Aktiva föräldramöten i grundskolan

Transkript

1 1 (77) Aktiva föräldramöten i grundskolan

2 2 (77) Bakgrund Aktiva föräldramöten bygger på Skolverkets och Statens Folkhälsoinstituts tankar kring hur elevers hälsa kan främjas genom samverkan mellan skola och föräldrar. En av skolans viktigaste samarbetspartners är föräldrarna och om föräldrar är positiva till skolan gynnar det både läraren och eleven. När lärare och föräldrar samarbetar på ett konstruktivt sätt påverkas klassrumsklimatet oftast till det bättre. Därför kan det vara en fördel att tillsammans med föräldrar skapa gemensamma normer och förhållningsregler kring beteende och bemötande. Syftet med Aktiva föräldramöten är att skapa förutsättningar för diskussion kring aktuella och viktiga ämnen samt att föräldrar ska få möjlighet att utbyta erfarenheter. Tanken är att mötena ska kunna genomföras med enbart föräldrar som deltagare, men även föräldrar och elever tillsammans om det önskas. En viktig del i ett fungerande samarbete är de föräldramöten som läraren bjuder in till. Om man lyckas förmedla till föräldrarna hur viktiga de är ökar sannolikheten att föräldrarna ska komma till fler möten där syftet är att föräldrar ska få möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Ett gott samarbete mellan skola och föräldrar är viktigt eftersom ungdomar mår bra när de märker att vuxna runt omkring dem samarbetar, vilket i sin tur kan öka ungdomars känsla av sammanhang En elev vars föräldrar är engagerade har större chans att lyckas i skolan än de som inte har det. Aktiva föräldramöten i skolan är ett material som kan användas för att öka samverkan mellan hem och skola. Inom projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal har vi fått möjlighet att arbeta fram detta material. Fokus har legat på ett ökat föräldrastöd för barn mellan 0-17år. Föräldrar efterfrågar möjligheter att skapa nätverk med andra föräldrar och då är skolan en viktig arena. Genom att använda skolan för möten mellan föräldrar ökar samtidigt kontakten mellan hem och skola. Aktiva föräldramöten gynnar dialog och samverkan. Detta skapar tryggare föräldrar och tryggare barn. I framtagandet av materialet har vi inspirerats av befintligt material inom respektive tema bland annat från hälsoenheten Poängen i Härryda Kommun och Hälsokällan i Fyrbodal.

3 3 (77) Upplägg på ett aktivt föräldramöte Inledning Förtydliga syftet med mötet, introducera temat och ge praktisk information om tider och fika. Deltagarpresentation Någon form av presentation eller uppstartsövning för att skapa en avslappnad stämning och öppna upp samtalsklimatet i gruppen. Övningar och diskussion kring teman Välj ut ett passande antal övningar och diskussionsfrågor kring det valda temat. Det kan även vara en film eller en föreläsning som ligger till grund för diskussionen. Avslutning/utvärdering Som avslutning är det bra att sammanfatta kvällens möte. Du som samtalsledare bör lyfta fram något som varit intressant/nytt/roligt/spännande med kvällens möte. Diskutera gärna hur ni ska gå vidare och vad från mötet som ska vidarebefordras till de berörda om inte deltagit. Det är viktigt att utvärdera mötet.

4 4 (77) Föräldramöte - Förväntningar på förskoleklassåret 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på förskoleklassåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Välj en övning under fliken Övningar för stora och små grupper eller välj följande: Tänk ut en bra föräldraförebild från barnböckernas värld. Låt föräldrarna ställa sig i bokstavsordning efter de förebilder de valt. Låt alla alternativt några berätta varför de valt just sin förebild. 3. Förväntningar på förskoleklassåret Övning 1. Kommunikationskort Material: tillklippta kort av styvt papper Genomförande: Ett blankt papperskort och blyertspenna till varje förälder delas ut. Skriv upp vad du har för förväntningar under förskoleklassåret på: -barnet - personalen - skolan Efter fem minuter samlas korten in. En deltagare tar upp det översta kortet i högen, presenterar sig med namn och vem man är förälder till samt läser vad som står på kortet. Övningen avslutas när alla presenterat sig. 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

5 5 (77) Föräldramöte - Uppstart år 1, 4 och 7 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på det kommande skolåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Uppstart år 1, 4 och 7 Övning 1. Var är Du född? Be föräldrarna ställa sig på en linje från norr till söder. Dela sedan upp föräldrarna i grupper med jämnt antal personer i varje grupp. Övning 2. Diskussion i smågrupper om förväntningar. Genomförande: Papper och penna delas ut. Den som bor längst söder ut är sekreterare i gruppen. Diskutera frågorna som står på tavlan. Skriv ner stödanteckningar inför den kommande diskussionen. Vilka förväntningar har ni på läsåret? Vilka förväntningar tror ni att vi lärare har på er föräldrar? Grupperna berättar vad de kommit fram till. Dokumentera ev. på blädderblock/tavlan. Övning 3 Genomförande: En förslagstunna ritas på blädderblock/tavlan. Dela ut Post-It-lappar till grupperna som diskuterar frågan om trivsel. Grupperna skriver ner sina förslag, ett på varje lapp. Placera lapparna i förslagstunnan Hur kan vi skapa trivsel i klassen? Vad kan du som förälder bidra med? Vad kan läraren bidra med? Gå igenom de inkomna förslagen och se vad vi kan göra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

6 6 (77) Föräldramöte Sömn och gränssättning 1. Inledning välkomna! Syfte med kvällens möte: Att föräldrarna får möjlighet att diskutera med varandra och ta del av olika åsikter och tips som har med sömn och gränssättning att göra. 2. Presentationsövning/Uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar i stora och små grupper. 3. Sömn och gränssättning Genomförande: Låt föräldrarna läsa bloggen (se bilaga1, sist här i möteshandledningen), fortsätt sedan med övning 1 Övning 1. Samtalsövning om sömn och gränssättning (familjens regler) Genomförande: Deltagarna sätter sig i mindre grupper. Välj ut någon/några av följande frågor som du som ledare skriver upp på tavlan eller i något presentationsprogram (gruppen eller tiden avgör hur många frågor man väljer att prata om). Vilket ansvar har föräldrar respektive ungdomar själva för att ungdomar ska få tillräckligt med sömn? Vad kan vi som familj/individ vinna på om alla sov tillräckligt? Hur kan man som förälder sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig?/hur vill ungdomar att förälder ska sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig? Vad tycker ni är det viktigaste för hälsa, sömn, kost, fysisk aktivitet eller något annat? Hur pratar man på bästa sätt om regler? Hur gör vi föräldrar när vi sätter upp regler? Tips på hur man får en bra nattsömn? Förslag på fortsättning: Delge varandra (de som vill) vad som diskuterats i gruppen. Väljer du/ni att ha eleverna med vid detta möte kan man som alternativ/komplement till frågorna ovan välja att gå vidare på följande sätt när man läst avsnittet i sömnbloggen: Genomförande: Dela ut ett papper till alla deltagare, både föräldrar och elever. Skriv upp följande frågor och be deltagarna enskilt svara på frågan.

7 7 (77) Till föräldrarna: Vad gör du som förälder för ditt/dina barn som de skulle kunna klara av själv? Till eleverna: Vad gör dina föräldrar som du egentligen skulle kunna ta ansvar för själv? Förslag på fortsättning: Låt deltagarna sätta sig familjevis och diskutera sina svar. Därefter, låt någon/några familjer som vill delge de övriga om hur diskussionerna har gått. Eventuella följdfrågor att diskutera i den stora gruppen: Varför curlar man ibland som förälder? Vilka kan fördelarna vara med curling för föräldern? 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra annan övning eller fördjupa dig i ämnet Följande filmer som berör ämnet hämtar du på Skolfront : Dödströtta elever Längd: 28 min Produktionsår: 2009 Hur ska man hantera stökiga elever i klassrummet? På Brantingskolan i Uppsala lyfts de bort från sin vanliga klass så att övriga elever kan få arbetsro. De stökiga eleverna får istället arbeta i mindre grupper och öva på sin koncentration. Vi besöker skolan och samtalar med lärare och elever. Studiodiskussion med Karin Olsson, ledarskribent Expressen, och Rossana Dinamarca (V), utbildningsutskottet. Svenska elever sover allt mindre. Dator, TV och nattliga SMS håller dem vakna och forskare varnar för att det leder till sämre intelligens. Vi träffar Alice som går i gymnasiet och nästan aldrig somnar före midnatt. Samtal med ungdomsforskaren Mats Trondman och Titti Rusk, rektor på Kungsgårdsskolan i Finland, där de har så kallade sömndagar.(tips: Se denna film tillsammans i arbetslaget innan föräldramötet genomförs)

8 8 (77) Tema: Sömn Längd: 117 min Produktionsår: 2009 Vad är sömn, varför behövs den och gör den med oss? Vad kan man göra åt sömnproblem som sömnapné och insomnia och borde det vara straffbart att köra bil när man är trött? Tonåringar och sömn är ett helt eget kapitel. Hur mycket kan man egentligen sova? Och hur länge kan man vara vaken? Vetenskapsmagasinets Rasmus Åkerblom testar att vara vaken i två dygn. Gäster hos programledaren Elisif Elvinsdotter är bland andra överläkaren Lena Leissner, stressforskaren Dan Hasson, överläkaren Jan Hedner, psykologen Marie Söderström, professorn Torbjörn Åkerstedt och Maria Spetz, VD på Motormännens Riksförbund. (Tips: Visa del av filmen på föräldramötet) Andra tips: Sov eller dö - artikel från (-01-14)

9 9 (77) 8. Bilaga Bilaga 1 Blogg från förälder Blogg från förälder - inlägg måndag kl Vilken rutten morgon så tråkigt att börja veckan så här. Men det är ju egentligen inget nytt, så här ser det ju ut nästan varje morgon. Så här gick det till i morse, en allt för ofta förekommande vardagsmorgon för oss. Jag vaknar av att väckarklockan ringer för säkert tredje gången, jag och min sambo har en förmåga att trycka på snoozeknappen rätt många gånger. Det går liksom inte att övertala kroppen att öppna ögonen direkt och genast därefter slänga benen över sängkanten och resa på sig. Därför ligger vi i tidsnöd redan innan vi har startat dagen. Vid tredje ringningen brukar vi titta lite panikartat på varandra och så börjar tävlingen om vem som ska hinna in i duschen först. Den som hinner in först är nämligen den enda som hinner duscha över huvudtaget som tur är så är ungarna ännu tröttare än oss och ännu segare på morgonen, så de har inte en chans att vinna möjligheten att lukta nyduschad innan deras skola börjar. Den som inte hinner till duschen får till uppgift att tvinga upp barnen och det är ingen vinstlott direkt. De är inte lättväckta, vi får tjata, hota, gulla och till slut tvinga upp dem så att de hinner upp innan skolan börjar...jobbigt! Finns det någon förälder här i landet som vet när sitt barn somnar egentligen? Jag är ju inte helt dum, jag ser när de går in i sina rum, jag säger go natt och allt det där, men sen är det som att de lever ett nattligt liv utan att involvera oss vuxna. Man kan höra att mobilerna piper långt in på småtimmarna, ibland hörs musik från något av rummen, och när jag gått in på Långe herr A:s blogg så ser jag att han ofta gjort inlägg vid alvarligt talat, det är ju oacceptabelt sent. Eller hur? Hur kan jag veta när mina barn verkligen somnar och hur kan vi i familjen få till en bättre morgon?

10 10 (77) 1. Inledning välkomna! Föräldramöte Lärstilar Syfte med mötet: Att diskutera olika sätt att lära sig på. Vilken stil passar dig bäst.? Jämför resultaten med varandra och se på likheter samt skillnader hos varandra. Förälder elev, elev - elev och förälder - förälder. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se under fliken Övningar för stora och små grupper eller prova någon av följande övningar: Är du höger- eller vänsterhjärnestyrd? Det sägs att din kropp avslöjar om du låter dig domineras av din vänstra eller av din högra hjärnhalva. Testa! Knäpp händerna och se efter vilken tumme som ligger överst: Hur känns det om du lägger händerna så att den andra tummen ligger överst? Vilken tumme känns bäst? Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa, så om den vänstra tummen ligger överst, antyder det en dominant högra hjärnhalva. Lägg armarna i kors: Vilken hand ligger uppåt på överarmen? Prova hur det känns tvärtom. Har du en preferens för ena sidan i testerna ovan? Vilken hjärnhalva är mer dominant hos dig? Det sägs också att: den som har en dominant högerhjärna helst vill sitta på vänster sida i en föreläsningssal lägger ramen först vid pusselbygge den som har en dominant vänsterhjärna helst vill sitta på höger sida i en föreläsningssal lägger pusslet bit för bit den som använder båda halvorna i samma utsträckning föredrar att sitta i mitten av en föreläsningssal tittar rakt fram på den han/hon talar med

11 11 (77) 3. Test samt diskussion om lärstilar Material: Lägg fram olika teorier om lärande eller presentera kort samt lägg ut testfomulär och penna. Garners teorier samt de olika intelligenserna finns i bilaga Genomförande: Var och en får svara enskilt på frågorna. Dela in i olika grupper om 4-5 i varje grupp. Vuxna för sig och elever för sig. Sedan får elev och förälder jämföra resultaten med varandra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

12 12 (77) 6. Bilaga Olika lärstilar: På Skolverkets webbplats utbildningsinfo.se hittar du ännu ett Kolb-test I love språk : Har du hittat din lärstil, människa? Längd: 27 minuter, från 2010 I läroplanen står det att undervisningen skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Men fungerar det så i skolan? Råd och tips för olika lärstilar och klicka på lärstilar. Där finns också test etc.

13 13 (77) Multipla intelligenser Howard Gardner Howard Gardner, professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika intelligenser. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser. De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra. De ursprungliga 7 intelligenserna är: Lingvistisk (språklig) intelligens: Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk. Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang. Logisk-matematisk intelligens: Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser. Spatial (rumslig) intelligens: Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.

