, Alexander (2001). Anprallversuche mit Motorrädern an passiven Schutzeinrichtungen. ISBN: X. [4] ETSC (European Transport Safety Council) (1998).Forgiving Roadsides. [5] SIKA SIKA Statistik 2002:6, (2001), ISBN: [6] Matstoms, Ylva (1997). Är MC-Ställ krockvärdiga. VTI notat [7] Nilsson, Gunnar (2002). Motorcyklar och vägräcken. VTI notat [8] Duncan, Chantel, Corben, Bruce, Trudesson, Niklas, and Fitzharris, Michael (2001). Motorcyclists and barriers. Monash University. [9] Ljungblad, Li (2000). Vägens sidoområde och sidoräcken. VTI rapport 453. [10] Ullberg, Pål (2003). Motorcykelsäkerhet en litteraturstudie och meta analys, (november 2003), ISBN. [11] Personlig muntlig kommunikation med Vägverkets Anders Lie och Rune Johansson angående trafikolycka på E4 södergående körbana 2,3 km norr om påfart Stenkullen, mellan Norrköping och Nyköping. VTI notat
26
27 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE SOLNA SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)
Beläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar
VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.
Till
Till Per.andersson@transportstyrelsen.se Synpunkter på förslag Befintliga krav och allmänna råd om egenskapskrav för vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa Svar från lämnas i denna form
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
motorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet
UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:
Räcket för tuffa tag i vinterklimat vägräcket
Räcket för tuffa tag i vinterklimat vägräcket Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vår tillverkning och vårt huvudkontor
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt
Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?
Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga? Asfalten är dålig på sträckorna med mitträcke. Att de har fler parkeringsfickor för att vila sig. De accelererar till 300 när de ska köra om och sedan
Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003
VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som
Säker, säkrare, SafeEnd
Säker, säkrare, SafeEnd Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vår tillverkning och vårt huvudkontor finns i Sundsvall. Lokala
Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon
1 (5) Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon Bakgrund/Syfte Med anledning av det arbete som pågår för att ta fram en vägledning för att öka säkerheten vid arbete på olycksplats i trafikmiljön så
Incidenter vid arbete på väg
VTI notat 14-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Incidenter vid arbete på väg En sammanställning av olyckstillbud Mats Wiklund Förord I detta notat har ett antal incidenter i samband med arbete
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
VTI notat Utgivningsår Konvexa vägräcken. Tre krockprov utförda Jan Wenäll
VTI notat 13-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Konvexa vägräcken Tre krockprov utförda 2003 Jan Wenäll Förord I detta notat redovisas tre stycken krockprov utförda 2003 på uppdrag av Vägverket,
en litteraturstudie finansierad av Skyltfonden
en litteraturstudie finansierad av Skyltfonden Maria Nordqvist, Sveriges MotorCyklister, SMC Göran Fredriksson, Svenska väg och broräckesföreningen, SVBRF Jan Wenäll, Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv
1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Bättre motorcykel- och räckesdesign kan rädda liv Bakgrund Allt fler kör motorcykel i Sverige antalet motorcyklar har fördubblats under de senaste femton
Generella övergripande synpunkter och förslag på omskyltning för sänkta hastigheter i Dalarnas län
Till trafikverket@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar ärende TRV 2016/19427 Förändringar i hastighet i Sveriges 21 län, SMC, har gått igenom förslaget från Trafikverket och respektive
OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12 Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts
Motorcyklarochvägräcken
VTI notat 38 2002 VTI notat 38-2002 Motorcyklarochvägräcken Författare FoU-enhet Göran Nilsson Projektnummer 50388 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet och vägutformning Motorcyklisters
Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Dnr TRV 2016/19427
Till trafikverket@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Dnr TRV 2016/19427 Riksorganisationen,
3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare
Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av 1 Allmänt Denna bilaga kommer att uppdateras efterhand som nya europeiska standarder (EN) inom området fastställs och när tillämpningsanvisningar
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
En studie om hur vägräcken påverkar trafiksäkerheten
En studie om hur vägräcken påverkar trafiksäkerheten Ben Youssef Hamzo, Nidal Pettersson, Lina A study about the impact of road crash barriers on road security Royal Institute of Technology SE-100 44 Stockholm
Antal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare. Handbok. For the love of lives
Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare Handbok Index SS-EN 1317 standarden 3 Krockvärden 3 Skaderiskklass 3 Arbetsbredder 5 Deformering av skyddsanordning 6 2 SS-EN 1317
Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Definition av ett säkert räcke för motorcyklister
Definition av ett säkert räcke för motorcyklister Litteraturstudien har genomförts av en expertgrupp bestående av projektledare Maria Nordqvist, SMC, Göran Fredriksson, SVBRF och Jan Wenäll VTI. Forskning,
Oskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog
2015-03-18 TRAFIKSÄKERHET Tillbehörskatalog www.bluesystems.se 031-29 72 16 2 (10) Innehåll Visuell vägledning... 3 Helljusreflex RA100... 4 Helljusreflex RA101... 4 Helljusreflex RA102... 4 Halvljusreflex
Standarder och direktiv
Standarder och direktiv Europeisk standard utdrag från EN 1317 Standardiserad säkerhet i Europa Allmänna kommentarer 2 Prestationsklasser enligt EN 1317 3 Övrig information 7 Allmänna kommentarer Detta
SPCT-metoden - Provning av hundburar
Författare, enhet Mikael Videby SP Bygg & Mekanik 2016-05-10 1 (9) Utgåva 3 SPCT-metoden - Provning av hundburar Utskrivet dokument är ostyrt, dvs inte säkert gällande. 2016-05-10 Utg. 3 2 (9) Tillämpningsområde...
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar
Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...
Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen
VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av
TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053
TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder Trafikverkets tillägg till och ändringar av SS-EN 1317-2 med avseende på provning av slänträcken, utgåva
Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken
Lastbilar och skyddsräcken 1 Foto: U Höjer 2 Ahvenisto Race Track 2017-09-06 Johan Granlund Civilingenjör V. ABECE behörighet sedan -91. 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret. 17 år
Kompletterande händelserapport. Trafikolyckor. Essingeleden/Gröndal Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare
Kompletterande händelserapport Trafikolyckor Essingeleden/Gröndal 2017-06-10 2017-07-23 2017-08-05 Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare Dnr:360-965/2017 Dnr:360-965/2017 Innehållsförteckning
Mopedistens exponering och säkerhet i trafiken
VTI notat 57-2004 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Mopedistens exponering och säkerhet i trafiken Hans Thulin Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Bakgrund och målsättning 5 2 Användningen
OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS)
1 Matteo Rizzi matteo.rizzi@folksam.se 070-8316119 Folksam 10660 Stockholm Slutrapport Krocktest av olika motorcykeltyper mot vägräcke med och utan underglidningsskydd (MPS) Rapporten är framtagen med
Skaderisker för motorcyklister
VTI notat 11-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Skaderisker för motorcyklister Urban Björketun Göran Nilsson Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge har VTI försökt belysa trafiksäkerhetssituationen
Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva Sammanfattning av händelsen Trafikolycka mellan två personbilar. Vid räddningstjänstens framkomst var en person fastklämd och fick med
Reserapport 1(6) Trafiksäkerhet 2006-08-21 Thomas Turbell. BALSI-Beam
Trafiksäkerhet 2006-08-21 Thomas Turbell Reserapport 1(6) Positive protection in work zones. TRB Committee AFB20 Roadside Safety Design and TRB Committee AHB55 Work Zone Traffic Control, Combined summer
Räcken en underskattad livräddare
del 2 Räcken en underskattad livräddare Detta är andra och sista delen i en artikelserie om räcken med målet att öka kunskapen om de olika skyddsanordningarna, deras benämning och hur de samverkar i ett
Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel
Vi presenterar... Krockkudde för Honda motorcykel AVANCERAD SÄKERHET FÖR MOTORCYKELFÖRAREN Airbag_SE_Cover1_2_4 3 Denna broschyr har tagits fram för att hjälpa motorcykelägare, och de som värnar om dem,
Fildelning på vårt sätt stålbalkräcket
Fildelning på vårt sätt stålbalkräcket Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vi tillverkar och säljer väg- och broräcken,
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
2013-09-27 Sid 1(6) Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Säkerhet i fordon. Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008.
Säkerhet i fordon Handicare manuella rullstolar testade enligt ISO 7176/19-2008. Rullstolen som ett passagerarsäte i bil Rullstolsanvändare rekommenderas att flytta över till fordonets säte och använda
Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014
Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? Okt 2014 Ska försäkringstagarna betala dåligt vägunderhåll? MC- och mopedförare har stort behov av bra friktion Bara två hjul med liten kontaktyta mot
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.
Bilsäkerhet viltolyckor
Bilsäkerhet viltolyckor Folksam 2011 Maria Krafft Anders Kullgren Helena Stigson Anders Ydenius 1 Innehåll Resultat från verkliga olyckor Folksams skadedatabas 667 viltolyckor Trafikverkets dödsfallsstudier
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.
Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
P R O D U K T Ö V E R S I K T
P R O D U K T Ö V E R S I K T 2 0 0 9 Birstaverken AB är ett verkstadsföretag som under 40 år genom sin innovationskraft utvecklats till ett av marknadens ledande företag inom trafiksäkerhet. Genom att
Projektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
SmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i Hallands län, Dnr TRV 2016/19427
Till trafikverket@trafikverket.se Jimmy.janske@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard
RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér
Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten
Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län
2009 Sid 1(5) Remissvar angående Vägverket förslag till nya hastighetsgränser på det statliga vägnätet i Västra Götalands län Vägverket region Västs beteckning: TR10-B 2009:31268 SMC Väst lämnar härmed
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT
Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT NVF Trafiksäkerhetsforum, 2017-09-28 Jesper Sandin Forskare, Förare och Fordon, VTI, Göteborg jesper.sandin@vti.se Innehåll Dagens ämnen Cykelsäkerhet
Olycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015
Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador
Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial
Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman
UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING
1 E 20, Hol, Arentorp Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-08-27, 2012-08-31, 2012-09-04 Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-08-27, kl:
BIRSTA 1P MARK ARBETSBESKRIVNING MONTAGE OCH REPARATION
BIRSTA 1P MARK ARBETSBESKRIVNING MONTAGE OCH REPARATION Datum: 2010-12-07 Rev: 1 2014-03-04 ARBETSBESKRIVNING MONTAGE OCH REPARATION Birsta 1P i Mark Inledning Birsta 1P är ett vägräcke vilket är provat
VTI:s forskningsområden
VTI:s forskningsområden Drift och underhåll Fordonsteknik Miljö Människan i transportsystemet Planerings- och beslutsprocesser Trafikanalys Trafiksäkerhet Transportekonomi Transportsystem Väg- och banteknik
Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov
Säkrare vägar och gator för motorcyklister En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov 1 2 Motorcyklister har andra behov än bilister Syfte Dokumentet beskriver motorcyklisternas särskilda behov
PUBLIKATION 2006:121. Tvärgående skyddsanordningar Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder
PUBLIKATION 2006:121 Tvärgående skyddsanordningar Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder Metodbeskrivning 351:2007 Titel: Tvärgående skyddsanordningar Klassificering,
UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING
1 Lv 180, Björkekärr - Vikaryd Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-07-08 samt Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-07-08, kl: 11,55 Adress:
PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18
Uppdragsnr: 10146483 1 (5) PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum Avseende transport av farligt gods på E18 Inledning Denna PM utgör en beskrivning av vilka effekter de riskreducerande åtgärderna skyddsavstånd,
Installationsanvisning Stormbox
Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat
Skyddsanordningar som inte omfattas av krav på CE-märkning
Här förtecknas skyddsanordningar för permanent bruk, förutom broräcken, som enligt Trafikverkets bedömning uppfyller trafiksäkerhetskrav för användning på det allmänna statliga vägnätet och som inte omfattas
Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Yttrande på ärende 2581-28325-2012
2012-12-17 Sid 1(5) Till Länsstyrelsen i Stockholms län Yttrande på ärende 2581-28325-2012 Riksorganisationen, SMC och distriktsorganisationen SMC Stockholm lämnar följande yttrande över de angivna skrivelserna
Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg
VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion
MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus
Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer
Kollisionsprov på VTI med temporärräcke och tre olika farter, 50, 70 och 90 km/h.
Kollisionsprov på VTI 2012-04-24 med temporärräcke och tre olika farter, 50, 70 och 90 km/h. Tre krockprov utfördes. Syftet var att se om reducerad påkörningsvinkel och reducerad påkörningshastighet ger
Vägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR
Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt
Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala
VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav
Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar från avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Region Nord SMC har gått
Räcken en underskattad livräddare
ANLÄGGNING Detta är den första delen av två i en artikelserie som ska öka kunskapen om vägräcken. Foto: Tobias Sterner Räcken en underskattad livräddare Vägräcken är i grunden en enkel produkt som vi alla
Montageinstruktion för W-profil EU2 / EU Utgåva 1
Montageinstruktion för W-profil EU2 / EU4 Information till ansvarig innan montage Avrop av material Platschef ropar av respektive räckessträcka med längd samt längder på eventuella ingående radier. För
Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket
Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen
Snedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil. Av Civ. Ing. Anders Flogård MIM Construction AB
Snedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil Av Civ. Ing. Anders Flogård MIM Construction AB 2017-05-30 Snedvriden bild av säkerhet med hundburar i bil Åtskilliga tillverkare marknadsför sina burar
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Avdelning Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka MC Lv180 vid Sandhult Larmnummer: 2011/581 Datum: 2011-04-08
VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning