RAPPORT. Trafikutredning Vålösundet KRISTINEHAMNS KOMMUN SWECO INFRASTRUCTURE AB UPPDRAGSNUMMER VERSION

Transkript

1 BILAGOR Trafikutredning, SWECO Infrastructure AB ( ) Riskanalys, Brandskyddslaget ( ) Miljöteknisk markundersökning, Sweco infrastructure AB ( ) Riskbedömning Småbåtshamn Kapurja, WSP ( ) Riskbedömning och platsspecifika riktvärden, Sweco environment AB ( ) Dagvattenutredning Kapurja båtupplag, Sweco infrastructure AB, ( )

2 RAPPORT KRISTINEHAMNS KOMMUN Trafikutredning Vålösundet UPPDRAGSNUMMER VERSION SWECO INFRASTRUCTURE AB MAGNUS WACKERFELDT SOFIA WEDIN repo001.docx Sweco

3 repo001.docx Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Infrastructure AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Magnus Wackerfeldt Civilingenjör Trafik & Infrastruktur Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) magnus.wackerfeldt@sweco.se

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning 5 2 Förutsättningar Allmänt Förslag enligt detaljplaner och fördjupad översiktsplan Trafikmängd 8 3 Konsekvenser Trafikprognos Vålösundsvägen Nya bostadsområden Förslag till gatustruktur Restid 10 4 Förslag och slutsatser Förslag till ny gatustruktur Vålösundsvägen Ny huvudgata Kollektiv- och utryckningstrafik Restid 15 3 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

5 4 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

6 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Vålösundet hittas i Sveriges största insjö; Vänern och är lokaliserat till den nordöstra delen av sjön, sydväst om Kristinehamns centrum. Kristinehamns kommun har över Vålösundet Östra upprättat en fördjupad översiktsplan (FÖP). Denna FÖP ligger nu till grund för dels planerat gatunät och dels för de detaljplaner som etappvis har upprättats över östra Vålösundet. Sweco har uppdragits att genomföra en trafikutredning över området. Trafikutredningen syftar till att beskriva hur trafiken i Vålösundet Östra kommer att påverkas i och med att nya detaljplaner genomförs. Utredning och analys görs av befintlig trafikmängd och en prognos tas fram för tillkommande trafik enligt detaljplaner och FÖP. Konsekvenser av detaljplaner avseende gatustruktur och alternativ studeras. Utredningen ska vidare tydliggöra hur gatunätet kan anpassas med avseende på framtagen trafikprognos samt beskriva konsekvenser för kollektiv- och utryckningstrafik. 1.2 AVGRÄNSNING Denna trafikutredning omfattar fyra Bild 1, Utredningsområdet detaljplaner för Vålösundet Östra samt detaljplanen Sörkastet (streckad oval i norr). Det omfattar också planerade nya bostadsområden och gatunät enligt FÖP. Utredningens geografiska avgränsning kan ses i Bild 1 där undantaget är området öster om Jutviken (streckad linje). I norr avgränsas området av korsningen Vålösundsvägen/ Tranvägen. Beräkning av trafikmängder görs genom handberäkningar och antagande utifrån erfarenhetsvärden. Trafikens fördelning antas utifrån vägsystemets beskaffenhet och generalisering av trafikantbeteende. Utredning av parkering ingår inte. 5 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 ALLMÄNT Utredningsområdet nås via Vålösundsvägen och Tranvägen i norr. Den förstnämnda följer kustlinjen i västra delen av planområdet. Tranvägen går centralt i norra delen av området till Beckasinvägen i söder, vilken i sin tur ansluter till Vålösundet i väster. Vid Picassoudden i söder slutar Vålösundsvägen och övergår i Jutviksvägen som fortsätter söderut genom Strandudden, den sydligaste delen av det aktuella området. Se Bild 2 och befintlig struktur i Bild 3. Gång- och cykelväg finns längs hela Vålösundsvägen. I skogsområdet och mellan befintlig bebyggelse finns mindre gångvägar/ -stigar. I utredningsområdet finns idag totalt ca 280 fastigheter med någon form av bostad. En tredjedel är permanentboende medan resterande är sommarbostäder. Kollektivtrafik i form av en sommarbusslinje finns idag längs Vålösundsvägen fram till Picassoudden. En plan finns för att köra en busslinje året runt och en tanke är att förlänga linjen via Jutviksvägen till Strandudden. 2.2 FÖRSLAG ENLIGT DETALJPLANER OCH FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN En fördjupad översiktsplan togs fram under år 2010 för att reglera befintlig bebyggelse för året runt-boende, planera för ny bebyggelse, reglera fastighetsrättsliga frågor och förstärka och utveckla områdets attraktivitet ur fritids- och turismsynpunkt. Bild 2 visar förslag till markanvändning. Ny bebyggelse planeras i enstaka s.k. lucktomter men framför allt öster om den befintliga bebyggelsen i form av nya bostadsområden. De nya bostadsområdena föreslås bli avskilda med trädridåer och mark med skogskaraktär. Bebyggelsen föreslås bestå av friliggande villor och radhus. Se Tabell 1 för befintligt och planerat antal bostäder. Tabell 1: Befintliga och tillkommande bostäder enligt uppgift från kommunen Detaljplan Bef. bostäder Tillk. bostäder Status Plan Laga kraft Plan Under arbete Plan Laga kraft Plan Under arbete Sörkastet (Tranvägen) Laga kraft Tranvägen s. Beckasinv 0 260* Ej påbörjad Totalt: *Uppskattat utifrån FÖP som anger totalt 300 nya bostäder. I den fördjupade översiktsplanen föreslås att Vålösundsvägen kompletteras med en alternativ väg. På sikt kan den bli huvudgata och ersätta Vålösundsvägens funktion som 6 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

8 Bild 2, Förslag till markanvändning 7 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

9 primär förbindelse till och från Kristinehamns centrum. Den nya vägen föreslås bli placerad öster om befintlig och föreslagen ny bebyggelse (i östra delen av planområdet) och ges en gestaltning som medger högre hastigheter än Vålösundsvägen. Den befintliga Tranvägen är en första länk i denna nya väg. Tvärgator mellan den nya vägen och Vålösundsvägen bör finnas med jämna mellanrum för att fördela trafiken. Idag utgör Beckasinvägen den första tvärgatan sett från norr. Enligt laga kraftvunnen detaljplan finns ytterligare en möjlig tvärgata mitt emellan Kapurja och Picassoudden. Den nya vägen innebär att Vålösundsvägen kan omformas till ett flanerarstråk. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter behöver då ökas utmed Vålösundsvägen. Förslaget är att sänka hastigheten och skapa en gestaltning med olika typer av farthinder som förstärker och förklarar funktionen för fordonstrafikanterna. Nya gång- och cykelvägar föreslås längs den nya vägen och längs tvärgatorna. Mellan den befintliga bebyggelsen och den planerade bebyggelsen föreslås ett nät av gång- och skogstigar för att binda samman de olika bostadsområdena med strandlinjen. Om Vålösundsvägen även fortsättningsvis används som primär angöringsväg till området utesluter det ambitionen att skapa ett flanerarstråk. Tanken är att en ny huvudgata, förutom att tjäna som angöringsväg till de nya bostäderna, också ska kunna användas av befintliga boende för att skapa en snabbare väg till och från Kristinehamns centrum. Viss del av turist- och fritidstrafiken skulle också kunna nyttja denna angöringsväg till och från besök till målpunkter inom området. 2.3 TRAFIKMÄNGD Trafikmängden i utredningsområdet varierar stort över året. Enligt FÖP uppgår trafikmängden till ca 2000 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Enligt trafiknätsanalysen som gjordes år 2012 uppmättes år 2010 ÅDT till 4400 fordon/dygn i norra delen av Vålösundsvägen. I en mätning gjord under senare delen av sommaren år 2013 var ÅDT 3432 fordon/dygn på Vålösundsvägen och ÅDT 834 fordon/dygn på Tranvägen. Samtliga ÅDT-tal som ligger runt 4000 fordon/dygn är uppmätta under sommarsäsongen. Det är uppenbart att turist- och fritidstrafiken i området mer än fördubblar trafikmängden under sommarhalvåret. Gatunätet planeras utifrån olika funktioner och typer av trafikanter och för att få en rättvisande bild av mängd och fördelning samt se helheten i gatunätets struktur bör den dimensionerande trafikmängden inkludera sommartrafiken. Den totala mängden trafik som belastar området angör via korsningen mellan Vålösundsvägen och Tranvägen. Uppmätt trafikmängd under sommaren år 2013 uppgår till totalt ÅDT 4266 fordon/dygn och antas som dimensionerande trafikmängd. Antalet bostäder uppgår i nuläget till ca 280 st. Högt räknat antas ca 1700 fordon/dygn utgöra boendetrafiken. (Under vinterhalvåret när sommarbostäderna inte används reduceras boendetrafiken). Resterande trafikmängd, ca 2570 fordon/dygn, antas vara turist- och fritidstrafik. Enligt en uppskattning från kommunen åker 90 % av all trafik utmed Vålösundsvägen och Tranvägen hela vägen ut till Picassoudden. 10 % antas stanna vid fritidsbåtsområdet Kapurja. I Bild 3 redovisas uppmätt och beräknad fördelning av befintlig trafikmängd. 8 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

10 Bild 3, Befintlig trafikmängd ÅDT inkl. sommartrafik 9 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

11 3 KONSEKVENSER 3.1 TRAFIKPROGNOS En trafikprognos har gjorts med avseende på tillkommande bostadsbebyggelse. I beräkningen av prognosen antas bilanvändandet vara högt med tanke på områdets perifera läge i staden och typen av bostäder. Totalt planeras ca 370 stycken tillkommande bostäder, ca 260 stycken av dem planeras i nya bostadsområden öster om befintlig bebyggelse. Totalt beräknas de nya bostäderna generera ca 2220 nya fordonsrörelser per dygn. I Bild 4 redovisas prognosticerad trafikmängd och dess fördelning i området. Totalt antal fordon per dygn som angör området efter genomförande av detaljplaner och planer enligt FÖP beräknas till 6550 stycken VÅLÖSUNDSVÄGEN Laga kraftvunna detaljplaner och förslag till detaljplaner utmed Vålösundsvägen omfattar endast ca 40 nya bostäder: Det ger maximalt ca 240 nya fordonsrörelser per dag. Den ökning som de nya detaljplanerna innebär får anses vara en försumbar trafikökning som inte föranleder behov av kompletterande åtgärder längs sträckan eller i gatustrukturen NYA BOSTADSOMRÅDEN Nya bostadsområden öster om befintlig bebyggelse kräver en ny angöringsväg. I FÖP föreslås en sådan väg på sikt bli en ny huvudgata i området. Totalt föreslås ca 260 nya bostäder vilket genererar ÅDT 1560 fordon per dygn. 3.2 FÖRSLAG TILL GATUSTRUKTUR En ny gata öster om befintlig bebyggelse med koppling via tvärgator till Vålösundsvägen innebär att nuvarande trafik kan omfördelas. På det sättet finns det möjlighet att anpassa hela eller delar av Vålösundsvägen till ett flanerarstråk. Placering öster om nytt bostadsområde innebär dock att avståndet till Vålösundsvägen blir onödigt långt och förslag till markanvändning enligt FÖP begränsar nyttan av en ny huvudgata. Det krävs flertalet tvärgator för att trafiken ska kunna omfördelas och dra nytta av den nya huvudgatan. De behövs också omfattande hastighetsbegränsande åtgärder på Vålösundsvägen för att få trafikanterna att via tvärgatorna använda den nya huvudgatan samt för att uppnå önskemålet om ett flanerarstråk. 3.3 RESTID En omvandling av Vålösundsvägen till flanerarstråk med sänkt hastighetsnivå påverkar restiderna mellan området och Kristinehamns centrum negativt. En ny väg med högre hastighet ökar framkomligheten och minskar restiden. En beräkning av restider har gjorts med jämförelse mellan Vålösundsvägen (delvis anpassat till ett flanerarstråk) och en ny huvudgata centralt i området. Medelhastigheter har antagits till 40 km/h för ny huvudgata, 30 km/h för tvärgator och 20 km/h för Vålösundsvägen. I Tabell 2 redovisas restider och Bild 5 visar till vilka punkter restiderna har beräknats. 10 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