14 14 (77) Musikalisk intelligens: Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke. Interpersonell (social) intelligens: Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra. Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt, vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor. Till den ursprungliga listan på sju intelligenser har Gardner senare lagt en åttonde och en nionde: Natur-intelligens: Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor. Existens-intelligens: Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi. Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner. Hur är du intelligent?

15 15 (77) NLP - neurolingvistisk programmering Det vi tänker påverkar vårt beteende - vi måste alltså lära oss att tänka rätt! NLP (Neurolingvistisk programmering) är en modell som beskriver hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Neuro handlar om sinnet och hur vi organiserar vårt mentala liv. Lingvistisk handlar om språket, hur vi använder det och hur det påverkar oss. Programmering handlar om våra beteendemönster. Upphovsmännen, Richard Bandler och John Grinder, menar att hjärnan fungerar som en inlärningsmaskin som kan omskolas med hjälp av psykets egna lagar. Vi kan utveckla tekniker som leder till framgång. Tankar och fysionomi är nära förbundna med varandra; vår hälsa påverkar våra tankar och vice versa. NLP:s råd till oss är att förändra det vi gör ända tills vi uppnår det vi vill. Beteendet kan bli till en förmåga genom övning. Det hela handlar helt enkelt om att vi måste bestämma oss för vad vi vill. NLP in Education NLP in Education är en tillämpning av de neurolingvistiska rönen inom skolvärlden. Michael Grinder är f.d. speciallärare och har forskat om inlärning bland elever i riskzonen. Grinders fokus ligger på att läraren ska hjälpa varje elev ur dennes perspektiv och sedan anpassa den icke-verbala kommunikationen i inlärningssituationen för att skapa ett optimalt och positivt inlärningsklimat. Hjärnhalvorna förfogar över olika färdigheter Inom NLP kopplar man hjärnans båda halvor till följande färdigheter: Vänster Språk Läsning Hörsel Detaljer och fakta Auditiv Visuell/vänster (ord, text) Minns bäst detaljer och skriftligt språk; kräver klara, specifika, skriftliga direktiv. Vill lära sig från delarna till helheten, lär sig genom att först läsa och sedan uppleva Får sina värderingar från samhället och du - som lärare - kan därför Höger Färger Konst Känslor Former och mönster Kinestetisk Visuell/höger (bilder, symboler, mönster) Minns bäst tecken, symboler, bilder och konkreta föremål; vill ha alternativ och gillar kreativa arbetsuppgifter. Lär sig från helheten ner till delarna, vill uppleva saker i verkliga livet innan de läser om dem Motiveras av sin inre värld. För att

16 16 (77) motivera dem med fakta, statistik och din egen trovärdighet. Föredrar traditionell föreläsningsstil. kunna nå fram till dem måste du känna med dem och förstå deras värld. Du bör utgå från deras värld och undervisa i en en-till-ensituation. Mer om NLP Läs mer om NLP på: Boktips: Joseph O Connor & Ian McDermott: NLP en introduktion, Svenska förlaget, 1998.

17 17 (77) Kolbs fyra lärstilar Utskriftsversion Typ 1 Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Divergeraren representerar nyfikenhet, fantasi, känslor samt observations- och associationsförmåga. Divergeraren lär genom konkret upplevelse och reflekterande observation. Att arbeta med praktiska uppgifter i grupp passar divergeraren, som lär genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv. Upplevelseriktade övningar, rollspel och praktikfallsdiskussioner kan vara bra sätt att lära för divergeraren. Filmsekvenser där någon visar hur något går till rent praktiskt kan vara andra sätt. Divergeraren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil. Nyckelfrågan för divergeraren är Varför? Typ 2 Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren lär sig genom experter, föreläsningar, processgenomgångar och egen forskning. Assimileraren föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp. Då får han/hon en bra grund av teorier att använda när han/hon skapar modeller av verkligheten. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på egen hand och tenderar att sitta tyst och bli inåtvänd i gruppdiskussioner. Nyckelfrågan för assimileraren är Vad? Typ 3 Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar konvergeraren bra. Föreläsningar, analyserande övningar, dataanalyser och skrivet material är goda grunder för lärande. Självstudier passar i allmänhet konvergeraren, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap. Konvergeraren är oftast mer intresserad av uppgiftslösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur? Typ 4 Ackommoderaren (prövaren) är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren testar och styr själv sin upptäckarlusta och sitt lärande, lär sig genom experiment, genom trial and error. Ackommoderaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar, utan lär sig bäst av att arbeta i projekt eller av aktiviteter i liten grupp, t.ex. rollspel. Den här stilen beskrivs som vanlig hos studenter som behöver se helheter från olika perspektiv. Den passar bra i PBL-baserat lärande eller i självständigt praktiskt arbete. Nyckelfrågan för ackommoderaren är Om? Utskriftsversion

18 18 (77) Pask och hjärnhalvorna Två lärstrategier Gordon Pask beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning - en seriell (analytisk/atomistisk) och en holistisk (global) strategi. Vid en seriell lärstrategi fokuserar man sin uppmärksamhet på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget inom ett ämnesområde steg för steg. Vid en holistisk strategi försöker man få grepp om helheten och sambanden redan från början och associerar det nya som ska läras till andra, redan bekanta, ämnesområden. Den seriella och den holistiska strategin är helt enkelt två olika sätt att skapa förståelse. Serialister och holister Ofta förknippas den seriella lärstrategin med vänster hjärnhalva och den holistiska med den högra. Det tycks vara så att man, när man ska lära in ett nytt ämnesområde, nästan alltid väljer en strategi framför en annan. Somliga av oss är serialister (analytiska/ atomistiska inlärare) och lär oss bäst på vänsterhjärnevis, genom att sätta samman delar till en helhet. Andra är holister (eller globala inlärare) och föredrar högerhjärnans sätt att lära. Vi vill ha helheten innan vi går in på detaljer. Balans mellan hjärnhalvorna Ett klokt råd är att inte låta den ena hjärnhalvan dominera alltför mycket över den andra, utan att försöka lära sig att växla mellan de båda strategierna, så att det blir råder balans mellan fakta och helhetsbild. Hjärnhalvornas specifika talanger Enligt flera av lärstilsteorierna har hjärnhalvorna sina specifika talanger även i andra avseenden. Den vänstra halvan sköter om det skrivna språket och hjälper oss också att tänka rationellt och logiskt, medan den högra halvan är inriktad på färg, form och bilder och har ett förnuft som baserar sig på intuition och känslor. Holisterna förfördelade i skolan I skolan har undervisningen av tradition riktat sig till den vänstra hjärnhalvan och dess förmågor, kanske beroende på att många lärare själva gärna lär in - och då också gärna undervisar - på vänsterhjärnevis. Analytikerna har ofta fått respons i form av uppmuntran och höga betyg, något som i förlängningen också stärkt deras självförtroende. Holisterna har inte fått lika goda chanser att visa vad de går för. Skolarbetet har handlat mer om logiskt tänkande, sekventiell strukturering och faktainlärning än om fantasi, kreativitet och helhetsperspektiv. Läs mer om serialisters och holisters lärstrategier. Testa dig! Hur står det till med balansen mellan dina båda hjärnhalvor? Här kan du testa dig med hjälp av några frågor. Vad vet du om hjärnhalvorna och deras funktioner?

19 19 (77) Här kan du testa dig med en dra- och släppövning Mer om Pask Gympa dig smart Brain Gym Ett bra samarbete mellan de båda hjärnhalvorna är ett gott utgångsläge för lärande, och faktum är att det går att öva upp samarbetsförmågan med hjälp av motoriska övningar. Läs mer om brain gym, dvs. hjärngympa. Musik för ökat lärande Läs mer om hur musik kan förbättra hjärnans arbetssätt. Holistisk och sekventiell navigering Nigel Ford, forskare vid The University of Sheffield, har genomfört studier kopplade till Pasks teorier. Studierna visar att olika individer navigerar på olika sätt i ett webbaserat informationsmaterial beroende på om de är serialister eller holister. Om hjärnan, kroppen och sinnena Mer läsning om hjärnan, kroppen och sinnena (på engelska) hittar du på: En lite mer konstnärlig sida om hjärnan Sperrys och Ornsteins forskning Det är bland annat Roger Sperrys och Robert Ornsteins forskning om hjärnhalvornas funktioner som ligger bakom det ökade intresset för inlärning och lärstilar. Läs mer om Ornsteins teorier Pasks teorier presenteras bl.a. i Learning Strategies, Teaching Strategies and Conceptual or Learning Style(1988).

20 20 (77) Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAK Utskriftsversion Vi lär genom sinnena Modellen VAK utgår från sinnena i beskrivningen av lärstilar och använder variablerna visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Enligt VAK-teorin har endast en liten grupp studerande förmågan att byta inlärningskanal utifrån lärsituationen, medan majoriteten har behov av att lära "med sitt bästa sinne". Några föredrar att använda sitt visuella sinne och kan vara hjälpta av bilder, symboler och kartor av olika slag när de ska ta till sig, bearbeta eller förmedla information, medan andra är mer auditiva och föredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller använda sitt taktila sinne i lärprocessen. Kinesteterna är förlorarna i skolan De visuella och auditiva eleverna passar bra in i den traditionella skolan, eftersom mycket av informationen riktar sig till öga och öra. De verkliga förlorarna är de rena kinesteterna (20% av eleverna i den svenska grundskolan enligt lärstilsforskaren Lena Boström). Att sitta stilla och lyssna är inte deras bästa sätt att lära sig nya saker. Enligt statistiken har ca 8 elever i varje klass (bestående av 30 elever) bara en kanal påkopplad. De måste alltså översätta all information till sitt dominanta inlärningssinne. 2-3 elever kan man, som lärare, ha svårt att nå av andra skäl (sociala, psykologiska, medicinska). Många av dem som misslyckats i ungdomsskolan återkommer till skolan som vuxna för att ge studierna en andra chans. Det är alltså troligt att det även bland vuxenstuderande finns en hel del kinesteter.

21 21 (77) Läs mer om de olika lärprofilerna: Klicka här! Visuella personer Auditiva personer Kinestetiska (+taktila) personer Vilka sinnen är mest aktiva hos dig i lärsituationen? Testa dig här! Myers-Briggs Type Indicator Utskriftsversion Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) bygger på den schweiziske psykiatern Carl Gustav Jungs arbete som gick ut på att beskriva människors olikheter. Mor- och dotterteamet Katrine C. Briggs och Isabel Myers arbetade vidare med Jungs idéer och utvecklade 1956 typindikatorn MBTI, som beskriver fyra centrala dimensioner där vi människor är olika. Sammantaget resulterar MBTI i 16 olika personlighetstyper. MBTI utgår från vår personlighet och våra preferenser, och precis som i alla andra modeller är det är viktigt att konstatera att den ena preferensen inte är bättre än den andra. Poängen är att utnyttja skillnaderna människor emellan på ett positivt sätt. Människor som känner och tänker på samma sätt har ofta lätt att förstå varandra; de befinner sig på samma våglängd och jobbar bra ihop. Människor som sinsemellan har utpräglade olikheter kan däremot ha svårt att hitta varandra. I verkliga livet går det inte att undgå att hamna i grupper där människor med olika personlighetsdrag ingår. Även om olikheterna ofta bidrar med både bredd och djup i samarbetet, går det inte att komma ifrån att det kan uppstå kommunikationsproblem. Sådana problem kan överbryggas om man respekterar varandras personlighetsdrag och tränar på att tolka de olika mentala språk som pratas i gruppen. Det är ofta av personer från en motsatt dimension som man har mest att lära.

22 22 (77) Myers-Briggs visar på 4 dimensioner där vi människor skiljer oss åt... 1) Var vi hämtar vår energi, dvs. om vi hämtar vår energi från yttervärlden och människor i omvärlden eller från vår inre värld av idéer och upplevelser, dvs. hur extroverta resp. introverta vi är. 2) Hur vi tar in och bearbetar information, dvs. om vi fokuserar på data och fakta eller på att se mönster och sammanhang. 3) Hur vi fattar beslut, dvs. om vi baserar våra beslut på logisk analys eller på känsla och personliga värderingar. 4) Hur vi handskas med omvärlden och tillvaron, dvs. hur välplanerade/ strukturerade respektive spontana/flexibla vi är när vi organiserar våra liv.... och presenterar 16 personlighetstyper med benämningarna: ISTJ ISTP ISFJ ISFP INFJ INFP INTJ INTP E = Extraversion I = Introversion S = Sensing N = intuition T = Thinking ESTP ESFP ENFP ENTP F = Feeling ESTJ ESFJ ENFJ ENTJ J = Judging P = Perceiving Läs mer om bokstavsbeteckningarna och de 16 personligheterna... och fundera: Hur ser din personlighetsprofil ut? Läs kapitlet Lärstilar ur Margareta Lyckens bok Vad är du för en typ (2005). Här beskrivs den problematik som kan uppstå när lärarens lärstil inte stämmer överens med hans/hennes elevers. Läs mer om hur lärarens lärstil kan påverka de studerandes framgångar i Differentiated coaching av Jane Kyte. Här hittar du en kort presentation av boken. Ännu en praktiskt inriktad bok av Jane Kise om hur man jobbar med lärstilar utifrån personlighetstypologi (t ex MBTI) är Differentiation Through Personality Types: A Framework for Instruction, Assessment, and Classroom Management

23 23 (77) Gregorc 4 tankestilar Utskriftsversion Anthony Gregorc har utformat en modell som beskriver fyra olika tankestilar eller lärstilar. Enligt Gregorc har vi - var och en av oss - alla fyra stilarna i oss, men i intellektuella situationer föredrar vi ofta att använda en eller två av stilarna. Gregorc'modell Gregorc modell är relativt enkel och därför lätt att använda. Man tar ställning till ett antal påståenden och får ett poängtal som man sedan prickar in på skalorna i diagrammet. Modellen målar upp fyra olika tankestilar eller lärstilar, där ingen stil är överlägsen de andra. Testet kan ge dig en indikation på vilken lär- och tankestil som fungerar bäst för dig, men kan också hjälpa dig att förstå andra bättre. Modellen utgår från att vi tar till oss och bearbetar information på fyra sätt: konkret, abstrakt, sekventiellt och slumpmässigt. Med sekventiell menas att man organiserar information på ett linjärt sätt, steg-för-steg. När man använder sin sekventiella förmåga, så följer man ett logiskt tankespår. Man kan föredra att ha en plan som man följer, hellre än att man styrs av impulser. Med slumpmässig menas att man organiserar information i större bitar och utan någon speciell ordning. När man använder sin slumpmässiga förmåga, kan man ofta hoppa över steg i en tankeprocess och ändå komma fram till ett önskat resultat. Man kan också starta i mitten eller i slutet och arbeta sig baklänges. Man är kanske inte så planerad utan styrs ofta av impulser och stundens ingivelse. De fyra sätten - konkret, abstrakt, sekventiell och slumpmässigt - bildar de fyra stilarna: Konkret sekventiell (KS) Abstrakt sekventiell (AS) Abstrakt slumpmässig (ASlu) Konkret slumpmässig (KSlu) «Tillbaka

24 24 (77) Dunn & Dunns 21 faktorer för framgångsrikt lärande Paret Rita och Kenneth Dunn har listat 21 faktorer som har betydelse för framgångsrikt lärande. Dunn & skön fåtölj med en kopp kaffe till hands. Andra lär sig bäst när det är liv och rörelse runtomkring, när de En rad faktorer inverkar på vår förmåga att lära Enligt Dunn & Dunn kan man lista de faktorer som inverkar på lärandet i fem olika områden. Nedan följer Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur) Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur) Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp), Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag) Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt) Omgivande miljö Vi fungerar olika när det gäller hur varmt, ljust och tyst vi vill ha det runtomkring oss när vi studerar. Vi h andra vill sitta skönt uppflugna i en mjuk fåtölj eller ligga i sängen när de studerar. Hur vill du själv ha din studiemiljö förresten? Egna känslor Motivation kan skapas genom att individen själv är delaktig i planeringen av utbildningen, har tydliga m tillbaka och se vad man faktiskt åstadkommit under studiernas gång. Uthållighet i studierna hänger ofta på individen själv, men som handledare kan man hjälpa genom att Ansvar Somliga tar stort ansvar för sina studier. Andra behöver bli påminda eller vill att någon kontroller läraren/handledaren. Struktur Somliga vill ha tydlig struktur och klara instruktioner kring vad som ska göras, medan andra vil

25 25 (77) Sociala faktorer Det går att ha ett individuellt upplägg genom att ta ett steg bort från klassrumsundervisningen och genom bör inte tvingas att ingå i en grupp. Det finns också individer som behöver auktoritet i form av handledar andra är beroende av fasta rutiner. Fysiologiska faktorer Sinnespreferenser En auditiv person föredrar att ta till sig information genom att lyssna eller diskutera med andra. Grupparb avlyssningen ett inlärningstillfälle. Att berätta för andra, göra intervjuer eller delta i debatter kan vara an En visuell person föredrar att få informationen presenterad i form av text, bilder, animeringar eller filme Att göra collage eller affischer, kanske tillsammans med andra, kan vara andra sätt. En taktil person trivs bra om fingrarna får vara sysselsatta under lärandet t.ex. genom att skapa eller sö En kinestetisk person vill ofta använda sin intuition och sina känslor och utgå från sina egna frågor i sök man ska lära sig på band och promenera medan man lyssnar på det inlästa i sin freestyle. Egna experime Intag Vissa personer koncentrerar sig bättre om de har något att tugga på medan de studerar. Tid på dagen Den bästa lärtiden infaller väldigt olika för olika personer. Om kursmaterial, studieuppgifter och diskussio förutsättningar. Rörlighet Somliga behöver röra på sig under arbetets gång. Korta, täta pauser kan då underlätta lärandet, liksom h

26 26 (77) Psykologiskt processande En analytisk person, dvs en person med dominans i vänster hjärnhalva, behöver fakta och detaljer förs övningsuppgifter när ett nytt område introduceras. Klara och tydliga mål och krav för varje uppgift under vara ostörd i sin lärprocess, så att han/hon inte blir avbruten i sina tankeprocesser. En holistisk person, dvs en person som processar i höger hemisfär, vill se helheten innan han/hon går in praktiskt först, innan man går in på det teoretiska. Det är också viktigt för holistikern att känna att det ny Med hemisfäricitet menas att de båda hjärndominanserna i viss mån korrelerar till bl.a. miljömässiga vi sittplatser, och de har inget av mat och dryck under tiden de studerar. De sägs också ha hög uthållighet Starkt holistiska personer föredrar ljud, som musik och prat, under lärandet. De vill ha dämpad belysning dricker gärna medan de studerar. En impulsiv person vill komma igång med saker och ting på en gång och vara delaktig från första början En eftertänksam person behöver lugn och ro och tid att tänka igenom saker och ting. Mer om Dunn & Dunns teorier En sida på engelska om The Dunn & Dunn Model hittar du på: Sveriges lärstilscenter: Läs mer om lärstilar, lärande och ledarskap ur Lena Boströms perspektiv:

27 27 (77) Hjärngympa Utskriftsversion Hjärngympa, Brain Gym eller Edu-K - Educational Kinesiology utvecklades av Dr. Paul E. Dennison. Dret hela går ut på att man genom särskilda kroppsrörelser kan öka inlärningsförmågan. Forskare menar att mer än 90% av orsakerna till inlärningsblockering är stress, och hjärngymparörelserna syftar till att minska stressen och på så vis också till att förbättra samarbetet mellan den högra och den vänstra hjärnhalvan. Idén bakom hjärngympa är att vi genom fysiska rörelser kan bli bättre på att utnyttja hjärnans fulla kapacitet. Normalt sett använder vi båda hjärnhalvorna. Högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa. Vänstra hjärnhalvan är rationell och logisk, medan den högra är intuitiv och kreativ. Det som händer när vi är stressade är att vår dominanta hjärnhalva tar kommandot och hindrar den andra halvan från att använda hela sin kapacitet. Då kan hjärngympa hjälpa till att återskapa balansen. Hjärngympa kan utföras när som helst under dagen - ju oftare desto bättre - och rörelserna bör upprepas flera gånger. Ju mer varierade och omfångsrika rörelserna är, desto bättre. Alla - barn, vuxna och gamla - kan använda rörelseträning för att öva upp hjärnans kapacitet och förbättra inlärningsförmågan. Få med hela systemet När man korsar kroppens mittlinje på ett långsamt och medvetet sätt, t.ex. för motsatt hand och fot mot varandra, går korsgång, hoppar rep eller gör indiandans, integreras hela systemet och man utvecklar corpus callosum, dvs förbindelselänken mellan de båda hjärnhalvorna. De långsamma rörelserna gör att hjärnan måste koncentrera sig på muskler och balans och att den helt enkelt kopplar bort intellektet. Detta leder till att stressen minskar, något som i sin tur förbättrar vår förmåga att lära.

28 28 (77) Några exempel på enkel och effektiv hjärngympa Stå upp. Sträck ut armen framför dig. Håll tummen rakt upp och rita en liggande åtta i luften. Låt ögonen följa tummen, men håll huvudet stilla. Gör åtta stora åttor i luften åt ena hållet. Byt håll och gör lika många åttor åt andra hållet. Gör till sist övningen med båda händerna ihop. Sitt ner. Sträck ut armarna rakt framför dig. Korsa armarna och knyt händerna. För de knutna händerna nedåt och in mot bröstet och låt dem vila mot bröstkorgen. Sträck ut benen framför dig och korsa dem vid vristerna. Blunda och sitt så en stund för att samla dig. Stå upp. Lyft vänster knä och för höger armbåge mot knät. För samtidigt vänster arm bakom kroppen. Byt till höger knä - vänster armbåge. Du balanserar alltså omväxlande på den högra, omväxlande på den vänstra foten. Gör övningen minst åtta gånger. Stå på alla fyra och svanka med ryggen - både huvudet och baken ska upp. Kryp med långsamma rörelser framåt genom att försiktigt lyfta ett ben i taget en decimeter framåt. Knät och handen ska lyftas 3-5 cm över marken och det ska vara bakre delen av kroppen som tar initiativet och styr. Fortsätt krypa i sju minuter. Andas ut och in i takt med rörelsen. Gnugga och dra i öronen uppifrån och ner för att låta hörselsinnet återhämta sig från alla brummande maskiner och surrande fläktar. Sådana ljud är påfrestande för hjärnan. Är du höger- eller vänsterhjärnestyrd?

29 29 (77) Det sägs att din kropp avslöjar om du låter dig domineras av din vänstra eller av din högra hjärnhalva. Testa! Knäpp händerna och se efter vilken tumme som ligger överst: Hur känns det om du lägger händerna så att den andra tummen ligger överst? Vilken tumme känns bäst? Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa, så om den vänstra tummen ligger överst, antyder det en dominant högra hjärnhalva. Lägg armarna i kors: Vilken hand ligger uppåt på överarmen? Prova hur det känns tvärtom. Har du en preferens för ena sidan i testerna ovan? Vilken hjärnhalva är mer dominant hos dig? Det sägs också att: den som har en dominant högerhjärna helst vill sitta på vänster sida i en föreläsningssal lägger ramen först vid pusselbygge den som har en dominant vänsterhjärna helst vill sitta på höger sida i en föreläsningssal lägger pusslet bit för bit den som använder båda halvorna i samma utsträckning föredrar att sitta i mitten av en föreläsningssal tittar rakt fram på den han/hon talar med Läs mer om hjärnan och hjärngympa på: Alla sinnen är ett center med inriktning mot inlärnings- och koncentrationssvårigheter: En engelsk sida om kinesiologi och hjärngympa hittar du på: Föräldramöte Studieteknik

30 30 (77) 1. Inledning välkomna! Syfte med kvällens möte: Att diskutera vinsterna med en bra studieteknik ur olika perspektiv. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Studieteknik Övning 1. 4-hörns övning om studieteknik Genomförande: Ställ följande fråga till gruppen; Vilket är det viktigaste skälet till att skaffa sig goda arbets- och studievanor? Synliggör den gärna genom att skriva den på tavlan. Presentera därefter följande fyra argument. En bra studieteknik ökar förutsättningarna för inlärning. (Studierna underlättas om man har en bra studieteknik) Man läser mer effektivt och gör tidsvinster om man har en bra studieteknik. Behållningen blir större. Man kommer ihåg vad man lärt sig. Öppet hörn för eget förslag Du som ledare går runt och presenterar varje hörn. För att vara extra tydlig kan du förbereda genom att skriva upp alternativen på papper som du sedan ställer i respektive hörn. Påpeka att det är kort betänketid och att man mycket väl kan byta hörn efter att ha lyssnat på någon annans argument. Starta utfrågningen direkt genom att be några deltagare från varje hörn att redovisa sina åsikter. Det är viktigt att du som ledare kan tala dig varm för varje hörn. Det får inte finnas något idiothörn. Om någon står ensam i sitt hörn, bör du ställa dig där och leda övningen från det hörnet. Låt alla som vill komma till tals. Så fort hörnen blivit presenterade får alla sätta sig ner igen och man kan runda av med ett avslutande samtal kring den frågan. Här har du möjligheten att igen lyfta fram vinsterna med en god studieteknik på ett positivt sätt så att föräldrarna känner sig inspirerade. Läs gärna på innan (se bilaga 1 om studietekniktips) så att du känner att du har lite kött på benen. Övning 2. Gruppdiskussion om studieteknik

31 31 (77) Genomförande: Föräldrarna sätter sig i mindre grupper. Be dem diskutera följande frågor som du som ledare skriver upp på tavlan eller i något presentationsprogram. Ge gruppen förutsättningar i form av tid så att de vet hur länge de skall sitta. Varje grupp utser en sekreterare som ansvarar för att skriva ner stödord från gruppdiskussionen. (Det kan vara fördelar med att du som ledare väljer ut sekreterare. Du kan t.e.x göra det på följande sätt: Den som är längst i gruppen är sekreterare, den av er som fyller först på året är sekreterare o.s.v Vilka läxor är lätta att hjälpa till med? Varför? Vilka läxor är svåra att hjälpa till med? Varför? På vilka sätt kan du som förälder hjälpa ditt/ert barn för att hitta förutsättningar för en lyckad studieteknik? Tänk tillbaka på när du och ditt barn haft en framgångsrik läxstund tillsammans. Berätta om den för de andra i gruppen. Vad var det som gjorde att det blev en lyckad stund tror du? Vilka goda knep har ni när ni hjälper era barn med läxorna? Lista gruppens fem bästa tips på hur ni lyckas med att hjälpa era barn med studierna. Förslag på fortsättning: Delge varandra (de som vill) vad som diskuterats i gruppen. Du som ledare kan ta speciellt fasta på bra knep, tips och goda exempel genom att skriva upp dem på tavlan/smartboarden efter hand som grupperna redovisar. Väljer du/ni att ha eleverna med vid detta möte kan man som alternativ/komplement till frågorna ovan välja att gå vidare på följande sätt efter 4-hörns övningen: Genomförande: Dela ut ett papper till alla deltagare, både föräldrar och elever. Skriv upp följande frågor och be deltagarna enskilt svara på frågan. Till föräldrarna: När lyckas ditt barn med sina läxor allra bäst? Hur vill du hjälpa ditt barn med dennes läxor? Vilka är dina bästa läxhjälpartips för en lyckad läxstund tillsammans med ditt barn? Till eleverna: Vilka är dina bästa knep för att lyckas med dina läxor? Hur vill du bli hjälpt med dina läxor? Förslag på fortsättning: Låt deltagarna sätta sig familjevis och diskutera sina svar. Öppna därefter upp genom att låta familjer som vill delge den stora gruppen vad som diskuterats. Eventuella följdfrågor att diskutera i den stora gruppen: Vilka vinster finns det med att familjen tillsammans (föräldrar och barn) gör en plan över

32 32 (77) hur tiden som skall avsättas för läxor kan disponeras under en vecka? Du som ledare kan ta speciellt fasta på bra knep, tips och goda exempel genom att skriva upp dem på tavlan/smartboarden efter hand som grupperna redovisar. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet:

33 33 (77) Följande filmer som berör ämnet hittar du på Studieteknik Hör Yaki förklara det där med studieteknik! Ålder: Från år Längd: 3.28 min Prod.år: Studieteknik I den här filmen får Du tips på hur Du kan öka Din inlärningsförmåga, och komma ihåg det du lärt dig även efter ett prov. Björn Liljeqvist, lärare på Chalmers i Göteborg och författare till boken "Plugga mindre, lär dig mer" guidar oss till att upptäcka nya saker i vår studievardag. Ålder: Från Längd: 13 min Prod.år: 2005 Använd studieteknik Vi får lära oss hur man bäst kan lägga upp pluggandet inför ett prov, hur du bör tänka när du väl gör provet för att det skall gå bättre och vi får även lära oss speciella små knep som kan underlätta själva minnet. Ålder: Från Längd: 14 min Prod.år: 2004 Bilaga 1 Studietekniktips Minnesteknik Det är vetenskapligt bevisat att "minnestekniker" förbättrar minnet betydligt. Vem som helst kan lära sig enkla metoder för att skaffa sig ett effektivare minne och därmed också få bättre studieförmåga. Att lära sig minnas på rätt sätt kräver dock träning och i början kan det kännas komplicerat. Ålder: Längd: min Prod.år: 2005

34 34 (77) 1 Fokusera Studieteknik förutsätter fokus. Det har aldrig varit svårare att hålla fokus på en och samma sak under en längre tid. Idag finns det distraherande faktorer överallt. Det är mobiler, TV, dataspel, , Facebook, Aftonbladet.se, youtube.com, chatrooms... etc, som hela tiden "stör" det fokus du behöver för att plugga effektivt. Om du kan avhålla dig från att låta dig avbrytas under en bestämd avgränsad tid - som du själv bestämmer i förväg - så har du chans att reflektera och producera det du vill få gjort utan att tiden rinner iväg obemärkt och klockan plötsligt passerat midnatt... Ladda ner ett internet-blockerings-program som ger dig en bestämd stund av fokus 2 Planera Ryggraden i studieteknik ligger i att planera. Ta reda på vilken tid du har att ägna åt studier. När slutar du skolan på eftermiddagen? Kan du komma direkt hem? Jobbar du vissa dagar? Tränar du på bestämda tider? Har du andra regelbundna aktiviteter? När brukar du äta mellanmål och middag? När behöver du lägga dig för att orka upp nästa morgon? Vilka kvällar vill du vara befriad från studier? Skriv sedan ner allt du behöver göra i avgränsade punkter och ange samtidigt i en kalender när varje uppgift ska göras utifrån den tid som finns kvar. Då stärker du din kontroll, minskar din stress och blir mer effektiv. 3 Motivera dig Din studieteknik ska motivera dig. Det är motiverande att lyckas. Se till att du gör en plan med en hel massa delmål och bara en liten ökning av svårighetsgraden för varje steg. På så och sätt hinner du lyckas en massa gånger på vägen och motivationen ökar. Poängen är inte att sänka ribban, utan att höja den långsamt. 4 Reflektera Reflektion är vad som ger din studieteknik en poäng. Du kan bara komma ihåg det du tänkt. Därför är det viktigt att tänka. Du minns inte någonting bara för att det är registrerat av dina sinnen. Du måste ha reagerat på informationen på något sätt; bearbetat, satt i sammanhang, ifrågasatt, värderat, förkastat, uppskattat, etc. Tvinga dig själv att ha något att säga om varje stycke du läser, varje genomgång du lyssnar till, varje källa du använder, eller varje framförande du tar del av. När du reflekterar kommer du ihåg. Det du kommer ihåg kan du förstå. Det du förstår kan du använda till att bearbeta ny information och berika dina kunskaper ytterligare. Kom ihåg att tänka!

35 35 (77) 5 Peppa dig Studieteknik är inte allt. Se till att du omger dig med inspirerande människor som har samma höga ambitioner som du och ger dig positiv energi. Skaffa dig förebilder som påminner om att det är möjligt att nå dit du vill. Sätt upp bilder omkring dig som illustrerar dina mål och de känslor du kommer ha när du uppnått dem. Lyssna på musik som stärker dig och ger dig positiv energi. Prata med din omgivning om vad du vill uppnå och låt dem hjälpa dig med idéer, kontakter, kunskaper, material, etc. Människor vill vara till hjälp om de bara får en chans. 6 Ha roligt Du kommer bara upprätthålla studieteknik som du gillar. Om du inte tycker det är givande att redovisa ett arbete skriftligt, ta reda på om du kan göra en filminspelning eller ett rollspel. Om du inte tycker att det fungerar att läsa allt material, ta reda på om det finns ljudböcker. Om du inte vill anteckna allt, ta reda på om du kan använda ett fickminne och spela in dina reflektioner eller det som sägs på genomgångarna. Gör inte studierna svårare än de behöver vara. Sök alternativ till omständiga metoder. Det är inte metoderna som ska vara komplicerade, utan ditt tänkande. 7 Läs Studieteknik brukar handla om att läsa snabbt, men det finns bättre sätt. Läs strategiskt. Läs så lite som möjligt för att skapa dig en uppfattning om vad hela avsnittet, artikeln, websidan, eller boken handlar om. Det innebär att du tar en snabb koll på ev sammanfattningar, reflektionsfrågor, bilder, bildtexter, fetstilta ord, faktarutor, etc, innan du börjar läsa på riktigt. Det är mycket lättare att läsa en text som du känner till i förväg och det går fort att skaffa sig de förkunskaperna oavsett hur omfattande texten är. 8 Skriv Att lära sig skriva är också studieteknik. Skriv strukturen först och fyll på med innehållet efteråt, så har du besparat dig en massa tid. Skriv rikligt med rubriker och underrubriker inledningsvis så att du får ett namn på alla delar som ska vara med; t ex inledning, syfte, tes, bakgrund, teori, källkritik, analys, slutsats. Fortsätt med underrubriker som är specifika för ditt ämne. Så snart du har "namngett" varje stycke är det mycket lättare att fylla i själva texten. Du kan göra det i den ordning som tilltalar dig och inte nödvändigtvis i den ordning som texten sedan ska läsas. Texten behåller sin struktur och du kan vara säker på att alla delar finns med. Du behöver inte behålla alla rubriker i det färdiga arbetet, utan se dem som en byggnadsställning som kan tas bort när allt är klart.

36 36 (77) 9 Sätt mål Varför behöver du en studieteknik? Om du inte vet vad du vill spelar det ingen roll vad du gör. För motivation och mätbar framgång krävs att det finns en uttalad ambition att vilja uppnå något. Har du inga mål beror det sannolikt på att du begränsat dig själv i vad du vågar tro att du kan klara av. Är målet inte tillräckligt lockande för att ge motivation - höj ambitionsnivån. När du väl har ett mål som du vill uppnå. Gå baklänges från målet och konstatera varje delmål som måste vara uppnått för att nå målet. Det är mycket mer inspirerande att gå baklänges än att försöka komma på vad som är rimligt att åstadkomma som första steg när målet känns avlägset. 10 Kontrollera tid Tiden är avgörande oavsett studieteknik. Genom att bestämma i förväg hur lång tid någonting ska ta kan du bli mer effektiv och angelägen om att hålla tidsplanen. Hur lång tid behöver du för att skriva en 4-sidig uppsats? Hur lång tid tar det att läsa materialet? Göra analysen? Skriva teoridelen? osv. Du kommer upptäcka att du blir angelägen att hålla en tight tidsplan. Om du säger att du t ex ska plugga hela söndagen är det också en bra idé att bestämma när "hela söndagen" börjar; kl 9, kl 11, kl 14 eller efter 23 på kvällen...? "Hela söndagen" riskerar annars att bli en lång dag av dåligt samvete utan att något blir gjort förrän i sista minuten, eftersom du hade så gott om tid... Böcker med tips som gör det roligt att plugga! 11 Kom ihåg Minnet är en stor del av din studieteknik. Koppla det du ser, hör och känner, med vad du redan känner till. Ingen kunskap kan stå för sig själv utan sammanhang av andra kunskaper. Du behöver kunna räknesätten för att kunna minnas andragradsekvationer. Du behöver känna till Europas historia för att kunna minnas hur EU bildades. Behöver du komma ihåg något i en viss ordning? Koppla ihop varje del med vardera del i en ordning du redan kan, som t ex landmärken på din skolväg, möbleringen i ditt hem, länders geografiska placering etc. 12 Fira Din studieteknik kommer att ge utdelning. Det är lätt att ta framgångar för givna när de väl inträffar och missa att njuta av det uppnådda målet i stressen att nå nästa mål. Låt inte det

37 37 (77) hända. Bestäm i förväg vad du ska unna dig för belöning när du nått ditt mål. Det kan vara något stort och åtråvärt, men det kan också bara vara en glass på vägen hem från skolan. Det viktiga är att du uppmärksammar att du lyckats! Föräldramöte Stress

38 38 (77) 1. Inledning välkomna! Syfte: Diskutera ungdomars stressfaktorer och vad man som föräldrar kan göra för att stödja ungdomarna att hantera sin stress. När känner du dig nöjd med din insats som förälder? 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper.. 3. Stress Övning 1. Gruppdiskussion om stress Genomförande: Låt föräldrarna läsa bloggen (se bilaga 1, under punkt 8 här i möteshandledningen), fortsätt sedan med övning A eller övning B. Övning A: Samtalsövning kring stress: Gruppera deltagarna i grupper om ca fyra där de får diskutera följande frågor: Vad tror du är ungdomars största stressfaktorer? Vad kan man göra om man ser att ens barn har tydliga stressymtom? Hur kan man som förälder hjälpa sina tonåringar att hantera stress? Vilka likheter och skillnader finns det mellan ungdomars och vuxnas sätt att hantera stress? Kan för många roliga aktiviteter bli negativ stress? Är det ok att en tonåring som har mycket i skolan slipper att hjälpa till i hemmet? Är det ok att en förälder som har mycket på jobbet slipper att hjälpa till i hemmet? Förslag på fortsättning: Uppmuntra deltagarna att ge sina egna tips till varandra.tips som kan bidra till att reducera stress i vardagen. Eventuellt kan grupperna även diskutera sätt som lindrar stressrelaterade symtom. Övning B: Skriv ett bloggsvar Genomförande: Gruppera deltagarna med föräldrar i varje grupp (inte familjevis). Be sedan grupperna att skriva ett svar på bloggen till den oroliga föräldern. Vad kan man göra när man

39 39 (77) märker att ens tonåring har tydliga stressymtom? Be några grupper läsa upp sina bloggsvar för alla deltagare. Förslag på fortsättning: Fortsätta diskussionen i den stora gruppen om hur man kan prata på ett framgångsrikt sätt om stress med varandra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen och förslag på frågor från föräldrar och ämnen att ta upp på nästa möte (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en övning eller visa en film i ämnet: Följande filmer som berör ämnet hittar du på Filmen Rebellen- Om stress 30 min Orättvisa uppdrag: Tove och Adam njuter av en skön dag på spa medan Elsa och Axel tvingas stressa runt på en hinderbana och måste lära sig glosor på kort tid. Det är orättvist att barn måste stressa så mycket, att många blir sjuka av stress. Det vill rebellerna ändra på, så de tillverkar egna "gilla chilla - softa ofta"- kit som de delar ut till folk på stan. Samtal med: Klara gränser klarar stressen 14 min Om vi ska orka med alla krav i livet så måste vi också få tid att återhämta oss, enligt stressforskaren Töres Theorell, chef för Institutet för psykosocial medicin vid Karolinska Institutet. - Stress är inget negativt i sig, det är en normal uppladdning inför en uppgift, men om vi inte varvar ner och vilar så bränner vi slut på oss. - Det är stor skillnad på hur vi arbetar idag jämfört med för bara trettio år sedan. Om vi ska orka med egna och andras krav så behöver vi också ett öppet arbetsklimat för att ventilera konflikter. Men också stöd, feedback och handledning av bra chefer. Maria Andersson som leder samtalet. Andra tips: Bilaga Bilaga 1 Blogg från förälder

40 40 (77) Blogg från förälder - inlägg fredag kl Äntligen fredag, eller rättare sagt, hjälp fredag igen! Gud vad veckan går fort. Hinner inte med, det är som att jag drabbas av dagarna, att de bara rullar på utan att jag har någon direkt kontroll över dem. Jag gillar ju att ha mycket för mig, men nu är det lite väl känner någon igen sig???? Tyvärr tror jag att även detta gäller en av mina kära tonåringar där hemma med Vilda fröken B har klagat på huvudvärk och magont en lång tid nu. Hon har många prov just nu, sen är det ju kompisar som ringer och vill ha med henne på massa roligheterna, hon har svårt att säga nej. Men när jag säger något, så fräser hon bara och nu är det inte bara på oss föräldrar hon visar sitt ilskna humör, hennes klassföreståndare ringde till mig och sa att han var orolig för henne, han upplevde att B nte riktigt var sig likt, och undrade om det var stressigt runt henne nu. Jag känner mig hjälplös. Jag vill hjälpa henne men hur? Föräldramöte - Internet- och datoranvändande

41 41 (77) 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att få möjlighet att med andra föräldrar diskutera ungdomars datorvanor och hur man kan påverka dessa. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Internet- och datoranvändande Övning 1. Diskussion om datoranvändning i smågrupper Material: En tonårings blogg om datoranvändande. Se bilaga Genomförande: Dela in föräldrarna i smågrupper 4-5 personer i varje grupp. Visa bloggen via projektorn, smartboarden eller dela ut i pappersformat till alla grupper. Låt föräldrarna läsa bloggen och dela sedan ut följande diskussionsfrågor: a. Var tycker du att ditt barn ska vara när hon/han arbetar med datorn? b. Finns det aktiviteter på datorn som ni har lättare att ge tid för, och vad är det i så fall? c. Finns det andra förbehåll som påverkar tiden framför datorn? T ex om ungdomen tränar regelbundet ändå eller om hon/han har stort socialt nätverk IRL (in real life) m.m. d. Hur mycket bör och ska en förälder veta om vad ens tonåring gör på nätet? e. Från vilken ålder är det ok att man bestämmer själv över sin skärmtid? f. Hur kan man få en dialog med sitt barn om farorna med exempelvis Internet? g. Vad kan ni göra för att förebygga det som är mindre bra med dataspel och Internet? h. Kan man/ska man ha kontroll över vad ens barn gör på datorn? Tala om att de får 20 minuter på sig att diskutera. Efter 20 minuter låter du varje grupp lite kort berätta var deras diskussion hamnat. Avsluta övningen med att ge gruppen fem minuter att fundera på vad man tar med sig från diskussionen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: youtube.com - Björn Gustavsson - WoW Jocke statensmedieråd.se

42 42 (77) internetstatistik.se Filmtips: Enter : Var schyst! Målgrupp år. Finns på mediapoolen.se att streama. (15 min) Trakasserier via chatt och mejl blir allt vanligare. Till skillnad från vanlig mobbning är den anonym - och just därför kan den vara svår att stoppa. Susanna, Petra och Ulrika går i femte klass. De upptäckte en dag några riktigt otrevliga och anonyma meddelanden i sina datorer. De berättar sin historia och ger mängder av tips till den som råkat ut för samma sak. Ännu fler goda råd kommer från Johnny Lindqvist. Han jobbbar på stiftelsen Friends och är expert på just e- mobbning. Filmtips: Ramp Höjdare : Data- och TV-spel år. Finns på mediapoolen.se att streama. (28 min) Hur görs egentligen ett datorspel? Och vad är det som gör att vi kan fasta i timmar framför skärmen? Montreal är en av huvudstäderna för världens spelproduktion. Vi reser dit och ser hur ett spel byggs upp steg för steg och hur spelen kommer att se ut i framtiden. Några av tjejerna i Les Seules, ett proffslag i Counter-Strike, berättar om sitt spelande. Jad Saliba, som är expert på spelberoende, berättar vad som kännetecknar missbruk och ger tips till de som känner att de spelar för mycket. Vi möter också Stefan och hör hans berättelse om hur spelandet tog över hans liv. 8. Bilagor Bilaga 1 Blogg från ett av tonårsbarnen - inlägg torsdag kl Nu hotar dom med timerlåsning på kontakterna till datorn i mitt rum helt j-vla otroligt

43 43 (77) morsan tror cyberrymden har fått eller snarare har stulit min själ och att jag inte kan bli en reko människa om jag tillbringar mer av min dyrbara tid framför datorn. Jag = less på tjat, jag = less på att de tror att datoranvändandet gör mig dum i hela huvvut jag = så less på dom! Svar: men du jag har värsta knepet, surfa via mobilen istället, den kan du gömma mellan en bok så ser dom det inte :) Svar Ge inte upp, min mamma har precis börjat nätdejta kanske finns det hopp. Sluta i alla fall inte att skriva, läser din blogg jämt, så stå på dig! Inlägg fredag kl Tack för supporten, ni är bäst! Hjälp mig med bra argument så jag kan få dom att fatta. Please!!!! Bilaga 2 Alltid uppkopplad - aldrig avkopplad?

44 44 (77) Unga höganvändare av dator och mobil berättar att förväntningar och krav både egna och andras på att man ska vara nåbar överallt och hela tiden, upplevs som stressande. Många känner skuld eller otillräcklighet om de har obesvarade samtal eller sms. En del känner ett tvång att ständigt kolla sin mobil. Och att hela tiden bli störd av mobilsamtal och sms gör det såklart svårt att koncentrera sig på det man håller på med, säger Sara Thomée. Att vara ständigt uppkopplad, påkopplad och nåbar via mobil och dator kan leda till psykisk ohälsa. Det konstaterar Sara Thomée, psykolog och doktorand vid arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Hon har i flera studier studerat sambanden mellan mobil- och datoranvändning och symtom på stress, depression och sömnbesvär hos unga människor. Alltid tillgänglig aldrig ledig Att alltid vara tillgänglig kan göra att gränserna mellan jobb och fritid suddas ut och man riskerar att aldrig känna sig riktigt ledig. Men det kan upplevas som minst lika stressande att stänga av mobilen eller lämna den hemma. Rädslan att missa något viktigt är stor. Det är lätt att bli splittrad. Det sägs att människan idag utsätts för mer intryck under en enda dag än vad stenåldersmänniskan gjorde under ett helt liv. Helt klart är att vi tar emot och bearbetar mer information än någonsin. Våra hjärnor tränas ju i att klara detta och de är enormt anpassningsbara. Det finns säkert en gräns för vad vi klarar men var den gränsen går vet vi inte, menar Sara Thomée. Risk bli socialt isolerad Framför datorn är det lätt att tappa tidsuppfattningen och strunta i kroppens signaler om att man faktiskt behöver äta, dricka, sova, röra på sig eller helt enkelt ta en paus. Det finns också en risk att fastna i olika former av beroende eller bli socialt isolerad.

45 45 (77) All denna uppkoppling ställer höga krav på vår egen förmåga att sätta gränser. Och det är svårt! Det är så lätt att ryckas med och fastna vid datorn längre än vad det var tänkt, säger Sara Thomée. Den som sitter framför datorn sent på kvällen kan dessutom ha svårt att varva ner och får problem med att somna. Ta vara på det positiva men sov nattetid Vad ska man som förälder säga till sin tonåring som är ständigt uppkopplad? Man får komma ihåg att det finns många positiva sidor av detta. Men det kan bli för mycket. Jag tycker absolut att man ska försöka få dem att stänga av både mobil och dator på natten. Att bli väckt av inkommande mejl och sms är inte alls bra. Vi vet att ungdomar behöver sin sömn och att de sover för lite. Återhämtning och sömn är viktigt för alla, oavsett ålder. IT-stress i siffror En enkätstudie av svenska åringar visar att: Cirka 25 % uppgav att de förväntas vara nåbara dygnet runt. Ytterligare nästan 45 % förväntades vara nåbara hela dagen. Cirka 20 % uppgav att de själva eller någon i deras omgivning tyckte att de använde mobilen för mycket. Cirka 10 % hade försökt skära ner på sin mobilanvändning men misslyckats. Cirka 3 % blev väckta av sin mobiltelefon några gånger i veckan eller oftare. Källa: Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet Expertens råd Stäng av mobil och dator på natten! Stäng av mobilen även i andra situationer när du behöver kunna fokusera. Slå av ljudsignalen! Vill du inte stänga av mobilen helt så låt den åtminstone vara ljudlös. Då kan du kolla av den när det passar dig. Förlita dig på mobilsvar! Du måste inte besvara varje missat samtal. Utgå ifrån att den som vill något viktigt lämnar ett meddelande. Text: Jeanette Bergenstav Foto : Patrik Bergenstav Hämtat från: Gotalandsregionen/Regionmagasinet/Regionmagasinet /Alltid-uppkopplad---aldrigavkopplad/ 1. Inledning välkomna! Föräldramöte Hitta stilen åk 7

46 46 (77) Syfte med mötet: Att få möjlighet att med andra föräldrar diskutera ungdomars matvanor och hur man kan påverka dessa. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Hitta stilen åk 7 Övning: Diskussion i smågrupper om matvanor Material: Kladdpapper och penna. Genomförande: Dela in föräldrarna i smågrupper 4-5 personer i varje grupp. Visa påståendena via projektorn, smartboarden eller dela ut i pappersformat till alla grupper. Tala om att de får 15 minuter på sig att diskutera. Efter 15 minuter låter du varje grupp lite kort berätta var deras diskussion hamnat. Avsluta övningen med att ge gruppen fem minuter att fundera på vad man tar med sig från diskussionen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: Våra matvanor har förändrats drastiskt de senaste åren. Från att ha ätit regelbundna måltider har vi blivit ett ständigt småätande folk. I filmen följer vi Paolo Roberto som under tre veckor

47 47 (77) enbart åt snabbmat. Hur gick det med hans blodvärden, kondition och vikt? Docent Mai-Lis Hellenius på Karolinska Institutet, medverkar och berättar hur vi ska äta för att må bra. Filmen finns på mediapoolen att streama. 15min Svenska barn äter godis som aldrig för. Och det har verkligen blivit värre enligt statistiken som visar att vi äter dubbelt så mycket godis per person i dag som på sextiotalet. Den här filmen ska väcka diskussion om godis och läsk och att göra barn medvetna hur saker "säljs" på oss och visa hur man ska äta nyttigare. Finns att streama från mediapoolen. 14 min Äta bör man annars dör man. Äter gör man och ändå dör man. Men vi har ju ingen anledning att påskynda det hela genom att äta fel mat. I filmen får vi följa Tove som på ett trevligt sätt lär oss VARFÖR, NÄR och med hjälp av kostcirkeln - VAD vi bör äta. Transportvägen för maten som vi stoppar i munnen förklaras enkelt genom en animering. Filmen finns att streama på mediapoolen. 11 min (livsmedelsverket) (studenter som skriver om hälsa vid Blekinge tekniska högskola)sektionen för Hälsa, Blekinge Tekniska Högskola

48 48 (77) 8. Bilaga Det är föräldrars ansvar att se till att deras barn äter frukost Finns det någon åldersgräns då ett barn själv bör/kan/skall, ansvara för att få i sig tillräckligt med näring? Kan man få sina barn att äta frukost, även om man som förälder inte gör det? Ungdomar kan påverka sina egna matvanor Hur mycket påverkar föräldrar sina ungdomars matvanor? Hur kan man öka ungdomarnas inflytande över sina egna matvanor? Vilket ansvar har tonåringen över sina matvanor? Gratis skollunch är den viktigaste förutsättningen för barns goda matvanor Varför är det bra? Vilka alternativ skulle kunna finnas till skolmatsalen? Hur kan vi föräldrar påverka våra barns attityder till skolmaten? Det är trevligt i skolans matsal Hur kan jag som förälder påverka mitt barns attityder till skolmaten och matsalen? Föräldrar bör ge sina barn pengar för att köpa något annat att äta, ifall barnet inte gillar skolmaten Om ja, vad är ok att de köper? Om nej, hur ska man klara sig utan mat en hel skoldag, tips? Det är viktigare att äta tillsammans än att äta nyttigt Vad är bäst för hälsan, den sociala aspekten kring mat eller det man faktiskt stoppar i sig? Ändrar sig detta med ålder? Svenskarna får bättre och bättre matvanor Vad är vi bättre på nu? Vad är vi sämre på?

49 49 (77) Föräldramöte Sex- och samlevnadsundervisningen på Norgårdenskolan 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Få en inblick i hur Norgårdenskolan arbetar med sex- och samlevnad och fundera kring hur undervisningen ändrats sen deras egen skolgång. Ge möjlighet att diskutera med andra föräldrar hur man kan prata med sin tonåring om dessa frågor. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Sex- och samlevnadsundervisningen på Norgårdenskolan Övning: Diskussion om hur det var på föräldrarnas tid och hur det ser ut idag. Material: ev kladdpapper och pennor. Genomförande: Dela in föräldrarna i smågrupper (4-6 st) och låt dem diskutera punkt 1-4. De får ca 20 minuter till sitt förfogande. Sen en kort reflektion i helgrupp. Efter detta presenteras skolans upplägg av sex och samlevnad. 1) Hur upplevde jag sex- och samlevnadsundervisningen när jag gick i skolan? 2) Vad skulle jag vilja att mitt barn fick med sig från sex- och samlevnadsundervisningen? 3) Hur mycket vet jag som förälder kring skolans sex- och samlevnadsundervisning? Vilka ämnen tas upp? På vilket sätt? Anlitas externa aktörer? 4) Vad skiljer när det gäller synen på sexualitet när ni själva var unga mot idag? Skiljer det sig mellan flickor och pojkar tror ni? Positivt? Negativt? 5) Hur ser sex- och samlevnadsundervisningen ut på vår skola? Vilka skolämnen deltar i undervisningen? Vilka ämnen tas upp? I vilken årskurs tar man upp de olika ämnena? Vilka metoder används? 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

50 50 (77) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: Skolans kursplan i livskunskap och kursplanen i biologi (brottsförebyggande rådet) sök på sex- och samlevnad, finns mängder av Rampavsnitt.

51 51 (77) 8. Bilaga Porrsurfning vanligt bland unga Publicerad 5 april - 10:54 Uppdaterad 5 april - 14:11 En tredjedel av alla män och pojkar mellan år tittar dagligen på porr. Det visar Sveriges största studie om ungas sexvanor som presenterades vid Göteborgs universitet idag. Nyktra 16-åringar Unga är i genomsnitt 16 år, och nyktra, vid den sexuella debuten som sker med någon de känner sedan tidigare. Vill ha kondomutdelning på mötesplatser Hela rapporten Rapporten om ungas sexvanor Sex mot betalning Undersökningen visar att de som sexdebuterar tidigt och är generellt riskbenägna när det gäller till exempel alkohol och droger även är det vid sexuella kontakter. Det är också vanligare att "risktagare" har tagit emot ersättning för sex. Personer som enligt studien utsatte sig för sexuella risker har i regel haft kontakt med hivpreventivt arbete utan att det märkbart har påverkat deras beteende. En femtedel av alla som svarat på enkäten hade blivit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja under det senaste året. Källa: Ung KAB09/Göteborgs universitet En femtedel av kvinnorna uppger att de tittar någon eller några gånger i månaden jämfört med cirka hälften av männen. Både kvinnor och män har en kluven inställning och är inte enbart positiva eller negativa till porr. Männen är överlag mer positivt inställda än vad kvinnor är och tycker att porr kan vara lärorikt, medan en större andel av kvinnorna anser att porr är avtändande. Dagen-efter-piller Undersökningen visar bland annat också att hälften av alla unga kvinnor använt akut-ppiller och att en fjärdedel någon gång varit gravida. Bara 30 procent av unga använde kondom vid senaste samlaget. 60 procent angav som orsak till att de inte använde kondom att kvinnan hade annat skydd, som p-piller eller spiral. Inte heller p-piller ger fullgott skydd mot graviditet.

52 52 (77) Uppgradera kondomen -Det är dags att uppgradera kondomens status som adekvat skydd mot både graviditet och könssjukdomar, skriver tre experter på DN-debatt. -Vi måste få unga människor att ta upp frågan om kondom som en självklarhet när de har sex. Att så många inte använder kondom fast de vet att det skyddar mot både könssjukdomar och ofrivilliga graviditeter visar hur viktigt det är att jobba med attityder och beteende, säger Ronny Heikki Tikkanen, en av forskarna bakom studien. Så gjordes studien Studien genomfördes bland unga i åldrarna år från hela landet. Studien har delvis genomförts genom enkäter på nätet och är därför inte helt representativ. Enligt forskarna bidrar den ändå, genom sin omfattning, med viktig kunskap till det förebyggande arbetet. Helene Klasson [email protected] Ulf Mattmar [email protected] Källa: Ung KAB09/Göteborgs universitet

53 53 (77) Föräldramöte Alkohol 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja dricka alkohol samt se möjligheter till samarbete mellan hemmet och skolan. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. Fyra hörns-övningar om alkohol 1. Vad tror du är vanligaste skälet till att ungdomar börjar dricka alkohol? 1. Man är nyfiken och vill prova 2. Kompisar dricker, grupptrycket 3. Man påverkas av reklam och marknadsföring 4. Öppet hörn (eget förslag) 3. Alkohol Faktagenomgång: se bilaga 1 Diskussion: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar till att inte börja dricka alkohol? Material: Stora färgade papper och tuschpennor. Genomförande: Föräldrarna delas in i grupper om fyra-fem personer. De ska sedan diskutera följande: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar att inte börja dricka alkohol? De ska skriva ner några förslag på de stora papprena och sedan presentera det för storgruppen. Eventuellt hinner man med en kort diskussion kring förslagen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet:

54 54 (77) En skrift från systembolaget som slår hål på myter om alkohol och hälsa. Finns som blädderexemplar på systembolagets hemsida: Systembolagets kampanj mot lagning 2009, filmklipp med Bengt Grandelius: (psykolog/författare som ger tips hur man kan argumentera mot sin tonåring när de vill att man ska köpa ut.) Systembolagets reklamfilmer mot lagning, filmklipp: F2A66B8E8B9&index=47&playnext=2 Systembolagets reklamfilmer mot lagning, hur tonåringar kan argumentera: 5F2A66B8E8B9&index=48&playnext=3 Bilagor

55 55 (77) 1. Den tonåriga vildhjärnan förklarad! Förstår, men gör tvärt emot så paradoxalt förvirrande är det ofta för ungdomar. Ny forskning visar att tonårshjärnor mognar i otakt. Alkohol förvärrar obalansen. Det är bara i några år som forskarna har vetat vad de vet i dag om tonårshjärnor: Intellektet är färdigutvecklat flera år före känsloregleringen. Vid upprymdhet, stress eller ilska kan det vara snudd på omöjligt att för en ung människa att inte dras med och handla stick i stäv med sitt förstånd. Tonåringen kanske helt enkelt inte har förmått att styra sitt beteende på det kloka sätt som hon eller han i lugnare sammanhang har gett uttryck för när kamrattryck eller en livad stämning har pockat på. Vid alkoholförtäring blir det ännu svårare. Den balans som vuxna har mellan förståndsbarken i bakre delen av hjärnan och den främre känslohjärnan i pannloberna, sätts helt enkelt ur spel hos många unga under tonårstiden. Det kan vara så att den intellektuella abstrakta förmågan är fullt utvecklad i 16-årsåldern, medan den beteendestyrda sociala och känslomässiga inte är färdig förrän i 20-, 25-årsåldern. Undra på det är omtumlande. Stark motor, svag broms Tonårshjärnan liknar varken barnets eller den vuxnes. Den skulle kunna ses som ett handikapp. Tonårshjärnan mognar bakifrån och framåt. Under tiden ska den intellektuella kapaciteten i en upphettad limbistisk hjärnstam tygla en omogen frontalbark. Det är som att en stark högpotent motor skulle samspela med riskabla svaga bromsar och styrsystem, förklarar neuropsykolog Åke Pålshammar. Det kan behövas en vuxen körskollärare som sitter bredvid och stöttar. Speciellt eftersom puberteten med hormonsvängningar, en starkare sexualdrift och ett växande behov av bekräftelse och att skapa sig en egen identitet inträder. Alkohol förstärker obalansen ytterligare. Dessutom sänker ju alkohol i sig självt bedömningsförmågan, den bromsar de hämmande effekterna i pannloben. Det är inte lätt att förstå sig själv alla gånger som tonåring, inte lättare att som förälder förstå sitt barn som ju i mångt och mycket är vuxet och vältaligt i teorin. Svårigheter att kontrollera känslor och beteenden är väl vad som oftast betecknas som tonårstrots. Tänka efter före

56 56 (77) Kunskapen om obalansen i tonårshjärnan understyrker hur viktigt det är att skjuta upp alkoholdebuten, något som flera av våra myndigheter tillsammans under 2010 försöker att verka för. I förslaget till ny alkohollagsstiftning skärps också förbudet att bjuda minderåriga på alkohol. Flera nya undersökningar visar att tonåringar som bjuds på eller förses med alkohol av föräldrarna, dricker mer än andra ungdomar utanför hemmet. Att berusade ungdomar tar betydligt högre risker än vad de skulle göra nyktra är väl känt. Olycksriskerna för äldre tonåringar och unga vuxna bedöms vara upp till 200 procent högre än för andra grupper. När alkoholen avtrubbar omdömet, när spralligheten är på topp, samtidigt som hjärnan är neurologiskt omogen, då är det fara värt att det går överstyr både i sänghalmen, bakom ratten och vid andra djärva tilltag. Då överskuggas intellektet. Sedan är det en annan sak att ungdomar behöver mod och riskbenägenhet för bra saker. Obalansen i tonårshjärnan är ett naturligt inslag i utvecklingen. Evolutionen har ju inte skapat den av elakhet. Ungdomar behöver kurage och oräddhet för att våga lämna modersfamnen och barndomen och kasta sig ut i världen på egen hand. Men för att inte utsätta sig för allt för vidlyftiga faror kunde det vara bra att var försiktig med alkohol. Det kan vara idé att träna in ett mantra, typ att tänka efter före, säger Åke Pålshammar. Speedutveckling i hjärnan Lockelserna är många och riskbenägenheten stor. Det ligger i naturen att ungdomar söker spänning, nyheter och belöningar. Förståndet är utvecklat men inte kontrollfunktionen. Det förklarar mycket om den ungdomliga vildhjärnan. Obalansen i hjärnans mognad är ungefär den samma för både flickor och pojkar, också om den kvinnliga hjärnan i sin helhet är färdigutvecklad ett och ett halvt, till två år före pojkarnas. Men sedan är ju skillnaderna förstås individuella. Med hjälp av ny magnetröntgenteknik med värstingkameror har tonåringars hjärnor kunnat följas år från år. Forskarna har tydligt kunnat se hur till exempel fettämnet myelin lindar sig allt mer runt nervcellsutskotten och skyndar på farten av information längs nervtrådarna. Den här processen är faktiskt också en andrahandschans att utveckla hjärnan optimalt. Den påverkas negativt av droger. Eftersom förändringstakten i tonårshjärnan är så snabb, innebär alkoholen i sig själv en ökad risk för skador, allt från minnesförlust till, vid hårt supande, faktiskt en form av hjärnskador inte minst i de viktiga pannloberna, säger Åke Pålshammar. Text: Ing-Cathrin Nilsson Fotnot:

57 57 (77) Det som ovan har benämnts som känslohjärnan även kallade det limbiska systemet, består bland annat av cingulum, amygdala, ventrala striatum (= belöningskärnan nucleus accumbens) och hypotalamus. Det ryms i det inre av hjärnan, det vill säga under den yttre hjärnbarken. Aktiviteten därifrån kontrolleras av pannloberna, som tycks vara extra viktiga vid känsloreglering, beteendeinhibition, uppmärksamhet, beslutsfattande och förutseende. Här tas viktiga beslut rörande riskbedömning i samband med sexuell aktivitet, drogintag inklusive alkohol, spel, bilkörning och mycket annat som är avhängigt pannloberna. Källa: Tonårshjärnan, risk och sex av Åke Pålshammar i Läkartidningen, nr 6, Alkohol och hälsa

58 58 (77) Ungdomar och fylla en riskfylld kombination Unga människor har svårare att hantera alkohol än vuxna, något som blir tydligt i samband med en del ungdomars drickande. Berusning och unga människor är en vanlig - och farlig kombination.. Skolelevers drogvanor 2010 rapport (finns på Sammanfattning av Skolelevers drogvanor 2010 Sedan 1971 har CAN genomfört årliga undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Undersökningarna har utförts på riksrepresentativa urval i årskurs 9. Sedan 2004 deltar även elever i gymnasiets år 2. Undersökningarna har genomförts som anonyma gruppenkäter i klassrummen. I 2010 års undersökning deltog elever från årskurs 9 och från gymnasiets år 2. Bortfallet uppgick till 16 respektive 17 procent. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan mätningarna bland niondeklassarna startade. I årets undersökning sjönk andelen alkoholkonsumenter ytterligare, 2010 konsumerade 57 procent av pojkarna och 62 procent av flickorna i årskurs 9 alkohol. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat, men inte i samma utsträckning. I årets undersökning konsumerade 83 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna alkohol, de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade. Niondeklassarnas totala alkoholkonsumtion ökade från 80-talet, bland pojkarna pågick ökningen till början av 2000-talet, därefter har den genomsnittliga konsumtionen minskat och låg 2010 på 2,4 liter. Bland flickorna pågick ökningen fram till mitten av 2000-talet men har därefter minskat. I årets undersökning låg den genomsnittliga konsumtionen bland flickor i årskurs 9 på 1,9 liter vilket är den lägsta nivån sedan Den genomsnittliga totala årskonsumtionen 100-procentig alkohol var högre bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört med i årskurs 9. När mätningarna började 2004 beräknades flickorna i gymnasiet ha en årskonsumtion i samma storleksordning som pojkarna i årskurs nio, knappt fyra liter. Gymnasieflickornas årskonsumtion har sedan dess legat stabil och i årets undersökning

59 59 (77) uppskattades den till fyra liter. Gymnasiepojkarnas beräknade årskonsumtion låg i 2010 års undersökning på 6,2 liter. I årets undersökning minskade andelen niondeklassare som intensivkonsumerade (drack en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle) en gång i månaden eller oftare till ungefär en femtedel, jämfört med omkring en fjärdedel i de senaste årens undersökningar. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet har andelen pojkar som intensivkonsumerade någon gång per månad eller oftare varit högre än andelen bland flickor under hela mätperioden. Andelen som intensivkonsumerar så här pass ofta har ökat bland både pojkar och flickor i den här åldersgruppen och är betydligt högre än bland niondeklassarna. Men i årets undersökning bröts den uppåtgående trenden och 44 procent av flickorna och knappt hälften av pojkarna svarade att de intensivkonsumerade någon gång i månaden eller oftare. Undersökningen visade att den största källan till alkohol var kamrater, men även föräldrar och andra vuxna försåg ungdomar med alkohol. Det framkom också 19 procent av gymnasiepojkarna och 13 procent av flickorna blivit serverade alkohol på krogen, vid flera tillfällen, före sin 18-årsdag. Rökning var betydligt vanligare i början av 1970-talet än idag ändrades rökfrågans formulering, något som medförde att något färre svarade att de röker. Därefter ökade andelen rökare fram till omkring 1989, för att sedan åter minska omformulerades rökfrågan igen, vilket medförde att fler uppgav att de röker. Andelen rökare var sedan relativt konstant fram till början av 2000-talet, för att därefter minska. I de senaste årens undersökningar har minskningen avklingat. Under hela mätperioden har det varit fler flickor än pojkar som röker, men ser man till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) finns det ingen könsskillnad. I gymnasiets år 2 var det fler som rökte jämfört med i årskurs 9. Däremot var skillnaderna mellan pojkar och flickor något mindre i gymnasiet. Även på gymnasiet försvinner könsskillnaderna när man ser till den totala tobakskonsumtionen. Relativt många elever uppger att de har rökt vattenpipa. I årskurs 9 hade var tredje pojke och var fjärde flicka gjort detta. I gymnasiets år 2 var det hela 63 procent som rökt vattenpipa. Dock verkar det inte vara en särskilt frekvent vana. Bland de elever i grundskolan och i gymnasiet som uppgav att de rökt vattenpipa var det knappt elva procent som gjorde detta en gång i månaden eller oftare. De allra flesta hade inte rökt vattenpipa de senaste tolv månaderna. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betydligt under och 1980-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 2001 (ca 10%). Sedan dess sjönk andelen som använt narkotika fram till Men i de senaste undersökningarna har andelen ökat i årskurs 9 och 2010 var det nio respektive sju procent av pojkarna och flickorna som uppgav att de någon gång använt narkotika. I årets undersökning, liksom i tidigare undersökningar, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. Det var en större andel pojkar än flickor som prövat narkotika i gymnasiet (21 respektive 14% 2010).

60 60 (77) Andelen elever som sniffat låg under flera år i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet stabil runt sex procent (flickorna något lägre). Men år 1995 hade andelen bland pojkarna ökat till tolv procent och därefter låg den kvar kring tio procent i några år. Mellan 2000 och 2008 minskade värdena och uppgick då till fem procent av pojkarna och fyra av flickorna. Andelen ökade något 2009 bland pojkarna för att i årets undersökning vara fem procent bland pojkarna. Sniffning var ungefär lika ovanligt i gymnasiets år 2 som i årskurs 9. Där var det fem procent av pojkarna och tre av flickorna som uppgav att de sniffat. I 1993 års undersökning infördes ett antal frågor om dopning. Ytterst få av eleverna har rapporterat sådan erfarenhet. I 2004 års undersökning ändrades frågan om dopning för att enbart gälla användandet av anabola androgena steroider (AAS). Frågan är alltså inte helt jämförbar med tidigare år, men vi kan ändå konstatera att skillnaden i svaren jämfört med tidigare år var liten. I årets undersökning var det två procent av pojkarna och en procent av flickorna i årskurs 9 som uppgav att de använt AAS. I gymnasiet var motsvarande siffror en respektive noll procent.

