Sekretariatet Miranda Fredriksson LK/120831

Transkript

1 Sekretariatet Miranda Fredriksson LK/ Miljöredovisning 2011

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Sammanfattning och slutsatser Fortsatt minskad total klimatpåverkan Landstinget i Värmlands klimatpåverkan har totalt sett fortsatt att minska under Om utsläppskällorna studeras var för sig blir det tydligt att det fortfarande behövs insatser för att nå en halverad klimatpåverkan inom respektive område. Detta gäller framför allt det utsläpp av växthusgaser som härrör från lustgasanvändningen och tjänsteresor med egen bil (se figur 1). Ton koldioxidekvivalenter Figur 1. Landstingets utsläpp av växthusgaser 2007, 2010 och 2011 till följd av förbrukning av värmeoch elenergi, lustgasinköp samt tjänsteresor med bil. I jämförelse med basåret för det miljöpolitiska programmet har dock det totala utsläppet uttryckt i koldioxidekvivalenter minskat med 57 procent, från ton 2007 till ton Inköp av 100 procent ursprungsmärkt el under året utgör ensamt den största anledningen till minskningen (se figur 1). Förändrat avtal för elinköp, en i huvudsak administrativ åtgärd, är naturligtvis bra men bör dock inte kunna tas som intäkt för att avstå från andra mera konkreta och verksamhetsmässiga insatser. Landstingsfullmäktige har i Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning, en bilaga till landstingets miljöpolitiska program för åren , exempelvis angett att klimatpåverkan som härrör från lustgasanvändning ska minska med 50 procent genom installation av en reningsanläggning under Förutsättningar finns också för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor med egen bil, bland annat genom en förändrad möteskultur där telefon-, videosamt webbmöten är naturliga mötesformer.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan Grunden för Landstinget i Värmlands miljöarbete är de av Riksdagen beslutade miljökvalitets- och folkhälsomål. I det miljöpolitiska programmet för inriktas det interna miljöarbetet på att minska klimatpåverkan från landstingets verksamheter. Som övergripande och utmanande mål gäller att utsläppen av växthusgaser ska ha halverats till 2012 med 2007 som basår. Det interna miljöarbetet under perioden koncentrerar sig på tre viktiga och klimatpåverkande verksamheter: Fastighetsdrift Transporter Mat och måltider Miljöredovisningen under programtiden fokuserar på att redovisa ovannämnda områden med utgångspunkt från basåret Redovisningen följer också upp landstingets arbete med avfallshantering, läkemedels miljöeffekter samt miljöanpassad upphandling. I bilaga 1-9 presenteras de årliga redovisningarna från verksamheterna. Klimatkompensation och miljöåtgärder Från och med hösten 2009 till och med december 2011 klimatkompenserade landstinget egna tjänsteresor med bil och flyg. Detta innebar att kostnaden för att använda tjänstebil och att flyga höjdes med 5 respektive 15 procent. Syftet var att minska dessa tjänsteresor och i stället öka samåkningsfrekvensen, resande med kollektivtrafik samt genomförande av telefon-, video- och webbmöten. På årsbasis inbringade kompensationen knappt 1 Mkr. Intäkterna användes till åtgärder inom ramen för det miljöpolitiska programmet. Nedan ges exempel på åtgärder under 2011: Inköp av elcyklar och vanliga cyklar till Landstingshuset, CSK samt sjukhusen i Arvika och Torsby. Installation av två videokonferensanläggningar på CSK för vårdplanering och en på Torsby sjukhus för katastrofledningsgruppen samt övrig personal på sjukhuset. Installation av en luftpump för cyklar i samband med ombyggnationen vid CSK:s huvudentré. Databas för miljöuppföljning. Uppföljningsinstrument för tjänsteresor i Diveport. Genomförande av seminariet Varning för värmebölja! tillsammans med länsstyrelsen. Utrustning av källsorteringsmoduler i Landstingshuset.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Under hösten fanns det möjlighet att söka stimulansbidrag för miljöåtgärder inom landstinget inom ramen för den interna klimatkompenseringen. Fyra olika enheter utnyttjade tillfället och samtliga beviljades bidrag för sina åtgärder. Som exempel kan nämnas att Vuxenhabiliteringen ansökte om bidrag för inköp av elcyklar och enheten för upphandling och avtal ansökte om bidrag för utbildning i Ecodriving. Fastighetsdrift Uppvärmning och elanvändning Landstingsfastigheters klimatpåverkan som härrör från uppvärmning och elanvändning minskade avsevärt under Se figur 2. Endast ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köptes in under året. Samtidigt genomfördes ytterligare åtgärder för att optimera energianvändningen inom fastighetsbeståndet. I förhållande till energiförbrukning och lokalyta ser resultatet lite annorlunda ut. Värmeförbrukningen minskade markant jämfört med föregående år, från 85,0 till 60,1 KWh/kvm BRA(t). Elförbrukningen var i princip konstant på cirka 102 KWh/kvm BRA(t). Den minskade värmeförbrukningen kan härledas till den nya energicentralen på CSK samt de nya husen på sjukhusområdet som togs i bruk hösten Ton koldioxidekvivalenter Lustgas Uppvärmning El Figur 2. Koldioxidutsläpp till följd av landstingets förbrukning av värme- och elenergi samt lustgasinköp 2007, 2010 och Lustgas Landstingets klimatpåverkan när det gäller lustgas var högre under 2011 jämfört med 2010 (se figur 2). Den utsläppta mängden motsvarar inköpt mängd, varför det inte går att visa om den faktiska förbrukningen av lustgas förändrats. Anmärkningsvärt är ändå att klimatpåverkan från lustgasförbrukningen var cirka dubbelt så stor som den från värme- och elförbrukningen tillsammans.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) För att nå en halverad klimatpåverkan från lustgasanvändningen krävs installation av en lustgasdestruktionsanläggning. Enligt Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning, en bilaga till landstingets miljöpolitiska program för åren , ska en sådan anläggning installeras under Målet för programperioden är att klimatpåverkan som härrör från lustgasanvändning ska minska med 50 procent. Transporter Tjänsteresor Bil Landstinget totala transportsträcka för tjänsteresor med leasingbil och egen bil minskade åter under 2011 efter en ökning Sett över tiden är resbehovet relativt konstant. En allt större andel av transportsträckan utgörs emellertid av resor med egen bil. Se figur 3. Detta har troligen sin orsak i att antalet verksamhetsanknutna bilar minskat successivt. För att såväl resorna med egen bil som tjänstebil ska minska är en förändrad möteskultur inom landstinget avgörande. Resfria möten såsom telefon-, video- samt webbmöten behöver bli mer naturliga mötesformer Antal mil Egen bil Leasingbil Figur 3. Transportsträcka för landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2010 och Tjänsteresorna med bil genererade ett utsläpp på totalt 800 ton koldioxidekvivalenter under 2011, en liten minskning jämfört med föregående år (se figur 4). Hälften av utsläppet stod resorna med egen bil för.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) 1200 Ton koldioxidekvivalenter Egen bil Leasingbil Figur 4. Koldioxidutsläpp som härrör från landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2009 och Tåg, flyg och buss/taxi Tågresorna genererade även 2011 ett klimatavtryck på cirka 7 kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 3 liter bensin. Samma sträcka med bil skulle ha medfört ett utsläpp på så mycket som 640 ton koldioxid. Antalet resor med tåg samt den totala transportsträckan ökade något under 2011 jämfört med tidigare år. Se tabell 1. Tabell 1. Jämförelse över landstingets tågresor 2008, 2010 och TÅGRESOR Antal resor Kostnad (tusen kr) Sträcka (km) Emission CO2 (kg) 7,52 6,93 7,06 Variationen av antal flygresor mellan åren är betydande. En tydlig tendens är emellertid att den totala klimatpåverkan tycks minska för varje år. Se tabell 2. Tabell 2. Jämförelse över landstingets flygresor 2008, 2010 och FLYGRESOR Antal resor Kostnad (tusen kr) Sträcka (personkm) Emission CO2 (kg)

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Kostnaderna för buss och taxi minskade från cirka 670 tkr 2010 till cirka 600 tkr Sjukresor Landstingets totala kostnad för sjukresor med Resetjänsten Taxi och Servicelinjer, Jumbolans, Samres och privat bil var 2011 drygt 70 Mkr, cirka 10 Mkr högre än föregående år (se tabell 3). Detta främst till följd av ett försämrat avtal med Resetjänsten Taxi som trädde i kraft juli Kostnaden för taxiresorna ökade med 20 procent, från 41 Mkr 2010 till 50 Mkr Inga större förändringar kan urskiljas vid jämförelse mellan åren när det gäller transportsträcka och klimatpåverkan. Av den totala transportsträckan 2011 för ovan nämnda sjukresor, utgjorde resor med egen bil två tredjedelar och taxi en femtedel. Landstinget betalar också ut ersättning för sjukresa till de patienter som använt allmänna kommunikationer (tåg, buss och flyg inom samt utom länet), men sträckan och därmed klimatpåverkan för dessa resor kan tyvärr inte beräknas. Tabell 3. Sammanställning av sjukresornas ekonomiska och miljömässiga effekter 2008, 2010 och SJUKRESOR Kostnad (miljoner kr) 62,7 59,4 70,63 Total sträcka (mil) Emission CO2 (ton) Kg CO2/mil 2,04 2,06 2,13 Under 2011 fortsatte arbetet med att revidera reglerna för ekonomisk ersättning vid sjukresa i syfte att styra över resandet till Servicelinjerna samt kollektivtrafiken. De nya reglerna om ersättning för sjukresor började gälla från och med 1 januari Arbetsresor Landstinget i Värmland deltar tillsammans med Karlstads universitet och Hammarö kommun i projektet 2xKoll åren Projektet drivs av Värmlandstrafik och syftar till att förändra attityder kring resande med kollektivtrafik. Under våren påbörjades arbetet med att ta fram en aktivitetsplan för projektet samt en tidsplan. Där ingår bland annat en resvaneundersökning för de anställda under våren 2012 samt en testresenärsmånad (på kollektivtrafiken) senare samma år.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Mat och måltider Klimatsmart och ekologisk mat Landstingets kostverksamhet fortsatte under året sitt arbete med klimatsmarta livsmedel. Ett tydligt exempel på detta utgör det successivt ökade inköpet av ekologiska livsmedel. Landstingets inköpsandel av ekologiska livsmedel ökade från 14,5 procent 2010 till 21,9 procent 2011 (räknat i kronor), vilket motsvarar en ökning på 50 procent. Se figur 5 nedan. 25 Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) Figur 5. Andelen inköp av ekologiska livsmedel i landstinget 2008 (inkl. patienthotellet), 2010 och Inköpet avser endast produktion i egenregi. Antalet ekologiska produkter inom landstingets sortiment ökar ständigt. Inköpet fördelar sig huvudsakligen på fyra varugrupper. I figur 6 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom respektive varugrupp under sista kvartalet Av diagrammet kan utläsas att det ekologiska inköpet ökade inom varugrupperna fisk och mejeriprodukter, men minskade något i grupperna kaffe samt färska grönskaker, frukt och potatis. Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) Kaffe Fisk Mejeriprodukter Färska grönsaker, frukt och potatis Figur 6. Andelen inköp av ekologiska livsmedel inom de största varugrupperna för helåret 2011 (inkl. patienthotellet), jämfört med fjärde kvartalet 2010 och helåret Inköpet avser endast produktion i egenregi.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Under året påbörjades arbetet med en ny livsmedelsupphandling. I förfrågningsunderlaget ligger stort fokus på ekologiska och närproducerade livsmedel där det är möjligt. Det genomfördes också en informationsinsats i form av bordsinformation på restaurangerna Valhall och Solsidan med syfte att öka kunskapen om klimatsmart mat samt lyfta fram det arbete som genomförs inom landstinget för att öka andelen klimatsmarta måltider. Övriga arbetsområden Avfallshantering De miljönyckeltal som används för att följa utvecklingen av landstingets avfallshantering visar endast på marginella förändringar jämfört med föregående år. Jämfört med basåret 2007 har samtliga parametrar som mäts förbättrats. Se tabell 4. Tabell 4. Indikatortal som beskriver utvecklingen av landstingets avfallshantering ur ett miljöperspektiv 2007, 2010 och Andel sorterad mängd av totalmängd (%) Andel återvunnen mängd av totalmängd (%) Andel deponerad mängd av totalmängd (%) Andel förbränd mängd av totalmängd (%) Läkemedels miljöeffekter Landstinget