12 Bild 4, Trafikprognos med tillkommande bebyggelse 11 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

13 Tabell 2: Beräkning av restider Sträcka Röd Grön A 00:04:23 00:02:31 B 00:07:01 00:05:15 C 00:09:30 00:07:39 D 00:11:39 00:05:22 E 00:14:14 00:04:49 Röd sträcka avser Vålösundsvägen och grön sträcka avser ny huvudgata. Bild 5, Målpunkter för restidsberäkning. 12 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

14 4 FÖRSLAG OCH SLUTSATSER 4.1 FÖRSLAG TILL NY GATUSTRUKTUR Nedan presenteras ett reviderat förslag till ny huvudgata. Strukturen utgår liksom i tidigare förslag från en förlängning av Tranvägen söderut i området, ända ner till Strandudden. Nya bostadsområden föreslås på båda sidor av huvudgatan. Halvvägs till Picassoudden föreslås en korsning för angöring till nya bostadsområden. I söder (i området vid Picassoudden) föreslås en tvärgata som också utgör huvudgata i gatustrukturen för angöring till befintliga och nya bostadsområden och målpunkter så som Picassostatyn. Inom de nya bostadsområden föreslås mindre gator som kan sammanbindas med likvärdiga gator och fastighetsanslutningar i den befintliga strukturen för att skapa s.k. smitvägar. Viktigt är att dess smitvägar bara tjänar angränsande fastigheter. De bör också utformas så att annan trafik vid Vålösundsvägen eller den nya huvudgatan istället väljer Beckasinvägen, den nya tvärgatan i söder eller eventuell smitväg som leder direkt till målet. Förslaget illustreras i Bild VÅLÖSUNDSVÄGEN Allt eftersom en ny huvudgata tar form kan Vålösundsvägen anpassas till ett flanerarstråk. Det är emellertid inte rimligt att anpassa hela sträckan då det blir svårt att uppnå acceptans från motortrafiken. Hastighetsbegränsande åtgärder bör koncentreras vid de målpunkter som finns längs sträckan. T ex kan gångfartsområden skapas vid Kapurja och Picassoudden. Längs resterande sträckor kan den befintliga gång- och cykelvägen breddas och användas som länkar i flanerarstråket. På de sträckorna är det en fördel om biltrafiken tillåts ha bibehållen framkomlighet. Detta minskar behovet av tvärgator till den nya huvudgatan. I förslaget i Bild 6 föreslås endast två tvärgator bli huvudgator, därtill finns ett antal mindre smitvägar NY HUVUDGATA På sikt föreslås att en ny huvudgata anläggs öster om befintlig bebyggelse. Anläggande kan med fördel ske i takt med att de nya bostadsområdena byggs ut. Huvudgatan bör dock inte placeras öster om ny bebyggelse utan istället på ett sådant sätt att den kan försörja båda sidor. Det medför också att avståndet till Vålösundsvägen minskar och förenklar omfördelningen av trafik till huvudgatan. Korsningen vid Beckasinvägen och den nya tvärgatan i söder bör utformas som cirkulationsplatser för att tillgodose framkomligheten. Även den föreslagna korsningen till det nya bostadsområdet bör övervägas att utformas som en cirkulationsplats. 13 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

15 14 (16) Bild 6, Förslag till ny gatustruktur RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

16 4.2 KOLLEKTIV- OCH UTRYCKNINGSTRAFIK Att på sikt anlägga en ny huvudgata öster om befintlig bebyggelse kan ur kollektiv- och utryckningstrafikens perspektiv ses som gynnsamt. Om Vålösundsvägens i framtiden får karaktären av ett flanerarstråk är det inte acceptabelt avseende framkomligheten att trafikera med buss i linjetrafik, inte heller med utryckningsfordon. Förslaget med en alternativ vägsträckning, med högre framkomlighet, är därför ett tillfredställande förslag ur flera avseenden där en ny huvudgata blir till fördel för både kollektiv- och utryckningstrafiken. Med avseende på kollektivtrafiken bör den nya huvudgatan placeras centralt i området för att få ett bättre upptagningsområde, så väl från befintlig bebyggelse som från de nya bostadsområdena. 4.3 RESTID En beräkning av restiden mellan Vålösundsvägen och en ny huvudgata visar att det kan skilja så mycket som ca 10 minuter mellan de båda alternativen. För framkomlighet för busstrafik men framför allt för utryckningstrafiken är 10 minuters fördröjning en ansenlig tid. Det är viktigt att en ny huvudgata kommer till när Vålösundsvägen omvandlas till flanerarstråk. Det är också viktigt att den nya gatan utformas så att det går att hålla en medelhastighet om ca 40 km/h. 15 (16) repo001.docx RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET WS p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning.docx

17 16 (16) RAPPORT VERSION 1.0 TRAFIKUTREDNING VÅLÖSUNDET p:\2361\ _trafikutredning_vålö\000\10_arbetsmaterial\rapport\131111_trafikutredning. docx

18 Dokumenttyp RISKANALYS Vålösundet Östra, del 2 Kristinehamns kommun Datum Status GRANSKNINGSHANDLING Handläggare Erik Hall Midholm Tel: E-post: erik.midholm@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål Uppdragsledare Erik Hall Midholm Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

19 SAMMANFATTNING Kristinehamns kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för området Vålösundet östra. Syftet med översiktsplanen är att skapa bättre förutsättningar och möjligheter för människor att permanent bosätta sig inom området som idag framförallt består av fritidshusbebyggelse. Detaljplan Vålösundet östra, del 2 är den andra etappen i planläggningen och omfattar bl.a. en ändring av markanvändningen som möjliggör permanentboende. Den nya detaljplanen medger bostadsbebyggelse i anslutning till ett befintligt båtupplag inom fastigheten Kapurja 1. Verksamheten innebär en förhöjd risknivå inom de delar av planområdet som angränsar mot båtupplaget. Denna riskanalys har upprättats för att studera vilka olycksrisker som kan påverka kringliggande bebyggelse. Syftet med analysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen ska utgöra underlag för den nya detaljplanen. Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Utifrån en inventering av verksamheten inom båtupplaget bedöms denna främst innebära en förhöjd risk avseende brand. En brand inom en båtupplaget kan bli mycket omfattande. Mängden trä och plastmaterial, båtbränslen och gasolflaskor samt övrig utrustning kan innebära ett snabbt brandförlopp. De begränsade avstånden mellan båtar och skjul innebär dessutom en hög sannolikhet för att branden omfattar flera båtar och båtskjul samtidigt. Riskanalysen utförs som en konsekvensbaserad analys som utgår från dimensionerande scenario respektive worst case scenario förknippat med verksamheten och utformningen av båtupplaget. Utifrån beräkning av den infallande värmestrålningen vid brand inom upplaget konstateras att det, vid en mycket omfattande brand, finns risk för brandspridning till kringliggande bebyggelse inom ca 20 meter från brandutsatt kvarter för friliggande båtar respektive länga med båtskjul. För att reducera risknivån inom det aktuella planområdet behöver säkerhetshöjande åtgärder vidtas som förhindra brandspridning till bebyggelse inom kringliggande fastigheter vid en brand inom båtupplaget. För att säkerställa att föreslagna åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen alternativt som krav i planbeskrivningen. I detaljplanen föreslås följande planbestämmelse: Med hänsyn till olyckshändelser inom båtupplag i Kapurja 1 ska: Bostadshus utföras med fasader, tak, fönster och öppningar så att brandspridning förhindras under den tid det tar att utrymma byggnaden. Planbestämmelsen avser ny bebyggelse inom 20 meter från båtupplaget. Som komplement till planbestämmelsen rekommenderas följande textförslag till planbeskrivningen: Inom 20 meter från båtupplag ska bostadshus utföras med fasader och tak i lägst brandteknisk klass EI 30. Genomföringar och installationer (t.ex. ventilationsöppningar) ska utföras i motsvarande klass. Inom 10 meter från båtupplag ska fönster i fasad och tak som vetter mot båtupplaget utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. Inom meter från båtupplaget är det tillräckligt att fönster utförs i E 30. Brandklassade fönster får ej utföras öppningsbara. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 2 av 14

20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Omfattning Underlag Internkontroll Revideringar FÖRUTSÄTTNINGAR Gällande lagar och föreskrifter Riskhänsyn vid ny bebyggelse Båtupplag Metodik OMRÅDESBESKRIVNING Båtupplag Kapurja Hantering av brandfarlig vara RISKANALYS Identifiering av olycksrisker kvalitativ uppskattning av risk Brand inom båtupplaget Kvantitativ uppskattning av risk Val av scenario Resultat konsekvensberäkningar Hantering av osäkerheter Värdering av risk SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Beskrivning av åtgärder Alternativ 1. Skyddsavstånd Alternativ 2. Byggnadstekniska åtgärder Förslag till planbestämmelser SLUTSATSER REFERENSER BILAGA A STRÅLNINGSBERÄKNINGAR Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 3 av 14

21 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Kristinehamns kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för området Vålösundet östra. Området består idag framförallt av fritidshusbebyggelse. Syftet med planeringen är att skapa bättre förutsättningar och möjligheter för människor att permanent bosätta sig inom området. Översiktsplanen ligger till grund för 5-10 kommande detaljplaner. Detaljplan Vålösundet östra, del 2 är den andra etappen i planläggningen. Den nya detaljplanen omfattar bl.a. en ändring av markanvändningen som möjliggör permanentboende. Föreslagen plan medger bostadsbebyggelse i anslutning till ett befintligt båtupplag inom fastigheten Kapurja 1. Verksamheten inom båtupplaget innebär en förhöjd risknivå inom de delar av planområdet som angränsar mot upplaget. Brandskyddslaget har fått i uppdrag av Kristinehamns kommun att upprätta en riskanalys som syftar till att studera olycksrisker förknippade med båtupplaget med avseende på påverkan på kringliggande bebyggelse. Syftet med analysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen ska utgöra underlag för den nya detaljplanen. 1.2 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. 1.3 UNDERLAG Underlag för denna analys har varit: - Platsbesök båtupplag Kapurja 1, Fördjupad Översiktsplan för Vålösundet Östra /1/ - Detaljplan (samrådshandling) för Vålösundet östra, del 2 /2/ 1.4 INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. 1.5 REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 4 av 14

22 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 GÄLLANDE LAGAR OCH FÖRESKRIFTER Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen /3/ skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av MKB regleras i Miljöbalken /4/ Båtupplag Statens brandnämnd upprättade år 1983 skriften Brandsyn i hamnar och på uppläggningsplatser för fritidsbåtar /5/. I skriften redovisas rekommendationer som bl.a. syftar till att begränsa risken för brandspridning samt öka möjligheten för räddningsinsats. Vid utomhusförvaring bör uppläggningsområdet t.ex. indelas i kvarter som får innefatta ett begränsat antal båtar. De fria ytorna mellan kvarteren fungerar som brandgator och körvägar för räddningsfordon. Rekommenderat maxantal båtar per kvarter samt avståndet mellan kvarteren baseras på båtarnas längd och redovisas i tabellform. Största rekommenderade kvartersytan är ca 650 m 2 och det minsta tillåtna avståndet mellan kvarteren ska inte understiga 6 meter. Vid inomhusförvaring rekommenderas att byggnader för uppläggning delas upp i mindre sektioner om maximalt 300 m 2 och att den totala byggnadsarean ej bör överskrida m 2. Vidare anges rekommenderade fria avstånd mellan uppläggningsplatser och väggar som syftar till att underlätta brandsläckning och utrymning. 2.2 METODIK Utifrån en beskrivning av det aktuella planområdet och dess närområde identifieras möjliga riskkällor och olycksrisker som kan påverka risknivån inom planområdet. Den, för riskanalysen, aktuella riskkällan förknippas med en typ av olycksrisk: brand. Riskkällan kan dock innebära olika typer av brandscenarier som i sin tur kan påverka risknivån inom planområdet olika mycket. De identifierade olycksriskerna kommer att uppskattas semikvantitativt utifrån en särskiljning av dimensionerande scenario och worst case scenario. Med worst case scenario avses den värsta händelsen som bedöms kunna inträffa. Det tas ingen hänsyn till sannolikheten för att händelsen ska inträffa och detta kan leda till att kraven på säkerhetshöjande åtgärder och restriktioner ej står i relation till den riskreducerande effekten de medför. För att ge en mer informativ och rättvisande bild av riskbegreppets komplexitet bör även sannolikheten för olika händelser beaktas, om än övergripande. Därför används dimensionerande scenario som grund för värdering av vilka risker som bör hanteras. Med dimensionerande scenario avses en händelse eller ett skadefall som är något värre än de vanligaste scenarierna, utan att för den skull utgöra värsta tänkbara scenario. På detta sätt skapas en mer rimlig diskussionsgrund för vilka risker som ej anses vara tolerabla. I vissa fall kan dock worst case scenario och dimensionerande scenario utgöra samma eller liknande scenario. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 5 av 14

