-Rättvis prispolitik och rättvis handel.

Transkript

1 Geografi hösten Redogör för de olika regntyperna på jorden och åskådliggör med hjälp av teckningar regntypernas uppkomst. Nämn för varje regntyp för sig ett exempel på ett område där regntypen förekommer. a) Konvektionsregn vid stigande lågtryck med stigande luft. Tropikerna (zenitalregn, varma sommardagar t.ex. i Finland). b) Orografiska regn vid bergskedjor och höjder. Fuktiga luftmassor pressas uppåt, molnbildning och regn. Vindsidan av kustberg, t.ex. Norge, Kordiljärerna, Himalaya i samband med sommarmonsunen. c) Frontalregn när kalla och varma luftmassor möts. Varmfronteregn och kallfrontsregn. Vid mellanbredderna, där varm tropisk och kall polarluft möts i polarfronten och bildar vandrande lågtryck (cykloner). Mellan- och Nordeuropa och Nordamerika. 2. Bilderna visar naturlandskap från Finland. Vilka är de geomorfologiska formationerna som visas på bilderna A - C (märkta med svarta pilar på bilderna A och B samt med en båge på bild C)? Hur har formationerna uppstått? Formationerna syns också på kartorna bredvid bilderna. Bild A. De Geer-moräner/ändmoräner är låga och steniga moränvallar i den forna iskantens riktning. Uppstått i israndzonen, som en följd av isens skjutning. Bild B. Drumliner av bottenmorän. Går i isens rörelseriktning som långsträckta upphöjningar med en stenkärna och långsluttande svans. Bild C. Fornstrand. Stenåkrar eller klapperstensfält (djävulsåkrar) uppstod när vågorna spolade bort fint material i strandzonen. 3. Den engelska nationalekonomen Malthus förutspådde redan för ett par hundra år sedan att jordens befolkning kommer att växa snabbare än lantbruket kan producera mat. Befolkningsprognosen för år 2050 är 9 miljarder. Den goda odlingsbara markytan är redan i bruk. Lantbruket sysselsätter i många industriländer 1 % och i utvecklingsländerna upp till 80 % av befolkningen. Till följd av urbanisering och höjd levnadsstandard ökar antalet människor som behöver mat i länder som genomgår snabb ekonomisk utveckling. Diskutera i ditt svar olika sätt att få maten att räcka till på jorden. Lösningsförslag: -Begränsning av befolkningstillväxten; utbildning av flickor -Ökning av matproduktionen; minska odlingen av penninggrödor på odlingsmarker och öka livsmedelsproduktionen -Ökning av odlingsarealen. Svårt eftersom största delen av den odlingsbara jorden börjar vara använd. -Reglering av fisket, nya näringskällor, t.ex.oceanernas algproduktion -Genteknik. Problem att man inte helt känner till deras miljö- och hälsoeffekter. - Rättvisare fördelning av marken / rätt riktade stödåtgärder för lantbruket -Minskning av fattigdomen, mera vegetarisk föda, utvecklade distributionsnät. -Nya bevattningsmetoder på torra områden, växtsorter som tål torka och försaltning samt odling av närmat i städerna ökar matproduktionen. - God förvaring av livsmedel är viktig vid bekämpning av skadedjur.

2 -Rättvis prispolitik och rättvis handel.

3 4. Vad kan du dra för slutsatser om lokaliseringen av människans verksamhet med hjälp av den nattliga satellitbilden? Behandla även regionala drag som syns på bilden. Bilden visar: -lokaliseringen av bosättning, industri och affärscentra, kärnområden och periferier -trafiknätens placering och täthet -variationer i elförbrukningen, dvs variationerna i levnadsstandard och utveckling. Tätt bebyggda områden och områden med hög elförbrukning: -Europas kärnområden och deras orsaker (kuster, floddalar, storstäder) -Mellanöstern: Medelhavets östkust, Nildalen Saudi-Arabiens storstäder och oljeproduktionsområdena längs Persiska vikens kust Undantag: Stora städer som Teheran, Kairo, Istanbul och Bagdad syns otydligt pga. låg elförbrukning. Glest bebyggda områden och områden med låg elförbrukning: -Bergskedjor: Skanderna, Karpaterna, områdena sydost om Kaspiska havet. Alperna har hög elförbrukning, syns inte. -Öknar t.ex. Sahara och Saudi-Arabien; stäpperna kring Kaspiska havet och Aralsjön. -Kalla områden: Island och Ishavets kust från Kolahalvön österut; undantag Kolahalvöns industriområden; Afrikas norra delar 5. Näringsgrenarna, deras förutsättningar och regionala skillnader i det område som du undersökte i skolan. Rita även en karta över området, på vilken du lyfter fram de regionala dragen i de olika näringar som bedrivs. Namnge området. Svaret granskar primärproduktion, förädling och service i det undersökta området, förutsättningar för dem och var de utövas. Bedömningen fäster vikt vid skribentens behärskning av sitt område och att olika former av markanvändning visas på kartorna. En bra karta kan ge två poäng. 6. Regionstudier och geografiska informationssystem a) Vilka olika saker bör man ta med i en mångsidig regionbeskrivning? Definiera området och de områden som omger det. Beskriv läget, helst med hjälp av en karta. Beskriv naturen (berggrund och jordarter, ytformationer, vattendrag, klimat, vegetation och särdrag gällande jordmån och fauna). Beskriv befolkningen via bosättning och variationer i dess täthet. Gör diagram över demografiska särdrag, t.ex. åldersstruktur. Befolkningsförändringar, inrikesmigration och emigration och kulturella särdrag kan beskrivas med bilder. Naturtillgångar och markanvändning, helt med kartor Trafiknätet, de viktigaste centralorterna och trafiklederna - kartor. Analys av näringar: primärproduktion, industri och service Analys av samhället: levnadsstandard, servicenivå, sysselsättningsgrad, inkomstskillnader Regionala skillnader, administration: kartor, tabeller Källor b) Frågor kan gälla egenskapsdata eller lägesbunden data.

4 Insamling av fakta med hjälp av koordinater och adressökningar Satellit- och flygfotografier kan utnyttjas för att beskriva undersökningsområdets läge. Färdiga kartor över berggrund, jordmån, höjdförhållanden, markanvändning, administrativa gränser, landsvägs- och järnvägsnät osv. Material från databaser/kartskikt, visar hur ytformationer eller jordmån påverkar bosättningens lokalisering eller markanvändningen. Tabeller i t.ex. kommunstatistik kan överföras till en kartbotten och bli en koropletkarta över exempelvis boendetätheten. Planerade objekt kan märkas ut på kartan med hjälp av GPS. 7. Vattenbristen i Mellanöstern orsaker och följder. Använd också tidningsartikeln som hjälp när du svarar. Orsaker till vattenbristen Ökande bevattning i takt med folkökningen Ökad konsumtion sänker grundvattennivån i marken. Ökad avdunstning pga varmare klimat Reglering av vattendrag och dammar ökar vattenbristen regionalt Vattenbristens följder Spannmålsskörden minskar. Boskapen dör på grund av torka, Fiskfångsterna minskar, brist på mat, sämre levnadsstandard och hälsa Smutsigt vatten sprider sjukdomar. Odlingsmarker förstörs av salt eller täcks av sand. Befolkningen flyr undan öknen Urbaniseringen ökar Slumområden med arbetslöshet oroligheter Ensidigare kost Igenslammade dammar, malaria pga stillastående vatten. 8. Vilka regionala risker förekommer i Bangladesh? Diskutera riskernas orsaker samt på vilka sätt riskerna visar sig. Naturliga risker och riskområden: - Jordbävningsområde, tsunamirisk - Bördigt men låglänt slättland. Största delen av landet lägre än 10 meter över havsytan. Monsunen och tropiska cykloner medför årliga översvämningar och slamströmmar. - Ett av världens tätast befolkade områden. - Försaltning av marken pg.a. havsvatten som översvämmar landet. Risker som både beror på naturen och människan: - Förorening av mark och vatten. - Ökande erosion pga avverkningar - Höjning av havsytan katastrofal för Bangladesh, där 10 % av kustområdena kan hamna under havsytan. - Minskande biodiversiteten och förstörelse av mangroveskogarna

5 Risker som enbart beror på människan: - Okontrollerad urbanisering. - Hunger, sjukdomar och religiösa konflikter Brist på utbildning och energi, stora inkomstskillnader - Snabb befolkningstillväxt, bristande infrastruktur, hälsovård. Korruption +9. Bifogat finns fyra fotografier av biom (storekosystem) och regionala ekosystem på jorden. a) Identifiera biomen och de regionala ekosystemen samt redogör för deras karakteristiska naturförhållanden. A. Tropisk regnskog B. Korallrev C. Mangroveskog D. Savann b) Vilka risker förknippade med naturens diversitet riktas mot dessa områden, och vilka faktorer orsakas de av? (5p) Tropiska regnskogar - Försvagad biodiversitet pga jordbruk, boskapsskötsel, gruvor, vägbyggen, städernas tillväxt, palmoljeproduktion, Korallrev - Krympande livsmiljöer, minskat artantal pga tropiska cykloner, stigande havsyta, sjukdomar, nya arter, ökande sedimentering, eutrofiering, tungmetaller, massturism, byggande, skador orsakade av båtar och dykare, överfiske, olja och militär verksamhet. Mangroveskogarna - Avverkning, torrläggning för jordbruksändamål, byggnadsmark för växande städer, fisk- eller räkodlingar, palmoljeproduktion, torka, höjning av havsytan Savannerna - avverkning och insamling av brännved, intensiv boskapsskötsel, jordbruk i randområdena, torka, skogs- och buskbränder pga klimatförändringen Hurdan är en kommun som beaktar hållbar utveckling T.ex. följande saker: En kommun som tryggar både den nuvarande befolkningens behov och även kommande generationers. Ekonomisk verksamhet anpassad till de ramar naturen ger. Stöder invånarnas möjligheter att påverka och uppnå social rättvisa. Harmonisk utveckling ur ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Lokalagenda eller program för hållbar utveckling inom kommunen, t.ex. kolneutrala kommuner. Tjänstemän och politiska beslutsfattare förändrar sina verksamhetsformer. Miljökonsekvensbedömningar och hållbar planläggning (Landskaps- general- och detaljplaner). Små ekologiska fotspår.

6 b) Granska din nuvarande hemkommuns miljö ur perspektivet hållbar utveckling. Du kan även granska din hemkommun före möjlig kommunsammanslagning. Beakta i svaret naturmiljön, den bebyggda miljön och den sociala miljön. Lyft fram regionala drag och motivera ditt svar. Namnge kommunen du granskat. Här granskas de synpunkter som presenterats i del a) utgående från hur de tillämpas i hemkommunen. Bedömningen enligt hur väl skribenten känner utvecklingsarbetet i sin hemkommun och vilka problem som finns. c) Skissa en karta över din hemkommun där du visar ställen du nämnt i ditt svar. Kartan ska vara tydlig och informativ och försedd med skala, karttecken och teckenförklaringar.