Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning."

Ove Abrahamsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Geografi Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och börjar strömma mot polerna. Vid ca 30 N och S börjar luften sjunka (hästbredderna) och strömma tillbaka mot ekvatorn. Corioliseffekten vrider vindarna nordost- och sydostpassaderna Från hästbredderna mot polarområdena uppstår västvindsbältena. Polarområdenas kyla ger upphov till konstanta högtryck. Varm tropikluft från hästbredderna möter kall polarluft i polarfronterna ca 60 N och S. Ger upphov till vandrande lågtryck (cykloner). De planetariska lufttrycks- och vindbältena rör sig norrut och söderut med solens zenitalställning, ger i sin tur upphov till tropikernas regn- och torrtider Fråga 2: Kartan visar en del av Hangö udd. Hur har de exogena processerna inverkat på ytformerna i området? Inlandsisen och smältvattnen har skapat en randbildning från väst mot ost. Indexkartan visar att det handlar om Salpausselkä. Mot söder huvudsakligen snad och grus, mot nordost stenig morän. Den framskridande isen slipade berg och transporterade löst material: rundhällar och drumliner i norr. Åkrarna i nordväst är lerslätter som uppkommit när fint material sedimenterats i djupare vatten i slutet av istiden. Högsand är en dyn som formats av vinden. Strandlinjen formad av vågorna, sandstränder och revlar utanför stranden. I och med landhöjningen har klipphällar och stenrösen stigit ur havet. I norr ses gamla älvfåror (höjdkurvorna) Människan har format landskapet genom att fylla ut stränderna, bygga vägar, gräva ut sand (gropen inte längre i användning, beskogad. Försumpning av skogen på grund av vatten som väller ur randbildningen.

Corioliseffekten vrider vindarna nordost- och sydostpassaderna Från hästbredderna mot polarområdena uppstår västvindsbältena. Polarområdenas kyla ger upphov till konstanta högtryck.

2 Fråga 3: Fiske på jorden a) Var är de viktigaste fiskeområdena i världen? Havens kustområden, Stilla havet, norra Atlanten, Kina, Peru, Japan. b) Problem förknippade med fiske? - Tvister om ägandet och om andra regler förknippade med fiske - Överfiske - Föroreningar - Klimatförändringen - Arbetslöshet bland lokalbefolkningen om fisket förbjuds, speciellt i u-länder. Fråga 4: För- och nackdelar med en ny väg Fördelar för befolkningen: - Kortare avstånd - Lättare att nå service - Centrum närmare - Arbete inom resebranschen Nackdelar för befolkningen: - Små byar kan bli öde Fördelar för turismen: - Lättare att röra sig - Större dragningskraft - Vacker utsikt - Lättare att organisera verksamhet Nackdelar för naturen: - Skräp i naturen - Nedtrampade områden - Mer trafik och därmed avgaser

Fråga 4: För- och nackdelar med en ny väg Fördelar för befolkningen: - Kortare avstånd - Lättare att nå service - Centrum närmare - Arbete inom resebranschen Nackdelar för befolkningen: - Små byar

3 Fråga 5: Kartan presenterar andelen HIV-positiva personer i åldern år, nationsvis. (Se bifogat prov). a) Beskriv HIV-fallens nationella fördelning i världen b) Hur inverkar HIV/AIDS på befolkningsutvecklingen och levnadsförhållandena i olika områden i världen? a) Mest HIV i Afrika söder om Sahara. I vissa länder 15-35% av den fullvuxna befolkningen. Mindre i Nordafrika (islam). Asien: värst i sydost (1-5%), Indiens befolkning är stor miljoner insjuknade. Ryssland: mest i storstäder väster om Ural. Mindre i Nordeuropa och Sydamerika, < 1%, vissa områden i Syd- och Centralamerika värre drabbade. b) Befolkningsutvecklingen: AIDS ökar dödligheten och minskar den föväntade livslängden. Barnen föds med sjukdomen/blir föräldralösa. Förväntad livslängd <40 i vissa Afrikanska länder. Den arbetsföra befolkningens andel minskar, effekter på ekonomin. Levnadsförhållanden: Dyr AIDS-vård tar resurser från bashälsovård, förldralösa barn har svag samhällsställning, dålig utbildning. I världens storstäder drabbas främst narkomaner av HIV, mera sociala problem. I Sydostasien ökas antalet fall av sexturismen och brist på upplysning. Mediciner finns, men dyra och svåra att distribuera. Patienterna drabbas av andra sjukdomar, t.ex. tuberkulos och malaria. Motarbetas med upplysning och kondomer. Diskutera gärna hur pålitlig statistiken är och skillnader mellan enskilda länder. Fråga 6: Regionala risker i Spanien och Portugal Naturbetingade risker: Jordbävningar, tsunamis (orsaker, Lissabon 1755 som exempel) Torka, skogsbränder Översvämningar i öster Vinterstormar, laviner i Pyreneerna, andra massrörelser Vulkaner på t.ex. Kanarieöarna

I vissa länder 15-35% av den fullvuxna befolkningen. Mindre i Nordafrika (islam). Asien: värst i sydost (1-5%), Indiens befolkning är stor miljoner insjuknade.

4 Människa + natur: Föroreningar (jordbruk, industri, turism, fartygstransporter Erosion, ökenspridning i östra Spanien Klimatförändringens effekter Markanvändning, minskad biodiversitet Människan: Baskernas ställning Flyktingströmmar från Nordafrika Terrorism, droger Portugal fortfarande fattigt land Fråga 7: Rita en karta över markanvändningen eller vegetationen i det område du undersökte i skolan. Beskriv markanvändningens eller vegetationens regionala fördelning. Vilka faktorer förklarar den regionala fördelningen? Namnge området. Bra karta: tydlig, informativ, skala, namn, teckenförklaringar och väderstreck Regionindelning av området, förklara i ord med hjälp av kartan Förklara regionindelningen med hjälp av t.ex. temperatur, regn, ytformen, kust/inland, jordmån, människans verksamhet. Fråga 8: A. Vilka saker ska man undersöka då man gör en mångsidig regionstudie av ett område? Vilka synvinklar är kännetecknande för just en geografisk regionstudie? B. Landskapsvägen i Yllästunturi (Se uppgift 4 i bifogat prov) - Hur skulle granskningen gynnas av att den information som ges fanns tillgänglig digitalt i form av geografiska data? - Vilka teman skulle det löna sig att dela in informationen på kartan i (geografiska databaser)? A. Området som del av en större helhet, storlek, natur, befolkning, naturresurser, användning, näringar, service, trafik, delområden, problem och utveckling.

skolan. Beskriv markanvändningens eller vegetationens regionala fördelning. Vilka faktorer förklarar den regionala fördelningen? Namnge området.

5 Lättare om informationen är gestaltad geografiskt, kartor, lokal statistik, skillnader och växelverkan mellan olika områden. Hur påverkar människan och miljön varandra? B. Interaktiv karta som kan modifieras (skala, inställning), onödiga detaljer kan tas bort, andra sättas in. Färgsättning enligt egna behov. Lättare att göra mätningar och analyser mha GIS-system (buller, utsikt, jämförelse av olika vägdragningar. Samma uppgifter kan användas samtidigt för olika ändamål. Fråga +9: a) Definiera begreppet biodiversitet Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i Konventionen om biologisk mångfald ("Riokonventionen") som: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. b) Vilka geografiska faktorer bidrar till en minskad biodiversitet? - Befolkningsökning - Ökad bebyggelse Naturen förlorar utrymme - Betesmarker minskar Färre boskapsdjur - Turism - Klimatförändringen - Föroreningar - Utnyttjande av naturresurser - Sjukdomar c) Undersök närmare några områden på jorden där biodiversiteten är hotad.

Lättare att göra mätningar och analyser mha GIS-system (buller, utsikt, jämförelse av olika vägdragningar. Samma uppgifter kan användas samtidigt för olika ändamål.

6 Det räcker att undersöka två områden. T.ex. arktiska områden, regnskogar, gamla skogar, kärr och våtmarker, korallrev, Östersjön. Se boken. Fråga +10: Flyktingar (Se bifogat prov). a) Vad förstås med flyktingskap? b) Diskutera orsakerna till flyktingskap på olika håll i världen. c) Vad har flyktingskap för konsekvenser på olika delar av jorden? Diskutera frågan från både mottagarlandets och sändarlandets synvinkel. - Definition av begrepp: flykting, FNs definition + inrikes flyktingar, miljöflyktingar mm. - Flyktingarnas synvinkel: FNs definition, väpnade konflikter, inbördeskrig, bristande demokrati (ex). Kolonialism ens följder, förföljelse av etniska minoriteter (t.ex. Balkan i Europa). Naturkatastrofer ensamma och i kombination med krig mm. - Ekonomiska problem för den som flyr, svårt att lära sig språk, yrke. Ghettoisering. - Mottagarlandets synvinkel: De största flyktingströmmarna från ett u-land till ett annat, små resurser att hjälpa. Stora flyktingläger (t.ex. Pakistan, Tanzania) Problem i lägren. Ekonomisk börda också i rika länder, flyktingkvoter, stramare politik. Illegal invandring istället. Kulturell berikning, ger mottagarlandet gratis arbetskraft/fördomar och våld från den inhemska befolkningens sida. - Utgångslandets synvinkel: Hjärnflykt, inkomster då flyktingarna skickar hem pengar, återflyttare kan inspirera till utveckling, reformer. Förändrad befolkningsstryktur om många flyr

Diskutera frågan från både mottagarlandets och sändarlandets synvinkel. - Definition av begrepp: flykting, FNs definition + inrikes flyktingar, miljöflyktingar mm.

Relevanta dokument

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden