Miljöredovisning 2014

Transkript

1 1 (14) Miljöenheten Curt Monfelt LK/ Miljöredovisning 2014 utifrån landstingets Miljöpolitiska program

2 2 (14) Innehållsförteckning Översikt... 3 Mat och måltider... 4 Energi... 4 Transporter... 5 Tjänsteresor... 5 Sjukresor... 6 Arbetsresor... 7 Godstransporter... 8 Avfall och återvinning... 8 Läkemedel... 9 Kemikalier Hälsofrämjande inne- och utemiljöer Ledning, styrning och samordning Strategiska miljöbedömningar Samordning av upphandlingsarbetet Utveckling av upphandlingsprocessen och utbildning i ekologisk upphandling Miljökriterier för investeringar av det miljöpolitiska programmet... 14

3 3 (14) Översikt Landstingets miljöpolitiska program för åren omfattar totalt 16 målområden. Ansvaret för respektive mål är delegerat till de verksamheter som i det dagliga arbetet svarar för området alternativt till en stabsfunktion som samordnar arbetet inom landstinget. Många mål i det miljöpolitiska programmet är ambitiösa och långtgående. För att uppfylla målen krävs därför en tydlig strategi både vad gäller planering och utförande. Denna redovisning, som omfattar de tre första åren av programperioden, indikerar en avstannande utveckling för flera områden. För vissa målområden är utvecklingen dessutom negativ, det vill säga en försämring jämfört med tidigare år (se bland annat röd markering i ovanstående tabell). Detta innebär sannolikt att uppsatta effektmål inte kommer att kunna nås inom programperioden. Utvecklingen generellt indikerar att ett åtgärdsprogram måste övervägas alternativt att målformuleringarna i det miljöpolitiska programmet behöver revideras för vissa målområden.

4 4 (14) Mat och måltider Ansvarig verksamhet: Landstingsservice Mål: Av den totala årliga livsmedelskostnaden ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till minst 30 procent samt etiska livsmedel till minst 10 procent år Vegetariska måltider erbjuds fortsatt som ett valbart alternativ på menyn för patienterna till lunch- och middagsmåltiden. Även i restaurangerna erbjuds en vegetariskt rätt. - Köket och restaurangerna har KRAV-certifierats enligt nivå 1. Minst 25 procent av det totala inköpsvärdet av livsmedel ska vara ekologiskt eller MSC 1 -märkt. Via kostkort och menyer informeras patienter och övriga matgäster om att köket är KRAV-certifierat. Under året uppnåddes målet att minst 30 procent av totala inköpsvärdet skulle bestå av ekologiska produkter. Internt inom kostverksamheten har man höjt ambitionen och siktar nu på 35 procent senast Ekologiskt inköp (%) Etiskt inköp (%) Basår , ,6 4,7 Mål Utbudet av olika livsmedel som är etiskt producerade och märkta är begränsat. Det innebär att denna typ av livsmedel endast kan täcka en bråkdel av landstingets totala behov av livsmedel. Volym- och prismässigt är kaffe dominerande. Energi Ansvarig verksamhet: Landstingsfastigheter Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, som beror på användning av energi för värme, kyla och driftsel ska minska med 25 procent till och med år 2016 uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BRA(t). År 2011 utgör basår. - I projektet Ersättningslokaler OP Öst ingick att skapa värme- respektive kylförsörjning till den nya byggnaden. Anläggningen togs i bruk de- 1 Marine Stewardship Council

5 5 (14) cember 2014 och kan i framtiden bidra till att reducera köp av energi från och med Klimatpåverkan från användningen av energi för värme, kyla och driftsel uppgick 2014 till 5,22 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Det innebar en minskning med knappt 3 procent jämfört med basåret Kg CO 2 ekv./kvm Basår , ,22 Mål ,945 Jämfört med förgående år (5,04 kg CO 2 ekv/kvm) har det skett en försämring. Den positiva trenden med successivt avtagande koldioxidbelastning har med andra ord brutits. Energibehoven för uppvärmning har varit väsentligt förhöjda under året på grund av de ombyggnadsprojekt som pågår vid Centralsjukhuset i Karlstad respektive Vårdcentralen i Kristinehamn. Transporter Tjänsteresor Ansvarig verksamhet: Landstingsservice Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från tjänsteresor ska minska med 25 procent fram till och med år År 2011 utgör basår. För tjänstefordon gäller att fossila bränslen inte ska användas från och med Nya leasingbilar, som kan tankas med etanolinblandad bensin (E85), har upphandlats under året. De snåla dieselbilar som landstinget tidigare haft avtal på visade sig inte uppfylla miljökraven. - Som test har två stycken eldrivna bilar köpts in. En bil är avsedd för persontransport medan den andra är ett servicefordon. - Förutsättningarna för att installera laddningsstationer för elbilar vid akutsjukhusen samt vårdcentralerna i Kristinehamn och Säffle har utretts. - Personal från landstinget har deltagit i inledande diskussioner om en länsövergripande plan för laddningsstationer för elbilar. - I samarbete med Värmlandstrafik har en mobilapplikation för företagsdebitering av resor med kollektivtrafiken testats inom landstinget. Syftet med tjänsten är att förenkla resandet med buss och tåg.

6 6 (14) Den positiva utvecklingen med minskande körsträckor och klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor med bil, tåg och flyg har brutits. Jämfört med basåret 2011 har utsläppen av klimatpåverkande gaser ökat med drygt 13 procent fram till och med Trendbrottet kan förklaras med att de leasingbilar som upphandlades 2011 inte motsvarande miljökraven Ton CO 2 ekv. Andel fossila bränslen (%) Basår Mål samt att tjänsteresor med bil ökat. Den totala körsträckan med bil har ökat med drygt 8 procent mellan 2013 och Som en konsekvens av att stora delar av landstingets bilpark de senaste åren bytts ut från etanoldrivna till dieseldrivna bilar har andelen fossila bränslen också ökat. Under 2014 uppgick andelen fossila bränslen som använts i tjänstebilarna till 83 procent, en ökning med knappt 50 procent jämfört med basåret Sjukresor Ansvarig verksamhet: Landstingsservice Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från de patientresor som landstinget finansierar i samband med vårdbesök, ska minska med 25 procent till och med år År 2011 utgör basår. - Under året har sjukreseenheten jobbat med information om sjukresor i syfte att marknadsföra servicelinjer och kollektivtrafik. - Sjukreseenheten har tillsammans med Patient- och medborgarservice och Värmlandstrafik utarbetat en rutin för användande av kallelse som biljett för asylsökande som gäller vid sjukresa med kollektivtrafik. - Projektet Samordning mellan vårdbesök och sjukresa har genomförts tillsammans med ögonkliniken och Värmlandstrafik. Aktiviteter har bland annat varit resvaneundersökning, informationskampanj, test att resa fritt med ledsagare med kollektivtrafiken samt en förstudie om att boka resa och vårdbesök via Mina vårdkontakter.

7 7 (14) Målet att minska klimatpåverkan med 25 procent från de sjukresor som landstinget finansierar i samband med vårdbesök uppfylldes redan En starkt bidragande orsak till den snabba förändringen var att ersättningsreglerna gällande resor för vårdbesök ändrades. Egenavgiften för resa med kollektiva färdmedel sänktes medan resa med egen bil höjdes. Ton CO 2 ekv. Basår Mål Förändringen har exempelvis inneburit att resorna med servicelinjerna successivt har ökat varje år. Ökningen uppgår till knappt 30 procent under en tvåårsperiod. Ökningen innebär också att klimatpåverkan från servicelinjerna ökat något, men denna förändring måste ställas i relation till om sjukresorna istället ägt rum med egen bil. Arbetsresor Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Klimatpåverkan från arbetsresor ska ha minskat med 10 procent senast utgången av år Som jämförelse ska nyttjas resultatet från resvaneundersökningen som ägde rum våren Värmlandstrafik har tagit fram en handledning för MM (Mobility Management) där landstingets arbete lyfts fram. - En resvaneundersökning (RVU) inom projektet 2xKoll, som bland annat omfattat testresenärer inom landstinget, har genomförts. Resultatet tyder på att prova-på-kampanjer är effektiva för att locka vanebilister till kollektivtrafiken. - Under året har en Cykla till jobbet kampanj bedrivits. - Ett par avdelningar på CSK samt personer med arbetsplats i Landstingshuset har under året deltagit i Karlstads kommuns projekt Pendla Grönt 2.0. Målsättningen var att ställa bilen och istället åka kollektivt. Utvärderingen av projektet visade att tillgången till en cykel i nära anslutning till stationen var en viktig faktor som bidrog till en positiv upplevelse av att använda kollektivtrafik för arbetsresor. Utifrån resultaten från resvaneundersökningen (RVU) 2012 är landstingets klimatpåverkan, som härrör från arbetspendling med bil ensam samt samåkning, 4438 ton koldioxidekvivalenter. Under förutsättning att en finansiering kan ske kommer en uppföljande RVU att ske senast våren Ton CO 2 ekv. Basår Mål

8 8 (14) Godstransporter Ansvarig verksamhet: Landstingsservice Mål: Klimatpåverkan från godstransporter från landstingets upphandlade centrala varuförsörjning ska ha minskat med minst 10 procent senast utgången av Konkurrentverkets miljökrav på transporter och fordon har använts i upphandlingar där så varit möjligt. Flödet av gods till landstingets verksamheter kan förenklat sammanfattas till fyra huvudområden tvätt, livsmedel, central varuförsörjning samt smågods. Det är idag inte möjligt att kvantifiera klimatpåverkan från något av dessa områden. Ton CO 2 ekv Basår Mål Olika logistikprojekt är sannolikt nödvändigt för att nå målet om en bättre samordning både internt och externt. Inriktningen bör vara intern effektivisering kombinerat med bättre miljöprestanda Avfall och återvinning Ansvarig verksamhet: Landstingsservice Mål: Den totala avfallsmängden från Landstinget i Värmland ska ha minskat med minst 5 procent senast utgången av år Jämförelseår är Allt organiskt avfall från respektive sjukhus ska senast år 2016 insamlas och användas för energiutvinning genom rötning. - Projektet LiVREM (Landstinget i Värmlands Rationella Effektiva Materialförsörjning) fortgår. Projektet syftar till att halvera landstingets produktsortiment. Förväntade effekter är minskade avfallsmängder. - Miljöenheten har tillsammans med vaktmästerienheten, patienthotellet och cafeterian Träffpunkten på Centralsjukhuset i Karlstad genomfört en förstudie om möjligheterna att källsortera organiskt avfall. - Lathundar för avfallssortering på sjukhusen, vårdcentralerna och folktandvårdklinikerna har uppdaterats.

9 9 (14) Den totala avfallsmängden 2 från landstingets verksamheter har varit relativt stabil mellan olika år. Variationen de senaste fyra åren har legat inom intervallet 1800 ±50 ton/år. Av den totala avfallsmängden utgör normalt cirka 25 procent det som källsorteras och materialåtervinns. Ton avfall Basår Mål Organiskt avfall från produktionsköket, Centralsjukhuset i Karlstad, insamlas och uppgår årligen till drygt 300 ton. Avfallet omvandlas till bland annat biogas i en rötningsanläggning. De plockanalyser av avfall som genomförts i olika landsting och regioner visade att en majoritet av det som slängs som brännbart avfall fortsatt bör skickas till förbränning. Den förbättring som kan ske gäller framförallt ökad källsortering av organiskt material (matavfall) samt vissa plastförpackningar och plastprodukter. Under förutsättning att källsortering av organiskt avfall införs i landstinget så finns möjlighet att den totala avfallsmängden kan reduceras. Läkemedel Ansvarig verksamhet: Hälso- och sjukvårdsstaben Övergripande mål: Den negativa miljöpåverkan som härrör från läkemedelsanvändningen inom Landstinget i Värmland ska minska. - Under 2014 genomfördes 477 fördjupade läkemedelsgenomgångar i primärvården, totalt gjordes 1185 läkemedelsförändringar. Inom slutenvården gjordes 801 enkla läkemedelsgenomgångar. Hos 616 patienter identifierades 599 läkemedelsrelaterade problem. Resultaten visar att apotekare i vårdteamet kan bidra till en förbättrad läkemedelsanvändning hos patienter. - För att öka kunskapen om hur läkemedel negativt påverkar miljön har Katja Hagström, yrkeshygieniker från Arbets- och miljömedicin i Örebro föreläst vid ett möte för läkemedelsansvariga läkare. - Då läkemedel förskrivs uppmanas förskrivare att använda ordinationsmallar så att systemet automatiskt väljer minsta förpackningsstorlek utifrån ordination. - För att öka kunskapen hos allmänheten om vikten av att kassera läkemedel på rätt sätt har landstinget fortsatt spridit information via broschyren Använder du läkemedel? 2 Brännbart avfall, avfall som materialåtervinns samt farligt avfall.

10 10 (14) För att minska kassationen av läkemedel har läkemedelsenheten arbetat tillsammans med sjukhusapoteken för att optimera läkemedelsanvändningen på vårdenheterna. Detta har skett bland annat genom sortimentsstyrning av läkemedel i de olika läkemedelsförråden. Läkemedelsenheten har ansvarat för kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen och verksamhetschefer har ansvarat för eventuella åtgärder. Som en del av landstingets miljöarbete ansvarar sjukhusapoteket för att väga läkemedelsavfallet innan det skickas till förbränning. Vikt är dock ett trubbigt mått eftersom allt material vägs inklusive flaskor, infusionspåsar och glasampuller. Under 2014 samlades totalt 2318 kg läkemedelsavfall in. Kassationen har tyvärr inte minskat under Nationellt pågår diskussion om rening av avloppsvatten från sjukhus i syfte att minska utsläppen av eventuellt toxiska, persistenta eller bioackumulerbara substanser. Kemikalier Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Användningen av särskilt farliga ämnen ska minskas eller fasas ut. - Länsgruppen för familjecentraler anordnade en fortbildningsdag för mödra- och barnhälsovården om kemikaliers påverkan på foster och barn. Projektfasen gällande inventering, registrering samt analys av landstingets kemikalieanvändning avslutades under Projektet har nu gått in i en förvaltningsfas. Förvaltning innebär i korthet; - Underhåll och utveckling av upphandlad databas (KemRisk). - Övervaka att det finns ett säkerhetsdatablad till varje märkningspliktig kemikalie. - Utbilda nya och gamla användare av KemRisk. - Initiera årlig inventering av kemikalier. - Ta fram listor på aktuella utfasnings- och riskminskningsämnen. - Bistå interna materialgrupper vid behov samt vara landstingets kontaktperson externt och internt rörande kemikaliefrågor.

11 11 (14) Hälsofrämjande inne- och utemiljöer Ansvarig verksamhet: Landstingsfastigheter Mål: Landstingsfastigheter skall förbättra miljön kring de av landstinget ägda byggnaderna genom att använda blommande växter som inte orsakar överkänslighetsreaktioner. De på detta sätt odlade ytorna skall öka med minst 50 kvadratmeter per år. Förekomst av buller, allergener, partiklar och andra skadliga ämnen skall minska under tiden Val av byggnadsmaterial har skett utifrån kriterier fastställda i Landstingsfastigheters generella miljöprogram, framtaget bland annat i samråd med Arbets- och miljömedicin i Örebro. - Vid utformningen av den yttre miljön vid hus 60 har fokus varit hållbar förvaltning av ytorna. - Innegården i hus 30 på centralsjukhuset i Karlstad, Barn- och ungdomsrehabiliteringen, har restaurerats. Den bedöms vara en i högsta grad läkande miljö. Storleken på grönytor inom landstinget har inte förändrats. Ambitionen har istället varit att höja kvaliteten beträffande skötsel av ytorna. Ett Grönt gestaltningsprogram har därför tagits fram som inkluderar en mängd åtgärder. Ledning, styrning och samordning Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Landstingets organisation och dess processer för ledning och styrning främjar miljöarbetet och säkerställer dess framgång. Det finns tillräckliga resurser för samordning, uppföljning och utveckling av miljöarbetet. Tack vare att ekonomiska medel funnits tillgängliga inom ramen för den interna klimatkompenseringen har två viktiga projekt kunnat initieras de senaste åren. Projekten avslutades under 2014 då den interna klimatkompenseringen successivt avvecklats sedan Projektet Resfria möten hade som övergripande mål att öka användningen av ny teknik för virituella möten. Frekvensen av både video- och webbmöten inom administrationen har ökat. En betydande potential finns fortfa-

12 12 (14) rande att öka användningen, främst inom olika kliniska tillämpningar. Främsta hindret utgörs av tekniska flaskhalsar inom IT-sidan. Projektet Kemikaliehantering har beskrivits ovan under rubriken Kemikalier. Projektmålen uppnåddes. Arbetet med databasen KemRisk, som utgör själva grunden för landstingets kontroll av de kemikalier som används, är i en förvaltningsfas som syftar till att vidmakthålla den kvalitetsnivå som uppnåtts under projektet. Miljöarbetet inom Landstinget i Värmland har under många år varit tongivande inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. För att vidmakthålla denna nivå behövs satsningar genomföras inom en rad områden under de närmaste åren. Certifierbart miljöledningssystem, redovisning enligt GRI4-metodik (Global Reporting Initiativ), utveckling av miljöaspekter vid upphandlingar av varor och tjänster etcetera är exempel på arbetsområden under stark utveckling inom övriga landstingsvärlden. Strategiska miljöbedömningar Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Strategiska miljöbedömningar ska göras i alla ärenden där det är tillämpligt. Inga strategiska miljöbedömningar har genomförts under Samordning av upphandlingsarbetet Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Miljökompetens och miljöstyrningsutveckling i upphandlingsarbetet samordnas, så att den kompetens som finns inom till exempel Landstingsfastigheter även kommer till nytta i landstingets övriga upphandlingsarbete. Ett nytt arbetssätt har införts på upphandlingsenheten vilket innebär att en strategigrupp ser över möjligheterna för att ställa olika krav (miljö, sociala, jämställdhet etcetera). Dessa möjligheter rapporteras därefter över till ansvarig upphandlingsledare som har att beakta dessa när upphandlingen genomförs. Upphandlings- och avtalsenheten har tillsammans med miljöenheten tagit fram skriftliga rutiner för hur man arbetar med miljökrav i upphandlingsprocessen. Syftet är att i ett tidigt stadium kunna identifiera upphandlingar där miljöaspekter spelar stor roll. Ovannämnda strategigrupp ska fortsätt-

13 13 (14) ningsvis använda rutinen som stöd i sitt prioriteringsarbete. Arbete med uppföljning och utveckling av rutinen kommer att ske kontinuerligt. Utveckling av upphandlingsprocessen och utbildning i ekologisk upphandling Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Upphandlingsprocesserna utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för ekologiska, etiska och närproducerade produkter. All relevant personal fortbildas i upphandling av ekologiskt, etiskt och närproducerat. Andelen ekologiska produkter har under senare år ökat betydligt. Främsta anledningen till den positiva utvecklingen är ett målinriktat arbete från upphandlings- och avtalsenheten samt kostverksamheten där konventionella produkter löpande har bytts ut mot ekologiskt producerade. Landstingets arbete påverkar också leverantörer. Ett exempel är Kils slakteri som leverarar hängmörat nötkött till landstinget. Under 2014 har man, efter påtryckningar från landstinget, gått över till att delvis producera ekologiskt märkta produkter. För att underlätta för lokala leverantörer att kunna leverera till landstinget kommer säsongsupphandling att genomföras för ett antal produktgrupper. Detta gäller bland annat för skalad potatis och morötter. En viktig del i arbetet med att utveckla upphandlingsprocessen är avtalsuppföljning. kommer att ske genom bland annat möten med leverantörer, kvalitetskontroller samt studier av inköpsstatistik. Miljökriterier för investeringar Ansvarig verksamhet: Ekonomistaben Mål: Styrande riktlinjer, gällande miljökriterier och uppföljning av dessa, ska tas fram för alla investeringar. - Kontinuerlig dialog förs med förvaltare angående innehav som kan strida mot kriterier inom ramen för GES (Global Ethical Standard). Syftet är att successivt förbättra renhetsgraden i landstingets fondinnehav. Det aktiva arbetet med landstingets etiska riktlinjer har inneburit att två innehav avyttrats under året.

14 14 (14) av det miljöpolitiska programmet Ansvarig verksamhet: Administrativa staben Mål: Det miljöpolitiska programmet ska kontinuerligt följas upp, nya mål utvecklas och åtgärdslistor uppdateras genom att målsättningar förmuleras och följs upp i arbetet med de årliga landstingsplanerna. Arbetet med att genomföra det miljöpolitiska programmet följs årligen upp och presenteras för både tjänstemannaledningen och den politiska ledningen.