Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem."

Transkript

1 Geografi Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. a) Subjunktionszoner uppkommer när två litosfärplattor krockar. b) Djuphavsgravarna är de djupaste ställena i världshaven. De befinner sig där litosfärplattorna har krockat. c) En vulkan bildas då het magma tränger upp från jordens inre genom sprickor i jordskorpan och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. d) Veckberg bildas då två litosfärplattor rör sig mot varandra. e) Konvektionen gör att litosfärplattorna rör sig. f) Oceanernas mittryggar är zoner i mitten av världshaven där litosfärplattorna fjärmar sig från varandra. Fråga 2: Redogör för vad de ytformer (geomorfologiska formationer) som visas i figurerna 1, 2 och 3 är och hur de har uppkommit. Beskriv också deras form. I anslutning till bilderna finns indexkartor där de formationer som ska tolkas är avgränsade. 1. (Glacifluvialt) delta eller sandur. Del av en randbildning, t.ex. Salpausselkä. Ett delta uppstår när isälven lagrar sand och grus vid glaciärens kant. Ytan avspeglar den tidens vattennivå (visas av höjdkurvorna). 2. Ås (rullstensås). Bildats av sand och grus som förts med av en forntida isälv. Åsarna är smala långa bildningar som går ut från glaciärens rand (här NW-SE) 3. Drumlin. Drumliner är strömlinjeformade kullar som bildats under den framskridande glaciären under början av istiden. Stenkärna i främre ändan, avsmalnande moränsvans i bortre ändan. Ofta i grupper i isens rörelseriktning. Fråga 3: Energiförbrukning (Se bifogat prov).

2 a) Vilka av energikällorna i diagrammet hör till de fossila bränslena? Hur stor är deras andel av energiförbrukningen i Finland? b) Vilka energikällor ingår i klassen övriga? c) Jämför naturgasens, kärnkraftens, vattenkraftens och träets betydelse samt fördelar och nackdelar som energikällor i Finland. Svar: a) Fossila bränslen: olja, stenkol och naturgas. b) Övriga: vind, jordvärme, el som proucerats med solpaneler, biogas, övriga biobränslen, avfallsförbränning c) Två fördelar och två nackdelar per energiform: Naturgas (11%): +hög verkningsgrad i kraftverk som också producerar fjärrvärme, billiga transporter efter att rören är installerade, rensate fossila bränslet, kan ockå användas som fordonsbränsle - Källa till utsläpp av koldioxid och kväveoxider, rörledningarna begränsar användningen geografiskt, beroende av en enda leverantör (Ryssland), begränsade globala resurser, miljöproblem i utvinningsområdena Kärnkraft (17%): + billig elektricitet, låga driftskostnader när kraftverket är byggt, inga utsläpp av växthusgaser under normal drift - Höga byggkostnader, stora anläggningar, driftsstopp påverkar hela elporduktionen. Avfallet radioaktivt, kostnader för transport, lagring och slutförvaring. Uranbrytning miljöfarlig i nuvarande områden. Eventuellt också i Finland i framtiden. Riskerna för storkatastrof. Vattenkraft (3%) Används huvudsakligen för elproduktion. Nästan helt utbyggd i Finland. + Låga driftskostnader, lätt att reglera, används för att jämna ut snabba kast i konsumtionen, förnybar energi. - Byggandet av kraftverksdammar förstör landskap och laxfiskarnas lekmöjligheter, problem med sjöreglering, stora områden dränks av vattenmagasin, metanutsläpp i de dränkta områdena.

