Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem.

Transkript

1 Geografi Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. a) Subjunktionszoner uppkommer när två litosfärplattor krockar. b) Djuphavsgravarna är de djupaste ställena i världshaven. De befinner sig där litosfärplattorna har krockat. c) En vulkan bildas då het magma tränger upp från jordens inre genom sprickor i jordskorpan och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. d) Veckberg bildas då två litosfärplattor rör sig mot varandra. e) Konvektionen gör att litosfärplattorna rör sig. f) Oceanernas mittryggar är zoner i mitten av världshaven där litosfärplattorna fjärmar sig från varandra. Fråga 2: Redogör för vad de ytformer (geomorfologiska formationer) som visas i figurerna 1, 2 och 3 är och hur de har uppkommit. Beskriv också deras form. I anslutning till bilderna finns indexkartor där de formationer som ska tolkas är avgränsade. 1. (Glacifluvialt) delta eller sandur. Del av en randbildning, t.ex. Salpausselkä. Ett delta uppstår när isälven lagrar sand och grus vid glaciärens kant. Ytan avspeglar den tidens vattennivå (visas av höjdkurvorna). 2. Ås (rullstensås). Bildats av sand och grus som förts med av en forntida isälv. Åsarna är smala långa bildningar som går ut från glaciärens rand (här NW-SE) 3. Drumlin. Drumliner är strömlinjeformade kullar som bildats under den framskridande glaciären under början av istiden. Stenkärna i främre ändan, avsmalnande moränsvans i bortre ändan. Ofta i grupper i isens rörelseriktning. Fråga 3: Energiförbrukning (Se bifogat prov).

2 a) Vilka av energikällorna i diagrammet hör till de fossila bränslena? Hur stor är deras andel av energiförbrukningen i Finland? b) Vilka energikällor ingår i klassen övriga? c) Jämför naturgasens, kärnkraftens, vattenkraftens och träets betydelse samt fördelar och nackdelar som energikällor i Finland. Svar: a) Fossila bränslen: olja, stenkol och naturgas. b) Övriga: vind, jordvärme, el som proucerats med solpaneler, biogas, övriga biobränslen, avfallsförbränning c) Två fördelar och två nackdelar per energiform: Naturgas (11%): +hög verkningsgrad i kraftverk som också producerar fjärrvärme, billiga transporter efter att rören är installerade, rensate fossila bränslet, kan ockå användas som fordonsbränsle - Källa till utsläpp av koldioxid och kväveoxider, rörledningarna begränsar användningen geografiskt, beroende av en enda leverantör (Ryssland), begränsade globala resurser, miljöproblem i utvinningsområdena Kärnkraft (17%): + billig elektricitet, låga driftskostnader när kraftverket är byggt, inga utsläpp av växthusgaser under normal drift - Höga byggkostnader, stora anläggningar, driftsstopp påverkar hela elporduktionen. Avfallet radioaktivt, kostnader för transport, lagring och slutförvaring. Uranbrytning miljöfarlig i nuvarande områden. Eventuellt också i Finland i framtiden. Riskerna för storkatastrof. Vattenkraft (3%) Används huvudsakligen för elproduktion. Nästan helt utbyggd i Finland. + Låga driftskostnader, lätt att reglera, används för att jämna ut snabba kast i konsumtionen, förnybar energi. - Byggandet av kraftverksdammar förstör landskap och laxfiskarnas lekmöjligheter, problem med sjöreglering, stora områden dränks av vattenmagasin, metanutsläpp i de dränkta områdena.