i Värmland deltog aktivt i Landstingens nätverk för läkemedel och miljö under 2011, bland annat genom att ta fram ett gemensamt informationsblad och affisch riktad till användare av läkemedel med information om vilka överblivna läkemedel och läkemedelsrester som ska återlämnas till apoteket. Informationsmaterialet kommer att skickas till mottagningar inom Landstinget i Värmland och Hälsoval Värmland våren En handlingsplan, för hur Landstinget i Värmland ska arbeta med att minska sin miljöpåverkan från läkemedel, utarbetades under Handlingsplanen ingår som en bilaga till det miljöpolitiska programmet för åren Genomförda åtgärder samt resultat i förhållande till satta mål i handlingsplanen kommer från och med 2012 att rapporteras i miljöredovisningen. Miljöanpassad upphandling Hösten 2011 infördes ett nytt arbetssätt för att förbättra och förenkla processen med att ställa miljökrav i upphandlingar. Tanken är bland annat att i ökad utsträckning använda Miljöstyrningsrådets kriterier vid leverantörsdialog för att få en uppfattning om vilka kriterier - bas, avancerad eller spjutspetsnivå - som är lämpliga att ha med i upphandlingsunderlaget. En tydligare uppföljning av ställda miljökrav kommer också att genomföras.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Under året ställdes miljökrav vid upphandling av bland annat persondatorer och dataskärmar, inkontinenshjälpmedel, ljuskällor och AV-utrustning. Vid upphandlingarna användes Miljöstyrningsrådets kriterier som utgångspunkt. Övriga aktiviteter Aktiviteter inom energieffektivisering Landstinget får energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten sedan Stödet på 345 tkr betalas ut årligen till och med En strategi med olika åtgärder togs fram i början på WSP Group har fått i uppdrag av landstinget att bistå med hjälp att genomföra åtgärderna samt rapporteringen av det löpande arbetet till Energimyndigheten. Två av åtgärderna i strategin genomfördes/påbörjades under hösten: Åtgärden benämnd Metodik för miljöhänsyn vid projektering och upphandling i strategidokumentet är påbörjad men ej avslutad. Åtgärden är tänkt att omfatta flera steg där LCC-utveckling är en del. Åtgärden benämnd Programvara för fastighetsförvaltning i strategidokumentet har utförts. Såväl hantering av energiuppföljning och underhållsplanering kommer hädanefter att ske med samma system. Seminarium om klimatanpassning och värmeböljor Samtidigt som åtgärder genomförs för att minska landstingets klimatpåverkan behöver också verksamheten förbereda sig på och anpassas till ett förändrat klimat. Värmeböljor är ett väderfenomen som kommer innebära en stor belastning för sjukvården i framtiden. Hur ska vi klara en värmebölja i Värmland liknande dem vi sett i Europa de senaste åren? För att belysa effekterna av värmeböljor på människors hälsa samt behovet av beredskapsåtgärder inom kommun och landsting anordnade landstinget och länsstyrelsen ett seminarium Varning för värmebölja! i september. Seminariet samlade drygt sextio deltagare med representanter från länets kommuner, landsting, länsstyrelse, frivilligorganisationer, räddningstjänstförbund m.fl. Nationell miljökonferens Ett fyrtiotal deltagare från andra landsting och regioner samt ett tiotal politiker deltog på den årligt återkommande miljökonferensen som i oktober arrangerades i Karlstad av Landstinget i Värmland. Konferensen blev mycket lyckad. Föredragen spände över ett brett antal miljöområden och innehöll mycket praktiska erfarenheter blandat med information om olika arbetsmetoder. Som exempel kan nämnas ett webbinarium (seminarium via webben) om resfria möten. Nytt femte perspektiv och miljöpolitiskt program Efter ett förslag från den politiska majoriteten tog landstingsfullmäktige i november beslut om att Miljö ska utgöra ett femte perspektiv i landstingets flerårsplan Det strategiska målet är en klimat- och resurseffektiv verksamhet.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Under året arbetades också ett förslag fram till miljöpolitiskt program för åren Energi, transporter, mat och måltider samt avfall utgör fokusområden. Övriga mål finns för läkemedel, kemikalier, hälsofrämjande och trivsamma inne- och utemiljöer samt ledning, styrning och samordning. Programmet antogs av landstingsfullmäktige i mars Då det föregående programmet gäller för åren kommer de två programmen att överlappa varandra under 2012.

12 Bilaga 1 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF FASTIGHET Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson och Bengt-Åke Karlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Lokalytor - Tempererad bruksarea BRA(t) Energi - Köpt värmeenergi tot (graddkorr) , ,8 MWh KWh/kvm BRA(t) 60,1 29,2 -- Fjärrvärme (graddkorr) MWh , ,8 -- Olja (graddkorr) MWh 66 - Elenergi tot MWh KWh/kvm BRA(t) ,2 -- El för värmepumpar MWh 1 907, Fastighetsel MWh , El nordisk mix MWh - Ursprungsmärkt el MWh Koldioxidutsläpp - Fjärrvärme (MWh*34 1 ) Kg CO2/år El nordisk mix (MWh*90,6 2 ) Kg CO2/år - Ursprungsmärkt el (MWh*1,0) Kg CO2/år Olja (MWh*331,2) Kg CO2/år ,2 Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga 1 Utsläpp som genereras vid produktion av fjärrvärme inkl. ledningsförluster, Karlstads Energi AB (2008) 2 Nordisk mix enligt Energihandboken, Bilaga 1 Årlig redovisning - FASTIGHET_2011.doc 1(2)

13 2 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF FASTIGHET Byggavfall - Isolermtrl inneh asbets Ton/år * - Byggfrakt inneh Hg Ton/år * - Byggfrakt inneh PCB Ton/år * - Övrigt byggavfall Ton/år Lysrör St/år * Reningsanläggningar - Fett/slamavskiljare Kbm/år till deponi / Kbm/år till rötning /09 1,5 - Fast avfall från oljeavskiljare Ton/år * 1,8 0,5 - Slam från oljeavskiljare Ton/år * 7,0 Vatten - Vattenförbrukning Kbm/år Lustgas - Lustgasinköp Kg/år Läckage köldmedia - Påfylld mängd köldmedier Kg/år 38,7 Bilaga 1 Årlig redovisning - FASTIGHET_2011.doc 2(2)

14 Bilaga 2 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRERS BYGGAVFALL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Brännbart Kg/år Obrännbart (betong,tegel o.dyl.) Kg/år Osorterat Kg/år Metallskrot Kg/år Miljöfarligt - Kvicksilver Kg/år Asbest Kg/år Färg o lack Kg/år 114 Bilaga 2 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRERS BYGGAVFALL_2011.doc 1(1)

15 Bilaga 3 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Bränsle - Bensin Liter/år Diesel Liter/år Oljor - Smörjolja Liter/år 15 - Träolja Liter/år 50 Halkbekämpningsmedel - Sand/stenflis Ton/år Salt Kg/år 0 Bilaga 3 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL_2011.doc 1(1)

16 Bilaga 4 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF TRANSPORT Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr och Torbjörn Nyvall Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Farligt avfall - Xylene (ej redovisat av Sita, uppskattat samma som 2010) Liter/år * Framkallare Liter/år * Fixerbad Liter/år * Blyfolie Kg/år * Blyförkläden Kg/år * Formaldehyd (ej redovisat av Sita) Liter/år * Smittförande Ton/år * 31,6 19,2 - Smittförande skär/stick Kg/år * Avfall från labb, diagnos.. Liter/år * Cytostat/cytotox läkm Ton/år * 20,7 16,4 - Lösningsmedel Kg/år * Syror Kg/år * Basiskt avfall Kg/år * Bekämpningsmedel Kg/år * Kvicksilverhaltigt avfall (lysrör Kg/år * Olja/fett Kg/år * Färg, lim etc Kg/år * Rengöringsmedel Kg/år * Batterier Kg/år * Trä inneh farliga ämnen Kg/år * Fotokemikalier Kg/år * Vattenhaltigt avfall f rökgasrening Kg/år * Laboratoriekemikalier Kg/år * Avfall som återvinns - Papper Ton/år Kartong/wellpapp Ton/år Ofärgat glas Ton/år Färgat glas Ton/år ,2 - El, elektronik Ton/år / Mjukplast (sträckfilm) Ton/år ,9 - Hårda plastförpackningar Ton/år se mjukplast Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 1(3)

17 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF - Metaller Ton/år Organiskt mtrl Ton/år TRANSPORT Övrigt avfall - Kroppsdelar och organ Kg/år Avfall (sopor) till förbränning Ton/år Avfall (sopor) till deponi Ton/år Transporter bil - Antal bilar 1) bensin St inköpt mängd bensin Liter/år total körsträcka Km/år Antal bilar 1) etanol St inköpt mängd etanol E85 Liter/år total körsträcka Km/år Antal bilar 2) diesel St inköpt mängd diesel Liter/år total körsträcka Km/år Antal bilar gas St 2 -- inköpt mängd gas Kbm/år 1,5 --- total körsträcka Km/år Antal bilar el St 0 -- inköpt mängd el kwh/år --- total körsträcka Km/år - Kostnad resor egen bil Kr/år förbrukad mängd bensin 3) Liter/år total beräknad körsträcka Km/år Transporter ambulans/sjuktransport - Antal ambulanser bensin St (1 reserv) - Antal ambulanser diesel St 25 ordinarie - Antal sjuktrpfordon (diesel) St 8 ordinarie -- inköpt mängd bensin 4) Liter/år inköpt mängd diesel 4) Liter/år total körsträcka Km/år Övriga transportslag - Kostnad tåg Kr/år antal resor St/år total körsträcka Km/år Kostnad buss (taxiresor ingår) Kr/år antal resor St/år Statistik saknas --- total körsträcka Km/år Statistik saknas Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 2(3)

18 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF - Kostnad taxi Kr/år Se buss -- antal resor St/år Statistik saknas --- total körsträcka Km/år Statistik saknas - Kostnad flyg Kr/år antal resor St/år total körsträcka Km/år Koldioxidutsläpp Bensin (liter bensin tot*2,36) Kg CO2/år E85 (liter E85 tot*0,42) Kg CO2/år Diesel (liter diesel tot*2,54) Kg CO2/år Gas (kubikmeter biogas tot*0,51) Kg CO2/år 0,765 El (kwh el tot*x) Kg CO2/år Tågresor Kg CO2/år 7,06 Taxi Kg CO2/år Statistik saknas Bussresor Kg CO2/år Statistik saknas Flygresor Kg CO2/år Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga TRANSPORT 1) Avser poolbilar samt bilar knutna till enheter. Även antal körda km och bensinförbrukning för dagleasing ingår. 2) Avser poolbilar, bilar knutna till enheter samt lastbilar. 3) Förutsättningar: samtliga bilar bensindrivna med medelförbrukning på 0,8 liter bensin/mil. 4) Beräknat. Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 3(3)

19 Bilaga 5 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF FOLKTANDVÅRDEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Maj-Lis Larsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Mängd amalgam Kg/år * 140,24 kg** Drifts- och produktionsförhållanden - Antal distriktstandvårdskliniker 25* St * totalt 31 kliniker inkl specialistkliniker har lämnat amalgamavfall ** varav 28,85 kg är låghaltigt amalgamavfall Bilaga 5 Årlig redovisning - FOLKTANDVÅRDEN_2011.doc 1(1)

20 Bilaga 6 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF FLYGPLATSCHEF Uppgiftslämnare Datum Avser år Carl-Henrik Andersen Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt Akutsjh Helikoptertrafik - Antal flygrörelser CSK St/år Antal flygrörelser Torsby St/år 24 - Antal flygrörelser Arvika St/år 32 Avisningsmedel - Totalt inköp Kg/år 425 Bilaga 6 Årlig redovisning - FLYGPLATSCHEF_2011.doc 1(1)

21 Bilaga 7 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF KVALITETSENHETEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Hans Carlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Specialistvård - Antal vårdplatser St/år Antal vårdtillfällen St/år Antal vårddagar totalt St/år Antal operationer St/år - Antal läkarbesök St/år Primärvård - Antal vårdcentraler St/år 28 - Antal läkarbesök St/år Bilaga 7 Årlig redovisning - KVALITETSENHETEN_2011.doc 1(1)

22 Bilaga 8 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF PA-STRATEGI Uppgiftslämnare Datum Avser år Laine Hammarbo Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Årsarbeten (omräknade heltider) - Antal årsarbeten St/år 6 788,7 Bilaga 8 Årlig redovisning - PA-STRATEGI_2011.doc 1(1)

23 Bilaga 9 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF SJUKRESOR Uppgiftslämnare Datum Avser år Annika Lindgren Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Resetjänsten Taxi - Antal resor St/år Antal resenärer St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Resetjänsten Servicelinjer - Antal resor St/år Antal resenärer St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Jumbolans/Falck - Antal resor St/år Antal resenärer St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Samres - Antal resor St/år Antal resenärer St/år Statistik saknas - Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Labbil Säffle - Antal resor St/år Antal resenärer St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Egen bil ( Sjukresa ) - Antal resor St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Buss Sjukresa - Antal resor St Kostnad Kr Transportsträcka Km Statistik saknas Bilaga 9 Årlig redovisning - PATIENTRESOR_2011.doc 1(2)

24 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: Ansvarig: MF Sjukresor Tåg inom länet Sjukresa - Antal resor St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Tåg utom länet (Sjukresa + Resia) - Antal resor St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Flyg (Resia) - Antal resor St/år 6 - Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Taxi - Antal resor St/år Kostnad Kr/år Transportsträcka Km/år Statistik saknas Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga Bilaga 9 Årlig redovisning - PATIENTRESOR_2011.doc 2(2)