23 Valet av dimensionerande scenario görs mot bakgrund av en inledande kvalitativ uppskattning av sannolikheten för, och konsekvenserna av de identifierade olycksriskerna. För det skadescenario som väljs ut som dimensionerande genomförs sedan en fullt kvantitativ uppskattning av konsekvensen. Även om worst case scenario inte används som underlag för värdering av risk kommer detta ändå att identifieras och diskussioner kring främst dess konsekvens, men även dess sannolikhet kommer att föras. 3 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är beläget längs Vålösundets östra strandlinje ca 5 km sydväst om Kristinehamns centrum. Området är ca 31 hektar. Analysen avgränsas dock till att studera de delar av området som ligger i anslutning till båtupplaget Kapurja 1 som ligger i den mellersta delen av planområdet, se figur 3.1. Figur 3.1. Flygfoto över Vålösundet östra, Kapurja 1. Planområdet utgörs idag till största del av iordningsställd park- och kvartersmark som angränsar till skogen i öster. Inom de aktuella delarna av området är marken relativt flack. Enligt tidigare syftar den nya detaljplanen till att ge bättre förutsättningar och möjligheter för permanentboenden inom aktuella fastigheter. Detaljplanen medger även en utökad byggnadsyta inom fastigheterna. 3.1 BÅTUPPLAG KAPURJA 1 I figur 3.2 redovisas en karta över båtupplaget inom fastigheten Kapurja 1. Båtupplaget innehåller ca 65 båtskjul och ca m 2 grusyta för öppen båtuppställning. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 6 av 14

24 Figur 3.2. Båtupplag Kapurja 1. Svarta markeringar inom det blåmarkerade området utgör båtskjul. Utformningen av ytorna för öppen båtuppställning innebär en kvartersindelning där kvarteren inte överstiger ca 650 m 2. Kvarterens storlek och avstånden mellan kvarten bedöms uppfylla rekommendationerna enligt Brandsyn i hamnar och på uppläggningsplatser för fritidsbåtar /5/. Utformningen av båtskjulen innebär relativt stora sammanhängande byggnadsytor. Båtskjulens uppbyggnad och standard innebär att ur brandsynpunkt så betraktas respektive länga som en och samma byggnad. Den största längan (23 skjul) täcker en yta på ca m 2. Båtskjulens sammanhängande yta och avstånden till övriga kvarter bedöms uppfylla rekommendationerna enligt /5/ Hantering av brandfarlig vara Inom båtupplaget förekommer hantering av brandfarliga varor, framförallt i form av båtbränslen, gasolflaskor samt oljor och lösningsmedel m.m. Det rör sig dock om mindre, icke tillståndspliktiga, mängder brandfarliga gaser respektive vätskor. Det finns idag ingen verkstadsbyggnad eller annan samförvaring av större mängder brandfarliga gaser och vätskor inom båtupplaget. Det finns heller inga uppgifter om att det planeras någon verkstad eller förråd för brandfarlig vara inom området. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 7 av 14

25 4 RISKANALYS 4.1 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är verksamheten inom båtupplaget Kapurja 1 som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för kringliggande bebyggelse inom det aktuella planområdet. Verksamheten inom båtupplaget förknippas med en typ av olycksrisk som bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: - Brand - Brand i båt utomhus - Brand i båtskjul Enligt avsnitt 3.1 omfattar verksamheten inom båtupplaget ingen tillståndspliktig hantering av brandfarliga vara. Olycksrisker förknippade med förekommande hantering av enstaka behållare med brandfarliga gaser och vätskor inom uppläggningsplatsen kommer att beaktas i bedömningen av de identifierade olycksriskerna som redovisas ovan. 4.2 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Brand inom båtupplaget En brand inom ett båtupplag kan bli mycket omfattande. Mängden trä och plastmaterial, båtbränslen och gasolflaskor samt övrig utrustning kan innebära ett snabbt brandförlopp. De begränsade avstånden mellan båtar och skjul innebär hög sannolikhet för brandspridning till andra båtar. Många av båtskjulen är byggda i trä. Enligt avsnitt finns rekommendationer för utformning av båtupplag som syftar till att begränsa risken för brandspridning och i och med detta brandens storlek /5/. Utifrån platsbesök på båtupplaget inom Kapurja 1 bedöms utformningen av kvartersindelning och gator uppfylla gällande rekommendationer med avseende på interna skyddsavstånd. Vid brand i båt utomhus bedöms branden kunna spridas till närliggande båtar inom samma kvarter. I examensarbetet Brandskydd I samband med landförvaring av fritidsbåtar /6/ har studier gjorts avseende risk för brandspridning mellan kvarter där man konstaterar att sannolikheten för detta är låg. Detta innebär att branden omfattar högst ca båtar beroende på båtarnas storlek. Även vid en eventuell brandspridning till andra kvarter eller båtskjul bedöms det totala antalet båtar som brinner samtidigt inte överstiga detta antal med hänsyn till att några båtar troligtvis hunnit förbrännas innan brandspridning sker. Sannolikheten för att en brand i ett båtskjul sprids till angräsande skjul inom samma länga bedöms vara hög. Båtskjulen inom Kapurja 1 är av varierande utformning och standard. Majoriteten består av enkla träkonstruktioner. Branden kommer därför att kunna omfatta en hel länga med båtskjul. Även här bedöms dock sannolikheten för brandspridning till en angränsande länga alternativt kvarter för friliggande båtar vara låg. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 8 av 14

26 4.3 KVANTITATIV UPPSKATTNING AV RISK Val av scenario Utifrån den kvalitativa riskuppskattningen ovan bedöms worst case scenario för olycka inom båtupplaget vara brand som omfattar ett helt kvarter friliggande båtar alternativt en hel länga med båtskjul samtidigt. Scenariot bedöms kunna omfatta ca båtar som brinner för full effekt. Brandspridningen inom ett kvarter med friliggande båtar respektive en länga med båtskjul bedöms gå fort, men sannolikheten för att samtliga båtar respektive båtskjul brinner för full effekt på en och samma gång bedöms dock vara relativt låg. Med hänsyn till mängden brandbelastning bedöms tiden då maximal brandeffekt från samtliga båtar respektive båtskjul uppnås samtidigt vara relativt begränsad. Som dimensionerande scenario antas därför en konstant brand under längre tid som omfattar två tredjedelar av ett kvarter med friliggande båtar alternativt två tredjedelar av en länga med båtskjul Resultat konsekvensberäkningar I bilaga A redovisas värmestrålningsberäkningar för dimensionerande scenario respektive worst case scenario utifrån ovanstående beskrivning. Den maximala brandeffekten för respektive scenario med friliggande båtar har beräknats utifrån uppgifter om brandeffekt per kvadratmeter däckyta som redovisas i /6/. För scenarierna med brand i båtskjul har brandeffekten antagits kunna bli något högre med hänsyn till bidraget från byggnaderna. Skadeavståndet för de studerade brandscenarierna kommer att avgöras med avseende på risken för brandspridning till kringliggande byggnader. Den infallande strålningsnivån har värderats utifrån det acceptanskriterium som anges i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd /7/ för infallande värmestrålning mot brännbara byggnadsytor om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas, 15 kw/m 2 i minst 30 minuter. Med hänsyn till de studerade brandförloppen bedöms sannolikheten för allvarliga skador på oskyddade personer utomhus vara relativt låg. En person som befinner sig utomhus och upptäcker en större brand försöker med stor sannolikhet sätta sig i säkerhet. Brandscenariernas tillväxtkurva bedöms ge möjlighet för personer utomhus att förflytta sig till avstånd där värmestrålningen är ofarlig innan de utsätts för skadlig värmestrålning under längre tid. I tabell 4.1 redovisas resultatet av strålningsberäkningarna för respektive brandscenario. Tabell 4.1. Dimensionerande scenario och worst case scenario vid brand i friliggande båtar utomhus respektive brand i båtskjul. Scenario Brand i friliggande båtar utomhus Brandeffekt Skadeavstånd brandspridning - Dimensionerande scenario (2/3 kvarter) ca 165 MW meter - Worst case scenario (1 kvarter) ca 245 MW meter Brand i båtskjul - Dimensionerande scenario (2/3 länga) ca 550 MW meter - Worst case scenario (1 länga) ca 830 MW meter Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 9 av 14

27 4.3.3 Hantering av osäkerheter Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning och olycksstatistik m.m. Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer som kan påverka riskanalysens resultat. I denna utredning är bedömningen att det framförallt är valet av dimensionerande brandscenario som påverkar resultatet av utredningen och det är därför osäkerheter förknippade med detta val som kan innebära att riskerna underskattas i utredningen. För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. De studerade brandscenarierna bedöms vara mycket omfattande. T.ex. kan de aktuella brandeffekterna jämföras med brand i tankbil fullastad med drivmedel där den dimensionerande maximala brandeffekten normalt ansätts till ca 300 MW /8/. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid konsekvensberäkningar med stor sannolikhet ger en överskattning av risknivån. Utförda antaganden innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen. För att ytterligare beakta osäkerheter som ovanstående antaganden kan innebära kommer säkerhetshöjande åtgärder att dimensioneras utifrån de studerade worst case scenario, se vidare avsnitt Värdering av risk I tabell 4.1 presenteras de skadeavstånd inom vilka kritisk strålningsnivå för brandspridning till byggnader beräknas kunna uppstå för respektive skadescenario. Enligt tabellen kan de aktuella skadescenarierna innebära brandspridning till angränsande bebyggelse inom ca meter från båtupplaget. För att reducera konsekvenserna vid en olycka inom båtupplaget behöver säkerhetshöjande åtgärder beaktas vid ny bebyggelse inom 20 meter från båtupplaget. I avsnitt 5 redovisas olika åtgärdsalternativ som syftar till att reducera risken till en acceptabel nivå vid ny bebyggelse i anslutning till båtupplaget. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 10 av 14

28 5 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 5.1 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER Utifrån riskanalysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att säkerhetshöjande åtgärder behöver beaktas vid ny bebyggelse. Behovet av säkerhetshöjande åtgärder begränsas dock till områden som ligger inom 20 meter från båtupplaget Kapurja 1 med hänsyn till beräknade strålningsnivåer. Det huvudsakliga syftet med de säkerhetshöjande åtgärderna är att minska konsekvenserna mot omgivningen vid en eventuell brand inom båtupplaget. Åtgärderna syftar främst till att uppnå ett bra skydd för de som vistas i byggnaderna inom kringliggande fastigheter. Åtgärderna ska förhindra brandspridning till bebyggelse inom kringliggande fastigheter vid en brand inom båtupplaget. Brandspridning ska åtminstone förhindras under den tid det tar att utrymma byggnaderna. I avsnitten nedan redovisas olika åtgärdsalternativ Alternativ 1. Skyddsavstånd Detta alternativ omfattar 20 meter skyddsavstånd mellan båtupplag och bostadshus inom kringliggande fastigheter. Skyddsavståndet förhindrar brandspridning till bostad vid brand inom båtupplaget. Kommentarer: Skyddsavståndet bör mätas från båtupplagets verksamhetsgräns för att inte inkräkta på verksamheten inom båtupplaget. Om det finns möjlighet att lägga restriktioner kring markanvändningen inom båtupplaget som tillgodoser att del av skyddsavståndet uppfylls inom Kapurja 1 godtas det att skyddsavståndet mäts från närmaste kvarter för friliggande båtar respektive närmaste länga med båtskjul Alternativ 2. Byggnadstekniska åtgärder Detta alternativ innebär krav på särskilda byggnadstekniska åtgärder vid ny bebyggelse inom kringliggande fastigheter. Inom 20 meter från båtupplag ska fasader och tak på bostadshus utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. De byggnadstekniska åtgärderna förhindrar brandspridning till bostad vid brand inom båtupplaget. Kommentarer: Krav på byggnadstekniska åtgärder bör utgå från avstånd mätt från båtupplagets verksamhetsgräns för att inte inkräkta på verksamheten inom båtupplaget. Om det finns möjlighet att lägga restriktioner kring markanvändningen inom båtupplaget som tillgodoser att del av avståndet uppfylls inom Kapurja 1 godtas det att avståndet mäts från närmaste kvarter för friliggande båtar respektive närmaste länga med båtskjul. Kravet på brandteknisk avskiljning gäller även för fönster samt andra öppningar (t.ex. ventilation) i fasader och tak inom angivet avstånd. Det finns dock möjlighet att reducera kravet för fönster beroende på avståndet till båtupplaget eftersom olika typer av fönster medför varierande skydd mot värmestrålning. Brandklassade glas med både tätande och isolerande effekt (brandteknisk klass EI) reducerar den infallande strålningen med ca 99 % medan glas med enbart tätande effekt (E-glas) reducerar strålningen med ca 50 % /9/. Så kallat EW-glas (där W innebär att glaset har provats och godkänts för att inte släppa igenom en genomsnittlig strålning som överskrider 15 kw/m 2 under provningen, mätt 1 meter från glaset) reducerar strålningen med ca 95 %. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 11 av 14

29 5.2 FÖRSLAG TILL PLANBESTÄMMELSER För att säkerställa att ovanstående åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen alternativt som krav i planbeskrivningen. De åtgärder som man beslutar om ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen /3/. Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd. Det är lika viktigt att inte låsa fast sig vid en viss teknik eller ett specifikt material eftersom det kan dröja flera år innan planen realiseras. Nedan redovisas förslag till formulering av planbestämmelse (fet text) utifrån de åtgärdsalternativ som redovisas i avsnitt 5.1. Planbestämmelsen innehåller inte någon specificering av hur åtgärderna ska utföras. Detta beror på att en sådan specificering kan vara förknippad med specifika byggnadstekniska definitioner och krav som innebär att kraven blir mycket detaljerade och medför svårigheter att t.ex. tillämpa alternativ utformning. Sådana utformningsförslag bör istället ingå i detaljplanens planbeskrivning. För planbestämmelsen redovisas även textförslag till planbeskrivningen (kursiv text). Med hänsyn till olyckshändelser inom båtupplag i Kapurja 1 ska: Bostadshus utföras med fasader, tak, fönster och öppningar så att brandspridning förhindras under den tid det tar att utrymma byggnaden. Inom 20 meter från båtupplag ska bostadshus utföras med fasader och tak i lägst brandteknisk klass EI 30. Genomföringar och installationer (t.ex. ventilationsöppningar) ska utföras i motsvarande klass. Inom 10 meter från båtupplag ska fönster i fasad och tak som vetter mot båtupplaget utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. Inom meter från båtupplaget är det tillräckligt att fönster utförs i E 30. Brandklassade fönster får ej utföras öppningsbara.* Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. * De angivna avstånden bör mätas från båtupplagets verksamhetsgräns för att inte inkräkta på verksamheten inom båtupplaget. Om det finns möjlighet att lägga restriktioner kring markanvändningen inom båtupplaget som tillgodoser att del av avståndet uppfylls inom Kapurja 1 bör det dock vara acceptabelt att avståndet mäts från närmaste kvarter för friliggande båtar respektive närmaste länga med båtskjul. Gällande förutsättningar behöver anges tydligt i detaljplan och planbestämmelse. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 12 av 14

30 6 SLUTSATSER Delar av det aktuella planområdet ligger i ett relativt utsatt läge med hänsyn till i olycksrisker förknippade med verksamheten inom båtupplaget Kapurja 1. Med avseende på risk för akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor bedöms verksamheten främst innebära en förhöjd risk avseende brand. En brand inom en båtupplaget kan bli mycket omfattande. Mängden trä och plastmaterial, båtbränslen och gasolflaskor samt övrig utrustning kan innebära ett snabbt brandförlopp. De begränsade avstånden mellan båtar och skjul innebär dessutom en hög sannolikhet för att branden omfattar flera båtar och båtskjul samtidigt. Utifrån beräkning av den infallande värmestrålningen vid brand inom båtupplaget konstateras att det finns risk för brandspridning till kringliggande bebyggelse inom ca 20 meter från brandutsatt kvarter för friliggande båtar respektive länga med båtskjul. För att reducera risknivån inom det aktuella planområdet behöver säkerhetshöjande åtgärder vidtas som förhindrar brandspridning till bebyggelse inom kringliggande fastigheter vid en brand inom båtupplaget. För att säkerställa att föreslagna åtgärder vidtas krävs att dessa utformas som planbestämmelser i detaljplanen alternativt som krav i planbestämmelsen. I detaljplanen föreslås följande planbestämmelse: Med hänsyn till olyckshändelser inom båtupplag i Kapurja 1 ska: Bostadshus utföras med fasader, tak, fönster och öppningar så att brandspridning förhindras under den tid det tar att utrymma byggnaden. Planbestämmelsen avser ny bebyggelse inom 20 meter från båtupplaget. Som komplement till planbestämmelsen rekommenderas följande textförslag till planbeskrivningen: Inom 20 meter från båtupplag ska bostadshus utföras med fasader och tak i lägst brandteknisk klass EI 30. Genomföringar och installationer (t.ex. ventilationsöppningar) ska utföras i motsvarande klass. Inom 10 meter från båtupplag ska fönster i fasad och tak som vetter mot båtupplaget utföras i lägst brandteknisk klass EI 30. Inom meter från båtupplaget är det tillräckligt att fönster utförs i E 30. Brandklassade fönster får ej utföras öppningsbara. Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 13 av 14

31 7 REFERENSER /1/ Fördjupning av översiktsplanen för VÅLÖSUNDET ÖSTRA Kristinehamns kommun, Värmlands län, Antagandehandling (laga kraft) /2/ Samrådshandling för Vålösundet östra, del 2, Kristinehamns kommun, Värmlands län, Planbeskrivning, genomförandebeskrivning, plankarta, grundkarta, fastighetsförteckning, behovsbedömning, gestaltningsprogram, strandskyddsbilaga, illustrationsbilaga /3/ Plan- och bygglagen (SFS 2010:900 med ändringar t.o.m. SFS 2013:307) /4/ Miljöbalken (SFS 1998:808 med ändringar t.o.m. SFS 2013:326) /5/ Brandsyn i hamnar och på uppläggningsplatser för fritidsbåtar, Statens Brandnämnd 1983 /6/ Brandskydd I samband med landförvaring av fritidsbåtar, Holmgren & Lundblad, Report 5295, Lund 2009 /7/ BFS 2011:27 - Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD 1, Boverket 2011 /8/ Fire and Smoke Control in Road Tunnels, PIARC Committee of Road Tunnels, 1999 /9/ Brandskydd i Boverkets Byggregler BBR 11, Svenska Brandskyddsföreningen, 2006 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 14 av 14

32 Dokumenttyp RISKANALYS BILAGA A STRÅLNINGSBERÄKNINGAR Vålösundet Östra, del 2 Kristinehamns kommun Datum Status GRANSKNINGSHANDLING Handläggare Erik Hall Midholm Tel: E-post: erik.midholm@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål Uppdragsledare Erik Hall Midholm Uppdragsgivare Kristinehamns kommun Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Örebro Malmö Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

33 1 INLEDNING I denna bilaga beräknas konsekvenserna av de olycksrisker (skadescenarier) som bedöms kunna påverka risknivån för ny bebyggelse inom planområdet Vålösundet Östra, del 2. De skadescenarier som studeras utgörs av olika brandscenarier förknippad med båtupplaget inom fastigheten Kapurja 1. Konsekvenserna kommer att bedömas utifrån beräkningar av den infallande värmestrålningen mot omgivningen vid händelse av respektive brandscenario. 2 BERÄKNINGSMETODIK Beräkningarna av den infallande värmestrålning som det analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand genomförs med handberäkningar: Brandarea (A F ) Den ekvivalenta brandarean likställs normalt med den yta som brinner. I de fortsatta beräkningarna tas ingen hänsyn till att brandförloppet kan variera relativt kraftigt inom den studerade arean utan det antas grovt att brandens utseende är konstant. Brandeffekt (Q) Den maximala brandeffekten är beroende av brandens storlek och kan beräknas utifrån den uppskattade brandarean. I /1/ anges att maxeffekten vid båtbrand kan ansättas till ca 685 kw/m 2 brandarea. För scenariot brand i båtskjul bedöms skjulkonstruktionen kunna bidra ytterligare till branden och maxeffekten ansätts då till ca kw/m 2 brandarea. Flamhöjd (H F ) Flamhöjden (m) kan beräknas som funktion av brandeffekten och 5 branddiametern (D) enligt följande ekvation /2/: H f = 0.23 Q& 2 / 1, 02D För brand med rektangulär form där flammans långsida (B) är > 3 gånger kortsidan gäller Q& 2 / 3 /2/: H f = ( ) B Utfallande strålning (I 0 ) Den utfallande strålningen (kw/m 2 ) kan beräknas på två olika sätt: - Som funktion av brandarean: Upp till en viss brandarea ökar strålningen från flamman, men efter en viss nivå minskar effektiviteten i förbränningen med påföljd att rökutvecklingen tilltar och temperaturen i flamzonen sjunker. En del av värmestrålningen absorberas därmed i omgivande rök, vilket innebär att den utfallande strålningen sjunker med ökande värde på pölbrandens storlek. Den 0,00823 D utfallande strålningen beräknas med följande ekvation /3/: I 0 = /1/ Brandskydd I samband med landförvaring av fritidsbåtar, Holmgren & Lundblad, Report 5295, Lund 2009 /2/ Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000 /3/ Radiation fron large pool fires, Journal of Fire Protection Engineering, 1 (4), pp , Shokri & Beyler, 1989 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 2 av 10

34 - Som funktion av flamtemperaturen: Den utfallande värmestrålningen varierar med flammans temperatur (T F ) och den brinnande massans emissivitet (ε). Emissiviteten, det vill säga materialets förmåga att avge värmeenergi, är beroende av materialets temperatur och egenskaper, särskilt vid ytan, samt tjockleken på flamman. Exempelvis kan sägas att en blankpolerad yta har mycket lägre emissivitet än en mörk skrovlig yta. För stora bränder antas emissionstalet vara 1, vilket är ett konservativt antagande. Den utfallande strålningen beräknas då med följande ekvation /4/: ,67 f I 0 = ε 10 T Flamtemperaturen Tf utgör medeltemperaturen i flamman. Temperaturen i flamspetsen är ca 540 C (813 K) /5/. Vid lägre temperaturer förlorar flamman sin laminära karaktär. Om flammans maximala temperatur bestäms till 1000 C (1273 K) /6/ kan medeltemperaturen i flamman bestämmas. Den maximala flamtemperaturen är bland annat beroende av vilket material som brinner och storleken på branden. Medeltemperaturen används i beräkningen av strålningen från flamman och erhålls enligt: T f = = 1112K 2 Synfaktor (F) Synfaktorn ( ) anger hur stor andel av den utfallande strålningen som når en mottagande punkt eller yta (se figur A.1). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar av väsentligt upptill. Synfaktorn F 1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas enligt /5/: F 1,2 = FA 1,2 + FB 1,2 + FC1,2 + FD1, 2 1 cosθ1 cosθ 2 där F A1,2, F B1,2, F C1,2 och F D1,2 beräknas enligt följande: FA 1,2 = da 2 1 πd där θ 1 = θ 2 = infallande vinkel (d.v.s. 0) och A 1 = L 1 x L 2 enligt figur A.1. A 0 Figur A.1. Synfaktor. /4/ Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor metoder för bedömning av risker, FOA, september 1997 /5/ Fire safety of bare external structural steel, Law & O Brien, Constrado, 1981 /6/ An Introduction to Fire Dynamics second edition, Drysdale, University of Edinburgh, UK 1999 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 3 av 10