61 61 (77) Bilaga 3 Elevers problem på grund av alkohol ur CANS drogvaneundersökning Årskurs 2 i gymnasiet (2008) * Det vanligaste brottsrelaterade problem som ungdomarna upplevt i samband med alkohol var bråkat eller slagits. 27 % av pojkarna och 14 % av tjejerna svarade att det förekommit. * 13 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna säger sig ha råkat i bråk med polisen. * 6 % av killarna och 10 % av flickorna uppgav att de blivit bestulna eller rånade. * 14 % av pojkarna och 17 % av flickorna säger sig på grund av berusning ha haft oönskat sex. Årskurs 9 (2008) * Det vanligaste brottsrelaterade problemet i samband med alkohol var bråkat eller slagits. 13 % av pojkarna och 8 % av flickorna svarade att det förekommit. * 7 % av pojkarna och 5 % av flickorna säger sig ha råkat i bråk med polisen. * 2 % av pojkarna och 4 % av flickorna uppgav att de blivit bestulna och rånade. * 6 % av pojkarna och 8 % av flickorna säger sig på grund av berusning ha haft oönskat sex. Per Edquist är närpolisbefäl på Östermalm i Stockholm där man dagligen hanterar brott som begås i samband med berusning. Om vi tittar på Stockholms City kan vi konstatera att det under 2007 anmäldes drygt 6000 våldsbrott procent av gärningsmännen var påverkade av alkohol eller andra droger. Men man brukar räkna med ett mörkertal på 50 procent så det kan vara så att till våldsbrott begicks. Skadegörelse på fyllan Antalet våldsbrott ökar, inte bara i Sverige utan i hela Europa (enligt statistik från BRÅ anmäldes våldsbrott år 2007, jämfört med år 2006). Och polisen lägger stora resurser på att jobba emot den här ökningen och att man lyckats bromsa den, enligt Per Edquist. Men det är inte bara våldsbrott som begås när unga dricker. Skadegörelse är också vanligt. Man hoppar upp på bilar, sparkar av backspeglar, slår sönder busskurer eller förstör inredning på kommunala färdmedel. De spärrar man har som nykter släpper. Kontakter med ordningsvakter och polismän blir också ett problem, man lyssnar kanske inte på vad folk säger till en. Risken att skada sig eller att själv bli offer för brottslighet är också betydligt större för den som är berusad.

62 62 (77) Alkoholintag gör att man får en ökad riskbenägenhet. Antalet offer i alla möjliga sammanhang som är påverkade är väldigt hög. Killar som dricker hittar på saker och känner sig odödliga. Man klättrar upp på saker och ramlar ner och slår sig. Man åker på tunnelbanetåg, man blir störst och starkast i hela världen, menar Per Edquist. Langen går Att det skulle vara ungdomar från en viss samhällsklass, eller med en viss bakgrund, som hittar på dumheter när de är fulla är en myt. Det har Per Edquist sett många exempel på under sina år som polis. Problem i samband med alkoholkonsumtion är minst lika vanligt bland ungdomar från samhällsklasser med god social etablering. En av de saker som generellt bidrar till problemen är tillgängligheten och att den ökat. Antalet krogar har blivit fler liksom möjligheterna att få tag på alkohol på annat sätt än att låta någon i sin närhet köpa ut. Langning har i vissa kretsar blivit en affärsidé - man tjänar pengar på att ungdomar dricker. Men även om ungdomar fått lättare att få tag på alkohol, finns en hel del som föräldrar både kan och bör göra för att förebygga att deras barn dricker eller hamnar i brottslighet. En bra grej kan vara att man tillsammans med barnet går igenom mobiltelefonen och vad som finns där. Många ungdomar idag har en kontakt som de ringer om de vill ha alkohol. En annan sak är att se vad barnen gör på nätet. För mycket av det här beställs genom chattforum. Att köpa ut innebär risker Att då och då stämma träff med sina barn på kvällen och dyka upp med kort varsel är en annan sak som Per Edquist rekommenderar. Liksom att man har kontakt föräldrar emellan och kontrollerar så barnen verkligen sover där de sagt att de ska sova. Att hämta och lämna sina barn kan också vara bra. Att man som förälder köper ut för att på så sätt försöka få kontroll på vad, och hur mycket, ungdomarna dricker är något som han definitivt avråder från. Tycker inte att det är bra alls. Man ska begränsa mängden alkohol så mycket man kan. Även om man litar på sitt eget barn så innebär inte det att inte barnet delar med sig till en annan person. Och han kanske inte alls reagerar på samma sätt. Den här kompisen kanske får sprit från flera olika håll och blir för berusad. Han kanske ramlar i vattnet och drunknar eller blir påkörd av någon bil. Då har man genom att ge sitt barn alkohol bidragit till en annan persons berusning och olycka. Jag tycker att det är ett väldigt dåligt förhållningssätt, dessutom är det brottsligt. Per Edquist ger också ett tips som kan vara värt att hålla i minnet inför storhelgerna. Ungdomar skaffar ofta alkohol dagarna innan festligheterna. Det är alltså viktigt att vara extra uppmärksam på vad ens barn hittar på under dessa dagar.

63 63 (77) Bilaga 4 Tips för tonårsföräldern * Förklara varför du är orolig och vad du är rädd ska hända visa att du bryr dig. * Visa att du älskar ditt barn oavsett vad som än händer. Du ska självklart reagera, men undvik att överreagera; det kan leda till att tonåringen sluter sig. * Undvik att förhöra. Försök i stället att diskutera allt möjligt ofta, då blir det naturligare att prata också om alkohol. * Om tonåringen kommer hem full, så låt diskussionen vänta till nästa dag. Alla som har druckit för mycket någon gång vet hur dåligt man kan må. * Om du är orolig eller har frågor kan du vända dig till socialtjänsten eller missbruksmottagningen i din kommun. Ett trendbrott skedde häromåret: Tonåringar dricker mindre, framför allt de yngsta. Nedgången är tydligast bland killar men märks också bland tjejer. Fortfarande dricker dock sex av tio ungdomar cirka 60 procent av alla niondeklassare och många av dem tycks hälla i sig betydligt större mängder än tidigare. Alkoholförgiftningarna bland åringar fyrdubblades från 1970-talet fram till Den kraftiga ökningen berodde säkert på att de som dricker, dricker väldigt mycket. Men det kan också bidra att en del sjukvårdsenheter har börjat jobba aktivt utåtriktat mot dem som är i största

64 64 (77) riskzonen, säger Håkan Leifman, alkoholforskare och sektionschef på Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Han har sett många förödande konsekvenser för fulla ungdomar, från att de har tappat nycklar och plånböcker till att bli rånade och våldtagna. Ibland incidenter och trauman som de kommer att ångra hela livet. De vet inte hur mycket de tål och kan lätt hamna i situationer som de inte behärskar, säger Håkan Leifman. Det har också visat sig att de som börjar dricka tidigt har en tendens att dricka mer än andra längre fram. Hur agera som förälder? I dag är rekommendationerna till föräldrar tydliga: Bjud inte barnen på alkohol före 18 år. Alkohol tillhör strikt vuxenlivet. I en Sifoundersökning, på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, uppger ändå var tredje tillfrågad förälder till en 15-åring att de har låtit sitt barn smaka på alkohol. Det finns studier som visar att de som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer totalt sett, säger Håkan Leifman. Men det handlar mycket om vilken relation man har till sina barn om man är delaktig och kan prata med dem. Med vanligt sunt förnuft kommer man långt. Grupptrycket är starkt Anna-Maj Thunström, behandlare på Ungdomsverksamheten i Nacka, utanför Stockholm, har också sett riskerna. Hur mycket och hur ofta ungdomar dricker beror på gruppkulturen, säger hon. I vissa gäng är det norm att dricka ofta, och då kan det vara lätt att hamna i en nedåtgående spiral. Ungdomar med låg självkänsla har det extra svårt. Risken ökar för att bli rånad, misshandlad, utnyttjad eller förnedrad. Att få tag i alkohol tycks fortfarande vara lätt. Många tar från föräldrarna, men det kan också vara någon äldre kompis som hjälper till att skaffa sprit. Föräldrarna betydelsefulla Frågan är om också föräldrar känner av ett inbillat grupptryck och faller för argumenten att alla andra får Men det kan vara svårt att veta hur man ska nå sin tonåring i en tid som är präglad av kompisar. Anna-Maj Thunström tycker att föräldrar är väldigt betydelsefulla under tonårstiden.

65 65 (77) Det är viktigt att ha en bra relation till sina barn, även om det ibland är lättare sagt än gjort. I övrigt tror jag på trygga och fasta ramar. Det är bra att hålla tider, så att man själv är vaken när ungdomarna kommer hem. Många tonåringar kör med knepet att sova hos någon kompis, och då är det ju svårt att ha koll. Men i mellanstadiet är det naturligt att prata med andra föräldrar, och det kan man gott fortsätta med på högstadiet, också om ungdomarna kan tycka att det är pinsamt. Det är bra för dem att känna att föräldrarna bryr sig. Att ge sina ungdomar ett sundare förhållningssätt till alkohol betyder inte att föräldrar måste torrlägga sig själva. Vuxna kan föregå med goda exempel på förnuftigt drickande. Att enbart för barnens skull avstå helt från alkohol tror jag inte är någon realistisk lösning. Däremot behöver man inte dricka så att man blir berusad när barnen är med, säger Håkan Leifman. Under 2010 gör flera myndigheter tillsammans en kunskapssatsning riktad mot föräldrar med tonårsbarn i hela Sverige. En central uppgift är att avskaffa gamla myter som exempelvis föreställningen att föräldrar kan hjälpa sina barn till ett sundare drickande genom att bjuda på ett glas vin eller köpa ut till skolavslutningen. Text: Helena Bohlin Uppdatering: Ing-Cathrin Nilsson

66 66 (77) Föräldramöte Narkotika 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får information om narkotika och tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte prova narkotika samt se möjligheter till samarbete mellan hemmet och skolan. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Narkotika Övning: Visa power-pointen om narkotika och diskussion om narkotika. Material: Linjerat papper och pennor. Genomförande: Föräldrarna delas in i grupper om fyra-fem personer. De ska sedan diskutera följande: 1. Varför tror ni att ungdomar använder droger, vet de inte om hur farligt det är? 2. Trots vetskapen så testar ungdomar narkotika, vilka anledningar kan det finnas till det? Grupptryck? Nyfikenhet? Rebell mot föräldrar, trotsålder? 3. Är det så att omgivningen kan få oss att göra att göra saker vi inte vill egentligen? 4. Hur kan man som förälder stärka sina ungdomar att säga nej till narkotika? 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

67 67 (77) Bilagor 1. PowerPoint-presentation om narkotika. Klicka på presentationen för att starta den. 2. Att vara tonårsförälder Tonåren ställer nya krav Att bli tonårsförälder kan vara omvälvande och ställer nya krav på föräldraskapet. Det är krävande och ansvarsfullt och ibland kan man känna sig trött, osäker eller tafatt. Tonårstiden ser ut på olika sätt. Hormonerna stormar fram. Det här är tiden då identiteten ska utvecklas vem är jag? Familjens värderingar ska ifrågasättas, den unge söker sig till nya sammanhang och vännerna blir betydelsefulla, sexualiteten ska utforskas och de ska välja inriktning för sitt framtida yrkesliv. Olika barn i samma familj går igenom den här perioden på olika sätt. En del unga passerar den här perioden utan större bekymmer medan andra agerar kraftfullt med ett ständigt ifrågasättande av sina föräldrars värderingar och livsval. En tonåring kan visa sina behov på olika sätt. Ett behov av ensamhet kan visa sig i att de avskärmar sig och stänger familjen ute. Ett behov av närhet kan visa sig genom att han eller hon kryper upp i soffan för närhet eller bara är hemma med familjen. Beteendet kan växla snabbt och kan vara svårt att förstå både för tonåringen och familjen. Det är viktigt att föräldrar skapar trygghet och tydligt visar vad som är acceptabelt och inte acceptabelt beteende. Din tonåring lyssnar och påverkas av dina åsikter även om det inte alltid märks.

68 68 (77) Söker kontakt och tar avstånd Var förberedd på många och långa diskussioner och med argumentation om allt ifrån hemkomst tider, chatt-tider, telefon- och tv- tider, till politiska och moraliska frågor. En tonåring behöver utveckla och prova, befästa eller förkasta sina ståndpunkter och känna att de kan påverka - men också påverkas. Din tonåring behöver din hjälp att skapa sin egen uppfattning och att ta egna beslut, och lära sig förstå och se konsekvenser av sina handlingar. Ni behöver inte vara samstämmiga, det är bra att vara öppen och tillåta olikheter i familjen. Ibland kan det å andra sidan kännas omöjligt att få kontakt. Ditt barn verkar helt uppslukad av sina kamrater, internet eller tv. Då är det viktigt att du orkar stå ut med tonåringens avståndstagande och ovilja att lyssna eller berätta om sig själv. Viktigt tänka framåt Kom ihåg att de flesta som testar narkotika gör det en kort period och slutar sedan, men det ska alltid tas på allvar eftersom man inte vet på förhand vilka som kommer att fortsätta. De flesta föräldrar har svårt att tro att ens barn skulle ha problem med alkohol eller experimentera med narkotika. Om man inser att han eller hon verkligen berusningsdricker eller använder narkotika kan man som förälder känna sig misslyckad, maktlös och skuldtyngd. Ofta anklagar man sig själv för att vara en dålig förälder och tonåringen känner skuld för att vara ett misslyckat barn. Då är det viktigt att försöka tänka nu och framåt,att stå på sig och orka fortsätta diskutera, ifrågasätta och sätta ord på de känslor och tankar man har tillsammans med tonåringen. Skaffa kunskap så att du kan argumentera och din tonåring förstår att du vet och kan. Du är inte ensam. Prata med andra. Din tonåring har säkert kamrater som har föräldrar som är i samma situation som du. Är du orolig? Det är aldrig för tidigt att söka hjälp. Källa:

69 69 (77) 3. Att vara tonåring Ungdomen är den tid då man skaffar sig erfarenhet, tar risker och känner sig odödlig. Livet är oändligt. När hormonstormarna och pubertetsutvecklingen sätter igång sker stora förändringar. Inte bara i kroppen, känslorna kommer i obalans och synen på sig själv och andra förändras. Sökandet efter en egen identitet gör att man behöver göra erfarenheter genom att pröva sig fram bland olika upplevelser, stilar och förhållningssätt. Den här perioden kan vara spännande, fantastisk, skrämmande och mycket omvälvande. De nya upplevelserna tolkas och läggs till grund för den erfarenhetsbank som man bygger på under hela livet och som är en del av vars och ens identitet, det vill säga synen på sig själv och världen. Kamrater gamla och nya och deras normer och värderingar blir allt viktigare i vidareutvecklingen av vem man är. Man kanske också skaffar sig idoler, som man beundrar och vill efterlikna. Duger du? Har du rätt kläder? Köpte du senaste CD:n? Har du sett senaste filmen, har du tillräckligt många vänner på facebook? Väger du för mycket? Som ung är det oerhört viktigt att tillhöra en grupp. De blir en spegel som reflekterar beteenden, tankar och utseende. Samtidigt skiljer man sig från andra genom att man har egna tankar och känslor som kan ge upphov till känslor av ensamhet och att andra inte förstår. Ett yrvaket intresse för stora frågor som politik, kärlek och orättvisor i världen. Man ifrågasätter alltmer föräldrarnas värderingar som genom de första åren av livet har lagt grunden till den person man är. De kanske får stå till svars för hela vuxenvärldens tillkortakommanden i miljöfrågor eller andra problem. Gränser ska testas, man kan hamna i situationer som är svåra att hantera. Föräldrar och goda vänner är och förblir viktiga på många sätt genom hela livet. Tonårsperioden är egentligen än väldigt lång period, som påbörjas i årsåldern och inte är fullbordad förrän i årsåldern och det är alltså stora skillnader i graden av mogenhet och utveckling om man till exempel är 14 eller 19 år gammal. Pojkars utveckling sker något senare än flickors och detta medför ibland att flickor betraktar jämnåriga pojkar som omogna. Man ska hinna med mycket under tonåren. Grunden till vuxenlivet byggas. En första partner, debutera sexuellt, flytta hemifrån man ska välja utbildning och arbete. Den kroppsliga utvecklingen kan skilja sig mycket i tid mellan olika individer och det kan ställa till problem för när man jämför sig med jämnåriga, man kan vara sent eller tidigt utvecklad. Hormonerna påverkar inte bara den kroppsliga utvecklingen utan även hur man mår. Humöret kan växla snabbt och en del kan bli inåtvända och grubblande andra impulsiva och utåtriktade. Med ökat mognad och erfarenhet kommer förmågan att hantera sitt känsloliv och att kompromissa. Under tonåren är det inte ovanligt att det uppstår olika former av problem för den unge till exempel relationsproblem i förhållande till föräldrar och kamrater, ätstörningar eller att man dricker alkohol och prövar droger. Paula Liljeberg överläkare och chef på Maria Ungdom

70 70 (77) Föräldramöte Tobak 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: Att föräldrarna får tillfälle att diskutera med varandra om hur de kan påverka sina barn att inte börja röka samt se möjligheter till samarbete mellan hemmet och skolan. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. Fyra hörns-övningar om tobak Vad tror du är den vanligaste orsaken till att de flesta ungdomar inte röker eller snusar? 1. Man vet skaderiskerna med tobak 2. Föräldrarna har förbjudit det 3. Man har inga kompisar som röker 4. Öppet hörn Vad tror du är vanligaste skälet till att ungdomar börjar röka? 1. Det känns coolt att röka 2. Kompisar röker, grupptrycket 3. Man påverkas av reklam och produktplacering 4. Öppet hörn för eget förslag 3. Tobak Övning: Faktagenomgång: se bilaga 1 och visning av filmen Uppdrag hälsa: MI mot rökning och droger se bilaga 2 och efterföljande diskussion. Material: Stora färgade papper och tuschpennor. Genomförande: Föräldrarna delas in i grupper om fyra-fem personer. De ska sedan diskutera följande: Hur kan vi som föräldrar påverka våra ungdomar att inte börja röka? De ska skriva ner några förslag på de stora papprena och sedan presentera det för storgruppen. Eventuellt hinner man med en kort diskussion kring förslagen. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog)

71 71 (77) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra en annan övning eller fördjupa dig i ämnet: STUDIEHANDLEDNING TOBAK, SNUS OCH NIKOTIN Att röka är livsfarligt, det vet alla. Ändå håvar tobaksindustrin in miljarder varje år på att sälja just cigaretter och snus. Den här filmen ger svaren på en rad viktiga frågor om rökning och snusning. Varför börjar man? På vilket sätt är det skadligt? Varför är det svårt att sluta? Och hur påverkas djur och natur av tobaksindustrin? Vi får också höra historien om när tobaken kom till Europa för 500 år sedan. Från 9-15 år, längd 13 min. Ramp : Om tobak Produktnummer, U , från 13år, 29 min Vem vinner - rökaren eller ickerökaren? Ramp om tobak visar tävlingen Smokefight mellan rökaren Max och ickerökaren Thomas. Det blev en hård match i grenarna kondition, ekonomi, lukt och hångel. En del av tävlingen avgjordes på Riksidrottsförbundets utvecklingscenter Bosön och visar att en rökare får klart högre puls än en ickerökare. Vad har ungdomarna för attityder till tobak? Varför börjar vissa röka och andra inte. Diskussion bland några ungdomar på Enskede gårds gymnasium. Hur påverkas kroppen av rökning. Feströkaren Lia tar reda på vilka konsekvenserna är och träffar Louis som haft lungcancer och Sander som drabbats av hjärtinfarkt. En make-up artist berättar hur rökningen påverkar utseendet. Programledare: Tobias Lundén.

72 72 (77) 8. Bilagor Bilaga 1 Fakta om rökning Fakta om rökning och hälsa Tobak, snus och nikotin - hälsan som går upp i rök - Cigarettrök innehåller runt olika ämnen. Där finns bland annat: Nikotin - ett starkt beroendeframkallande nervgift som stimulerar hjärnans belöningssystem och då får oss att må extra bra. Cyanväte - ett gift som har använts vid avrättningar. Kolmonoxid - som försämrar kroppens syre-upptagning. Akrolein - som förlamar flimmerhåren som har till uppgift att rena luften vi andas. Ammoniak - ett frätande ämne. Nitrosaminer - ett cancerframkallande ämne. Krysen - ett cancerframkallande ämne som används i lösningsmedel. Bensen - ett cancerframkallande ämne som används i lösningsmedel. Rökning orsakar nästan dödsfall i Sverige varje år, enligt Sjukvårdsrådgivningen. En icke-rökare håller sig frisk år längre än en person som röker. Rökning i siffror Rökning är vanligare bland tjejer än bland killar rökte 10 procent av tjejerna och 6 procent av killarna varje dag eller nästan dagligen, enligt Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning (CAN) som årligen gör en undersökning om ungdomars tobaksvanor i årskurs nio.

73 73 (77) Snusning i siffror Snusning är betydligt vanligare bland killar än bland tjejer. 20 procent av männen och 7 procent av kvinnorna snusade dagligen eller nästan varje dag 2006, enligt CAN. Källa: I Sverige börjar drygt barn och ungdomar att röka varje år. Resultaten från Kronoberg visar, trots detta, att andelen elever som röker minskat sedan Det är också fler än tidigare som aldrig har provat att röka. En sak som man tror har gjort att färre röker är att man i skolan håller tobaksfrågan. (tobak innefattar rökning och snusning) ständigt aktuell och levande. Ett bra arbetssätt är när vuxna i skolan, elever och föräldrar samarbetar. Källa: Värsta hälsan - typ Fakta från Tobak Tobaksbruket har sitt ursprung på den amerikanska kontinenten och kom till Europa och Sverige under 1500-talet. Bruket blev allmänt förekommande under senare hälften av 1800-talet. I perioder har piptobak och torrt nässnus varit populärt i Sverige, och i början av 1900-talet var det vått snus som var vanligast. Från andra världskriget och framåt har cigarettrökning dominerat marknaden. Tobaksrökning är idag den största orsaken till sjukdom och för tidig död i västvärlden. Globalt dör 5,4 miljoner människor varje år i förtid på grund av rökning, och antalet stiger. Andelen rökare i Sverige är internationellt sett låg, men på grund av det höga snusbruket är den totala tobakskonsumtionen hög. Nikotin Tobak innehåller den beroendeframkallande drogen nikotin. Det framkallar positiva belöningseffekter i hjärnans belöningscentrum och aktiverar också alarmcentrum, vilket ger en ökad vakenhet. Abstinens, det vill säga utebliven tillförsel av nikotin hos nikotinberoende, kan leda till svårigheter att hantera situationer, aggressivitet, spänning, oro och koncentrationssvårigheter. Nikotin tas snabbt upp i lungorna och ger biologiskt mätbara effekter inom några sekunder efter ett halsbloss. Skadeverkningar Rökning Alla organsystem i kroppen skadas av tobaksrökning och i genomsnitt dör rökaren tio år tidigare än icke-rökaren. Nedan beskrivs några av det 40-tal sjukdomstillstånd som orsakas av rökning.

74 74 (77) Hjärt-kärlsjukdomar Tobaksrökning är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar, bland annat för att nikotin ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Rökning gör också blodet mer trögflytande genom att öka blodplättarnas tendens till ihopklumpning. Epidemiologiska studier visar att ju mer man röker, desto större är risken för kranskärlssjukdom. Lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerformen att dö av i världen och också den cancerform som har tydligast koppling till rökning. I Sverige har antalet fall av lungcancer minskat bland män men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket direkt speglar förändringar i rökvanorna. Övrig cancer Tobaksrökning är även en riskfaktor för cancer i munhålan, luftstrupen, matstrupen, magen, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, livmoderhalsen och blodet (leukemi). Det finns ett samband mellan ökad cancerrisk och antalet cigaretter man rökt, antalet år man varit rökare och ålder för rökdebuten. Cirka 20 procent av alla cancerfall i Sverige beräknas bero på cigarettrökning. Rökare löper även en högre risk att drabbas av cancer som har samband med alkohol, asbest, joniserande strålning eller andra cancerframkallande ämnen. Kombineras tobaksrökning med någon av dessa riskfaktorer mångfaldigas cancerrisken. Graviditet Rökning under graviditeten ökar riskerna för dålig fostertillväxt, missbildningar, för tidig födsel, missfall, fosterdöd under graviditeten, moderkaksavlossning och havandeskapsförgiftning. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas barnets hälsa också efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd, öroninflammation och allergi. Passiv rökning När personer som inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas när andra röker talar man om passiv rökning eller miljötobaksrök. Förutom att verka irriterande, innehåller röken ämnen som är giftiga och cancerframkallande. Passiv rökning är förknippat såväl med akuta besvär i näsan, ögonen, halsen och luftvägarna, som med långvarig hälsopåverkan (hjärtinfarkt och cancer). Även kortvarig exponering kan hos till exempel hjärtkärlsjuka och överkänsliga ge allvarliga besvär. Skadeverkningar Snusning Forskningen kring snusets skadeverkningar har länge varit eftersatt och behovet av ytterligare forskning är stort. Ett antal välgjorda studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör ändå att det i dag finns tillräckligt god kunskap för att avråda från snusbruk. Hjärt-kärlsjukdomar Snusare löper en ökad risk att drabbas av dödlig hjärtinfarkt och stroke. Snus ger också en högre belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls.

75 75 (77) Cancer Forskning har visat att snus är cancerframkallande. De starkaste indicierna finns för bukspottkörtelcancer. Tandhälsa Den vanligaste snusskadan är den så kallade snusfläcken, en vitaktig frätskada i munhålan där prillan placeras. Även frilagda tandhalsar är vanligt hos snusare. Graviditet Att snusa under graviditeten ökar risken för för tidig födsel och havandeskapsförgiftning. Nikotinet i snus går över i bröstmjölken. Tolerans och beroende Nikotin uppfyller Världshälsoorganisationens (WHO) kriterier för beroendeframkallande droger genom att det leder till tvångsmässig användning och har psykoaktiva effekter. Om man använder nikotin regelbundet ökar toleransen; man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Ett starkt nikotinberoende karaktäriseras av: att man röker nästan omedelbart när man vaknar på morgonen att man röker många cigaretter per dag, ofta fler än 20 att man röker även när man är sjuk (kraftigt förkyld, febrig, etc) Det här faktabladet är framtaget av CAN i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Faktagranskat av Mathias Jansson, utredare på Statens Folkhälsoinstitut. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. April Även känt som: cigaretter, cigarrer, snus, röka

76 76 (77) Bilaga 2 Film: Uppdrag Hälsa : MI mot rökning och droger På Navestadsskolan, där det finns flera elever som är storrökare, ska läraren Eva Almroth försöka hjälpa eleverna Carro och Angelica att sluta. Många av de metoder som skolan traditionellt använder i ANT-undervisning har visat sig vara verkningslösa eller till och med kontraproduktiva. En metod som däremot visat sig vara verkningsfull är MI, eller Motiverande samtal. Barbro Holm Ivarsson, som utvecklat metoden, åker till skolan för att coacha Eva. Metoden går ut på få handledaren, i detta fall Eva, att ta elevens perspektiv, vara lyssnande och få eleven att hitta sin inre motivation. produktnummer: U100943, riktad mot vuxna. 28 min, från 2008

77 77 (77) Kontaktuppgifter Marianne Carlsson Förskollärare i förskoleklass Pernilla Kallas [email protected] Grundskollärare 1-7 Eva Lecerof [email protected] Grundskollärare 4-9 Cecilia Gabrielsson [email protected] Grundskollärare 4-9