3 Träbränslen (20%) Uppvärmning av småhus, skogsindustrin (avfallsbränning) + förnybar energikälla, koldioxidutsläpp går tillbaka till skogen. Inhemsk och lokal energiform, ger arbete i glesbygden. Inte känslig för distrbutionsstopp som t.ex. el. - Partikelutsläpp från små pannor, avverkning och transporter tar energi. Ev framtida konkurrens med skogsindustrin om råvara. Fråga 4: Redogör med hjälp av diagrammet för hur den regionala fördelningen av fattigdomen har utvecklats i världen. Diskutera också orsakerna till utvecklingen. (Se bifogat prov). Diagrammet: 1980 bodde över 80% av världens fattigaste människor i Asien, särskilt i Sydasien. Andelen extremt fattiga minskat något i Ostasien och kraftigt i Sydasien. Sedan 1980 har andelen extremt fattiga ökat märkbart i Afrika. År 2015 kommer troligen 50% av den fattigaste femtedelen av mänskligheten att bo i Afrika. Också i Latinamerika har andelen mycket fattiga ökat något. I resten av världen är andelen extremt fattiga mycket låg. Orsaker: Ekonomisk tillväxt i Asien, särskilt i Indien. Utvecklingen i Sydostasien är troligem medräknad i figuren för Sydasien. I Kina leder den ojämna resursfördelningen till den stora mängden fattiga. Afrika är fortfarande världens fattigaste kontinent. Ekonomisk tillväxt och social utveckling har inte förbättrat de fattigas ställning. Orsaker: inbördeskrig, naturkatastrofer, sjukdomar, snabb befolkningstillväxt. I Latinamerika har skillnaderna mellan rika och fattiga vuxit trots att flera stater blivit tikare. Samma utveckling syns också i Nordamerika och Europa. Extra + för geografiska, aktuella exempel, t.ex. Kinas nuvarande investeringar i Afrika. Fråga 5: Risker som förknippas med tillgången till rent vatten på jorden. Svar: Stor global risk, berör ca 1 mrd människor, framför allt i utvecklingsländerna. Ökande befolkning, ökande konsumtion. - Vattenförorening (industrier, bosättning, gödsel, bekämpningsmedel) - Översvämningar (dricks- och avloppsvatten blandas)

4 - Sjukdomsspridning med smutsigt vatten (diarre, kolera). Utvecklingsländerna. - Överkonsumtion: hög levnadsstandard, folkökning. Risk för uttorkning av floder - Konstbevattning (80-90% av sötvattnet konsumeras av jordbruket) - Uttömning av grundvattenreservoarer - Turism som ökar konsumtionen - Klimatförändring med smältande glaciärer - Utbyggnad av vattendrag, stora dammprojekt ger regionala konflikter om vattnet. Fråga 6: De regionala riskerna i Nordamerika. Namnge i ditt svar a) Två risker och riskområden i Nordamerika som har att göra med naturens verksamhet b) Två miljörisker och riskområden i Nordamerika som har att göra med växelverkan mellan människa och natur c) Två risker för mänskligheten i Nordamerika. Förklara också varför ovanstående risker förknippas med just de riskområden du tagit upp. Svar: Risker pga naturen: - Jordbävningar och vulkaner (väst) - Hurrikaner (söder och östra kusterna) - Tornados (Mellanvästern) - Översvämningar (kustområden, t.ex. i sydstaterna) - Levande organismer: sjukdomar, skadedjur, influensavirus - Väderrisker: snöstormar, torka, hetta Risker pga människa+ natur: - förstörelse av ekosystem (prärier, lövskog, barrskogar i Canada) - förorening, främst i öster pga jordbruk och industri - försurning av mark och vatten - uttömning av grundvattenreservoarer

5 Risker pga människans egen verksamhet: - Ojämn resursfördelning, fattigdom särskilt i storstäder, HIV och andra sjukdomar - Förslumning av stadscentra - Masskultur, kommersialism - Ursprungsbefolkningarnas ställning - Illegal invandring, etniska spänningar, droger, terrorism Fråga 7: Beskriv bosättningen i det område du undersökte i kursen i regionstudier. Redogör också för vilka faktorer som har inverkat på bosättningens lokalisering. Rita en karta över bosättningens lokalisering på undersökningsområdet. Namnge området. Svar: Bedöms på basis av hur väl du behärskar viktiga begrepp och gestaltar området. Karta: Tydlighet, symboler med förklaringar, namn, skala, kompass Bosättning: tät/gles, landsbygd/städer, stadsstruktur, bosättningstyper, åtskillnad av rika/fattiga, etniska minoriteter mm. Placering: Naturgeografi, klimat,växtlighet, topografi mm, kulturgeografi, historiska faktorer, transportmöjligheter, push- och pullfaktorer. Fråga 8: A. Hur utnyttjar man olika kartor för visualisering och informationssökning då man undersöker ett område? B. Definiera följande begrepp som anknyter till geografiska informationssystem och illustrera varje begrepp med ett exempel. a) Lägesbunden data (platsbunden data) b) Attributdata (egenskapsdata) c) Geografisk databas A. Svar: Diskussion kring olika typer av kartor och vad de lämpar sig bäst för. Visualisering: Indexkarta (småskalig, berättar var området finns), Storskalig karta beskriver det. Obs! förklara alla symboler. Temakartor tar upp en viss sak, kartserier visar t.ex. en utveckling.