35 Ovanstående ekvation kan omvandlas till följande ekvation för beräkning av respektive ytas (A, B, C och D) synfaktor /7/: 1 X 1 Y Y 1 X F A = + 12 tan tan där 2 π X 1+ X 1+ Y 1+ Y L d 1 2 X = och Y L = enligt figur A.1. d Infallande strålning (I) Den från branden infallande värmestrålningen (kw/m 2 ) som når omgivningen minskar med avståndet från branden och beräknas genom: I = F I0 2.1 BEDÖMNINGSKRITERIER Hur hög värmestrålning en person klarar utan att erhålla skador beror bl.a. på dess varaktighet. Detsamma gäller med avseende på hur hög strålning som krävs för att antända olika byggnadsmaterial. Ju längre strålningspåverkan, ju högre sannolikhet för skada. I tabell A.1 redovisas exempel på strålningsnivåer och vilka skador dessa kan medföra avseende personskada respektive brandspridning. Tabell A.1. Effekter av olika strålningsnivåer /4/. Konsekvens Strålningsintensitet [kw m -2 ] Ingen smärta vid långvarig bestrålning av bar hud < 1 2:a gradens brännskada vid bestrålning under 1 minut % sannolikhet % sannolikhet 7,5 Ingen smärta vid bestrålning av bar hud under 1 minut < 2,5 2:a gradens brännskada vid bestrålning under 20 sekunder % sannolikhet % sannolikhet 17 Outhärdlig smärta vid bestrålning av bar hud under 2 sekunder 20 Antändning av lättantändliga material, t.ex. gardiner med sticklåga 10 vid långvarig bestrålning 20 Antändning av obehandlat trä med sticklåga eller vid bestrålning under 5 minuter 15 vid långvarig bestrålning 30 /7/ Thermal Radiation Heat Transfer, 3rd ed., Seigel & Howell, USA 1992 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 4 av 10

36 I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD /8/ anges vidare att acceptanskriteriet för infallande värmestrålning mot brännbara byggnadsytor är 15 kw/m 2 i minst 30 minuter om inga byggnadstekniska åtgärder beaktas (angavs tidigare i BBR). Konsekvenserna av de studerade brandscenarierna kommer framförallt att avgöras med avseende på risken för brandspridning till kringliggande byggnader. Med hänsyn till de studerade brandförloppen bedöms sannolikheten för skada på oskyddade personer utomhus inom kringliggande områden vara relativt låg. En person som befinner sig utomhus och upptäcker en större brand försöker med stor sannolikhet sätta sig i säkerhet. Brandscenariernas tillväxtkurva bedöms ge möjlighet för personer utomhus att förflytta sig till avstånd där värmestrålningen är ofarlig innan de utsätts för skadlig värmestrålning under längre tid. Utifrån ovanstående resonemang bestäms kriteriet för kritisk värmestrålning till ca 15 kw/m 2. 3 STUDERADE BRANDSCENARIER Enligt metodikbeskrivningen ovan är konsekvenserna av en brand kraftigt beroende av brandens storlek. Den maximala brandeffekten kan beräknas utifrån brandarean. Strålningsberäkningarna genomförs för två huvudbrandscenarier: 1. Brand i båt utomhus 2. Brand i båtskjul För respektive huvudscenario identifieras ett dimensionerande scenario samt ett worst case scenario, se beskrivningen som redovisas i huvudrapporten. 3.1 BRAND I BÅT UTOMHUS Med hänsyn till gällande restriktioner kring kvartersutformning och säkerhetsavstånd mellan kvarter bedöms worst case scenario vara en brand som omfattar ett helt kvarter samtidigt. Antalet båtar inom ett kvarter beror på båtarnas storlek. Scenariot kan omfatta ca 10 större båtar (ca 12 x 3 m) eller ca 30 småbåtar (ca 6 x 2 m). Eftersom storleken på kvarteret hålls relativt konstant så påverkar inte båtarnas storlek den teoretiska brandarean. Brandspridningen inom ett kvarter bedöms gå fort, men sannolikheten för att samtliga båtar inom kvarteret brinner för full effekt samtidigt bedöms ändå vara låg. Som dimensionerande scenario antas istället en brand som omfattar två tredjedelar av ett kvarter konstant under en längre tid. I tabell A.2. redovisas den maximala brandeffekten för respektive scenario. Den totala brandeffekten beräknas genom multiplicering av antalet inblandade båtar och brandeffekten per båt. Brandeffekten per båt har beräknats utifrån värdet på brandeffekt per kvadratmeter däckyta som redovisas i avsnitt 2. Vid brand i en mindre fritidsbåt (ca 6 x 2 meter) kan den maximala brandeffekten uppnå ca 8,6 MW (0,685 MW/m 2 x 12 m 2 ). Motsvarande för en större fritidsbåt (ca 12 x 3 meter) blir ca 24,7 MW (0,685 MW/m 2 x 36 m 2 ). /8/ BFS 2011:27 - Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD 1, Boverket 2011 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 5 av 10

37 Tabell A.2. Studerade scenarier vid brand i båt utomhus. Scenario Total brandarea Brandeffekt Worst case scenario (1 kvarter) - 30 småbåtar (ca 6 x 2 m) 30 x (6 x 2) = 360 m 2 30 x 8,6 = 247 MW - 10 större båtar (ca 12 x 3 m) 10 x (12 x 3) = 360 m 2 10 x 24,7 = 247 MW Dimensionerande scenario (2/3 kvarter) - ca 20 småbåtar (ca 6 x 2 m) 20 x (6 x 2) = 240 m 2 20 x 8,6 = 164 MW - ca 6-7 större båtar (ca 12 x 3 m) 6-7 x (12 x 3) = 240 m x 24,7 = 164 MW Enligt tabellen ovan konstateras att den maximala brandeffekten är oberoende av båtens storlek eftersom den totala brandarean blir den samma tack vare gällande restriktioner för antalet båtar per kvarter. 3.2 BRAND I BÅTSKJUL För detta scenario bedöms worst case scenario vara en brand som omfattar en hel länga med båtskjul samtidigt. Den största sammanhållande längan inom det aktuella båtupplaget består av 23 båtskjul, sammanlagt ca m 2. Brandspridningen inom en länga med båtskjul bedöms gå fort, men sannolikheten för att samtliga båtskjul brinner för full effekt samtidigt bedöms ändå vara låg. Som dimensionerande scenario antas istället en brand som omfattar två tredjedelar av båtskjulen konstant under en längre tid. I tabell A.3 redovisas den maximala brandeffekten för respektive scenario. Den totala brandeffekten beräknas genom multiplicering av antalet inblandade båtar och brandeffekten per båtskjul. Brandeffekten per båtskjul har beräknats utifrån det uppskattade värdet på brandeffekt per kvadratmeter som redovisas i avsnitt 2. Vid brand i ett båtskjul för större båtar uppskattas den maximala brandeffekten kunna uppnå ca 36 MW (1,0 MW/m 2 x 36 m 2 ). Tabell A.3. Studerade scenarier vid brand i båtskjul. Scenario Total brandarea Brandeffekt Worst case scenario (1 länga med båtskjul) - 23 båtskjul för större båtar (ca 12 x 3 m) ca 23 x (12 x 3) = 830 m 2 23 x 36 = 828 MW Dimensionerande scenario (2/3 kvarter) - ca 15 båtskjul för större båtar (ca 12 x 3 m) 15 x (12 x 3) = 550 m 2 15 x 36 = 552 MW Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 6 av 10

38 4 RESULTAT 4.1 BRAND I BÅT UTOMHUS Utifrån ovanstående samband och förutsättningar har brandens ekvivalenta diameter och flamhöjden beräknats för de olika brandscenarierna (se tabell A.4). Den utfallande värmestrålningen redovisas som ett intervall beroende på att de olika beräkningsmetodikerna ger varierande resultat (beräkning utifrån flamtemperatur ger högst värde). Tabell A.4. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd samt utfallande värmestrålning. Scenario Dimensionerande scenario (2/3 kvarter) Worst case scenario (1 kvarter) Brandarea A F Brandeffekt Q Branddiameter D f Flamhöjd H f Utfallande strålning I m MW 17,5 10,8 41,6 86,8 kw/m m MW 21,4 m 11,9 m 38,7 86,8 kw/m 2 I tabell A.5 redovisas resultatet av beräkningarna av synfaktorn samt den infallande värmestrålningen som funktion av avståndet från branden. Resultaten illustreras dessutom i figur A.2 (min strålning) och figur A.3 (max strålning). Tabell A.5. Beräkning av strålning och synfaktor för olika avstånd från båtbranden. Avstånd (meter) Dimensionerande scenario (2/3 kvarter) Worst case scenario (1 kvarter) F 1,2 I min I max F 1,2 I min I max 5 0,68 28,3 59,0 0,73 28,1 63,2 10 0,36 15,0 31,4 0,42 16,3 36,6 15 0,21 8,6 17,8 0,25 9,8 21,9 20 0,13 5,4 11,2 0,16 6,3 14,1 25 0,09 3,6 7,5 0,11 4,3 9,7 30 0,06 2,6 5,4 0,08 3,1 7,0 35 0,05 1,9 4,0 0,06 2,4 5,3 40 0,04 1,5 3,1 0,05 1,8 4,1 45 0,03 1,2 2,5 0,04 1,5 3,3 50 0,02 1,0 2,0 0,03 1,2 2,7 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 7 av 10

39 Figur A.2. Infallande strålning som funktion av avståndet från branden min. Figur A.3. Infallande strålning som funktion av avståndet från branden max. Utifrån diagrammen ovan bedöms kritisk strålningsnivå (15 kw/m 2 ) kunna uppnås inom ca meter för det dimensionerande scenario. Skadeavståndet för worst case scenario är ca meter. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 8 av 10

40 4.2 BRAND I BÅTSKJUL Utifrån ovanstående samband och förutsättningar har brandens flamhöjden beräknats för de olika brandscenarierna (se tabell A.6). Den utfallande värmestrålningen redovisas som ett intervall beroende på att de olika beräkningsmetodikerna ger varierande resultat (beräkning utifrån flamtemperatur ger högst värde). Tabell A.6. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd samt utfallande värmestrålning. Scenario Brandarea A F Brandeffekt Q Branddiameter D f * Flamhöjd H f Utfallande strålning I 0 Dimensionerande scenario (2/3 länga) 550 m MW 12 m 17,6 m 46,2 86,8 kw/m 2 Worst case scenario (1 länga) 830 m MW 12 m 17,6 m 46,2 86,8 kw/m 2 * Den ekvivalenta branddiametern motsvarar brandareans kortsida, vilket motsvarar kortsidan på längan. Värdet används för att uppskatta brandareans långsida som i sin tur används för att beräkna flamhöjden. I tabell A.7 redovisas resultatet av beräkningarna av synfaktorn samt den infallande värmestrålningen som funktion av avståndet från branden. Resultaten illustreras dessutom i figur A.4 (min strålning) och figur A.5 (max strålning). Tabell A.7. Beräkning av strålning och synfaktor för olika avstånd från båtbranden. Avstånd (meter) Dimensionerande scenario (2/3 länga) Worst case scenario (1 länga) F 1,2 I min I max F 1,2 I min I max 5 0,71 32,8 61,6 0,71 32,8 61,6 10 0,39 18,0 33,8 0,39 18,0 33,8 15 0,22 10,4 19,5 0,22 10,4 19,5 20 0,14 6,5 12,3 0,14 6,5 12,3 25 0,10 4,4 8,3 0,10 4,4 8,3 30 0,07 3,2 6,0 0,07 3,2 6,0 35 0,05 2,4 4,5 0,05 2,4 4,5 40 0,04 1,8 3,5 0,04 1,8 3,5 45 0,03 1,5 2,8 0,03 1,5 2,8 50 0,03 1,2 2,3 0,03 1,2 2,3 Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 9 av 10

41 Figur A.4. Infallande strålning som funktion av avståndet från branden min. Figur A.5. Infallande strålning som funktion av avståndet från branden max. Utifrån figurerna ovan bedöms kritisk strålningsnivå kunna uppnås inom ca meter för både det dimensionerande scenario och worst case scenario. Uppdragsnamn: Vålösundet Östra, del 2 Uppdragsnr: Datum: Sida: 10 av 10

42 RAPPORT Kristinehamns kommun Kapurja, Kristinehamn Uppdragsnummer Miljöteknisk markundersökning Karlstad Sweco Infrastructure AB Karlstad Geo Jan Embretsen 1 (7) ra04s Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Jan Embretsen Telefon direkt jan.embretsen p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

43 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Avgränsning 3 2 Genomförd undersökning Provtagningsplan Genomförd provtagning Resultat av fältanalyser Resultat av laboratorieanalyser Generella riktvärden Planerad VA-ledning Planerat dike Båtupplägningsområdet 5 3 Slutsatser och rekommendationer Grävningar för VA-ledning och dike Båtuppläggningsplatsen 6 4 Referenser 7 Bilagor: 1. Ritning X01. Redovisning av lägen på provpunkter. 2. Redovisning av jordlagerföljder, samt resultat av analyser med fältinstrument. 3. Redovisning av laboratorieanalyser på jord i jämförelse med generella riktvärden. 4. Kopior på laboratorieprotokoll. 2 (7) ra04s RAPPORT KAPURJA, KRISTINEHAMN p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

44 1 Inledning 1.1 Bakgrund På uppdrag av Kristinehamns kommun, Tekniska förvaltningen har Sweco genomfört en miljöteknisk markundersökning inom och i anslutning till Kapurja småbåtshamn, vid Vålösundet. Syftet med undersökningen var att översiktligt undersöka föroreningshalter i jord: 1. I sträckningen för planerad VA-ledningsdragning (provpunkterna 1101 och 1102). Enligt kännedom har ingen förorenande verksamhet förekommit här, varför inga förhöjda föroreningshalter förväntas förekomma. 2. I sträckningen för planerat dike (provpunkterna 1103 och 1104). Enligt kännedom har ingen förorenande verksamhet förekommit här. Dock kan möjligtvis markytan vara lite föroreningspåverkad genom eventuell ytavrinning från båtuppläggningsområdet. 3. Inom Kapurjas båtuppläggningsområde (provpunkterna 1105 och 1106). Här kan rester av båtbottenfärger och oljor förekomma i marken, orsakade av underhåll av båtar. 1.2 Avgränsning Genomförd undersökning är översiktlig, av stickprovskaraktär, vilket innebär att endast indikationer om föroreningsbilden inom undersökta delar erhålls. 2 Genomförd undersökning 2.1 Provtagningsplan Provtagningsplanen har tagits fram i samråd med Eva Larsson, Kristinehamns kommun, Tekniska förvaltningen. 2.2 Genomförd provtagning Provtagning av jord i sex provpunkter ( ) genomfördes den 7 september Proverna uttogs genom skruvsondering med borrbandvagn Geotech 204. Provtagningen utfördes av Marcus Bergwall. Ingen misstanke om förorening, genom syn- eller luktintryck, konstaterades vid genomförd provtagning. I samband med genomförd provtagning fick Marcus uppgiften att jordmassor från spårområdet vid järnvägsstation i Kristinehamn har använts som utfyllnad inom båtupplagsområdet. För beskrivning av jordlagerföljder i respektive provpunkt, se bilaga 2. 3(7) ra04s RAPPORT KAPURJA, KRISTINEHAMN p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

45 2.3 Resultat av fältanalyser Samtliga prover har analyserats på metaller med XRF-instrument (X-Ray Fluorescence, röntgenfluorescens), samt på flyktiga ämnen (VOC) som totalhalt med PID (Fotojonisationsdetektor). Förhöjda metallhalter, över KM eller MKM, konstaterades i provpunkterna 1105 och I övriga provpunkter var metallhalterna under KM. Uppmätta PID-halter ligger i flertalet provpunkter över 10 ppm (medel av alla analyser är 18 ppm och maxhalt är 31 ppm). Opåverkad jord brukar ligga under 10 ppm. Ingen lukt konstaterades dock vid provtagning. För redovisning av resultat från genomförda fältanalyser, se bilaga Resultat av laboratorieanalyser Med stöd av resultat från fältanalyser valdes 6 st prover ut för laboratorieanalyser på oljekolväten (alifater, aromater, BTEX och PAH:er), samt metaller inklusive organiska tennföreningar. Laboratorieanalyserna har utförts av ALS Scandinavia. För redovisning av analysresultat, se tabell i bilaga 3 eller bifogade kopior av analysprotokoll i bilaga Generella riktvärden För redovisning av analysresultat i jämförelse med svenska generella riktvärden för förorenad jord (NV 2009a, NV 2010), se tabell i bilaga 3. Observera att det inte finns några svenska riktvärden för organiska tennföreningar i jord. I Norge finns riktvärden för tributyltenn (TBT) i sediment (NV2009b). I Norge har effekten av olika metaller och substanser i sediment delas in i fem olika kategorier. Denna 5- gradiga skala går ifrån bakgrundnivåer (nivå I) till nivåer för mycket dåligt (nivå V). Indelningen har dels gjort som effektbaserad och som förvaltningsmässig. De norska värdena har sammanställts i tabell 2-1. Tabell 2-1: Redovisning av norska riktvärden för sediment avseende tributyltenn (NV 2009b). µg/kg TS Nivå I Nivå II Nivå III Nivå IV Nivå V Bakgrund God Moderat Dåligt Mycket dåligt Effektbaserat < < >0.032 Förvaltningsmässig < >100 De effektbaserade värdena i Tabell 2-1 utgår helt ifrån ekotoxikologiska effekter. Dock är dessa koncentrationer inte praktiskt användbara, varpå de förvaltningsmässiga värdena har tagits fram. De förvaltningsmässiga värdena är tänkta att vara i balans mellan praktiskt genomförbart och miljöpåverkan: 1) Praktisk genomförbart 2) Ekotoxikologi 3) Ekonomiska intressen 4 (7) ra04s RAPPORT KAPURJA, KRISTINEHAMN p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

46 2.4.2 Planerad VA-ledning Inom provtagningsområdet för planerad VA-ledning har halter av organiska tennföreningar strax över rapporteringsgränserna konstaterats i ,3m. I jämförelse med Norska förvaltningsmässiga riktvärden för sediment är halterna av TBT relativt låga. Halter av övriga metaller och oljekolväten är låga. Samtliga parametrar visar på halter under KM, samt i princip även på halter under riktvärden för mindre än ringa risk. Endast bly (Pb) ligger i nivå med riktvärdet för mindre än ringa risk i ,4m Planerat dike Inom provtagningsområdet för planerat dike har även där något förhöjda halter av organiska tennföreningar konstaterats i ,5m. Halterna av mono- och dibutyltenn är högre än halten TBT, vilket indikerar på att nedbrytning av TBT har skett. Även i ,3m har monobutyltenn strax över rapporteringsgränsen konstaterats. Det bedöms troligt att en analys av ytligt jordprov i 1104, d.v.s. 0 ca 0,5 m djup, skulle kunna uppvisa motsvarande halter organiska tennföreningar som provet ,5m. I jämförelse med Norska förvaltningsmässiga riktvärden för sediment är halten TBT relativt låg. Observera dock att summan av mono- di- och tributyltenn, 36 µg/kg TS, är klart högre. Om mono- och dibutyltenn är mindre skadligt än TBT har inte kontrollerats inom ramen för denna bedömning. Halter av övriga metaller och oljekolväten är låga. Samtliga parametrar visar på halter under KM, samt i princip även på halter under riktvärden för mindre än ringa risk. Endast koppar (Cu) ligger i nivå med riktvärdet för mindre än ringa risk i provet ,5m Båtupplägningsområdet Bly- och kopparhalter över MKM har konstaterats i provet ,4m. Detta prov är uttaget inom båtuppläggningsområdet. I detta prov är även halten tributyltenn klart förhöjd. Halterna av mono- och dibutyltenn är högre än halten tributyltenn (TBT), vilket indikerar på nedbrytning av TBT har skett. Halter av PAH-H strax över KM har påvisats i både 1105 och Provet ,4m är också uttaget inom båtuppläggningsområdet, men visar på halter under KM. Även halterna av organiska tennföreningar är relativt låga. 5 (7) ra04s RAPPORT KAPURJA, KRISTINEHAMN p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

47

48 4 Referenser NV2009a: Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverkets rapport 5976, september NV 2009b: Naturvårdsverket, Sammanställning av gränsvärden och underlaget för tributyltenn (TBT) i ett urval av länder, NV2010: Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Naturvårdsverkets handbok 2010:1 UTGÅVA 1 februari (7) ra04s RAPPORT KAPURJA, KRISTINEHAMN p:\2363\ _kapurja,_kristinehamn\000\19_original\ra \ra doc

49

50 Bilaga 2. Redovisning av fältanalyser i jämförelse med riktvärden för förorenad jord. Uppdrag KM MKM Rek. FA-gr.värden (Avfall Sverige) Cu XRFmedel (ppm) Zn XRFmedel (ppm) As XRFmedel (ppm) Pb XRFmedel (ppm) Sn XRFmedel (ppm) Provpunkt/djup Jordlager m u my PID m samu vx <9 35 <6 20 < m lesit <8 18 < m silet < < m sile <7 17 < m sile <7 18 < w ca 1,2m 0-0.1m, lesimu vx m m, lesimu <10 68 <7 19 < m sasilet <11 61 <7 16 < m sisa <10 44 <6 11 < m, sisagr m 1-1.3m, (mn)sasi <11 54 <6 16 < m (mn)sasi <11 78 <6 12 < stopp 1,7m, w ca 1m 0-0.1m, simu-f m, grsa-f <7 13 < m m, mugrsa m, (sa)si m 0.6-1m, (mn)sisa <11 48 <7 11 < m Stopp på 1m, w ca 0,8m m grsa-f <6 15 < m, grsamu m 0.7-1m, (mn)sasi <11 63 <6 15 < m (mn)sasi <11 63 <7 14 < stopp på 1,3m, w ca 1,1m m mugrsa-f m grsa-f <9 29 < m (mu)sasi <7 13 < w ca 0,9m m grsa-f <7 26 < m (grsa), simu vx-f <11 56 <7 17 < m sisa <10 41 <6 12 < m (sa)sile <7 20 < m lesasi <6 18 < w ca 1,4 Kapurja (1) P:\2363\ _Kapurja,_Kristinehamn\000\19_Original\Ra \Kapurja-resultat-XRF-PID-jorl.xls

51 Bilaga 3. Redovisning av laboratorieanalyser i jämförelse med riktvärden för förorenad jord. Uppdrag Farligt Avfall (Avfall Sverige 2007:01) MKM (NV Rap. 5976) KM (NV Rap. 5976) Nivåer "mindre än ringa risk", (NV Handbok. 2010:1) Under ovanstående gränser CN total Zink Zn Vanadin V Nickel Ni Bly Pb Kvicksilver Hg Koppar Cu Kobolt Co Krom Cr Kadmium Cd Arsenik As ph TOC (beräknad enl. NV4889) GF TS 105 C Parameter % % av TS % av TS Plats Enheter ,3m < ,4m ,5m ,3m < ,4m ,4m Kapurja (3) P:\2363\ _Kapurja,_Kristinehamn\000\19_Original\Ra \Bilaga Gränsvärden-jord-sediment-uppdat xls

52 Bilaga 3. Redovisning av laboratorieanalyser i jämförelse med riktvärden för förorenad jord. Uppdrag Farligt Avfall (Avfall Sverige 2007:01) MKM (NV Rap. 5976) KM (NV Rap. 5976) Nivåer "mindre än ringa risk", (NV Handbok. 2010:1) Under ovanstående gränser PAH-H PAH-M PAH-L PAH, summa 16 PAH övriga PAH cancerogena trifenyltenn difenyltenn monofenyltenn tricyklohexyltenn dioktyltenn monooktyltenn tetrabutyltenn tributyltenn dibutyltenn monobutyltenn CN lättillgänglig (fri) Parameter Plats Enheter ,3m ,4m ,5m ,3m ,4m ,4m µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS µg/kg TS < <1 <1 <1 <1 <3 <1 <1 <0.28 <0.44 <0.72 <0.15 <0.25 <0.32 <0.1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <0.28 <0.44 <0.72 <0.15 <0.25 <0.32 < <1 <1 <1 <1 <2 <1 <1 <0.28 <0.44 <0.72 <0.15 <0.25 <0.32 < <1 <1 <1 <1 <1 <1 <4 <1 <1 <0.28 <0.44 <0.72 <0.15 <0.25 <0.32 < <10 <10 <10 <10 <10 < < < <1 <1 <1 <1 <1 <1 < < µg/kg TS Kapurja (3) P:\2363\ _Kapurja,_Kristinehamn\000\19_Original\Ra \Bilaga Gränsvärden-jord-sediment-uppdat xls

53 Bilaga 3. Redovisning av laboratorieanalyser i jämförelse med riktvärden för förorenad jord. Uppdrag Farligt Avfall (Avfall Sverige 2007:01) MKM (NV Rap. 5976) KM (NV Rap. 5976) Nivåer "mindre än ringa risk", (NV Handbok. 2010:1) Under ovanstående gränser Parameter alifater >C5-C8 alifater >C8-C10 alifater >C10-C12 alifater >C12-C16 alifater >C5-C16 alifater >C16-C35 aromater >C8-C10 aromater >C10-C16 metylpyrener/metylfluorantener metylkrysener/metylbens(a)antracener aromater >C16-C35 bensen toluen etylbensen xylener, summa Plats Enheter ,3m ,4m ,5m ,3m ,4m ,4m <10 <10 <20 <20 <30 35 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <30 <20 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <30 53 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 <10 <10 <20 <20 <30 25 <0.48 <1.24 <1 <1 <1 <0.01 <0.05 <0.05 <0.05 Kapurja (3) P:\2363\ _Kapurja,_Kristinehamn\000\19_Original\Ra \Bilaga Gränsvärden-jord-sediment-uppdat xls

54 Rapport Sida 1 (14) T GUGH19H5E6 SWECO Infrastructure AB Projekt Jan Embretsen Bestnr Registrerad Box 385 Utfärdad Karlstad Analys av fast prov Er beteckning ,3m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 79.8 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg < H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 88.9 %avts 2 V CL TS_105 C 61.7 % 3 1 AKR monobutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <3.0 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

55 Rapport Sida 2 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,3m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren < INRO antracen < INRO fluoranten < INRO pyren < INRO bens(a)antracen < INRO krysen < INRO bens(b)fluoranten < INRO bens(k)fluoranten < INRO bens(a)pyren < INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen < INRO indeno(123cd)pyren < INRO PAH, summa 16* < INRO PAH, summa cancerogena* < INRO PAH, summa övriga* < INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* < INRO PAH, summa H* < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

56 Rapport Sida 3 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 70.6 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 93.2 %avts 2 V CL TS_105 C 78.2 % 3 1 AKR monobutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C35 < INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

57 Rapport Sida 4 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen < INRO fluoranten < INRO pyren < INRO bens(a)antracen < INRO krysen < INRO bens(b)fluoranten < INRO bens(k)fluoranten < INRO bens(a)pyren < INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen < INRO indeno(123cd)pyren < INRO PAH, summa 16* < INRO PAH, summa cancerogena* < INRO PAH, summa övriga* < INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* < INRO PAH, summa H* < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

58 Rapport Sida 5 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,5m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 80.7 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 96.9 %avts 2 V CL TS_105 C 84.0 % 3 1 AKR monobutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <2.0 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C35 < INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

59 Rapport Sida 6 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,5m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen < INRO fluoranten < INRO pyren < INRO bens(a)antracen < INRO krysen < INRO bens(b)fluoranten < INRO bens(k)fluoranten < INRO bens(a)pyren < INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen < INRO indeno(123cd)pyren < INRO PAH, summa 16* < INRO PAH, summa cancerogena* < INRO PAH, summa övriga* < INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* < INRO PAH, summa H* < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

60 Rapport Sida 7 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,3m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 87.4 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg < H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 99.3 %avts 2 V CL TS_105 C 87.3 % 3 1 AKR monobutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <4.0 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C35 < INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

61 Rapport Sida 8 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,3m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen < INRO fluoranten < INRO pyren < INRO bens(a)antracen < INRO krysen < INRO bens(b)fluoranten < INRO bens(k)fluoranten < INRO bens(a)pyren < INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen < INRO indeno(123cd)pyren < INRO PAH, summa 16* < INRO PAH, summa cancerogena* < INRO PAH, summa övriga* < INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* < INRO PAH, summa H* < INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

62 Rapport Sida 9 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 92.6 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 97.2 %avts 2 V CL TS_105 C 93.4 % 3 1 AKR monobutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <10 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

63 Rapport Sida 10 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen < INRO fluoranten INRO pyren INRO bens(a)antracen INRO krysen INRO bens(b)fluoranten INRO bens(k)fluoranten INRO bens(a)pyren INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen INRO indeno(123cd)pyren INRO PAH, summa 16* INRO PAH, summa cancerogena* INRO PAH, summa övriga* INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* INRO PAH, summa H* INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

64 Rapport Sida 11 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 80.5 % 1 V CL As H CL Cd H CL Co H CL Cr H CL Cu H CL Hg H CL Ni H CL Pb H CL V H CL Zn H CL glödrest 97.1 %avts 2 V CL TS_105 C 84.0 % 3 1 AKR monobutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR dibutyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tributyltenn µg/kg TS 3 1 AKR tetrabutyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monooktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR dioktyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR tricyklohexyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR monofenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR difenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR trifenyltenn <1.0 µg/kg TS 3 1 AKR TS_105 C % 4 2 INRO CN total INRO CN lättillgänglig (fri) < INRO ph INRO alifater >C5-C8 < INRO alifater >C8-C10 < INRO alifater >C10-C12 < INRO alifater >C12-C16 < INRO alifater >C5-C16* < INRO alifater >C16-C INRO aromater >C8-C10 < INRO aromater >C10-C16 < INRO metylpyrener/metylfluorantener < INRO metylkrysener/metylbens(a)antracener < INRO aromater >C16-C35 < INRO bensen < INRO toluen < INRO etylbensen < INRO m,p-xylen < INRO o-xylen < INRO xylener, summa* < INRO TEX, summa* < INRO naftalen < INRO acenaftylen < INRO acenaften < INRO fluoren < INRO fenantren INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

65 Rapport Sida 12 (14) T GUGH19H5E6 Er beteckning ,4m Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign antracen < INRO fluoranten INRO pyren INRO bens(a)antracen INRO krysen INRO bens(b)fluoranten INRO bens(k)fluoranten INRO bens(a)pyren INRO dibens(ah)antracen < INRO benso(ghi)perylen INRO indeno(123cd)pyren INRO PAH, summa 16* INRO PAH, summa cancerogena* INRO PAH, summa övriga* INRO PAH, summa L* < INRO PAH, summa M* INRO PAH, summa H* INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

66 Rapport Sida 13 (14) T GUGH19H5E6 * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Bestämning av metaller. Provet har torkats vid 105 C enligt SS Analysprovet har torkats vid 50 C och elementhalterna TS-korrigerats. Upplösning har skett med autoklav eller mikrovågsugn i slutna teflonbehållare. Analysprovet har siktats genom en 2 mm siktduk. Analys har skett enligt EPA metoder (modifierade) (ICP-AES) och (ICP-SMS). 2 Bestämning av glödrest enligt SS Paket OJ-19A. Bestämning av tennorganiska föreningar. Proven homogeniseras, skakas med MeOH/hexan. Därefter följer rening och derivatisering. Mätning utförs med GC-FPD. 4 Bestämning av total cyanid med spektrofotometri, baserad på metod TNV Bestämning av lättillgänglig cyanid (fri cyanid) med spektrofotometri, baserad på metod CSN ISO Bestämning av ph enligt CSN Lakning utförs i förhållandet 1:10 (S/L) i 24 timmar. 6 Paket OJ-21A. Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner, >C8-C10, >C10-C16 och >C16-C35*. Bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX). Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, cancerogena och övriga. * summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. Mätning utförs med GC-MS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten; summa PAH L, summa PAH M och summa PAH H. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen) Enligt nya direktiv från Naturvårdsverket oktober Summeringarna är inte ackrediterade. AKR CL INRO Godkännare Anna-Karin Revell Camilla Lundeborg Ingalill Rosén H Utf 1 Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

67 Rapport Sida 14 (14) T GUGH19H5E6 V Utf 1 Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar GBA, Flensburger Straße 15, Pinneberg, Tyskland, som är av det tyska ackrediteringsorganet DAR ackrediterat laboratorium (Reg.nr. DAC-P ). DAR är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade på följande adresser: Flensburger Straße 15, Pinneberg, Daimlerring 37, Hildesheim, Brekelbaumstraße1, Hameln, Wiedehopfstraße 30, Gelsenkirchen, Meißner Ring 3, Freiberg, Goldtschmidtstraße 5, Hamburg. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. 2 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Anna-Karin Revell :45:52 ALS Scandinavia AB Client Service anna-karin.revell@alsglobal.com

68 RAPPORT Riskbedömning Småbåtshamn Kapurja, Kristinehamns kommun Upprättad av: Lina Westerlund, Ann Helén Österås, John Sternbeck, Daniel Larson Granskad av: Johan Larell

69 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning RAPPORT Riskbedömning Småbåtshamn Kapurja, Kristinehamns kommun Kund Kristinehamns kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad Nybrogatan 20B Falun Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Lina Westerlund, Ann Helén Österås, (20)

70 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Innehåll 1 UPPDRAG OCH SYFTE BAKGRUND OMRÅDESBESKRIVNING GEOLOGISKA OCH HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN BRUNNAR MILJÖ- OCH HÄLSORISKBEDÖMNING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL PROBLEMBESKRIVNING Föroreningskällor Frigörelse-/spridningsmekanismer Exponeringsvägar (hälsa) Skyddsobjekt Konceptuell modell EXPONERINGSANALYS Halter jord Halter i grundvattnet Halter i sediment RISKKARAKTERISERING AV HALTER I JORD MED GENERELLA RIKTVÄRDEN FÖRDJUPAD BEDÖMNING AV RISKER MED TENNORGANISKA ÄMNEN Halter i jord Halter i grundvatten Halter i ytvatten Halter i sediment SAMMANVÄGD RISKBEDÖMNING OSÄKERHETER SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER (20)

71 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning 1 Uppdrag och syfte WSP har på uppdrag av Kristinehamns kommun utfört en riskbedömning för påträffade föroreningar vid uppställningsplatsen för fritidsbåtar i Kapurja, Kristinehamns kommun. Syftet med utredningen är att bedöma miljö- och hälsorisker med påträffade föroreningar inom området samt behov av riskreducerande åtgärder, bland annat baserat på platsspecifika riktvärden för TBT i jord och grundvatten. Som underlag till riskbedömningen har tidigare miljötekniska undersökningar inom området använts (SWECO, 2011 och WSP, 2012). R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Bakgrund Området kring Kapurja småbåtshamn planeras få förändrad markanvändning i och med antagande av detaljplan för Vålösundet östra del 2 (Kristinehamns kommun). På den plats där båtklubben idag har sin verksamhet planeras för centrumverksamhet (kan bland annat vara restaurang-, kiosk- och caféverksamhet samt olika former av handel) och lite längre söderut längs stranden planeras för ett friluftsbad. I direkt anslutning till båtuppställningsplatsen finns villabebyggelse och enligt föreslagen detaljplan ska det även i fortsättningen finnas bostäder i området. På det aktuella markområdet vinterförvaras idag båtar, både i förråd och öppet. Den nedre planen började användas på 1950-talet och den övre planen anlades , bland annat genom tillförsel av fyllnadsmassor. Idag förvaras kemikalier i en miljöbod med invallat golv. Tidigare förvarades kemikalier i en container, platsen för containern är inte känd. Någon särskild plats för målning etc. av båtar har inte funnits utan det har gjorts vid respektive uppställningsplats (WSP, 2012). Kristinehamns kommun har under våren 2012 byggt ut kommunalt vatten och avlopp i området men det kommer fortfarande vara aktuellt med grundvattenuttag för bevattning samt i vissa enskilda fall för dricksvatten i närområdet. En miljöteknisk provtagning av aktuellt område avseende mark och grundvatten utfördes i februari 2012 (WSP, 2012). Undersökningen visade att det i mark förekommer förhöjda halter av främst bly och kvicksilver men även arsenik, kadmium, koppar och zink förekommer i förhöjda halter inom området. Tributyltenn (TBT) som till 1989 var en godkänd beståndsdel i båtbottenfärger påträffades också. I grundvattnet fanns förhöjda halter av bly men även här påträffades TBT och dess nedbrytningsprodukter. I sedimentet i Vålösundet, vilket ligger nedströms det undersökta området, finns höga halter TBT. 3 Områdesbeskrivning Området som är aktuellt för denna riskbedömning ligger ca 5 km sydväst om Kristinehamns centrum, se figur 1. 4 (20)

72 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 1. Aktuellt områdes läge i förhållande till Kristinehamns centrum. Källa: Kristinehamns kommun Aktuell del av detaljplanen, se figur 2, är ca 5 ha stort och ligger i anslutning till Vålösundet som är en del av Varumsviken. 5 (20)

73 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning Undersökt område övre planen Undersökt område nedre planen R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 2. Urklipp från planekarta för det nya detaljplaneområdet. Inringat område markerar aktuell del av Kapurja. Brunt visar områden för centrumverksamhet, gult visar bostäder, grått visar hamn och båtupplag, vitt visar lokalgata/p-platser, grönt visar naturmark. Källa: Kristinehamns kommun Området sluttar från skogsområdet i öster mot vattnet i väster. Vålösundets vatten är negativt påverkad av näringsämnen (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, 2012). Till följd av höga näringsämneshalter och strukturella förändringar i djurlivet inom den s.k. vattenförekomst som sundet tillhör så har vattenmyndigheten klassificerat sundets ekologiska status som otillfredsställande. Vålösundets vatten är även negativt påverkat av kvicksilver (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, 2012). Kvicksilverpåverkan utgör dock ett nationellt problem som härstammar från äldre nedfall av luftburet kvicksilver över stora landområden. För övriga miljögifter så tyder tillgängliga övervakningsdata och riskbedömningar på att det inte förekommer utsläppskällor som påverkar Vålösundet negativt. 3.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta utgörs de ytliga jordlagren vid Kapurja av postglacial lera, postglacial sand och morän, se figur 3. 6 (20)

74 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 3. Utdrag ur SGUs jordartskarta, Det aktuella området för denna riskbedömning är inringat Den miljötekniska markundersökningen som genomfördes i februari 2012 (WSP 2012) visar att det undersökta området är utfylld till stora delar. Fyllningens mäktighet varierar inom området med de största djupen (ner till 3 m under markytan) längst från vattnet, i den östra delen av området, och de minsta djupen (0,2 m ner till berg) i mitten av det undersökta området. Fyllningen består till största delar av grus och sand men med inslag av lera. De naturliga jordarterna består av lera och sand. Halten organiskt kol (TOC beräknad från glödningsrest) och ph har analyserats i fyra jordprover, två i naturlig jord och två i fyllning. Andelen organiskt kol var 1,6 % och 1,8 % i naturlig mark och 0,35 % och 3,4 % i fyllning. ph var i naturlig mark 5,6 och 6,4 och i fyllning 6,6 och 7. Grundvattennivån har mätts i de grundvattenrör som installerades i ovan nämnda markundersökning. Rören är placerade i fyllningen och nivån låg vid provtagningstillfället ( ) på ca 1 m under markytan. Det är inte klarlagt om grundvattnet står i kontakt med Vålösundet men troligt med tanke på närheten till ytvattenrecipienten. 3.2 Brunnar SGUs databas över brunnar (Brunnsarkivet) innehåller data om brunnars tekniska utformning, djup, vattenkapacitet, grundvattennivå, geografiska lägen, jorddjup samt uppgifter om lagerföljd. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag måste skicka in till SGU. Materialet är alltså inte heltäckande. Enligt Brunnsarkivet finns inga borrade brunnar inom påverkansområdet för det aktuella området. Kristinehamns kommuns tekniska förvaltning har dock vissa uppgifter om var det finns brunnar, se figur 4. Deras uppgifter visar följande: en fastighet har endast sjövatten, 7 (20)

75 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning fem fastigheter har ingen brunn en fastighet har en känd borrad brunn, sex fastigheter har brunn men det är inte känt om de är grävda eller borrade och för fem fastigheter saknas uppgifter om huruvida det finns en brunn eller inte. Figur 4. Kristinehamns kommuns uppgifter om brunnar i området. 4 Miljö- och hälsoriskbedömning R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Övergripande åtgärdsmål Riskbedömningen utgår från följande förslag till övergripande åtgärdsmål: Området ska kunna nyttjas för småskalig handel. Föroreningar i mark och grundvatten i området ska inte utgöra en hälsorisk för boende inom påverkansområdet nu eller inom en överskådlig framtid. Detta innefattar även exponering via egenodlade grönsaker. Markföroreningar ska inte utgöra en hälsorisk för yrkesverksamma eller besökare på platsen. Spridning av föroreningar från området ska inte påverka Vålösundets kemiska status (MKN) negativt nu eller i framtiden. Markmiljön ska skyddas utifrån de förutsättningar som behövs för att uppfylla förväntade funktioner vid den planerade markanvändningen. Åtgärdsmålen har utarbetats i samarbete med beställaren och tillsynsmyndigheten. 8 (20)

76 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning 4.2 Problembeskrivning Riskbedömningen för området utgår från att planområdet ska användas för småskalig handel och att det i närområdet fortfarande ska finnas bostäder som ska kunna utnyttja grundvattnet. Nedan redovisas föroreningskällor, spridnings- och exponeringsvägar samt skyddsobjekt Föroreningskällor Källan till föroreningarna i jord inom det undersökta området är troligen den förvaring och till viss del upprustning av båtar som pågått under lång tid på platsen. Det kan inte uteslutas att föroreningar även kan ha funnits i det fyllningsmaterial som lagts på platsen. Föroreningen består av metaller (As, Pb, Cd, Cu, Hg och Zn) och tennorganiska föreningar. Föroreningen har främst påträffats i fyllnadsmaterialet inom det undersökta området. Tennorganiska föreningar har dock även påträffats i ytlig naturlig jord. Fyllningens mäktighet varierar inom området mellan 0,2 till 3 m. Vid provtagning i fält har inget grundvatten påträffats i den översta metern av fyllningen, vilket indikerar att huvuddelen av föroreningen ligger i den omättade zonen. Det kan dock inte uteslutas att förorening även finns under grundvattenytan. R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Frigörelse-/spridningsmekanismer Halten organiskt kol i fyllningen var 0,35 och 3,6 %, ph i fyllning var 6,6 och 7 vilket bedöms motsvara vad som antas för de generella riktvärdena (ph 5-7, TOC 2 %). Dessa parametrar styr hur hårt ämnen är bundna till jorden. Fyllningen antas utifrån jordartsbedömning i fält ha genomsläppliga egenskaper. Området ligger i direkt anslutning till Vålösundet som är en del av Varumsviken. Föroreningar i jorden bedöms kunna spridas via infiltrerad nederbörd till grundvatten och sedan vidare till Vålösundet. Föroreningar kan även spridas via ytavrinning, t.ex. via det dike som kommer från skogen i öster, går kulverterad under den övre planen och längs den nedre planens norra gräns. Det kan inte uteslutas att viss spridning av föroreningar även kan ske till omgivande mark med uppvirvlat damm. I grundvattnet påträffades förhöjda halter av bly och tennorganiska ämnen, vilka indikerar en pågående spridning från jord till grundvatten. Tennorganiska ämnen har påträffats i sedimentet i recipienten Vålösundet. Det är oklart om denna förorening orsakats av spridning från fyllnadsmassorna och/eller direkt från båtar som vistats i vattnet Exponeringsvägar (hälsa) Vid ett framtida utnyttjande av aktuellt område som småskalig handel antas exponeringssituationen motsvara det generella scenariot för mindre känslig markanvändning. Människor antas exponeras för föroreningar via intag av jord, hudkontakt och inandning av damm och ånga. Inom påverkansområdet ska boende (barn och vuxna) kunna vistas på platsen dagligen hela sin livstid, men tiden som människor antas vistas inom det undersökta om- 9 (20)

77 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning rådet antas vara begränsad eftersom det ej utgör bostadsmark. Grundvattnet som naturresurs ska skyddas för att beakta påverkan på närområdet. Indirekt ger det skydd för boende som använder grundvattnet Skyddsobjekt Aktuellt område för denna riskbedömning är planerat att användas för småskalig handel, närområdet ska användas för bostadsändamål. Yrkesverksamma inom den planerade småskaliga handeln kommer i framtiden utgöra skyddsobjekt samt barn och vuxna i närområdet som tillfälligt vistas inom området. Det finns sedan våren 2012 kommunalt vatten och avlopp i området men då det fortfarande finns ett flertal egna brunnar i närområdet så bedöms grundvattnet inom området utgöra en skyddsvärd naturresurs. Som redovisas i tidigare avsnitt är det inte känt om de brunnar som finns inom påverkansområdet är grävda eller borrade samt om eller hur de används. Grundvattnet beaktas även som spridningsväg till Vålösundet. Kapurja småbåtshamn ligger i Vålösundet som tillsammans med Varumsviken utgör vattenförekomsten Vänern Varumsviken (id: SE ). Några hundra meter nedströms Kapurja småbåtshamn finns vattenförekomsten Vänern Värmlandssjön (id: SE ). Vare sig tillgängliga övervakningsdata eller riskbedömningar som gjorts utifrån markanvändning i avrinningsområdet tyder på att några betydande källor för utsläpp av miljögifter skulle finnas (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, 2012) Konceptuell modell I nedanstående tabell presenteras en översiktlig konceptuell modell för planerat markutnyttjande. R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (20)

78 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning Tabell 1. Konceptuell modell för planerad markanvändning inom handelsområdet. Föroreningskällor Frigörelse- /spridningsmekanismer Exponeringsvägar Skyddsobjekt Människor Miljö Naturresurser Omättad mark Damning Förångning Direkt kontakt Inandning av damm och ånga Hudkontakt Intag av jord Yrkesarbetande - vuxna Besökare barn och vuxna Markmiljön Ytlig markförorening Utlakning/avrinning till yt- och grundvatten Ytvattenekosystem Grundvatten Ytvatten 4.3 Exponeringsanalys I problembeskrivning (se tidigare avsnitt) har skyddsobjekt och spridningsvägar identifierats. I detta kapitel sammanställs halter av kritiska föroreningar i mark, grundvatten och sediment som skyddsobjekten kan exponeras för Halter jord De ämnen som förekommer i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) har sammanställts statistiskt för att ta fram representativa halter. I sammanställningen ingår analysresultaten för metaller och tennorganiska föreningar från 14 respektive 10 provpunkter, se figur 5. Metaller och tennorganiska föroreningar har undersökts i 11 respektive 6 ytliga prover (<1 m u my) samt i 3 respektive 4 djupa prover (>1 m u my). R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (20)

79 Uppdragsnr: Daterad: Reviderad: Handläggare: Lina Westerlund Småbåtshamn Kapurja Riskbedömning R:\5580\2012\ \3_Dokument\38_Rapport\Rapport\Rapport riskbedömning Kapurja_121220_rev efter granskning.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Figur 5. Provpunkter vid Kapurja som ingår i sammanställningen. Punkterna 1101 och 1102 har ej ingått i den statistiska analysen. Utdrag från ritning, WSP Halter av metaller och organiska ämnen i jorden visar att den övre planen är mer förorenad än den nedre planen både avseende metaller och tennorganiska ämnen. Föroreningen förekommer ner till ca 1 meters djup, men är inte avgränsad i djupled. I tre punkter har fältanalyser utförts avseende metaller i djupare jord, vilka indikerar att metallföroreningen avtar under 1 m djup. I den övre planen påträffas arsenik, bly, kadmium, koppar, kvicksilver och zink i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) och tennorganiska föreningar, där svenska riktvärden saknas, i halter överskridande finska riktvärden motsvarande KM (Statrådets förordning 214/2007). I den nedre planen är halterna låga, underskridande KM. Eftersom föroreningssituationen ser olika ut i plan och profil i området så kan en statistisk analys inte utföras på samtliga data. Detta skulle ge en felaktig bild av den representativa halten i området. Den del av området som är förorenad i halter över generella riktvärden är den ytlig jorden i den övre planen. Från denna del finns 5 analyser av metaller och 4 av tennorganiska föreningar. Med ett så begränsat datamaterial går det inte att skatta en representativ medelhalt som UCLM95 (95- procentiga konfidensintervallet för medelvärdet). Istället uttrycks den representativa 12 (20)