3 Träbränslen (20%) Uppvärmning av småhus, skogsindustrin (avfallsbränning) + förnybar energikälla, koldioxidutsläpp går tillbaka till skogen. Inhemsk och lokal energiform, ger arbete i glesbygden. Inte känslig för distrbutionsstopp som t.ex. el. - Partikelutsläpp från små pannor, avverkning och transporter tar energi. Ev framtida konkurrens med skogsindustrin om råvara. Fråga 4: Redogör med hjälp av diagrammet för hur den regionala fördelningen av fattigdomen har utvecklats i världen. Diskutera också orsakerna till utvecklingen. (Se bifogat prov). Diagrammet: 1980 bodde över 80% av världens fattigaste människor i Asien, särskilt i Sydasien. Andelen extremt fattiga minskat något i Ostasien och kraftigt i Sydasien. Sedan 1980 har andelen extremt fattiga ökat märkbart i Afrika. År 2015 kommer troligen 50% av den fattigaste femtedelen av mänskligheten att bo i Afrika. Också i Latinamerika har andelen mycket fattiga ökat något. I resten av världen är andelen extremt fattiga mycket låg. Orsaker: Ekonomisk tillväxt i Asien, särskilt i Indien. Utvecklingen i Sydostasien är troligem medräknad i figuren för Sydasien. I Kina leder den ojämna resursfördelningen till den stora mängden fattiga. Afrika är fortfarande världens fattigaste kontinent. Ekonomisk tillväxt och social utveckling har inte förbättrat de fattigas ställning. Orsaker: inbördeskrig, naturkatastrofer, sjukdomar, snabb befolkningstillväxt. I Latinamerika har skillnaderna mellan rika och fattiga vuxit trots att flera stater blivit tikare. Samma utveckling syns också i Nordamerika och Europa. Extra + för geografiska, aktuella exempel, t.ex. Kinas nuvarande investeringar i Afrika. Fråga 5: Risker som förknippas med tillgången till rent vatten på jorden. Svar: Stor global risk, berör ca 1 mrd människor, framför allt i utvecklingsländerna. Ökande befolkning, ökande konsumtion. - Vattenförorening (industrier, bosättning, gödsel, bekämpningsmedel) - Översvämningar (dricks- och avloppsvatten blandas)

4 - Sjukdomsspridning med smutsigt vatten (diarre, kolera). Utvecklingsländerna. - Överkonsumtion: hög levnadsstandard, folkökning. Risk för uttorkning av floder - Konstbevattning (80-90% av sötvattnet konsumeras av jordbruket) - Uttömning av grundvattenreservoarer - Turism som ökar konsumtionen - Klimatförändring med smältande glaciärer - Utbyggnad av vattendrag, stora dammprojekt ger regionala konflikter om vattnet. Fråga 6: De regionala riskerna i Nordamerika. Namnge i ditt svar a) Två risker och riskområden i Nordamerika som har att göra med naturens verksamhet b) Två miljörisker och riskområden i Nordamerika som har att göra med växelverkan mellan människa och natur c) Två risker för mänskligheten i Nordamerika. Förklara också varför ovanstående risker förknippas med just de riskområden du tagit upp. Svar: Risker pga naturen: - Jordbävningar och vulkaner (väst) - Hurrikaner (söder och östra kusterna) - Tornados (Mellanvästern) - Översvämningar (kustområden, t.ex. i sydstaterna) - Levande organismer: sjukdomar, skadedjur, influensavirus - Väderrisker: snöstormar, torka, hetta Risker pga människa+ natur: - förstörelse av ekosystem (prärier, lövskog, barrskogar i Canada) - förorening, främst i öster pga jordbruk och industri - försurning av mark och vatten - uttömning av grundvattenreservoarer

5 Risker pga människans egen verksamhet: - Ojämn resursfördelning, fattigdom särskilt i storstäder, HIV och andra sjukdomar - Förslumning av stadscentra - Masskultur, kommersialism - Ursprungsbefolkningarnas ställning - Illegal invandring, etniska spänningar, droger, terrorism Fråga 7: Beskriv bosättningen i det område du undersökte i kursen i regionstudier. Redogör också för vilka faktorer som har inverkat på bosättningens lokalisering. Rita en karta över bosättningens lokalisering på undersökningsområdet. Namnge området. Svar: Bedöms på basis av hur väl du behärskar viktiga begrepp och gestaltar området. Karta: Tydlighet, symboler med förklaringar, namn, skala, kompass Bosättning: tät/gles, landsbygd/städer, stadsstruktur, bosättningstyper, åtskillnad av rika/fattiga, etniska minoriteter mm. Placering: Naturgeografi, klimat,växtlighet, topografi mm, kulturgeografi, historiska faktorer, transportmöjligheter, push- och pullfaktorer. Fråga 8: A. Hur utnyttjar man olika kartor för visualisering och informationssökning då man undersöker ett område? B. Definiera följande begrepp som anknyter till geografiska informationssystem och illustrera varje begrepp med ett exempel. a) Lägesbunden data (platsbunden data) b) Attributdata (egenskapsdata) c) Geografisk databas A. Svar: Diskussion kring olika typer av kartor och vad de lämpar sig bäst för. Visualisering: Indexkarta (småskalig, berättar var området finns), Storskalig karta beskriver det. Obs! förklara alla symboler. Temakartor tar upp en viss sak, kartserier visar t.ex. en utveckling.

6 Informationssökning: T.ex. världskarta visar var ett område ligger, terrängkartor beskriver det noggrant. Kartor från olika tid visar utveckling och förändringar. Temakartor ger svar på frågor man önskar information om Egna erfarenheter: Vilka typer av t.ex. temakartor (koroplet-, isaritm-, kartogram...) du använde i ditt eget arbete, vad du ville visa med dem, hur du lyckades. Hur kan man påverka med kartor? B. Lägesdata: absolut, indirekt (t.ex. via en adress), relativit (topologiska data) Attributdata: beskriver objektet (t.ex. klassificering, mätdata) Geografisk databas: kombination av läges- och attributdata. Exempel. Fråga +9: Klimatförändringen a) Vad avses med klimatförändring? - förändringar i temperatur och regnmängd - förändringar orsakade av människans aktioner - förändringar orsakade av miljöns naturliga variationer b) Vilka orsaker till klimatförändringen har framförts? Orsaker som beror på människan: - Användningen av fossila bränslen och de koldioxidutsläpp som kommer av det. - Metanutsläpp från risodlingar, avstjälpningsplatser, boskapsskötsel, fossilgasutsläpp och från att den eviga tjälen smälter på kärren på de arktiska områdena. - Röjning av skog och annan växtlighet som binder koldioxid (för att få mer utrymme för jordbruk och bebyggelse). Naturliga orsaker: - Förändringar i jordens omloppsbana. - Förändringar i lutningen i axeln som jorden snurrar runt. c) Vilka regionala konflikter har förknippats med klimatförändringen?

7 - Skillnader mellan i- och u-länder i fråga om energiförbrukning och koldioxidutsläpp - Frågan om u-länder borde ha rätt till samma levnadsstandard som i-länderna. - Energihushållningen i u-länderna utvecklas hela tiden. - Stenkolstillgången i vissa områden ska de som bor i det området ha rätt att använda upp det? - Ojämn fördelning av följderna av klimatförändringen på jorden låglänta kustområden och östater drabbas av att vattennivån höjs stäpper och savanner torkar ursprungsbefolkningen i arktiska område lider - internationella klimatavtal en del stater deltar och andra uteblir d) Vad kan den enskilda individen göra för att hindra klimatförändringen? - minska sin energiförbrukning (t.ex. transport och värme) - använda sig av förnybara energikällor - minska användningen av varmvatten - avfallssortering - förändrad kost - påverka beslut som fattas i samhället Fråga +10: a) Definiera vad som avses med planläggning (markplanering) b) Redogör för de planer som används i Finland. c) Förklara vad miljökonsekvensbedömning (MKB) är, och vad den har att göra med planering. d) Redogör för ett aktuellt exempel på markanvändningsplanering som du känner till.

8 Svar: a) Lagstadgad planering av markanvändning och ekonomi. Plan = kart + förklaring i text. Visar hur det ser ut nu och hur man vill att det ska se ut i framtiden. b) Landskapsplan, generalplan, detaljplan, strandplan. Se beskrivningar i boken. c) MKB. Undersökning av vilka miljöeffekter ett större byggprojekt kommer att ha innan det byggs, inklusive alternativ. Förutsättning för tillstånd att genomföra det. d) Exempel på markplanering: Ange vilket område det gäller, vad planerna innehåller, vilket skede, intressenter och konflikter, miljökonsekvenser, möjligheter att påverka planeringen. Rita gärna en karta.

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar Geografi 18.3.2009 Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Geografi 26.9.2007 Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna.

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna. Geografi hösten 2011 1. Havsströmmarna och deras uppkomst. Rita också en karta över de havsströmmar som rör sig som ytvattenströmningar. Namnge fyra havsströmmar på kartan. Definition: Regelbundna, mer

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar ENERGI Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007 2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Hållbar utveckling. Biologi introduktion Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Helsingfors universitet, 0.5.01 Uppgift 1: Poäng /5 poäng DEL B, 0 p. Svara på frågorna med hela, logiska satser. Vänligen överskrid inte givet svarsutrmme! 1. Vilka spår av glaciärers framskridningsskede

Läs mer