6 Informationssökning: T.ex. världskarta visar var ett område ligger, terrängkartor beskriver det noggrant. Kartor från olika tid visar utveckling och förändringar. Temakartor ger svar på frågor man önskar information om Egna erfarenheter: Vilka typer av t.ex. temakartor (koroplet-, isaritm-, kartogram...) du använde i ditt eget arbete, vad du ville visa med dem, hur du lyckades. Hur kan man påverka med kartor? B. Lägesdata: absolut, indirekt (t.ex. via en adress), relativit (topologiska data) Attributdata: beskriver objektet (t.ex. klassificering, mätdata) Geografisk databas: kombination av läges- och attributdata. Exempel. Fråga +9: Klimatförändringen a) Vad avses med klimatförändring? - förändringar i temperatur och regnmängd - förändringar orsakade av människans aktioner - förändringar orsakade av miljöns naturliga variationer b) Vilka orsaker till klimatförändringen har framförts? Orsaker som beror på människan: - Användningen av fossila bränslen och de koldioxidutsläpp som kommer av det. - Metanutsläpp från risodlingar, avstjälpningsplatser, boskapsskötsel, fossilgasutsläpp och från att den eviga tjälen smälter på kärren på de arktiska områdena. - Röjning av skog och annan växtlighet som binder koldioxid (för att få mer utrymme för jordbruk och bebyggelse). Naturliga orsaker: - Förändringar i jordens omloppsbana. - Förändringar i lutningen i axeln som jorden snurrar runt. c) Vilka regionala konflikter har förknippats med klimatförändringen?

7 - Skillnader mellan i- och u-länder i fråga om energiförbrukning och koldioxidutsläpp - Frågan om u-länder borde ha rätt till samma levnadsstandard som i-länderna. - Energihushållningen i u-länderna utvecklas hela tiden. - Stenkolstillgången i vissa områden ska de som bor i det området ha rätt att använda upp det? - Ojämn fördelning av följderna av klimatförändringen på jorden låglänta kustområden och östater drabbas av att vattennivån höjs stäpper och savanner torkar ursprungsbefolkningen i arktiska område lider - internationella klimatavtal en del stater deltar och andra uteblir d) Vad kan den enskilda individen göra för att hindra klimatförändringen? - minska sin energiförbrukning (t.ex. transport och värme) - använda sig av förnybara energikällor - minska användningen av varmvatten - avfallssortering - förändrad kost - påverka beslut som fattas i samhället Fråga +10: a) Definiera vad som avses med planläggning (markplanering) b) Redogör för de planer som används i Finland. c) Förklara vad miljökonsekvensbedömning (MKB) är, och vad den har att göra med planering. d) Redogör för ett aktuellt exempel på markanvändningsplanering som du känner till.

8 Svar: a) Lagstadgad planering av markanvändning och ekonomi. Plan = kart + förklaring i text. Visar hur det ser ut nu och hur man vill att det ska se ut i framtiden. b) Landskapsplan, generalplan, detaljplan, strandplan. Se beskrivningar i boken. c) MKB. Undersökning av vilka miljöeffekter ett större byggprojekt kommer att ha innan det byggs, inklusive alternativ. Förutsättning för tillstånd att genomföra det. d) Exempel på markplanering: Ange vilket område det gäller, vad planerna innehåller, vilket skede, intressenter och konflikter, miljökonsekvenser, möjligheter att påverka planeringen. Rita gärna en karta.