Serviceprodukter 2015

Transkript

1 Serviceprodukter 2015 Med i livet

2 2 Innehåll Om Kårkulla samkommun Idag består verksamheten av 4 Hur får man service från Kårkulla samkommun 5 Brukaren i fokus - processbeskrivning 6 Det socialpedagogiska arbetssättet 7 Familj och Barn Omsorgsbyråtjänster 8 Socialkuratorns tjänster 8 Pedagogens tjänster 9 Talterapeuttjänster 9 Psykologtjänster 10 Morgonvård/eftermiddagsvård 10 Korttidsvård/avlastning 0-16 år 10 Familjevård 11 Autismhandledning 11 Ungdomsåren Omsorgsbyråtjänster 12 Korttidsvård / avlastning 13 Internatboende 13 Boendeträning 13 Hemmadag 13 Tillfällig tilläggsresurs 13 Autismhandledning 13 Stödjande verksamhet och personlig assistans 14 Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service 14 Ungdomsverkstad Troja 15 Arbete med stöd 15 Utlokaliserad verksamhet 15 Sid

3 3 Sid Vuxen ålder Omsorgsbyråtjänster 16 Korttidsvård/avlastning 17 Autismhandledning 17 Stödboende 18 Lägenhetsboende 18 Hemmadag 18 Gruppboende 19 Stödpersonverksamhet och personlig assistans 20 Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service 21 Arbete med stöd 21 Utlokaliserad verksamhet 21 Arbetsklinikverksamhet 22 Seniorverksamhet Boendeservice för åldrande personer 24 Autismhandledning 24 Korttidsvård 24 Specialinsatser Institutionsvård 26 EUC-verksamhet 26 Undersökning 27 Rehabilitering 30 Missbrukarvård Bilagor Kategorier Produktpriser 2015 Kårkulla samkommun Kårkullavägen 142, Kirjala Tfn Grafisk planering och ombrytning: Malin Johansson Fotografier: Kårkullas fotoarkiv

4 4 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN Vi vill att alla ska ha möjlighet att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra människor. Kårkulla samkommun erbjuder erbjuder service för personer med utvecklingsstörning. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. Fullmäktige har högsta beslutanderätten med en mandatperiod på fyra år. Antalet ledamöter väljs enligt antalet svenskspråkiga invån- Samkommunen har ca 100 verksamhetspunkter i hela Svenskfinland och ca anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca brukare och har ett befolkningsunderlag om personer. KUND Kårkullas målsättning är att erbjuda service av god kvalitet, som tillfredsställer brukarens, kundens och personalens behov. Vi strävar till att erbjuda kontinuerlig individ- och familjecentrerad habilitering och service som stöder utveckling och samhällsdeltagande. BRUKARE Med brukare avser vi den person som erhåller service av Kårkulla samkommun. Med kund avser vi kommuner eller de som köper tjänster av Kårkulla samkommun. Idag består verksamheten av: Boende Familjevård Handledning, rådgivning, medicinskverksamhet Undersökning Rehabilitering Missbrukarvård Dagverksamhet Institutionsvård Korttidsvård Arbetsklinik Arbete enligt socialvårdslagen

5 5 Hur får man service från Kårkulla samkommun? Omsorgsbyråerna utgör inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens behov. Då det gäller tjänster av arbetskliniken, placering i arbete med stöd, service enligt socialvårdslagen eller missbrukarvård kontaktas respektive verksamhetsenhet. För varje person som får service enligt lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett omsorgsprogram. Omsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och hans eller hennes företrädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med omsorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomiska förpliktelser som programmet medför. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kårkulla samkommun har därtill valt att uppgöra individuella planer för internt bruk.

6 6 Brukaren i fokus Brukarens servicebehov DELAKTIGHET Utgångspunkten för samkommunens människosyn och all serviceproduktion är delaktighet. Delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definierar sina behov och att verksamheten tillfredsställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en person med funktionsnedsättning är en normal del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv osv. som alla andra kommuninvånare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens behov och att personen är delaktig i att utforma denna service.

7 7 Det socialpedagogiska arbetssättet och grunder för service och beslut Det socialpedagogiska arbetssättet Det socialpedagogiska arbetssättet syftar till att med handlingsinriktade socialpedagogiska metoder lära brukaren att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv, så att han med ökad självständighet blir mera delaktig i sitt eget liv. Till personalens roll hör socialpedagogiskt att stöda brukaren att föra sin talan ( advocacy ), ge honom möjlighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera honom och bana väg för en så jämlik och ändamålsenlig integrering i samhället som möjligt. Grunder för service och beslut Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Socialvårdslag (710/1982) Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999) Lag om personuppgifter (523/1999) Förvaltningslag (434/2003) Kommunallag (365/1995) Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lag om missbrukarvård (41/1986) Familjevårdarlagen (312/1992) Barnskyddslagen (417/2007) Behovet av stöd? TOTALT LÄTT STORT MÅTTLIGT

8 8 FAMILJ OCH BARN Barnet och barnets näromgivning kan få pedagogisk handledning redan från babyåldern. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Omsorgsbyråtjänster Som första kontakt till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Ekenäs, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Vid behov anlitas expertoch utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, -terapeut och -kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan på- börjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet. Socialkuratorns tjänster Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/ familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare korttidsvård, boende och arbete. Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som brukaren blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgsprogrammen och anhåller om betalningsförbindelser.

9 9 Rådgivning och stöd: Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socioekonomiska frågor, kommunernas servicestruktur och serviceformer för personer med utvecklingsstörning. Socialkuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialkuratorn denna process och stöder brukare och anhöriga. Individuell planering: Den individuella planen (IP-planen) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtida förändringar framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. IP-planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens servicehelhet. Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn eller vuxna som är i behov av familjevård söker socialkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning. Pedagogen besöker barnet i barnets naturliga omgivning (hem/daghem/skola) enligt barnets och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat. Insatsernas frekvens bestäms i omsorgs pro grammet. Talterapeuttjänster Talterapeuten (och ledande terapeuten) ansvarar för utveckling av språk och kommunikation hos brukare i alla åldrar. Talterapeuten besöker brukaren i brukarens närmiljö (hem/daghem/skola/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet görs med hjälp av logopediskt kartläggnings- och bedömningsmaterial (tester), iakttagelser och intervjuer. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete. Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) borde regelbundet uppföljas av en talterapeut. Antalet besök kan variera mellan 1-6 gg/år beroende av behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogisk handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur bäst stödja barnets utveckling. Gällande skolbarn, unga och vuxna ges insatser vid behov. Pedagogens tjänster Pedagogens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet för barnet i vardagen. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är tidig stimulering, språk och kommunikation. Barnet och barnets näromgivning kan få pedagogisk handledning redan från babyåldern. Då är tyngdpunkten på tidig stimulering. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har börjat dagis/skola kan pedagogen hjälpa personalen att hitta för enskilda barn passande former i stödjande av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter. Pedagogen stöder familjerna vid övergångsskeden som dagisstart, skolstart och så vidare.

10 10 FAMILJ OCH BARN Psykologtjänster Enskilda brukare erbjuds psykologsamtal, psykologiska testningar, bedömningar, utredningar och uppföljning av psykiskt status. För brukarens familj och anhöriga finns möjlighet till psykologsamtal, konsultationer och krisarbete. Enhetspersonal både inom och utom organisationen erbjuds konsultationer, handledning, psykiskt stöd, nätverksarbete och utbildningsinsatser. Psykologerna deltar i bedömning av brukares vårdbehov i ett livsperspektiv, gör rekommendationer och utlåtanden. Morgonvård // eftermiddagsvård Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till personer som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet.,, För enskilda brukare erbjuds psykologsamtal, psykologiska testningar, bedömningar, utredningar och uppföljning av psykiskt status. För brukarens familj och anhöriga finns möjlighet till psykologsamtal, konsultationer och krisarbete. Korttidsvård Korttidsvård / avlastning / avlastning år år Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende.

11 11 Familjevård Familjevård omfattar vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relationer, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/ ). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård. Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets individuella egenskaper, utveckling och behov. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bla. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader. Fortgående familjevård En placering i fortgående familjevård är det primära alternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabilitet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter. För äldre personer kompletteras familjevården med dagverksamhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet. Tillfällig familjevård Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn. Autismhandledning Målet med autismhandledningen är att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Tillsammans med brukaren och dennes omgivning skapar autismhandledaren ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren. Detta förebygger även problem skapande bete ende. Till autismhandledarens arbetsuppgifter hör att handleda personer (barn, unga, vuxna) med autismspektrumtillstånd (AST). Autismhandledaren konsulterar även personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd). Fortgående och Tillfällig familjevård

12 12 UNGDOMSÅREN UNGDOM Omsorgsbyråtjänster Som första kontakt till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Ekenäs, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Vid behov anlitas expertoch utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, -terapeut och -kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet. * Läs mer om det mångprofessionella teamet på omsorgsbyråerna på sidorna 8-10.

13 13 Korttidsvård / avlastning Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Hemmadag Hemmadag är benämning för de vardagar det erbjuds boendestöd dagtid för de personer som bor i grupphem eller bostadsgrupp och under perioden brukarna har semester från daglig verksamhet. Verksamheten i hemmen utformas så att alla personer har en meningsfylld dag. Tillfällig tilläggsresurs Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden. Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader. Internatboende Internatboende är en boendeform som stöder självständighetsprocessen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samarbete med skola och hemkommun. Boendeträning Boendeträningens målsättning är att kartlägga brukarens önskemål och färdigheter inför valet av permanent boendeform. Boendeträning sker i samarbete med hela familjen. Boendeträning ges till personer i alla åldrar och som i sitt omsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. Boendeträning ges vid enheter för korttidsvård. Autismhandledning Målet med autismhandledningen är att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Tillsammans med brukaren och dennes omgivning skapar autismhandledaren ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren. Detta förebygger även problem skapande bete ende. Till autismhandledarens arbetsuppgifter hör att handleda personer (barn, unga, vuxna) med autismspektrumtillstånd (AST). Autismhandledaren konsulterar även personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

14 14 UNGDOMSÅREN Stödpersonverksamhet (inom spec.omsorgen) Stödjande verksamhet/stödperson Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverksamhet eller till personer som bor hemma. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Stödpersonsverksamheten kan ske i personens eget hem, speciellt då det gäller barn som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. TROJA Personlig Personlig assistans assistans (enl. handikappservicelagen) (enl. handikappservicelagen) Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Verksamheten kräver betalningsförbindelse av kommunen. Arbetslivsorienterandeservice Verksamheten består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårdslagen 27, krävs betalningsförbindelse från hemkommunen. Person med utvecklingsstörning och/eller annan funktionsnedsättning som behöver arbetslivsorienterande service med stöd av samkommunens handledare. Kårkulla samkommuns dag och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper som kallas Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen.

15 15 Ungdomsverkstad Troja Troja finns i Åbo och riktar sig till ungdomar år, men alla är välkomna oberoende av ålder eller modersmål. Det kan vara någon som avbrutit studierna, som inte kommit in på någon utbildning, som inte riktigt vet vad hon eller han vill göra i framtiden eller nåon som är arbetslös. I Troja finns verkstad, kök, datasal, vardagsrum samt ett vitt rum för ljusterapi. I verkstaden hålls olika workshops, i köket tillverkas lunch för 30 personer dagligen. Utlokaliserad verksamhet Utlokaliserad verksamhet, även benämnt öppet arbete, innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsättningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handledning till servicetagaren och arbetsplatsen. Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verksamhet på samkommunens verksamhets enhet. Utlokaliserad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd. Arbete med stöd Arbete med stöd Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år, ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall enligt den individuella kategorin. Livsorienterande service Syfte för Livsorienterande service (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikationsoch andra hjälpmedel. Verksamheten är bunden till en enhet. LO ger service till personer med grav utvecklingsstörning och till multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionshinder. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälpoch stödbehov samt regelbunden vägledning. Läs om transporter och måltider på sid 21.

16 16 VUXEN ÅLDER Omsorgsbyråtjänster Som första kontakt till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som finns belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Ekenäs, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för personer med utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkommunen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till bedömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenheten eller i skolan. Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Vid behov anlitas expertoch utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandledare, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, -terapeut och -kurator. Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Omsorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet. * Läs mer om det mångprofessionella teamet på omsorgsbyråerna på sidorna 8-10.

17 17 Korttidsvård / avlastning Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Autismhandledning Målet med autismhandledningen är att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Tillsammans med brukaren och dennes omgivning skapar autismhandledaren ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren. Detta förebygger även problem skapande bete ende. Till autismhandledarens arbetsuppgifter hör att handleda personer (barn, unga, vuxna) med autismspektrumtillstånd (AST). Autismhandledaren konsulterar även personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

18 18 VUXEN ÅLDER För personer som behöver tillsyn/stöd/hjälp/omsorg i sitt hem kan man välja mellan att bo tillsammans med andra personer i gruppboende eller i lägenhet intill andra personer med liknande behov. Hemmet kan vara i ett höghus, radhus eller egnahemshus och kan vara belägen i stan eller på landet. Boendestödet utformas utgående från individuella behov, dock så att brukarens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande. Stödboende Lägenhetsboende (s.k. bostadsgrupp) Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Boendestödet är påförhand planerat utgående från individuella behov och personalen kommer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet till kontakt vid akuta behov enligt överenskommelse. Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordas inom boendeverksamheten, och personer som bor inom stödboende har möjlighet att delta. En bostadgrupp består av flera lägenheter 5-10 som ofta är kopplade till varandra med ett gemensamt utrymme. Bostadsgrupperna är belägna i radhus, i höghus eller intill grupphem, detta varierar något från region till region. I bostadsgruppen finns det personal då hyresgästerna är hemma. Hyresgästerna får boendestöd utgående från individuella behov och uppgjord överenskommelse varje dag eller flera gånger under dagen. Hyresgästen hyr sin lägenhet och står för alla utgifter i anslutning till sitt hushåll. Hemmadag Hemmadag Hemmadag är benämning för de vardagar det erbjuds boendestöd dagtid för de personer som bor i grupphem eller bostadsgrupp och under perioden brukarna har semester från daglig verksamhet. Verksamheten i hemmen utformas så att alla personer har en meningsfylld dag.

19 19,, Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende.,, Gruppboende (s.k. grupphem) Ett gruppboende består av 3-7personer. Alla hyresgäster har egna sovrum, ofta med egen toalett och duschmöjlighet medan allmänna utrymmen som vardagsrum, kök, bastu, hall och förrådsutrymmen är gemensamma. I gruppboendet finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, d.v.s. kvällar, nätter och veckoslut. Vardagen vid grupphemmen planeras utgående från hyresgästernas individuella stödbehov gällande vardagliga sysslor, kommunikation, sociala relationer. Det finns också möjlighet till omfattande omsorg och omvårdnad ifall hyresgästen har sådant behov. En bostadgrupp består av flera lägenheter 5-10 som ofta är kopplade till varandra med ett gemensamt utrymme.,, Ett gruppboende består av 3-7personer. I gruppboendet finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, d.v.s. kvällar, nätter och veckoslut.

20 20 VUXEN ÅLDER Stödpersonverksamhet (inom spec.omsorgen) Stödjande verksamhet/stödperson Verksamheten riktar sig till personer inom boendeverksamhet eller till personer som bor hemma. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Stödpersonsverksamheten kan ske i personens eget hem, speciellt då det gäller barn som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda. STÖDPERSON- VERKSAMHET Personlig assistans (enl. handikappservicelagen) Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. PERSONLIG- ASSISTANS Kårkulla samkommuns dag och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper som kallas Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande service (LO). Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen. Såväl ALO som LO servicen riktar sig till personer med utvecklingsstörning, multihandikapp, autismspektrumstörningar samt andra funktionsnedsättningar med motsvarande behov av service. Servicen ordnas utgående från personens behov och önskemål, vilka framgår av en individuell plan. I praktiken kan servicen ges på ett fast verksamhetsställe eller vid företag och arbetsplatser i form av Arbete med stöd eller utlokaliserad arbetsverksamhet.

21 21 Arbetslivsorienterandeservice service Verksamheten består av tillverkning och produktion av egna varor och tjänster samt underleverantörsarbeten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårdslagen 27, krävs fortsättningsvis betalningsförbindelse från hemkommunen. Arbete Arbete med med stöd stöd Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servicehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och anpassning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nätverk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Arbetspraktik för personer under 25 år, ungdomsgarantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, försäkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkommunen. I övriga fall enligt den individuella kategorin. Utlokaliserad Utlokaliserad (öppen) verksamhet verksamhet Utlokaliserad verksamhet, även benämnt öppet arbete, innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsättningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handledning till servicetagaren och arbetsplatsen. Arbetsveckans och dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verksamhet på samkommunens verksamhets enhet. Utlokaliserad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd. Utlokaliserad verksamhet ordnas för personer som yrkesmässigt och socialt klarar av att utföra uppgifter med stöd av samkommunens handledare och den arbetsledning som ges på arbetsplatsen. Livsorienterande Livsorienterande service service Syfte för Livsorienterande service (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommunikationsoch andra hjälpmedel. Verksamheten är bunden till en enhet. LO ger service till personer med grav utvecklingsstörning, åldrande personer med utvecklingsstörning, samt till multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionshinder. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden vägledning och tillsyn. TRANSPORTER OCH MÅLTIDER Nödvändiga persontransporter mellan bostad och verksamhetsområde ingår I ALO och LO. Brukare som erhåller service enligt socialvårdslagen 27d, betalar dock själv för sina arbetsresor. I första hand stöds brukarna till motion och till att självständigt röra sig. Mot avgift erbjuds en varm måltid per dag.

22 22 VUXEN ÅLDER ARBETSKLINIK- VERKSAMHET Arbetskliniken i Jakobstad är en tvåspråkig enhet för yrkesinriktad rehabilitering som sedan 1989 erbjuder olika serviceformer i avsikt att stödja klienters inträde eller återgång i arbetslivet. Servicen produceras enligt anbudsförfarande för Folkpensionsanstalten, arbets- och näringsbyråer, samt försäkrings- och pensionsbolag, därtill kan service enligt avtal produceras för kommuner och andra köpare. Samarbetspartners: Pension- och andra försäkringsbolag Inledande kartläggning, arbetsprövning, arbetsträning, plan för återgång i arbetslivet, service för säkerställande av yrkesval, arbetslivsorienterad resursutredning, arbetstränarservice, psykologisk undersökning, läkarundersökning, arbetsfysioterapeutundersökning.

23 23 Arbets- och näringsbyråer Arbetstränarservice baserad på metoden arbete med stöd (Jakobstadsnejden), bedömning av arbetsförmågan (Österbottens Te-central). Kommuner (andra köpare) Främst arbetstränarservice enligt metoden arbete Främst arbetstränarservice enligt metoden arbete med stöd, men även de andra serviceformerna kan köpas om behov finns.

24 24 SENIORVERKSAMHET Boendeservice för för åldrande personer Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens seniorhem. Åldrande personer har möjlighet att bli s.k. deltidspensionärer enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till pensionär. Seniorhemmens service är vårdande och stödjande för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga. Seniorverksamhet i hemmet handlar om aktivering, sinnestimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. Seniorverksamhet ordnas dagtid. Genom att se de individuella behoven skapas innehållet i verksamheten. Autismhandledning Målet med autismhandledningen är att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Tillsammans med brukaren och dennes omgivning skapar autismhandledaren ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren. Detta förebygger även problem skapande bete ende. Till autismhandledarens arbetsuppgifter hör att handleda personer (barn, unga, vuxna) med autismspektrumtillstånd (AST). Autismhandledaren konsulterar även personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åldringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

25 25 Seniorernas verksamhet handlar om...,,...aktivering och SINNESSTIMULERING individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll....vårdande och STÖDJANDE service för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga. Korttidsvård Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttidsvård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

26 26 SPECIALINSATSER Institutionsvård EUC-verksamhet Vid Vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets principbeslut år Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution. Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. De dagar brukaren får specialinsatser debiteras enligt rehabiliteringsavgift. I servicen ingår fullt uppehälle. Individuella avgifter, enligt rehabiliterings- eller krisvårdsavgift, uppgörs för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande. Samkommunens Expert- och utvecklingscenter består av två huvudlinjer; en utvecklingslinje och en klinisk linje. Produkterna är olika konsulterings-, utbildnings- och handledningsinsatser, undersökningar och specifika kliniska habiliterande och rehabiliterande insatser. Samkommunen erbjuder också externa föreläsningar av våra experter och vissa föreläsningar är även öppna för utomstående deltagare. Utvecklingslinjen består av utvecklare för kvalitet, boende, arbets- och dagverksamheten samt utvecklare av familjevården. Den kliniska linjen består av experter (läkare, ledande psykolog, ledande terapeut, ledande kurator, fysioterapeut, pedagogisk handledare, musikterapeut, talterapeut). EUC har till sitt förfogande en undersökningsavdelning med sex platser och en rehabiliteringsenhet med sex platser och fyra lägenheter för boendeträning. Utrymmena är handikappanpassade och inkvarteringen sker i eget rum med dusch och toalett. Vården präglas av småskalighet, kontinuitet och strukturerat dagsprogram.

27 27 UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka - 2 månader. REHABILITERING En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersöknings- eller krisperiod. Undersökning En undersökningsperiod inleds med en helhetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka - 2 månader. Planeringen kan inledas redan före ankomsten. Vistelseperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkarundersökning. En individuell vårdplan uppgörs. Somatiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorieundersökningar, bildundersökningar, inklusive ultraljudsundersökningar av inre organ och hjärtat, datortomografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare. Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, pedagogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhygienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vårdjournal. Kliniskt teammöte hålls varje vecka. Sammanfattning, epikris och eventuella intyg och rehabiliteringsplan skickas enligt överenskommelse. Uppföljning sker i hemregionen eller alternativt på undersökningsavdelningen och vid behov hålls uppföljningsmöten. Undersökningen kan övergå i en rehabiliteringsperiod. Rehabilitering Rehabilitering En rehabiliteringsperiod kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersökningseller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshantering. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer.

28 28 SPECIALINSATSER...fortsättning rehabilitering...fortsättning rehabilitering Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin rehabilitering som innehåller både kortsiktiga och långsiktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Perioden utförs i aktivt samarbete med brukarens sociala nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funktionshinder innebär. Därtill ges hjälp till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälpmedel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel. Dagverksamhet utgör en viktig del av undersökningsoch rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabiliteringsarbetet. Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd. Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt samarbete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabiliterande vård. Krisvården innebär ofta utökade personalresurser och dagliga expertinsatser. Dagverksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat dagsprogram där de ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkande socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdigheter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv. Krisvård Krisvård erbjuds för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1-6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla tillbudsstående medel utan att personens akuta situation har kunnat lösas.

29 29 VAR FINNS VI? Undersökningsavdelningen är belägen i en naturskön och lugn omgivning i anslutning till Kår kulla samkommuns administration och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Avståndet är 10 km till Pargas centrum och 15 km till Åbo. REMISS OCH FINANSIERING Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliteringsperiod kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala omsorgsbyråer. Dygns avgiften täcker alla kostnader samt resorna till och från Pargas. Brukaren betalar en dygnsavgift för uppehälle (Lag om klientavgifter inom social- och hälsovård).

30 30 SPECIALINSATSER Missbrukarvård Pixnekliniken är den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkig service för personer med främst alkoholproblem i Finland. Kliniken betjänar både män och kvinnor och det finns sammanlagt 12 platser. Pixneklinken finns i Malax i Österbotten. Behandlingen sker kognitivt med föreläsningar och information, dels med gruppsamtal enligt anpassad tolvstegsmodell och dels med individuella samtal och sociala insatser. Kårkulla samkommun erbjuder även missbrukarvård vid Raseborgs stads avvänjningsenhet för missbrukare. Målsättningen är att avbryta personens bruk av rusmedel samt att skapa en möjlighet för fysisk, psykisk och social rehabilitering. Sedan 1994 har samkommunen erbjudit kommunerna möjlighet att köpa svenskspråkig anstaltsvård för sina missbrukare genom att kommunen erlägger en årsavgift baserad på antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Kommunerna som inte erlägger en årsavgift har möjlighet att använda Pixnekliniken via betalningsförbindelse. Pixneklinken erbjuder även eftervård i form av: uppföljningsveckoslut/vecka eftervårdssamtal pixnekamratförening rf. PIXNEKLINIKEN är den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkiga missbrukare en möjlighet till anstaltsvård på modersmålet i Finland. Kliniken betjänar både män och kvinnor.

31 31 KÅRKULLA SAMKOMMUN Kårkullavägen 142, Kirjala Tfn (växel, öppen 9-15) /MJ karkulla.fi