Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2004"

Transkript

1 Individ- och familjeomsorg Lägesrapport 2004

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser med mera som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälsooch sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN: Artikelnr: Omslag: Fhebe Hjälm Tryck: Ekonomi-Print, Stockholm, februari 2005

3 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Förord Socialstyrelsen presenterar i år, för tredje året i följd, rapporter om tillståndet och utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen, handikappomsorgen samt vården och omsorgen om de äldre. Rapporterna tas fram på uppdrag av regeringen och ska inriktas på väsentliga förändringar i verksamheterna under det gångna året. Åren 2003 och 2004 publicerades också en rapport om hälso- och sjukvård och tandvård samt en om hälsa och sociala förhållanden. Dessa rapporter ersätts i år av de mer omfattande rapporterna Folkhälsorapport 2005, som publiceras under våren, samt Hälso- och sjukvårdsrapport, som publiceras under hösten. Denna rapport handlar om läget inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Rapporten utgår från nationella mål och strategier, beskriver hur de sociala problemen och IFO:s insatser har utvecklats och sätter när så är möjligt resultaten i relation till målen. I ett avslutande kapitel diskuteras några av utvecklingstendenserna. Bland annat diskuteras vilka konsekvenserna blir av att IFO arbetar med allt fler klientgrupper, att insatser allt oftare ges utan föregående utredning och biståndsbeslut, och att de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva individ- och familjeomsorg varierar stort över landet. Rapporten bygger på underlag från Eva Ambesjö, Kjerstin Bergman, Eva Bergström, Eva Elfver- Lindström, Elis Envall, Roger Holmberg, Berith Josefsson, Ulf Malmström, Hans Mattsson, Annika Remeaus, Kristina Stig, Carina Sundqvist, Ann-Britt Thulin och Maria Öman. Per Arne Håkansson och Per Svante Landelius har sammanställt rapporten. Alla är medarbetare på Socialstyrelsens socialtjänstavdelning. Det är Socialstyrelsens förhoppning att årets rapporter ska kunna ge underlag för omvärldsanalys och ge en snabb orientering om tillståndet och utvecklingen inom respektive område. Rapporterna vänder sig i första hand till politiker och andra beslutsfattare på central och lokal nivå. Andra viktiga målgrupper är anställda i socialtjänsten, liksom brukarorganisationer och andra intresserade. Kjell Asplund Generaldirektör 3

4

5 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Uppgifter, resurser och organisering...9 Mer än en halv miljon människor har årligen kontakt med IFO...9 Ökade krav på samordning och samorganisering...9 Många kommuner satsar på kvalitetsarbete, men mycket återstår att göra...10 Mycket av det sociala arbetet görs av frivilliga organisationer och enskilda...11 IFO:s andel av kommunernas socialtjänstkostnader...11 Ekonomiskt bistånd...17 Nationella mål och strategier...17 Behovsutveckling...18 Insatser läge och trend...23 Resultat och måluppfyllelse...24 Barn och ungdom...25 Nationella mål och strategier...25 Barns och ungdomars behov...25 Utredningar och insatser...28 Kunskapsutveckling projektet BBIC...34 Samverkan...34 Personal och kompetens...35 Kostnader...35 Resultat och måluppfyllelse...36 Familjerätt och familjerådgivning...38 Familjerätt...38 Familjerådgivning...39 Vuxna missbrukare...41 Nationella mål och strategier...41 Behovsutveckling...41 Insatser läge och trend...43 Resultat och måluppfyllelse...46 Hemlöshet...49 Många olika orsaker...49 Flest hemlösa i storstäderna...49 Nya initiativ från regeringen...50 Bristande samverkan mellan olika aktörer...50 Våld i nära relationer...51 Ökat våld och ökad anmälningsbenägenhet...51 Särskilda grupper uppmärksammas...52 Stor ideell stödverksamhet...52 Positiv utveckling av socialtjänstens stöd

6 INNEHÅLL Prostitution och människohandel...54 Prostitution...54 Människohandel...55 Diskussion...56 Nya klientgrupper ställer ökade krav på resurser, kompetens och metodutveckling...56 Vilka blir konsekvenserna av att allt fler insatser ges utan biståndsprövning?...56 Vilka är konsekvenserna för personer som lever på ekonomiskt bistånd under lång tid?...57 Vad innebär skillnader i kommunernas kostnader för IFO:s kvalitet?...57 Vilka förutsättningar finns för samverkan och samgående?...58 Referenser

7 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Sammanfattning Kommunernas kostnader för hela individ- och familjeomsorgen (IFO) i fasta priser var i stort sett oförändrade År 2003 uppgick de till 26,2 miljarder kronor. IFO:s kostnadsandel av hela socialtjänstens kostnader var 18,4 procent. Under 2003 upphandlades 35 procent av verksamheten främst från företag, men även föreningar och stiftelser. Antalet personer som får ekonomiskt bistånd fortsätter att minska, men i något långsammare takt än under År 2003 betalade kommunerna ut miljoner kronor i ekonomiskt bistånd till knappt hushåll eller drygt personer. Det innebär att 5,9 procent av samtliga hushåll respektive 4,7 procent av befolkningen någon gång under året fick ekonomiskt bistånd. Målet att halvera antalet socialbidragstagare till 2004 bedöms inte ha nåtts. Jämfört med målet är minskningen 26 procent i stället för 50 procent. Under andra och tredje kvartalet 2004 ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd för första gången sedan Det är inte möjligt att nu, utifrån tillgänglig statistik, ta ställning till om det är ett trendbrott. Många människor som får ekonomiskt bistånd är sjuka och arbetslösa men saknar rätt till arbetslöshetsersättning eller sjukpenning. I stället för rehabilitering får de ofta enbart ekonomiskt bistånd under långa perioder. Alltmer av barn- och ungdomsvårdens resurser går till ungdomar. Det gäller såväl öppenvård som dygnsvård. Antalet barn och ungdomar som fick öppenvårdsinsats vid mätpunkten den 1 november 2003 var Det var vanligast med öppenvårdsinsats i åldersgruppen år. Antalet som fått öppenvårdsinsats någon gång under året har ökat. Det gäller framför allt strukturerade öppenvårdsprogram. Nästan barn och ungdomar var placerade i heldygnsvård den 1 november 2003, varav i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB). Antalet som varit placerade någon gång under året har ökat i åldersgruppen år. Vårdtiderna vid placering har blivit något kortare under senare år. Socialtjänstens insatser tenderar att omfatta nya grupper av barn och ungdomar, vars familjer inte har uppenbara sociala problem. Det kan till exempel röra sig om barn och ungdomar med psykiska eller neuropsykiatriska problem, där insatser från barnoch ungdomspsykiatrin och skolan inte räcker till. Det kan även vara konfliktfyllda vårdnads- och umgängestvister, andra allvarliga relationsproblem inom familjen och hedersrelaterat våld. Stöd- och behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer ges i högre grad utan föregående utred- 7

8 SAMMANFATTNING ning och biståndsprövning. Det är ett medvetet förhållningssätt för att nå familjerna i ett tidigare skede och för att öka samverkan med andra verksamheter. Från 1986 har antalet familjerådgivningsärenden mer än fördubblats, från cirka till Antalet ärenden per invånare år varierar kraftig mellan länen. Från drygt 3 ärenden i Kronobergs län till nästan 9 ärenden i Norrbottens län. Antalet barn som var föremål för samarbetssamtal 2003 var ; en ökning med cirka 50 procent sedan Antalet personer med missbruksproblem som fått bistånd har i stort sett legat på samma nivå Vid mätpunkten den 1 november 2003 fick cirka personer med missbruksproblem bistånd i form av behandling, boende eller annat stöd. Antalet missbrukare som fått bistånd i form av öppenvård och boende har ökat, medan antalet i heldygnsvård i form av frivillig institutionsvård, familjehemsvård och tvångsvård legat stilla. För dem som varit inskrivna i frivillig institutionsvård och familjehemsvård har däremot vårdtiderna blivit längre sedan Målet att nå alla narkotikamissbrukare och erbjuda dem hjälp och vid behov vård mot sitt missbruk har inte kunnat uppfyllas. Kommunernas kostnader för missbrukarvården har ökat med 9,5 procent i fasta priser mellan 2002 och Ökningen kan till mer än hälften hänföras till bistånd för boende. Detta kan vara ett trendbrott, då det sedan mitten av 1990-talet fram till 2002 skett en allmän minskning av resurserna för missbrukarvården, samtidigt som det tunga missbruket har ökat. Den senaste kartläggningen av hemlösheten 1999 visade att det fanns hemlösa i Sverige. En tredjedel av samtliga hemlösa fanns i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunala undersökningar under 2004 i dessa städer visar att mer än barn berörs av hemlöshet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som har utsatts för våld har utvecklats i positiv riktning under senare år, enligt både länsstyrelsernas och Socialstyrelsens bedömning. Det hindrar inte att arbetet behöver utvecklas ytterligare. Det blir allt vanligare att familjerätt och familjerådgivning möter familjer där våld förekommer. Socialstyrelsens senaste kartläggning tyder på att gatuprostitutionen fortfarande är mindre omfattande än innan sexköpslagen infördes Internet har blivit en ny plats för prostitutionskontakter. Det verkar emellertid ha mindre med lagen att göra än med den nya informationstekniken. Genom att utlänningar som blivit offer för människohandel eller andra brott numera kan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd, har socialtjänsten fått ansvar för att ge dem stöd, hjälp och vård. 8

9 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Uppgifter, resurser och organisering Mer än en halv miljon människor har årligen kontakt med IFO Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) har till uppgift att i olika former stödja, hjälpa och skydda utsatta grupper i samhället. Det gäller individuellt inriktade insatser, exempelvis till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala problem och personer som utsätts för våld i nära relationer. Insatserna kan till exempel gälla råd, stöd och motivation, vård och behandling, ekonomiskt bistånd, ekonomisk rådgivning, familjerätt och familjerådgivning. Vissa insatser kan ges utan samtycke från den enskilda människan, med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Mer än en halv miljon människor har årligen kontakt med IFO. Merparten av insatserna går till människor med ekonomiska problem. År 2003 beviljades närmare hushåll ekonomiskt bistånd under en eller flera månader under året. Dessa hushåll bestod av personer. Den 1 november 2003 fick omkring barn och unga vård utanför det egna hemmet eller insatser i öppna former. Samma dag fick knappt vuxna med missbruksproblem och vuxna med andra psykiska och sociala problem vård eller annan insats genom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Familjerätten genomförde 2003 samarbetssamtal som rörde barn, medverkade till mer än bindande avtal om vårdnad, boende och umgänge mellan föräldrar, och gjorde närmare adoptionsutredningar. Den kommunala familjerådgivningen hade cirka ärenden. Ökade krav på samordning och samorganisering Enligt socialtjänstlagen (SoL) har kommunen det yttersta ansvaret för att människor som bor i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunens ansvar kvarstår även om andra huvudmän inte tar sitt sektorsansvar. Det finns därför starka skäl för kommunen att verka för samordning mellan olika myndigheter och vårdgivare. Det gäller alla delar av individ- och familjeomsorgen: ekonomiskt bistånd, missbrukarvård, barnoch ungdomsvård med flera. De senaste åren har också staten genom olika lagändringar underlättat för organisationer att gå samman och skärpt kraven på samverkan. Sedan 2003 har lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vårdoch omsorgsområdet och lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting tillkommit. I socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har skyldigheten att samverka om barn som far illa förstärkts. I rapporten Tänk långsiktigt! (Skolverket m.fl., 2004) konstateras att samverkan och ett socialt investeringstänkande kan bidra till att samhällets resurser används effektivare. Rapporten ger också exempel på hur man i en prioriteringsdiskussion kan väga kostnader för tidiga generella insatser mot kostnader för senare selektiva insatser. I ett av exemplen konstateras att om ett enda fall av missbruk under vuxenlivet kan förebyggas kan man för samma kostnad ge minst barns föräldrar föräldrautbildning. 9

10 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING För att få en grov uppfattning om förekomsten av gränsöverskridande organisering frågade Socialstyrelsen under 2004 ett statistiskt urval kommuner och stadsdelar om de anser att individ- och familjeomsorgen utmärker sig genom fungerande samarbetsformer över professionsgränser, sektorsgränser, kommungränser eller genom att erbjuda flexibla tjänster utifrån ett service- och medborgarperspektiv. 1 Drygt hälften av de tillfrågade ansåg att de utmärkte sig i minst ett avseende. En skattning på riksnivå visar att omkring en tredjedel av alla kommuner utmärker sig genom fungerande samarbetsformer över professionsgränser, ungefär en fjärdedel över sektorsgränser och omkring en femtedel över kommungränser. Av svaren från urvalskommunerna förefaller sådana gränsöverskridande samarbetsformer vara vanligast för verksamheter inriktade på barn och ungdomar. Bland exemplen nämns familjecentral, heldagsskola, gemensam organisation för IFO, elevhälsa och övrig elevvård (i några fall även fritid), gemensam ledaroch handledarutbildning med barn- och utbildningsförvaltning samt ett metodiskt nätverksarbete mellan organisationer, professionella och enskildas nätverk. Många exempel ges också på gränsöverskridande samverkan inom området försörjning. Ekonomiskt bistånd organiseras till exempel i en avdelning tillsammans med arbetsmarknads- och rehabiliteringsåtgärder (ibland ingår även integrationsverksamhet i en sådan avdelning). Man uppger också ett väletablerat samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa och sjukvård eller med skola och arbetsmarknadsenhet. Ett fåtal kommuner anger exempel från missbrukarvården, till exempel beroendecentrum tillsammans med landstinget eller möjligheter för missbrukare att få vård utan biståndsprövning. Exemplen på kommunövergripande samarbetsformer handlar om gemensam FoU-enhet och andra fleråriga samarbetsavtal som reglerar medverkan och resurser, gemensamma tjänster som socialjour och jourhemsfamiljer, gemensamma utvecklingsprojekt och utbildning samt administrativt samarbete. Den kommunala familjerådgivningen är ytterligare ett exempel på verksamhet där det är vanligt med samverkan mellan kommuner (Socialstyrelsen, 2004a). Många kommuner satsar på kvalitetsarbete, men mycket återstår att göra Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet. Socialnämndens uppgifter ska utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd om kvalitetssystem inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg (SOSFS 2000:15). Enligt de allmänna råden bör det finnas ändamålsenliga kvalitetssystem där varje kommun bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Syftet med kvalitetssystemen är att säkerställa att socialtjänstens insatser är av god kvalitet. Det innebär bland annat att den enskilda människan ska känna att hon bemöts med respekt och att insatserna är utformade efter hans eller hennes behov. Insatserna ska också utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskilda människans och gruppens egna resurser. Under 2004 följde Socialstyrelsen upp de allmänna råden. Preliminära resultat av uppföljningen visar att man i många kommuner arbetar med att förbättra kvaliteten, men att det återstår mycket att göra. Närmare 70 procent av landets kommuner har sedan 2000 erbjudit personal och chefer grundläggande utbildning i hur man kan arbeta för att förbättra kvaliteten inom IFO. Omkring 80 procent av kommunerna uppger att de har rutiner och metoder för att fånga upp synpunkter och klagomål från klienterna. I 75 procent av kommunerna pågår organiserat arbete med att kartlägga olika arbetsprocesser. Uppföljningen visar också att hälften av alla kommuner anser att personalen inte får fortlöpande kompetensutveckling i tillräcklig utsträckning. En över- 1 Denna tilläggsfråga ingick i Socialstyrelsens enkätuppföljning i augusti 2004 av allmänna råd om kvalitetssystem inom IFO. 10

11 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING vägande del av kommunerna saknar dessutom rutiner för att utvärdera nya klientrelaterade metoder. Ungefär en tredjedel av kommunerna erbjöd tjänster utifrån ett service- eller medborgarperspektiv. Som exempel på detta nämner några kommuner att de skiljt myndighetsutövning från service och att de erbjuder service, råd, stöd och i vissa fall även mer omfattande behandling utan biståndsbeslut, om klienten vill det och om det inte föreligger något behov av utredning. Ytterligare några kommuner säger att man är på väg i denna riktning. Mycket av det sociala arbetet görs av frivilliga organisationer och enskilda Insatser från frivilliga organisationer och enskilda är viktiga för den enskilda människans välfärd. Omkring en halv miljon människor beräknas åtminstone någon gång under ett år få hjälp och stöd från en socialt inriktad frivilligorganisation, av antingen anställda eller oavlönade frivilliga. Till detta kommer alla insatser från anhöriga och andra närstående. Inom delar av IFO är insatser från någon frivillig organisation av betydelse för att den enskilda människan ska få den hjälp och det stöd hon behöver. Det kan gälla såväl ungdomar, missbrukare, flyktingar, misshandlade kvinnor och hemlösa, som hiv-smittade och aids-sjuka. Frivilliga och ideella organisationer komplement Socialtjänstlagen stadgar (3 kap. 4 SoL) att socialnämndens insatser vid behov utformas och genomförs i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Kommunen kan också sluta avtal med någon annan om att utföra uppgifter inom socialtjänsten. Staffan Johansson, forskare vid Göteborgs universitet, har undersökt hur kommunerna ser på sociala ideella organisationer (Socialstyrelsen, 2002a). Han fann att en klar majoritet av kommunerna uppgav att samverkan med ideella organisationer hade ökat under 1990-talet. Fyra av fem kommuner ansåg också att samverkan kommer att öka framöver. De allra flesta som tillfrågades (82 procent) ansåg att organisationernas viktigaste uppgift var att komplettera den offentliga sektorn. Många (47 procent) anser att uppgiften som alternativ i ett konkurrensförhållande är antingen viktigast eller näst viktigast. Var tredje svarande ansåg att uppgiften att upptäcka och identifiera behov var mycket viktig. Nästan var fjärde kommunföreträdare ansåg att de ideella organisationernas viktigaste eller näst viktigaste uppgift var att vara ersättare. Sociala insatser inom frivilliga och ideella organisationer I en totalundersökning från 1993 av svenska organisationer som gör direkta sociala insatser beräknades personer vara aktiva och ha gjort någon form av direkt social insats inom sin organisation. Därtill kom närmare anställda i organisationer som utförde motsvarande arbete (SOU 2001:52). Så gott som alla organisationer har stödverksamhet av något slag. Det kan gälla öppethusaktiviteter, insatser med stödpersoner och uppsökande verksamhet. Därutöver bedriver en majoritet av organisationerna biståndsverksamhet, till exempel rättshjälp eller ekonomiska bidrag. Närmare hälften av organisationerna ger omsorg vid behandlingshem och erbjuder eftervårdsverksamhet. Mycket frivilligt arbete utanför organisationerna Befolkningsundersökningar 1992, 1996 och 1999 visar omfattande informella stöd- och hjälpinsatser vid sidan om organisations- och föreningslivet. År 1999 beräknades cirka 30 procent av befolkningen i åldern år regelbundet göra en sådan insats med i genomsnitt 12 timmar i månaden. Andelen har ökat något sedan Merparten av insatserna ges till äldre anhöriga, men även andra grupper kommer i fråga (SOU 2001:52). IFO:s andel av kommunernas socialtjänstkostnader Kommunernas kostnader för hela IFO i fasta priser har i stort sett varit oförändrade År 2003 uppgick kostnaderna till 26,2 miljarder kronor. IFO:s andel av socialtjänstens kostnader var 18,4 procent. 11

12 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING 82 % Socialtjänst 18 % IFO 37 % 40 % 17 % 6% Barn- och ungdomsvård Missbrukarvård för vuxna Övrig vuxenvård Ekonomiskt bistånd Figur 1. Individ- och familjeomsorgens andel av socialtjänstens kostnader och dess kostnadsfördelning Källa: Statistiska centralbyrån, Kommunernas bokslut I tabell 1 redovisas kostnadsutvecklingen i 2003 års prisnivå för de olika verksamhetsområdena. Tabellen visar att kommunernas kostnader för hela IFO varit i stort sett oförändrade under den senaste femårsperioden. Kostnaderna 2003 jämfört med 1999 har ökat för vård av barn- och ungdom, för vården av vuxna missbrukare och för övrig vuxenvård. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minskade under samma period med 23 procent eller 2,9 miljarder kronor. Stor andel köpt verksamhet Individ- och familjeomsorgen köpte under 2003 verksamhet för 6 miljarder kronor, en ökning med 35 procent från Med köpt verksamhet avses kostnader Tabell 1. Kostnader* och förändring i procent för socialtjänsten totalt med specifikation av kostnader för individ- och familjeomsorgen Fastprisberäkning i 2003 års priser (miljoner kronor). Verksamhet/år Förändring Miljoner kr Procent Socialtjänsten totalt ,3 Individ- och familjeomsorg totalt ,9 Missbrukarvård för vuxna totalt ,8 Institutionsvård för vuxna missbrukare ,8 Familjehemsvård för vuxna missbrukare ,7 Öppna insatser för vuxna missbrukare ,2 därav bistånd som avser boende ,7 individuellt behovsprövad öppen vård ,1 övriga öppna insatser ,0 Barn och ungdomsvård totalt ,5 Institutionsvård för barn och unga ,7 Familjehemsvård för barn och unga ,6 Öppna insatser för barn och unga ,2 därav individuell behovsprövad öppen vård ,4 övriga öppna insatser ,3 Övrig vuxenvård ,7 Ekonomiskt bistånd ,0 Familjerätt inklusive familjerådgivning ,9 * Kostnad = bruttokostnad interna intäkter försäljning till andra kommuner och landsting. Index: Statistiska centralbyrån: konsumtionsindex för social trygghet 2003 års priser, Statistiska centralbyråns konsumtionsindex för övrig social omsorg, 2003 års priser och Statistiska centralbyråns KPI-index i 2003 års priser. Källa: Statistiska centralbyrån, Kommunernas bokslut (RS) åren

13 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING Tabell 2. Köpt verksamhet inom IFO 2003 och kostnadsutveckling för köpt verksamhet inom IFO Totalt köpt Procent av Köp av föreningar/ Köp av företag, Kostnadsutveckling verksamhet verksamhetens stiftelser, procent av procent av av köpt verksamhet miljoner kr kostnad verksamhetens verksamhetens inom IFO, procent kostnad kostnad Missbrukarvård Barn och ungdomsvård Övrig individ- och familjeomsorg inklusive familjerätt* Summa köpt verksamhet * Exklusive ekonomiskt bistånd. Källa: Statistiska centralbyrån, Kommunernas bokslut för entreprenader där det finns avtal med en extern producent, köpt verksamhet från en annan kommun, landsting eller staten. I köpt verksamhet inräknas även köp genom avtal med extern producent grundat på pengeller checksystem. Jämfört med andra verksamhetsområden inom socialtjänsten har IFO en stor andel köpt verksamhet. Missbrukarvården och barn- och ungdomsvården köpte procentuellt mest verksamhet. I kronor räknat var köpen störst inom barn- och ungdomsvården. Av IFO:s totala kostnader var 22 procent ersättning till företag och 3 procent till stiftelser och föreningar som bedrivit verksamhet på uppdrag av kommunen. Stora skillnader mellan kommuner Kommunernas kostnader för individ- och familjeomsorg varierade 2003 mellan 463 och kronor per invånare (tabell 3 och figur 2). De lägsta kostnaderna per invånare finns till stor del i de norrländska kommunerna, medan de kommuner som har de högsta kostnaderna per invånare finns i storstäderna och i Mellansverige. Dessa skillnader beror bland annat på strukturella skillnader, till exempel demografiska och geografiska förutsättningar, och på kommunernas ambitionsnivå och effektivitet. För att se om skillnaderna beror på olika strukturella förhållanden, skillnader som kommunen har svårt att påverka, eller på andra förhållanden, har kommunernas redovisade kostnader jämförts med kommunens standardkostnad (tabell 3 och figur 3). Tabell 3. Kostnadsskillnader inom individ- och familjeomsorgen 2003 jämfört med standardkostnaden (kronor). Kostnadsskillnader Lägst 10:e Median 90:e Högst i individ- och percentilen* percentilen* familjeomsorg Redovisad kostnad, kr/invånare/år Standardkostnad, kr/invånare/år Skillnad i procent mellan redovisad kostnad och standardkostnad 59,6 26,1 0,7 32,7 127,0 *Percentiler är variabelvärden som delar in datamaterialet i hundra lika delar. Den 10:e percentilens värde betyder att 10 procent av observationerna ligger under detta variabelvärde och den 90:e percentilens variabelvärde betyder att 90 procent av observationerna ligger under variabelvärdet av den 90:e percentilen, det vill säga, 10 procent av observationerna ligger över variabelvärdet för den 90:e percentilen. Källa: Socialstyrelsen, Jämförelsetal för socialtjänsten 2003, tabell

14 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING kr/inv kr/inv kr/inv Uppgift saknas Figur 2. Redovisad kostnad för individ- och familjeomsorgen (kronor per invånare). Källa: Socialstyrelsen, Jämförelsetal för socialtjänsten 2003, tabell 9. Standardkostnaden för varje kommun har beräknats enligt regeringens förslag till nytt utjämningssystem (Regeringens proposition 2003/04:155) och ligger till grund för den preliminära kostnadsutjämningen mellan kommunerna för bidragsåret Kommunens standardkostnad är en beräknad kostnad utifrån att kommunen bedriver verksamhet på en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn tagen till kommunernas strukturella förhållanden. Det innebär att vissa kommuner kan ha en högre kostnad för IFO än andra kommuner, därför att deras strukturella förutsättningar kräver högre kostnader för en likvärdig biståndsnivå. Standardkostnaden för barnoch ungdomsvården baseras på folkmängd upp till invånare, antal barn till ensamstående föräldrar, antal barn med utländsk bakgrund och antalet lagförda ungdomar. För övriga verksamheter inom IFO beräknas en kommuns standardkostnad utifrån befolkningstäthet, antalet ensamstående kvinnor med barn, antal arbetssökande utan ersättning, antal flyktingar och antal övriga utländska medborgare samt antal män med låg inkomst. Av tabell 3 framgår att den högsta standardkostnaden är mer än fem gånger så stor som den lägsta. Det innebär att kommunerna har olika strukturella förutsätt- 14

15 UPPGIFTER, RESURSER OCH ORGANISERING Mycket högre kostnad än sin standardkostnad* (10 procent av landets kommuner) Mycket lägre kostnad än sin standardkostnad* (10 procent av landets kommuner) Övriga kommuner Uppgift saknas Figur 3. Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad. *Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om kommunen bedrev verksamheten på en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå, och med hänsyn tagen till de egna struktuella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Källa: Socialstyrelsen, Jämförelsetal för socialtjänsten 2003, tabell 21. ningar att bedriva IFO-verksamhet på en jämförbar nivå. Skillnaden mellan en kommuns redovisade kostnad och den beräknade standardkostnaden visar på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala utjämningssystemet. Detta under förutsättning att standardkostnaden speglar de strukturella förhållandena på ett korrekt sätt. En positiv skillnad innebär att kommunens kostnader är högre än vad som kan förklaras av den struktur standardkostnaden tar hänsyn till. En negativ skillnad visar det motsatta. Det finns en kommun som har en kostnad för IFO som är 127 procent högre än sin standardkostnad. Men det finns också en kommun som har 60 procent lägre kostnad än sin standardkostnad (tabell 3). Dessa skillnader kan bero på att kommunerna driver verksamheten med olika effektivitetsnivåer eller att de har en annan ambitions- och servicenivå än den genomsnittliga nivån för riket. Skillnaderna kan även bero på att de har kostnader som inte beaktas i standardkostnaden. Av tabell 4 på nästa sida framgår att skillnaden mellan redovisade kostnader och standardkostnader minskar väsentligt om man grupperar kommunerna efter kommunstorlek. De små kommunerna med en befolkning upp till 15

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Barns tillgång till IT

Barns tillgång till IT SOCIALFÖRVALTNINGEN AVD. FÖR STADSÖVERGR IPANDE SOCIALA FRÅGO R TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0144/2012 SID 1 (6) 2012-03-27 Handläggare: Malin Eriksson Telefon: 08-508 25 402 Till Socialnämnden Förvaltningens

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm.

Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, geografiskt i sex regioner med huvudkontor i Stockholm. Socialstyrelsens l tillsyn Socialstyrelsen tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet för funktionshindrade. Socialstyrelsens tillsynsavdelning är uppdelad Socialstyrelsens tillsynsavdelning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga: Regeringsbeslut II:2 2012-02-23 S2011/9837/FST (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012

Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012 Information: Statistikfrågor: Stina Björk tel. 075-247 36 16 Statistikfrågor: Andreas Petersson tel. 075-247 36 19 Ämnesfrågor:

Läs mer

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten

Kostnadsmått Öppna jämförelser av socialtjänsten Kostnadsmått 2012 Öppna jämförelser av socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget augusti 2016 Skåne län Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur enligt Konjunkturinstitutets

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m.

Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m. Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m. 1(8) Innehåll 1 Definitioner... 3 1.1 Hem för vård eller boende (HVB)... 3 1.2 Familjehem... 3 1.3

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

4 Barnfamiljers biståndstagande 1 Karin Mossler

4 Barnfamiljers biståndstagande 1 Karin Mossler 4 Barnfamiljers biståndstagande 1 Karin Mossler Rätten till ekonomiskt bistånd (tidigare benämnt socialbidrag) regleras i socialtjänstlagen och prövas i varje enskilt fall. Biståndet har dubbla syften.

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

INLEDNING TILL. Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1993 : tabellbilaga. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2012.

INLEDNING TILL. Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige 1993 : tabellbilaga. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2012. INLEDNING TILL Socialtjänsten och omsorgerna i Sverige. Stockholm : Socialstyrelsen, 1993-1999. 1993 utg. i samarbete med Statistiska centralbyrån. - 1993 med separat tabellbilaga. 1996 med titel: Social

Läs mer

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg 2016-02-29 Dnr 4.2.1-31217/2015 1(9) Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg Begreppen i detta dokument är resultatet från terminologiarbete i ett projekt om övergripande

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer