Regionförbundet Sörmland levererar 2007:7

Transkript

1 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling En klusterstudie av Skavsta på uppdrag av: Regionförbundet Sörmland, Nyköpings kommun, ONYX, Skavsta Airport AB samt Tillväxtbanken Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Regionförbundet Sörmland levererar 2007:7

2 Regionförbundet Sörmland levererar 2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för Regionförbundet Sörmland 2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland 2007:3 Shop til you drop- Om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP uppföljning :5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland underlag för kommande planeringsomgång 2007:6 Ung i Sörmland 2007 Med utgångspunkt från Lissabonstrategin 2007:7 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling En klusterstudie av Skavsta på uppdrag av Regionförbundet Sörmland I serien Regionförbundet Sörmland levererar, publiceras rapporter, utredningar och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i. Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon info@region.sormland.se eller laddas ned från vår hemsida

3 Förord Stockholm Skavsta Flygplats ses idag som en av de viktigaste tillväxtmotorerna för länet och regionens utveckling. Regionförbundet Sörmland har tagit fram denna rapport i samverkan med Nyköpings kommun, ONYX, Skavsta airport AB samt Tillväxtbanken. Ett antal aktiva möten om samsyn, drivkraft och handling för att lyfta Skavstas stora utvecklingspotential har ägt rum. Ett resultat av dessa möten är denna rapport om - Skavstaregionen - nulägesbild och förutsättningar för utveckling. Rapporten som gjorts av CMA innehåller en analys av befintliga företag på Skavsta och idéer om hur man kan utveckla Skavsta flygplats och regionen runt omkring. Som ett resultat av rapporten och genomförda möten, vill Nyköpings kommun och ONYX under hösten göra en fördjupning och komma med förslag till konkreta idéer. En samrådsgrupp kommer att bildas av Nyköpings kommun för Skavstas utveckling. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland

4 - Sammanfattning- Sammanfattning Stockholm Skavsta Flygplats ses idag som en av de viktigaste tillväxtmotorerna för länets och regionens utveckling. I dagsläget är den flygplatsrelaterade verksamheten, dess behov och tillväxtpotential ej fullständigt kartlagda. Syftet med denna studie är att bidra till att öka kunskapen om förutsättningarna för framtida utveckling i Skavsta-regionen och därmed underlag för framtagning av en handlingsplan för Skavsta. Undersökningen bygger till största del på telefonintervjuer med företag som idag har verksamhet på Skavsta, men även med personer i Nyköpings näringsliv, samhällsaktörer samt politiker. Tillsammans med Projektgruppen 1 gjordes en första avgränsning till företag som idag finns på Skavsta och då specifikt det som kan benämnas som flygplatsrelaterad verksamhet. I dialog med Projektgruppen identifierades två huvudfrågeställningar: Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag? Vilka är förutsättningarna för att Skavsta-regionen ska utvecklas? Om vi summerar intrycken kring den första huvudfrågan; Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag?. Undersökningen visar att det idag finns totalt 36 olika företag på Skavsta. Dessa företag sysselsätter tillsammans drygt 660 personer. De 36 företagen representerar 10 olika verksamhetsområden/branscher. De olika verksamhetsområden/branscher skiljer sig mycket åt - allt från Partihandel till Service och tillverkning av luftfartyg. Vissa branscher består av endast ett företag, t.ex. Fastighetsverksamhet medan Service och Uthyrnings- grenen består av elva företag. Den största branschen är Stödtjänster till luftfart som har 231 anställda. Näst största bransch är Försvarsverksamheten med 106 anställda. Några branscher är mycket små, t.ex. Byggverksamhet med 5 anställda. Det går att identifiera Skavstaföretagens dominerande leverantörer och slutkunder, även om det rekommenderas ytterligare arbeten kring detta. Det finns huvudflöden där affärsmodellerna använder närvaron till Skavsta på olika sätt. Den gemensamma nämnaren är logistik/transport, dvs en närhet ett sk logistknav. Om vi summerar intrycken kring den andra huvudfrågeställningen: Vilka är förutsättningarna för att Skavsta-regionen ska utvecklas? När det gäller att behålla och etablera företag i Skavsta-regionen så kan ett antal förbättringsområden identifieras. Dessa förbättringsområden inkluderar även 1 Regionförbundet Sörmland, Nyköpings kommun, ONYX, Stockholm Skavsta Airport AB samt Tillväxtbanken

5 - Sammanfattning- eventuellt stödjande verksamhet som skulle underlätta för företagens expansion/utveckling: - Grundläggande marknadsförutsättningar och då i termer av ökat flygande (främst Ryanair men även flygtransport av gods). - Infrastrukturen på och kring Skavsta. - Kommunikationen och infrastrukturen till och från Skavsta, både för pendlare och för resenärer/turister. - Information om och marknadsföring av Skavsta. När det gäller nya verksamheter/företag för att nå en högre tillväxt kan vi konstatera att få uppslag genereras utifrån företagens egen värdelogik eller värdesystem. Ur ett Skavsta-perspektiv kan flera uppslag identifieras och då i termer av: - Fler flygbolag - Frakt- och transportflygbolag - Utökad service- och supportrelaterad verksamhet - Hotellverksamhet - Företag med en stark koppling till resandet - Logistik- och speditionsföretagsverksamhet - Upplevelsebaserad verksamhet Vid en summering av responsen kring de olika huvudfrågeställningarna och resonemanget ovan kan olika utvecklingsstrategier identifieras. Dessa strategier tar sitt ursprung utifrån två utvecklingslogiker; utbud/innehåll samt samverkan/relationer. Förslag på utvecklingsstrategier kan vara många och så bör det vara i den större diskussionen. En intressant utvecklingsstrategi finns tydligt kopplat till logistik och transporter. Nyköping/Skavsta har här en stark position att vidareförädla, se figur nedan. Service & tillverkning av luftfartyg Sysselsätter: 80 st Luft Transport Sysselsätter: 75 st Land Logistikföretag Flygfraktföretag Lagerverksamhet Utbildning Sysselsätter: 25 st Stödtjänster till luftfart Sysselsätter: 231 st Försvar Sysselsätter: 106 st Service & Uthyrning Sysselsätter:74 st Partihandel Sysselsätter: 58 st Övrigt Sysselsätter:7 st Skavsta Byggverksamhet Sysselsätter: 5 st Fastighetsverksamhet Sysselsätter: 0 st Flygbolag Ryanair + övriga bolag Samhällsaktörer Näringslivet i Nyköping Logistiknav ACDL & Flygplatsledningen Tåg/Hamn/E4

6 - Innehållsförteckning - Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SYFTE OCH HUVUDFRÅGESTÄLLNINGAR... 1 GENOMFÖRANDE... 1 PROJEKTORGANISATION... 2 RAPPORTSTRUKTUR... 2 VERKSAMHET PÅ SKAVSTA EN NULÄGESBILD... 3 SKAVSTA-REGIONENS KONKURRENSFÖRDELAR... 3 FÖRETAG OCH VERKSAMHETER... 5 STARKA DRIVKRAFTER OCH STÖDJANDE AKTÖRER... 6 VISUALISERING AV FÖRETAG OCH VERKSAMHETER... 7 UPPSUMMERING KRING FÖRSTA HUVUDFRÅGAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEHÅLLA SAMT ETABLERA VERKSAMHET NYA VERKSAMHETER SOM KAN DRIVA UTVECKLINGEN UPPSUMMERING KRING ANDRA HUVUDFRÅGAN VÄGAR FÖR SKAVSTAS FORTSATTA UTVECKLING INLEDANDE RESONEMANG OM SKAVSTAS UTVECKLING UTVECKLINGSSTRATEGIER FÖR SKAVSTA-REGIONEN NÅGRA FÖRSLAG AVSLUTANDE REFLEKTION OM SKAVSTAS UTVECKLING Figur 1. Varför finnas på Skavsta?...3 Figur 2. Skavsta-regionens konkurrensfördelar enligt studiens respondenter...5 Figur 3. Ryanair i miljoner resenärer under perioden (Källa: Figur 4. Visualisering av Skavsta-regionen...9 Figur 5. Hypotetisk bild över förändring i värdekedjelogik...10 Figur 6. Huvuddrag i värdekedjelogik...11 Figur 7: Åskådliggörande av möjliga utvecklingsstrategier...18 Figur 8: Åskådliggörande av potentiell logistik/transport och logistiknavs utvecklingsstrategi...21 Bilaga A: Intervjuguider...1 Bilaga B: Respondenter...3 Bilaga C: Företagsnära fakta...5 Bilaga D: Sammanställning av företag...11 Bilaga E: Företagsfakta...12 Bilaga F: Citat...15 Bilaga G: Värdekedjor...17

7 - Inledning - Inledning Syfte och huvudfrågeställningar Syftet med denna studie är att bidra till att öka kunskapen om förutsättningarna för framtida utveckling i Skavsta-regionen och därmed underlag för framtagning av en handlingsplan för Skavsta. Bakgrunden till behovet av studien är att Regionförbundet Sörmland, Nyköpings kommun, ONYX, Stockholm Skavsta Airport AB samt Tillväxtbanken mfl idag ser Stockholm Skavsta Flygplats som en av de viktigaste tillväxtmotorerna för länets och regionens utveckling. Det finns dock ett behov av utveckling runt flygplatsen och att få området runt flygplatsen attraktivt för företagsetableringar. I dagsläget är den flygplatsrelaterade verksamheten och dess behov ej fullständigt kartlagt. Det finns även ett behov av att undersöka vilka konkurrensfördelar som finns i Skavsta-regionen och undersöka var drivkraften finns kring utveckling. Tillsammans med Projektgruppen 2 gjordes en första avgränsning till företag som idag finns på Skavsta och då specifikt det som kan benämnas som flygplatsrelaterad verksamhet. I dialog med Regionförbundet Sörmland identifierades två huvudfrågeställningar: Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag? Vilka är förutsättningarna för att Skavsta-regionen ska utvecklas? Genomförande Baserat på huvudfrågeställningarna har olika angreppssätt använts. Initialt har dialogen med Regionförbundet Sörmlands projektgrupp varit styrande. Under arbetets gång har behov av ytterligare information identifierats, vilket lett till en utökad datainsamling. Detta har diskuterats med projektgruppen. Grundlogiken i studien har varit att: först försöka få en nulägesbild av de idag verksamma företagen kring flygplatsen, därefter få en bild av styrkor och svagheter för att utifrån detta kunna dra slutsatser kring förutsättningar för utveckling. Vi börjar med den första huvudfrågeställningen: Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag?. Här fanns en hel del sekundärdata att tillgå om företagsnamn, verksamhet, omsättning etc. Det fanns dock en del luckor i materialet så beslut togs att genomföra telefonintervjuer med i stort sett samtliga företag samt att komplettera sekundärdatainsamlingen med information från Internet. Utifrån denna kunde en visualisering av företag och annan verksamhet som finns på Skavsta göras. Viktiga frågeställningar i denna fas var (se även Bilaga A): Vilka företag och branscher finns representerade på Skavsta? Vilka nyckeltal har dessa företag, avseende t ex: Verksamhetsområde, Antal anställda, Omsättning, Hur länge företaget har funnits på Skavsta? Vilka är företagens viktigaste/största leverantörer av produkter och/eller tjänster? Vad levererar de? Var finns de? Vilka är företagens viktigaste/största kunder? Vad köper de? Var finns de? Vilka konkurrensfördelar anses Skavsta-regionen ha? 2 Regionförbundet Sörmland, Nyköpings kommun, ONYX, Stockholm Skavsta Airport AB samt Tillväxtbanken 1

8 - Inledning - När det gäller den andra huvudfrågan: Vilka är förutsättningarna för att Skavsta-regionen ska utvecklas? så kunde telefonintervjuerna kring den första frågan utnyttjas. Företagen fick, förutom att bidra med företagsnära information, även ge sin syn på Skavsta-regionens styrkor och svagheter samt även på hur de såg på den egna framtida utvecklingen. Förutom telefonintervjuerna med dessa företag genomfördes även ett antal på djupare och längre telefonintervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med samhällsaktörer i Nyköping, med personer på större företag som finns på Skavsta och med personer i Nyköpings näringsliv. Viktiga frågeställningar i denna fas var (se även Bilaga A): Vad behövs för att behålla och etablera företag i Skavsta-regionen? Vilka verksamheter/företag är det som saknas i Skavsta-regionen för att nå en högre tillväxt? Vilka verksamheter har en framtid i Skavsta och varför? Hur ser gapet ut mellan nuläget av Skavstas verksamhet och ett önskat läge? Finns det någon stödjande verksamhet som skulle underlätta för er verksamhets expansion/utveckling? Vad skulle det vara? Totalt har 42 intervjuer genomförts i en första runda, fördelat enligt 32 kortare telefonintervjuer (varav 5 valde att lämna svar via ) samt 10 djupare intervjuer. Förutom detta genomfördes en kompletterande intervjurunda med ett urval av företagen. Här identifierades 16 företag, samtliga söktes minst 4 gånger vardera, 7 företag nåddes för svar. Projektorganisation Projektansvarig hos Regionförbundet Sörmland har varit Elisabeth Langgren Lundov. I beställarens projektgrupp har även Siw Johansson, ONYX, Ann-Margreth Karlsson, Nyköpings kommun samt Lennart Larsson, TillväxtBanken medverkat. Vid CMA har Johan Lilliecreutz varit projektledare och Lotten Söderlund ansvarat för kartläggning och genomförandet av de personliga djupintervjuerna. De kortare telefonintervjuerna har genomförts av Björn Ohlsson på CMA. Rapportstruktur Rapporten har, förutom den inledande sammanfattningen och innehållsförteckning, fyra delar samt bilagor. I den första delen, Inledning, presenteras undersökningens syfte samt huvudfrågeställningar. Här beskrivs även genomförande samt projektorganisationen. Slutligen redovisas rapportstrukturen. I den andra delen, Verksamheter på Skavsta en nulägesbild, beskrivs identifierade konkurrensfördelar, vilka företag och verksamheter som idag finns på Skavsta och drivkrafter som påverkar Skavsta. Slutligen görs en visualisering av nulägesbilden i ett sk klusterträd. I den tredje delen, Förutsättningar för utveckling, ges en bild av Skavstas förutsättningar för en framtida utveckling, dels för att behålla nuvarande verksamheter, dels för att nå nya. Den avslutande fjärde delen, Vägar för Skavstas fortsatta utveckling, inleds med ett resonemang kring uppkomna frågeställningar, följt av förslag på utvecklingsstrategier. Utvecklingsstrategierna tar avstamp från den i den andra delen diskuterade trädlogiken. I bilagorna återfinns en lista på kontaktade företag och personer, intervjuguider, fakta om företagen samt en bilaga med ett urval av citat från intervjuerna. 2

9 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - Verksamhet på Skavsta en nulägesbild Vi börjar med den första huvudfrågeställningen: Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag?. Som nämndes inledningsvis har fokus här varit på att försöka få en bild av vilken verksamhet som idag finns i Skavsta-regionen. I dialog med projektgruppen har även en ansats gjorts för att identifiera några av dessa företags kopplingar utanför Skavstaregionen och då utifrån ett värdekedjeperspektiv. Skavsta-regionens konkurrensfördelar Stockholm Skavsta flygplats har ett stort upptagningsområde. Det är nära till Stor-Stockholm, inkl. Mälardalen med 2,5 miljoner människor. I och med ny regionindelning ökar dessutom närheten till dessa områden. Andra fördelar som flygplatsen har är att här finns ett lågprisnav och att flygplatsen är privatägd, vilket innebär att de kan prissätta som de vill. Dessutom har flygplatsen fått ett utökat miljötillstånd (från 2 miljoner till 6 miljoner passagerare). Kring ovanstående fakta finns det en samsyn kring. Det finns dock olika syn på vad som är Skavsta-regionens andra konkurrensfördelar. Tydligast blir det genom att jämföra vilka fördelar som samhällsaktörer och personer i näringslivet ser med de fördelar som de idag verksamma företagen på Skavsta ser. Skillnaderna mellan vilka fördelar som upplevs är ur ett perspektiv, funktionella, företagsnära förutsättningar och ur ett annat mer infrastrukturrelaterade förutsättningar. Detta är i och för sig väntat då företagen, i många fall, ser rent företagsekonomiskt på vad som är konkurrensfördel för dem eller inte. Det finns även ett historiskt perspektiv i detta då ett antal av företagen betonar fördelar som tydligt lockat dem dit för ett antal år sedan, t ex tillgång till lokaler och låga hyror. Svarsfördelning bland företagen på Skavsta kan ses nedan i figur 1. Bra och billiga lokaler Tillgång till en flygplats och flygplan Ryanair och ressenärer finns hör Ett tillväxtområde Figur 1. Varför finnas på Skavsta? 3

10 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - En tredjedel av företagen på Skavsta menar att anledningen till att de finns kvar/flyttade/ till Skavsta är just detta, dvs tillgången på lämpliga lokaler och låga hyror. Några exempel på citat: Egentligen var det för att det fanns anpassade lokaler från början. Lokalerna är ett skäl till att vi stannar. Lugn och skön miljö. Mest en tillfällighet, vi har ingen anknytning till flyget. Passande lokaler som gick att förändra efter våra behov. Det är billiga hyror på Skavsta. Skavsta flygplats har en fördel som andra svenska flygplatser inte har, det är förhållandevis billigt att etablera sig här. Ytterligare en tredjedel menar att de har sin verksamhet på Skavsta bara för att där finns tillgång till en landningsbana och flygplan. För vår del är det oundgängligt att finnas på flygplatsen. Tillgång till luftvärdiga flygplan är nödvändig. Vi ser stora fördelar med Skavsta flygplats eftersom det råder stor tillgänglighet, då flygfältet är öppet 24 timmar om dygnet, vilket inte alla flygplatser är. Andra fördelar är att banorna sköts bra, t.ex. fungerar snöröjningen bra. En fjärdedel uppger att de finns på Skavsta enbart för att Ryanair och att deras kunder finns där. För att kunden finns där. Ryanair drog hit oss. Fanns ett behov av den här typen av butik. Endast ett fåtal företag är där för att de ser Skavsta som ett tillväxtområde som ständigt utvecklas, dvs i ett mer långsiktigt perspektiv. Om vi däremot lyfter frågeställningen med aktörer utanför och då specifikt med dem ingående i denna studie får vi en mer strategisk nivå på vilka fördelar som nämns. Genomgående lyfts bilden fram att Skavsta ska ses som ett expansivt område, vilket gör att företag tycker att Skavstaregionen är ett intressant område för nyetableringar. Varför ska då företagen etablera sig i regionen? I stora drag kan vi identifiera fyra grupper av konkurrensfördelar. För det första är det själva flygplatsen och närheten till E4:an, järnvägen och hamnen i Oxelösund. Flygplatsen gör att företagarna kommer närmare Europa. En viktig del är här även kommande dragning av Ostlänken. Fördelarna kring närheten till all logistik ses som flera, dels kostnadseffektivt för företagen, då de kan minska sina resekostnader, dels den förtätning som finns just runt logistik och transporter. Någon vill även benämna denna förtätning som ett logistiknav. För det andra så påtalar hälften av de vi samtalat med att även den goda infrastrukturen kan ge regionen miljömässiga konkurrensfördelar då frakt som kommer söder ifrån med flyg lätt kan distribueras vidare med tåg eller båt till andra delar i Sverige eller kunna köras ut med lastbil till närregionen. Detta är en (indirekt) konkurrensfördel som delvis hänger ihop med logistik fördelen ovan. För det tredje är det de mer företagsetablerande fördelarna eller företagsklimatet som lyfts upp. Här finns ingen enhetlig och entydig bild utan det är snarare så att flera snarlika 4

11 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - konkurrensfördelar lyfts fram. Några menar att det finns utrymme för fler företagsetableringar då det finns tillgång till mark på Skavsta. En annan respondent menar att tillgången på arbetskraft och den interna organisationen i kommunen är en konkurrensfördel för Skavstaregionen. Här råder dock delade meningar och andra hävdar bestämt motsatsen. En person anser att Skavstaregionen har konkurrensfördelar genom de utbildningar som finns i Nyköping/Skavsta För det fjärde lyfts mer livsinnehålls - inriktade fördelar fram. Exempel på fördelar här är t ex attraktivt boende, hav och natur. Ofta nämns dessa fördelar i samband med att företag och arbetskraft väljer att stanna kvar i regionen. I vissa fall även locka arbetskraft till regionen. Exempel på citat: företagarna i regionen har en viss trygghet, genom att de har lättare att behålla personal i en småstad. I figur 2 nedan åskådliggörs konkurrensfördelarna. Det finns som sagt ett antal fördelar som mer tydligt lyfts fram av respektive grupp, men det finns även ett antal fördelar där det finns en gemensam syn. Lokaler Landningsbana Nära kund/marknad Stort upptagningsområde Lågprisnav Miljötillstånd Logistiknav Företagsklimat Livsinnehåll Företagens perspektiv Samhällsaktörers perspektiv Figur 2. Skavsta-regionens konkurrensfördelar enligt studiens respondenter Företag och verksamheter Idag finns det totalt 36 företag på Skavsta, (för detaljer se bilagor). På Skavsta finns det idag en flygplatsrelaterad verksamhet och en företagspark med blandad verksamhet. Till den flygplatsrelaterade verksamheten hör till exempel catering, butiker, biluthyrningsföretag och gränspolisen. Till företagsparken hör till exempel Magnab- Eurostat AB, Fallskärmsklubben, NTF och åkerier. Under 2007 etablerade sig exempelvis Fripps Carwash på Skavsta och planerna är att sommaren 2008 öppna ett hotell med 123 rum på Skavsta. Hotellet kommer att ägas och skötas av Connect. Företagens storlek varierar kraftigt, det finns allt från enmansföretag till företag med 220 anställda. Idag är det drygt 660 personer som arbetar på Skavsta. De fem största företagen är: Stockholm Skavsta Flygplats (220 anställda), SAAB Aerotech (70 anställda), Avitrans Nordic AB (65 anställda), Gränspolisen (65 anställda) samt Lundbergs Produkter AB och Kustbevakningen med båda 40 anställda. Företag som SAAB Aerotech och utbildningen Flygteknik har funnits på Skavsta sedan tidigt 80-tal. Under 1984 öppnades flygplatsen som civilflygplats av Nyköping- & Oxelösunds kommuner samt Landstinget under namnet Nyköping/Oxelösunds Flygplats. I mitten av 90- talet lades flygplatsen som ett dotterbolag till NIAB (Nyköpings Industrihus AB) som ägdes av Nyköpings Kommun - flygplatsen döptes då till Skavsta Flygplats AB såldes 5

12 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - flygplatsen till brittiska TBI och 1999 ändrades namnet till Stockholm Skavsta Flygplats såldes TBI koncernen till spanska ACDL. Om ett försök till indelning i olika verksamheter eller branscher görs så representerar dessa 36 företag 10 olika verksamhetsområden eller branscher, se figur 4. För denna indelning har företagens registrerade SNI- koder använts. Med hjälp av SNI- kodens specifika nummerkombination har vi grupperat företagen och namnsatt de olika grupperna (verksamhetsområdena). Genom att använda t ex SNI- kodning kan en viss verksamhet kopplas till varje företag och därmed skapas grupper av företag. I vissa fall tenderar SNIkodningen dock bli lite väl trubbig, speciellt gäller detta på mer övergripande nivå där t ex Transport kan inkludera undergrupper som har helt olika affärslogiker. Starka drivkrafter och stödjande aktörer Utifrån intervjuer med samhällsaktörer och personer i näringslivet har vi identifierat fyra starka drivkrafter som påverkat Skavstas utveckling; Ryanair och Övriga flygbolag, Ägarna och flygplatsledningen, Samhällsaktörer samt Näringslivet i Nyköping Ryanair och övriga flygbolag En majoritet av dem som vi har talat med menar att Ryanair har satt Skavsta på kartan. Skavsta var först i Sverige med lågprisflyg (10 år sedan start), vilket har revolutionerat flygbranschen och påverkat prisbilden på flyg i Sverige. Ryanair har påverkat Skavstas utveckling och under de senaste åren har årsresenärerna ökat från 0,4 miljoner till 1,9 miljoner 3 och 2006 var 88 % av passagerarna Ryanairresenärer 4. Ryanair meddelade i april 2007 att de kommer att lägga ner tre flyglinjer från Skavsta på grund av bristande lönsamhet. Linjerna som läggs ned är till Bryssel i Belgien, Kaunas i Litauen och till Gdansk i Polen. Samtidigt öppnar Ryanair trafik på tre nya linjer. De nya linjerna kommer att gå till Venedig, Sardinien och Marseille. ( ). Under de senaste åren har Ryanair kontinuerligt vuxit, se figur 3 nedan. Figur 3. Ryanair i miljoner resenärer under perioden (Källa: 3 Siv Johansson, VD, ONYX Näringslivsutveckling AB, Dot Gade, Flygplatschef Stockholm Skavsta Airport AB,

13 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - Förutom Ryanair finns det andra lågprisflyg och charterflyg. Dessa flygbolag är Wizz Air, Fritidsresor, Ving/My Travel och Vildanden. Det finns även företag med fokus på flygfrakt såsom Avitrans Nordic AB och NTD Air Cargo. Enligt ett uträknat branschtal ska var miljonte resenär generera 1000 jobb, detta verkar dock ej gälla vid lågprisflyg 5. Detta kan bero på att företagen inte vet om lågprisföretagen kommer att finnas kvar, vilket innebär att det finns en viss osäkerhet bland företagare. Samtidigt som Ryanair har inneburit att företag etablerar sig på Skavsta finns det andra företag på Skavsta som menar att allt hänger på Ryanair och att de uppfattar det som en risk. Här råder dock delade meningar, en del menar att Ryanair inte kommer att flytta då de har byggt upp ett nav på Skavsta medan andra tror att om Ryanair kommer att flytta kommer ett nytt lågprisflygbolag att flytta dit och ta över Ryanairs roll. Ägarna och Flygplatsledningen 2005 bytte Skavsta flygplats ägare från TBI till ACDL (Airport Concession Development Ltd). ACDL äger 90,1 % av flygplatsen och övriga procent äger kommunen. Kommunen ansvarar bland annat för vatten och el till flygplatsen. ACDL består i sin tur till 90 % av Abertis infraestructuras S. A och 10 % av Aena Internacional. Samhällsaktörer Kommunens och Regionförbundet Sörmlands relation till ACDL är av högsta betydelse för att kunna utveckla Skavsta i samma riktning. Den tidigare kommunstyrelsen hade bra relationer till ägarna. Politikerna har även en påverkan då de måste stötta Skavstas utveckling. Idag upplevs det av en del att företagarna och politiker drar åt olika håll, för att utveckla Skavsta krävs det att alla drar åt samma håll. Näringslivet i Nyköping Handeln och besöksnäringen i Nyköping har ökat, vilket av vissa anses bero på Skavstas tillväxt och ökningen av resenärer. Butiker, hotell och taxibolag märker att de berörs av Skavstas utveckling och de blir därmed mer intresserade av utvecklingen. Röster ute på Skavsta menar dock att näringslivet måste ta för sig mer. Visualisering av företag och verksamheter Skavsta-regionen För att få en nulägesbild av vilka verksamheter som finns på Skavsta har vi valt att visualisera detta i ett sk klusterträd. Observera att klusterträd är ett sätt att avbilda en förtätning av företag, kompetenser eller en geografisk avgränsning av en region. Avbilden blir ingen absolut sanning, men fungerar som ett sätt att beskriva en förtätning av organisationer. Klusterträdet består av ett antal olika grenar som ska symbolisera olika branscher. På grenarna sitter att antal löv som symboliserar olika företag. Trädets rötter påvisar de drivkrafter som påverkar trädets förankring eller framtida utveckling, ibland söker man här efter klustermotorn, dvs en dominerande aktör eller organisation. 5 Siv Johansson, VD, ONYX Näringslivsutveckling AB,

14 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - På Skavsta identifierar vi idag verksamhet inom följande branscher ; Fastighets, Bygg, Service och Uthyrning, Försvars, Stödtjänster för luftfart, Service tillverkning av luftfartyg, Transport, Utbildning, Partihandel och Övrigt, se figur 4. Observera att grenar och företags storlek i figuren inte är i proportion till deras faktiska storlek. Det vi ser är att de olika grenarna spretar åt alla håll, allt från Partihandel till Service tillverkning av luftfartyg. Vissa grenar består av endast ett företag, t.ex. Fastighetsverksamhet medan Service och Uthyrnings- grenen består av elva företag. Den största branschen är Stödtjänster till luftfart som har 231 anställda. Näst största branschen är Försvarsverksamheten med 106 anställda. Andra branscher är mycket små, t.ex. Byggverksamhet med 5 anställda. Grenen som har haft många nyetableringar under de senaste fyra åren är Service och uthyrning, där en majoritet av företagen har flyttat till Skavsta under denna period. I övrigt är den senaste etableringen Priority Aero Maintenance och då under Många företag flyttade till Skavsta i början av 80-talet då flygplatsen bildades, medan Byggverksamhetsgrenen växte fram år 2003/2004. Omsättningsutvecklingen är svår att kommentera, då många företag inte får lämna ut dessa uppgifter eller att personerna vi pratat med inte vet hur stor omsättningen har varit. 8

15 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - SAAB Aerotech Priority Aero Helicraft AB Maintenance Service & Avitrans Nordic tillverkning Sysselsätter: 80 st NTD Air Cargo Luft Transport Sysselsätter: 75 st Land EMA Transportteknik Utbildning Sysselsätter: 25 st Flygteknik av luftfartyg Luftfartsverket Stockholm Skavsta Flygplats Stödtjänster till luftfart Sysselsätter: 231 st Gränspolisen Kustbevakningen Försvar Frivilliga flygkåren Sysselsätter: 106 st Fripps Carwash Sixt Hertz Statoil Europacar Avis Forex Alpha Retail Gate Zero Service & Uthyrning KlaraGo Sysselsätter:74 st Sodexho Matronic Magnab- Eurostat Lars Melins Lundbergs Produkter Partihandel Sysselsätter: 58 st Byggverksamhet Sysselsätter: 5 st Ståls Håltagning Medam AB NTF X-Svets Nyköpings fallskärmsklubb Övrigt Sysselsätter:7 st F11 Museum MJ Musik Skavsta Fastighetsverksamhet Sysselsätter: 0 st Skanska Flygbolag Ryanair + övriga bolag Samhällsaktörer Näringslivet i Nyköping ACDL & Flygplatsledningen Figur 4. Visualisering av Skavsta-regionen Utökad Skavsta-region baserad på befintliga värdekedjor En intressant diskussion som förts inom projektgruppen har varit frågan om att via de redan etablerade företagen i Skavsta-regionen identifiera alternativa verksamheter i företagens värdekedjor. Det kan handla om att finna eller etablera en alternativ leverantör/resurs till ett företag, dvs en leverantör som kan finnas geografiskt mer nära än den nuvarande. Figur 5 nedan visar detta. Ambitionen är att via en kartläggning av företagens värdekedjor identifiera 9

16 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - vilka Leverantörerna är för att därefter försöka finna, eller matcha, dessa med alternativa leverantörer/resurser (kan ev benämnas tvillingar ). Nyköping/Sörmland Skavsta-regionen Slutkund Slutkund Leverantör A Företag Alternativ leverantör/resurs Figur 5. Hypotetisk bild över förändring i värdekedjelogik Vad kan då en bild av värdekedjorna ge? Inledningsvis bör noteras att denna typ av företagsnära resonemang och logiker är av strategisk karaktär för företagen, vilket också tydligt avspeglas i intresset av att ge respons. Det ligger nära tillhands att t o m säga att det finns ett starkt ointresse av att föra denna typ av dialog. En försiktigare tolkning av bristen på intresse är att det helt enkelt inte finns tydliga Leverantör A i värdekedjan. Exempelvis ser vissa serviceföretag sig själva som både resurs och utförare, vilket är högst rimligt. Ambitionen med att kartlägga värdekedjor till och från Skavsta-regionen är dock i sak intressant och bör rimligen fördjupas ytterligare, t ex med utökade sekundärdataanalyser. I bilaga återfinns en schematisk bild över de studerade värdekedjorna. En analys av respondenternas svar kring sina värdekedjor visar dels att det finns huvudflöden i företagens värdekedjor där slutkund antingen är flygplatsen som sådan, dels där flygplatsen är en plattform för att nå vidare ut till slutkund. Vidare är det svårt att identifiera några tydliga tvillingar i de studerade fallen. Varje företag agerar utifrån sin logik där de dominerande leverantörerna varierar från agenter och återförsäljare över i stort sett hela Europa till redan lokala leverantörer, se figur 6. De inflöden som kan identifieras utifrån de värdekedjor som kunnat åskådliggöras är i huvudsak produkter från olika grossistled. När det gäller slutkunden så ser vi att i några fall är slutkunden serviceaktörer inom Skavsta (exv Gate Zero och KlaraGo), i några andra fall är slutkunden tydligt belägen utanför regionen (exv Magnab-Eurostat och Priority Aero Maintenance), 10

17 - Verksamheter på Skavsta en nulägesbild - Nyköping/Sörmland Skavsta-regionen Slutkund Slutkund Leverantör A Grossist/Återförsäljare Företag Figur 6. Huvuddrag i värdekedjelogik Det som är av intresse här är att man kan se att närheten till en flygplats (här: Skavsta) är en viktig del i större värdesystem. Flygplats ses som en betydande plattform för affärsverksamheten, t ex som hub för omlastning och vidare transporter eller som utgångsposition för serviceverksamhet. Att se på värdekedjor kan därmed ge mer information att attrahera verksamheter med liknande affärslogiker, dvs där logistik, transporter, omlastning, stora varuflöden, hög servicenivå (24-service) är delar i affärsmodellen. Det ligger nära tillhands att fundera vidare över utvecklingen och kommunikation av konkurrensfördelen logistiknav. Det är även rimligt att anta att ett utvecklat logistiknav kan attrahera grossister/återförsäljare till regionen. Uppsummering kring första huvudfrågan Om vi summerar intrycken kring den första huvudfrågan; Hur ser den flygplatsrelaterade verksamheten ut idag?. Undersökningen visar att det idag finns totalt 36 olika företag på Skavsta. Dessa företag sysselsätter tillsammans drygt 660 personer. De 36 företagen representerar 10 olika verksamhetsområden/branscher. De olika verksamhetsområden/branscher skiljer sig mycket åt - allt från Partihandel till Service och tillverkning av luftfartyg. Vissa branscher består av endast ett företag, t.ex. Fastighetsverksamhet medan Service och Uthyrnings- grenen består av elva företag. Den största branschen är Stödtjänster till luftfart som har 231 anställda. Näst största bransch är Försvarsverksamheten med 106 anställda. Några branscher är mycket små, t.ex. Byggverksamhet med 5 anställda. Det går att identifiera Skavstaföretagens dominerande leverantörer och slutkunder, även om det rekommenderas ytterligare arbeten kring detta. Det finns huvudflöden där affärsmodellerna använder närvaron till Skavsta på olika sätt. Den gemensamma nämnaren är logistik/transport, dvs en närhet ett sk logistknav. 11

18 - Förutsättningar för utveckling - Förutsättningar för utveckling Vi fortsätter här med den andra huvudfrågeställningen: Vilka är förutsättningarna för att Skavsta-regionen ska utvecklas? Förutsättningar för att behålla samt etablera verksamhet Företagen på Skavsta samt samhällsaktörer och personer i näringslivet har till stora delar samma uppfattning om hur förbättra förutsättningarna för att behålla befintliga företag och hur få företag att etablera sig på Skavsta. Utifrån respondenternas åsikter kan fyra förbättringsområden identifieras. Grundläggande samt stödjande förutsättningar För det första kretsar det mesta om att öka antalet destinationer och antalet flygbolag, vilket i sin tur kommer att innebära att antalet resenärer ökar. Ungefär hälften av företagen på Skavsta är mycket beroende av flygresenärerna som kunder och det finns idag en oro hos ett fåtal företag att det är för stort fokus på Ryanair som flygbolag. Det finns även andra flygbolag som är och kommer att vara viktiga. Här handlar det om transport av gods. Infrastrukturen på och kring Skavsta För det andra handlar det om infrastrukturen på och kring Skavsta. Det finns en samstämmig bild av behovet av och tillgång till anpassade lokaler och markområden för byggnation. Här tenderar diskussionen fokusera på att säkerställa att det finns lokaler att tillgå eller mark för företag som väljer att bygga själv. Anledningen till att det endast skett ett fåtal nya företagsetableringar kan bero på dålig tillgång på yta. En del företag har efterfrågat att finnas på Skavsta, till exempel har ett flertal bilverkstäder velat etablera sig på Skavsta, men tyvärr har ingen mark eller passande lokal funnits. En del menar att det inte finns tillgänglig mark och framför allt inga små tomter att erbjuda företag. Från mer än ett håll har det framkommit att det finns en osäkerhet kring markfrågan. Skall marken kring Skavsta användas till företagsetableringar eller kan dessa etableringar begränsa en expansion av Skavsta flygplats? Under våra intervjuer har det även dykt upp frågor angående var ska järnvägen gå/stationen ligga och var den nya infartsvägen ska byggas? Dessa frågor styr vilka byggnader som eventuellt ska renoveras samt var och om det ska byggas nya lokaler. Eftersom det inte finns något definitivt beslut på dessa två frågor vet man ej idag vilka lägen som kommer att bli A-lägen respektive B-lägen? Det lyfts även röster om att även rusta upp befintliga lokaler, en tredjedel av företagarna på Skavsta menar att de efterfrågar större och bättre lokaler. Det finns en del förfallna byggnader på företagsparken i Skavsta, men dessa byggnader behöver renoveras och investeras i för att företag ska kunna/vilja flytta dit 6. En annan person vi intervjuat menar att 6 Dot Gade Flygplatschef Stockholm Skavsta Airport AB 12

19 - Förutsättningar för utveckling - om något företag i dag skulle besluta sig för att flytta till Skavsta skulle de vara tvungna att bygga själva, men om det fanns ett fastighetsbolag som tillhanda höll detta på Skavsta skulle företag kunna lockas dit. Förutom mark och lokaler framkommer förslag på t ex utökande av antalet restauranger på Skavsta (hälften av företagen på Skavsta efterfrågar fler lunchrestauranger). Kommunikationen och infrastrukturen till och från Skavsta För det tredje betonar flertalet kommunikationen och infrastrukturen till och från Skavsta. Här kan två delspår identifieras. För det första är det generella åsikter om kommunikation till och från Skavsta (främst dagpendlande till och från arbetsplatsen). Vägarna, genomfarterna och infarterna bör förbättras och bli större. Om vägarna förbättras, ökar pendlingsmöjligheter och förutsättningarna för att kunna rekrytera personal till Skavsta ökar. Något företag anser att dagens infart är för liten och att det är trångt om man har stora bilar/lastbilar. Exempel på citat: Vägen mellan Nyköping och Katrineholm där många pendlar borde vara bättre. Om vägen vore bättre kunde fler tänka sig att pendla - vilket i slutänden kunde underlätta vid rekrytering av personal.. En respondent menar att det idag bara finns en anonym linjebuss som går sträckan Skavsta - Nyköping. För det andra är det åsikter om att tydligare koppla samman olika former av resande. Respondenterna ser gärna en förbättring mellan tåg- och flygresande, dvs att koppla samman eller tydliggöra olika former av resande. Det exempel som lyfts fram är att förenkla för resande att åka tåg till Nyköping och enkelt vidare till Skavsta och vice versa, t ex med en station vid Skavsta. Information om och marknadsföring av Skavsta Som ett fjärde förbättringsområde lyfts information om och marknadsföring av Skavsta upp. Ungefär hälften av de intervjuade hävdar att det finns ingenting som gör att människor vill arbeta på Skavsta. De menar att Skavsta måste bli mer intressant och framför allt mer publikt för att kunna attrahera företag. Området har potential, då det rör sig mycket människor på Skavsta, men i dagsläget är det något som fattas. Andra menar att det mesta finns på plats och det som krävs är marknadsföring av området. Exempelvis menar ett antal av respondenterna att om Skavsta syns i media skapar detta bra förutsättningar för företagen på Skavsta, då fler företag får upp ögonen för Skavsta som en möjlig etableringsplats. Även möjligheten att rekrytera personal anses öka om arbetsplatsen Skavsta exponeras ytterligare. Nya verksamheter som kan driva utvecklingen En betydelsefull del i en utveckling av Skavsta-regionen är att utgå från den dagens verksamhet men att lyfta blicken framåt. Vi valde att låta företagen fundera kring dels vad som skulle få den egna verksamheten att expandera, dels vad som skulle få Skavsta att expandera. Den första frågeställningen bygger på tanken om organisk tillväxt medan den andra bygger på att det finns verksamhet, om den fanns på Skavsta, skulle komplettera eller stimulera tillväxten. Förutom företagens syn har även samma frågeställning besvarats av den grupp som här benämns som Samhällsaktörers och personer i näringslivet. 13

20 - Förutsättningar för utveckling - Utifrån Företagens egen expansion Om vi börjar med den första frågan kring företagens egen bild av sin utveckling så ser vi att hälften av företagarna svarar att de inte finns något särskilt företag eller verksamhet som skulle påverka deras utveckling. De menar att de har det som de behöver. Exempel på citat: är; Inga särskilda företag. eller Vi har det vi har behöver.. Hur ska man då tolka detta? Det kan finna flera tolkningar. En är att de företag som finns på Skavsta är förhållandevis små och inte skulle kunna hantera en expansion. En annan tolkning är att flera av företagen som finns på Skavsta är inom service/tjänste- sektorn och därmed inte enkelt ser att de återfinns i ett värdesystem där andra aktörer skulle stärka deras position (eventuella konkurrenter?). En ytterligare tolkning är att många av företagen helt enkelt inte hanterar denna typ av strategiska diskussioner. Det går att identifiera ytterligare andra grupperingar av svarande. Det vi noterar är att dessa grupper är små i förhållande till gruppen ovan ( De nöjda ). En grupp är de företag som ser nyttan av en större kritisk massa av företag, dvs det spelar ingen roll vilken typ av verksamhet bara det kommer företag till Skavsta. Några företagare preciserar sina behov i termer av: mer serviceinrättningar, större kiosk, utökad service på bensinmacken etc. En ytterligare gruppering är mer precis i sina tankar och menar att det som kan påverka deras utveckling är att det kommer fler flygbolag till Skavsta och att antalet resenärer ökar, dvs att deras marknadsplattform expanderar. Två citat om detta; Vi är bara beroende av flygresenärer samt Flera flygbolag (olika bolag) skulle kunna ge oss mer kunder. Ser vi på vilka dessa företag är så har de en tydlig koppling till det som har med flygtransportlogik och då persontransporter. Utifrån Skavsta-regionens expansion När det gäller den andra frågeställningen kring verksamhet som saknas för att Skavsta som region ska expandera, dvs den aningen större och mer utmanande frågeställningen, så är detta en fråga som engagerar företagen (så även övriga intressenter). Ett stort antal tankar och uppslag har framkommit. I dessa uppslag går det att identifiera några grupperingar. Den första gruppen, som motsvarar en fjärdedel av de svaren, har en tydlig koppling till en expansion kopplad till den dominerande marknadsplattformen, dvs till fler flygbolag som nyttjar Skavsta. Vi noterar här att med flygbolag avses både fler frakt- och transportflygbolag, även om det senare dominerar idag. En andra gruppering lyfter fram utökad service- och supportrelaterad verksamhet kopplad till den existerande flygverksamheten. Flera respondenter menar att det är den kompletterande flygplatsverksamheten som behövs. Exempelvis har följande verksamheter nämnt; restauranger, catering, växelkontor, bensinmackar, biluthyrning, bussverksamhet och andra företag som servar flygplatsen. En tredje gruppering är hotellverksamhet. En intressant expansion är etablering av hotellverksamhet för att underlätta för resande vid in- och utflygning. En ytterligare utveckling av innehållet i hotellverksamheten är att även innefatta konferensmöjligheter. Någon av respondenterna utvecklar sina tankar i termer av skapande av mötesplats för 14