Sekretariatet Miranda Fredriksson LK/ Miljöredovisning 2010
|
|
- Helen Solveig Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sekretariatet Miranda Fredriksson LK/ Miljöredovisning 2010
2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Sammanfattning och slutsatser Fortsatt minskad klimatpåverkan Landstinget i Värmlands klimatpåverkan fortsatte att minska under I jämförelse med basåret för det miljöpolitiska programmet har det totala utsläppet uttryckt i koldioxidekvivalenter minskat med 27 procent, från ton 2007 till ton Inköp av ursprungsmärkt el, 50 procent från och med april, utgör ensamt den största anledningen till minskningen (se figur 1) Ton koldioxidekvivalenter Värmeenergi Elenergi Lustgas Tjänsteresor tjänstebil Tjänsteresor egen bil Tjänsteresor tåg Tjänsteresor flyg Ambulans Patientresor Figur 1. Landstingets utsläpp av växthusgaser 2007, 2009 och 2010 från de källor där beräkning är möjlig. Statistik saknas för tjänsteresor med tåg och flyg samt ambulans- och patientresor Kan vi nå målet? Det är möjligt att nå målet om en halverad klimatpåverkan 2012 under förutsättning att andelen ursprungsmärkt el som köps in ökar till 100 procent och att en anläggning för lustgasdestruktion är i bruk redan Klimatpåverkan som härrör från uppvärmning kommer dessutom minska när systemen med energibrunnar i Kristinehamn, Säffle och Karlstad fungerar optimalt. Förutsättningar finns också för att minska tjänsteresornas klimatpåverkan, bland annat genom en förändrad möteskultur där telefon- video- samt webbmöten är naturliga mötesformer. 1 Inom området transport saknas uppgifter från 2007 för tjänsteresor med tåg och flyg, ambulansresor samt ersättningsberättigade patientresor. Dessa resor ingår därför inte i jämförelsen med målet, men ligger med i figur 1 för att illustrera hur stor del de utgör av landstingets totala klimatpåverkan.
3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Innehåll Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan 4 Drifts- och produktionsförhållanden 4 Fastighetsdrift 5 Transporter 7 Mat och måltider 11 Avfallshantering 15 Läkemedels miljöeffekter 16 Miljöanpassad upphandling 17 Övriga aktiviteter 17 Bilagor 1-8
4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan Grunden för Landstinget i Värmlands miljöarbete är de av Riksdagen beslutade miljökvalitets- och folkhälsomål. I det miljöpolitiska programmet för inriktas det interna miljöarbetet på att minska klimatpåverkan från landstingets verksamheter. Som övergripande och utmanande mål gäller att utsläppen av växthusgaser ska ha halverats till 2012 med 2007 som basår. Det interna miljöarbetet under perioden koncentrerar sig på tre viktiga och klimatpåverkande verksamheter: - Fastighetsdrift - Transporter - Mat och måltider Miljöredovisningen under programtiden fokuserar på att redovisa ovannämnda områden med utgångspunkt från basåret Redovisningen följer också upp landstingets arbete med avfallshantering, läkemedels miljöeffekter samt miljöanpassad upphandling. I bilaga 2-8 presenteras de årliga redovisningarna från verksamheterna. Från och med hösten 2009 klimatkompenserar landstinget egna tjänsteresor med bil och flyg. Detta innebär att kostnaden för att använda tjänstebil och att flyga har höjts med fem respektive 15 procent. Syftet är att minska dessa tjänsteresor och i stället öka samåkningsfrekvensen, resande med kollektivtrafik samt genomförande av telefon-, video- och webbmöten. På årsbasis beräknas kompensationen inbringa knappt 1 Mkr. Intäkterna ska användas till åtgärder inom ramen för det miljöpolitiska programmet. Vilka åtgärder som genomfördes 2010 redovisas under varje område. Drifts- och produktionsförhållanden Under 2010 skedde stora organisationsförändringar inom Landstinget i Värmland. I maj startade vårdvalsystemet Hälsoval Värmland vilket resulterade i att det numera finns både privata och landstingsdrivna vårdcentraler. Under året fick vi också en ny tjänstemannaledning och ett politiskt maktskifte. Miljöpartiet tog sig in i fullmäktige och bildade tillsammans med Värmlandsalliansen politisk majoritet. Samtidigt skedde stora förändringar när det gäller fastighetsbestånd och energiförsörjning på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK). Två nya hus togs i bruk som uppfyller höga krav på miljöprestanda och en ny energianläggning invigdes där berget och Klarälven nyttjas för värme och kyla.
5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) För att driva landstingets verksamhet under 2010 krävdes årsarbetare. Verksamheten omfattade under året tre akutsjukhus. Med anledning av Hälsoval Värmland minskade landstingets vårdcentraler till 30 stycken jämfört med 35 stycken Även antalet distriktstandvårdskliniker minskade, från 28 till 25 stycken. Fastighetsdrift Uppvärmning, kyla och elanvändning Landstingsfastigheters klimatpåverkan som härrör från uppvärmning, kyla och elanvändning minskade avsevärt under Se figur 2. Den största anledningen till detta är att ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köptes in till cirka 50 procent från och med april. Samtidigt har ytterligare åtgärder genomförts för att optimera energianvändningen inom fastighetsbeståndet Ton koldioxidekvivalenter Lustgas Uppvärmning El Figur 2. Koldioxidutsläpp till följd av landstingets förbrukning av värme- och elenergi samt lustgasinköp 2007, 2009 och I förhållande till energiförbrukning och lokalyta ser resultatet lite annorlunda ut. Värmeförbrukningen minskade något jämfört med föregående år, från 86,7 KWh/kvm BRA(t) 2009 till 85,0 KWh/kvm BRA(t) Elförbrukningen ökade däremot från 95,8 KWh/kvm BRA(t) 2009 till 102,2 KWh/kvm BRA(t) Den ökade elförbrukningen kan härledas till en förändring under oktober då den nya energicentralen på CSK samt de nya husen på sjukhusområdet togs i bruk. Värmeförbrukningen beräknas minska ytterligare under de närmaste
6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) åren då systemen för uppvärmning och kyla av CSK och vårdcentralerna i Kristinehamn och Säffle med energibrunnar fungerar optimalt. Ny energicentral Klarälven, ett 80-tal borrhål, värmepumpar samt ett sinnrikt styrsystem gör att CSK nu är nästintill självförsörjande på både värme och kyla. Trots alla investeringar har elförbrukningen endast ökat marginellt. Green Building Nybyggda hus som uppfyller vissa krav på energianvändning kan tilldelas ett s.k. Green Building-certifikat. Både hus 1 och 2 på CSK uppfyller kraven och har således minst 25 procent lägre totalt energibehov än de som gäller i Sverige generellt. Förutom att uppfylla ovannämnda krav måste landstinget också ha ett s.k. energiledningssystem som innebär krav på ständiga förbättringar. Övriga energibesparande åtgärder En utredning påbörjades under 2010 angående kylförsörjning i Arvika och Torsby som idag har många kylaggregat utspridda. Målsättningen är att få till ett kylnät på respektive sjukhus. I samband med detta undersöks möjligheten till frikyla (bergkyla) alternativt värmepumpar som ger både kyla o värme. Ytterligare exempel på energibesparande åtgärder som genomförts under året är installation av luft-vatten-värmepumpar på Vårdcentralen i Kil och installation av energieffektivare ventilationsaggregat i hus 51 på CSK. Något som pågår ständigt är ett successivt utbyte till mer energieffektiva belysningsarmaturer inom hela fastighetsbeståndet. Lustgas Landstingets klimatpåverkan när det gäller lustgas var lägre under 2010 (se figur 2 på föregående sida) jämfört med Den utsläppta mängden motsvarar inköpt mängd, varför det inte går att visa om användningen förändrats. Lustgas är en växthusgas med en 310 gånger starkare påverkan på klimatet än koldioxid. Ett kilo lustgas motsvarar koldioxidutsläpp från en 150-mils bilfärd. En stor förbrukning av lustgas sker inom förlossningsverksamheten på CSK. Genom en lustgasdestruktionsanläggning där förlossningssalar ansluts skulle därför Landstinget i Värmland kunna minska sin klimatpåverkan betydligt. Investering av en anläggning för lustgasdestruktion är planerad till Under året har framtagande av underlagsmaterial inför upphandling av system för lustgasdestruktion påbörjats.
7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Minskad pappersförbrukning I maj 2010 ändrade Landstings IT standardinställningen för nätverksanslutna skrivare. I stort sett alla nätverksanslutna skrivare har nu dubbelsidig och svart/vit utskrift som standard. Åtgärden innebär både en ekonomisk besparing och en miljö- och klimatvinst. Totalt under 2010 skrevs det ut 8,7 miljoner A4 på landstingets skrivare, vilket är en minskning med 1,3 miljoner jämfört med Andelen dubbelsidiga utskrifter ökade från 8 procent 2009 till 23 procent 2010 som en följd av den nya standardinställningen. Andelen svart/vita utskrifter ökade endast med två procentenheter, från 70 procent 2009 till 72 procent Transporter Tjänsteresor Bil Efter en positiv trend med minskad transportsträcka, ökade landstingets totala transportsträcka för tjänsteresor med leasingbil 2 och egen bil under Jämfört med föregående år är det en ökning med tio procent och med basåret 2007 en ökning med två procent. Den stora ökningen står resorna med egen bil för. Se figur 3 nedan Antal mil Egen bil Leasingbil Figur 3. Transportsträcka för landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2008 och I benämningen leasingbil ingår poolbilar, bilar knutna till enheter, lastbilar samt dagleasingbilar.
8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Samtidigt som körsträckan har ökat för tjänsteresorna med bil, har emellertid utsläppen av koldioxid fortsatt att minska (se figur 4). Det beror på att andelen etanolbilar som leasas har ökat (se bilaga 1, figur 1). Resorna med egen bil motsvarar en allt större del av den totala klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor med bil Ton koldioxidekvivalenter Egen bil Leasingbil Figur 4. Koldioxidutsläpp som härrör från landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2009 och Tåg, flyg och buss/taxi Tågresorna under 2010 genererade ett klimatavtryck på endast 7 kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 3 liter bensin. Samma sträcka med bil skulle ha medfört ett utsläpp på så mycket som 630 ton koldioxid. Antalet resor med tåg samt den totala transportsträckan minskade ytterligare under 2010 jämfört med tidigare år. Se tabell 1 nedan. Tabell 1. Jämförelse över landstingets tågresor Antal resor Kostnad (tusen kr) Sträcka (mil) Emission CO 2 (kg) 7,52 7,22 6,93 Sedan 2008 har antalet resor samt den totala sträckan för landstingets flygresor ökat betydligt. Se tabell 2 på nästa sida. Trots detta har varken flygresandets klimatavtryck eller kostnader ökat. Cirka elva procent av sträckan utgjordes av resor mellan Karlstad och Arlanda. Om dessa resor istället
9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) skulle ha genomförts med tåg hade landstingets utsläpp av koldioxid minskat med 15 ton. Tabell 2. Jämförelse över landstingets flygresor Antal resor Kostnad (tusen kr) Sträcka (personkm) Emission CO 2 (kg) Kostnaderna för buss och taxi ökade med cirka 25 procent under 2010 jämfört med tidigare år. Från att de senaste tre åren ha utgjort en kostnad på cirka 550 tkr ökade kostnaden för buss och tåg till cirka 670 tkr Vad denna ökning beror på går inte att utläsa. Utveckling av Diveport och bilbokningssystemet För att underlätta för divisioner eller andra enheter att följa upp sitt eget resande med tjänstebil har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla Diveport. Målsättningen är att sammanställningar för olika perioder baserade på allt från division, ansvarsenhet till person ska gå att ta fram påbörjades också arbetet med att utveckla det interna bilbokningssystemet till ett resebokningssystem, där lämpliga transportalternativ visas för vald tidpunkt och sträcka. Tanken är att för resa med tåg och buss använda opersonliga viseringskort som bokas på samma sätt som en leasingbil och att resorna faktureras i efterskott. Breddinförande av webbmöten och videokonferensutrustning i samlingssalen på CSK Under hösten åtgick mycket tid och arbete till administration kring satsningen på webbmöten inom landstinget. Drygt 300 landstingsanställda utnyttjade möjligheten att kostnadsfritt beställa webbkamera, headset och programvara för webbmöte. Satsningen finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Under hösten 2011 kommer tekniken och användningsfrekvensen att utvärderas. Antal videokonferenser som genomfördes internt och externt 2010 var 694 stycken. I slutet på året togs beslut om att använda den interna klimatkompenseringen till att utrusta även Samlingssalen på Centralsjukhuset i Karlstad med videokonferensteknik. Detta för att öka möjligheten att delta i mö-
10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) ten, seminarier och utbildningar på distans. Tekniken togs i bruk i mitten på januari Syftet med ovanstående investeringar är att minska behovet av tjänsteresor och istället kunna nyttja ny teknik för sammanträden och möten. Förutom en ren miljövinst finns uppenbara effektivitetsvinster. Patientresor Landstingets totala kostnad för patientresor 2010 var knappt 60 Mkr, 4 Mkr lägre än föregående år till följd av en lägre total kostnad för resor med taxi (41 Mkr jämfört med 45 Mkr 2009). De resor som ersätts ekonomiskt av landstinget kan följas upp och i de flesta fall kan emissionerna av koldioxid beräknas. Tyvärr saknas uppgifter om total transportsträcka från Samres och Servicelinjerna. Sträckan har därför uppskattats med utgångspunkt från föregående års statistik. Ett stort mörkertal finns för de resor som patienter gör och som inte är ersättningsberättigade. I tabell 3 på nästa sida redovisas de kostnader och miljöeffekter som patientresor med Resetjänsten Taxi och Servicelinjer, Jumbolans, Samres och privat bil gav upphov till åren Den totala sträckan samt klimatpåverkan fortsatte att minska 2010 med fyra procent jämfört med föregående år. Siffrorna kan dock komma att förändras då patienterna har två år på sig att lämna ersättningsanspråk på sina resor. Av den totala sträckan 2010 utgör resor med egen bil två tredjedelar och taxi en femtedel. Landstinget betalar också ut ersättning för sjukresa till de patienter som använt allmänna kommunikationer (tåg, buss och flyg inom samt utom länet), men sträckan för dessa resor kan tyvärr inte beräknas. Tabell 3. Sammanställning av patientresornas ekonomiska och miljömässiga effekter Kostnad (miljoner kr) 62,7 63,8 59,4 Total sträcka (mil) Emission CO 2 (ton) Kg CO 2 /mil 2,04 2,05 2,06 Under året har arbete pågått med att revidera reglementet för patientresor. Målsättningen är bland annat att reglementet på ett tydligare sätt ska spegla landstingets miljöambition. Detta innebär konkret att andelen patientresor med kollektiva färdmedel ska öka.
11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Ny bussterminal på CSK Projektering påbörjades 2010 för anläggning av en ny bussterminal utanför CSK. Målsättningen är att förenkla för kollektivresenären. Arbetet sker i nära samverkan mellan landstinget, Karlstad kommun samt Karlstadsbuss och Värmlandstrafik. På sikt kommer antalet regionala linjer som trafikerar CSK att öka vilket underlättar för värmlänningarna att åka kollektivt till sina sjukhusbesök. Ett gott exempel är Värmlandstrafiks satsning på utökade bussförbindelser mellan CSK och Hammarö. Arbetsresor En positiv förändring under året är de utökade turerna med Värmlandstrafik mellan CSK och Hammarö. Linjerna passerar dessutom Landstingshuset, vilket ökat möjligheterna för resande med buss mellan Landstingshuset och CSK. I slutet på året medverkade landstinget i Värmlandstrafiks satsning att få fler boende på Hammarö att åka med de nya busslinjerna. Information skickades ut till CSK-anställda boende på Hammarö om de nya linjerna. Information om årskort på kollektivtrafiken samt respass har under året gått ut genom olika interna informationskanaler, bland annat i det interna nyhetsbrevet MiljöLiV. Mat och måltider Ökat fokus på klimatsmart mat För att bidra till målet om ett halverat utsläpp av växthusgaser arbetar landstingets kostverksamhet med att öka inköpsandelen klimatsmarta livsmedel. Exempel på en sådan utveckling är: - Successiv övergång till ökad användning av ekologiskt producerade livsmedel (och om möjligt närproducerade) - Inköpen av grönsaker anpassas efter odlingssäsong - Mindre kött och mer baljväxter används i måltiderna - Måltiderna innehåller svenska sädesslag samt potatis och pasta framför ris - Minskad mängd buteljerad dryck Ytterligare åtgärder för att reducera miljö- och klimatpåverkan från landstingets kostverksamhet är att minska mängden mat som slängs samt att nyttja matresterna från produktionsköken för biogasproduktion.
12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Nedan redovisas vilka av ovanstående åtgärder som genomförts under året för att minska landstingets miljö- och klimatpåverkan när det gäller området mat och måltider. Fler vegetariska måltider, mindre ris på menyn och säsongsanpassad råkostmatsedel Under 2010 kom arbetet igång på riktigt inom kostverksamheten med att öka andelen vegetariska måltider och att lyfta fram dessa på ett lockade sätt. Alltfler måltider innehöll också bulgur, matvete och couscous som ett resultat av arbetet med att minska användningen av ris, som ur klimatsynpunkt är ett sämre alternativ. Under året har också en säsongsanpassad råkostmatsedel tagits fram. Förändringarna upplevs positivt av restaurangerna. Patientgruppen däremot är lite mer skeptiska, vilket kan bero på att denna målgrupp är något äldre och lite mer ovan vid "nymodigheter". Minskat inköp av buteljerad dryck Under 2010 serverades flaskor kolsyrad dryck på landstingets vårdavdelningar i Arvika, Karlstad och Kristinehamn. Det är en minskning med 26 procent sedan 2008 och 21 procent sedan föregående år. Detta är resultatet av att alltfler vårdavdelningar erbjuder sina patienter ett klimatsmart alternativ till den buteljerade drycken som exempelvis vatten, äpple- eller lingondryck. En flaska buteljerat vatten ger mer än gånger så mycket koldioxidutsläpp som samma mängd kranvatten. Matavfallssortering på CSK Under året påbörjades projekteringen inför ombyggnaden av Solsidan och produktionsköket på CSK. Enligt planen kommer matavfallet att malas ner med hjälp av en avfallskvarn och därefter förvaras i en sluten tank. Matavfallet planeras omhändertas av Karlstad kommun för rötning och produktion av biogas. Tanken dimensioneras för att även kunna ta emot matavfall från Träffpunkten, Patienthotellet samt matavfall som uppstår inom verksamheten. Stor ökning av ekologiska livsmedelsinköp Landstingets inköpsandel av ekologiska livsmedel ökade från 9,1 procent 2009 till 14,5 procent 2010 (räknat i kronor), vilket motsvarar en ökning på 60 procent. Se figur 5 nedan. Ökningen har skett successivt under året. Landstingsservice Kost hade själva satt målet 16 procent inköp av ekologiska livsmedel vid årets slut (sista kvartalet) och detta mål uppnåddes. Ett mer långsiktigt mål är att nå 25 procent ekologiskt inköp 2013.
13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) Figur 5. Andelen inköp av ekologiska livsmedel i landstinget Vilka ekologiska livsmedel köps in? Antalet ekologiska produkter inom landstingets sortiment ökar ständigt. Inköpet fördelar sig huvudsakligen på fyra varugrupper. I figur 6 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom respektive varugrupp under sista kvartalet Av diagrammet kan utläsas att det ekologiska inköpet ökade inom samtliga varugrupper. Andelen ekologiskt kaffe närmar sig 100 procent och inköpet av MSC-märkt (ekologisk) fisk fördubblades. Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) Kaffe Fisk Mejeriprodukter Färska grönsaker, frukt och potatis Figur 6. Andelen inköp av ekologiska livsmedel inom de största varugrupperna fjärde kvartalet 2010 jämfört med helåret Den dramatiska ökningen inom varugruppen färska grönsaker, frukt och potatis förklaras genom att det under året genomfördes en grönsaksupphandling där ekologiska morötter och potatis efterfrågades. Detta resulterade i att obearbetade morötter, till exempel slantar/strimlor och hälften av potatisen som serveras inom landstinget numera är ekologiskt producerade.
14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Många ekologiska produkter i sortimentet tillkom också 2010 genom tillägg till avtalen med leverantörerna för livsmedel. Exempel på produkter är nötfärs, bulgur, krossade tomater och lingonsylt. Under året gjordes också en informationsinsats i form av roll ups på Valhall och Solsidan med syfte att lyfta fram arbetet med att öka antalet ekologiska produkter i sortimentet. I produktionsköket på CSK sattes också affischer upp med samma tema. Materialet finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Nationell jämförelse Regeringens nationella inriktningsmål, 25 procent ekologiskt i offentlig sektor till 2010 har gett goda resultat. Elva kommuner och två landsting har nått målet eller mer än så. Målet har bidragit till att öka intresset för ekologiskt i offentlig sektor. Inköpen har sedan det nationella målet sattes 2006 ökat med 124 procent, från 5,9 procent till 13,8 procent. Jämför man med inköpen av ekologiskt i detaljhandeln, dvs. den privata konsumtionen, så ligger siffrorna betydligt lägre, 3,1 procent ekologiska inköp. En kort omställningstid (5 år), finanskris, brist på svenska ekologiska produkter (fr.a. mjölkbristen ) är troliga orsaker till att målet på 25 procent inte nåddes för hela den offentliga sektorn. För att arbetet med att nå målet inte ska stagnera är det viktigt att ett nytt nationellt mål tas fram. I figur 7 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom Sveriges landsting och regioner Endast Landstinget Kronoberg och Örebro läns landsting nådde 25-procentsmålet. t Andel inköp ekologiskt i procent a v tot al livsmedelsinköp (SEK) Landstinget Kronoberg Örebro läns landsting Västra Götalandsregionen Region Skåne Stockholms läns landsting Figur 7. Andelen ekologiskt inköp av livsmedel i tio landsting/regioner Uppsala läns landsting Landstinget i Blekinge Landstinget i Östergötland Jämtlands läns landsting Region Gotland Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Gävleborg Landstinget Västmanland Landstinget i Kalmar län Västerbottens läns landsting Landstinget i Dalarna
15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Utbildning för ökad ekokompetens Under året har två utbildningar genomförts om ekologisk mat och hållbar utveckling riktad till beslutfattare och kostpersonal. Syftet med utbildningarna var att öka förståelsen för hur ekologisk mat hänger ihop med en hållbar utveckling samt att inspirera och hitta strategier för att öka inköpet av ekologisk mat inom landstinget. Utbildningen var mycket uppskattad, inte minst bland tjänstemän och politiker. Bild 1. Utbildningsledarna Anna Jiremark och Mats Alfredsson, Hushållningssällskapet Väst, under utbildningen Ekokompetens för beslutsfattare den 10 juni Utbildningarna genomfördes av Hushållningssällskapet Väst med finansiering från Jordbruksverket. Lokaler och måltider finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Avfallshantering Ökad sortering och återvinning De miljönyckeltal som används för att följa utvecklingen av landstingets avfallshantering visar på en ökad andel sorterad mängd och återvunnen mängd av totalmängden 2010 jämfört med föregående år och Se tabell 4 på nästa sida. Det är framför allt en ökad mängd återvunnet papper som står bakom ökningen. Därigenom minskade även mängden förbränt avfall.
16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) Tabell 4. Indikatortal som beskriver utvecklingen av landstingets avfallshantering ur ett miljöperspektiv 2007, 2009 och Procent Andel sorterad mängd av totalmängd Andel återvunnen mängd av totalmängd Andel deponerad mängd av totalmängd Andel förbränd mängd av totalmängd Utökad källsortering i Landstingshuset Under hösten påbörjades ett arbete för att införa en utökad källsortering i Landstingshuset. Som den största administrativa arbetsplatsen och ofta skyltfönster för Landstinget i Värmland kändes åtgärden angelägen. Att enkelt kunna källsortera mer än papper och kartong har dessutom efterfrågats länge bland medarbetarna i huset. Inköpet av elva källsorteringsmoduler finansierades via den interna klimatkompenseringen (budget 2011). Läkemedels miljöeffekter Arbetet inom Landstingens nätverk för läkemedel och miljö har fortskridit under Inom nätverket finns ett antal arbetsgrupper. Landstinget i Värmlands har en aktiv roll i arbetet med att ta fram gemensamt informationsmaterial för nätverket. Alltfler landsting och regioner arbetar med att minska sin miljöpåverkan från läkemedel utifrån en handlingsplan. För att lyfta fram det arbete som redan pågår inom vårt landsting samt för att få mer kraft bakom önskvärda åtgärder, har tankarna och utformningen av en handlingsplan utvecklats under året. Målsättningen är att handlingsplanen ska vara färdig och beslutad av landstingsstyrelsen hösten Som tidigare år delades broschyren Miljöklassificerade läkemedel ut till förskrivare inom landstinget. Broschyren tas fram av Stockholms läns landsting och presenterar en miljörisk- och miljöfarlighetsbedömning av ett selekterat urval läkemedelssubstanser. Läkemedelsrester i avloppsvatten Under 2008 analyserades 37 svårnedbrytbara läkemedelssubstanser i avloppsvatten från Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) samt tre sjukhus i Öster-
17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) götland. Resultaten redovisas i rapporten Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk som blev klar först De preliminära resultaten visar på jämförelsevis höga halter av paracetamol, ibuprofen samt diklofenak i avloppsvatten från CSK. Tolkningen av analysresultaten kompliceras av att avloppsvatten från bostadsområden (villor och hyresfastigheter) och skolor passerar samma punkt där provtagning av avloppsvattnet från sjukhuset skett. Med anledning av bland annat ovanstående sammanfattar ansvariga för rapporten att resultaten i denna studie för vissa substanser är osäkra. Miljöanpassad upphandling Under 2010 genomfördes en upphandling av färska grönsaker, frukt och potatis där ekologiska morötter och potatis (halva behovet) efterfrågades. Trots försök att förenkla för mindre lokala leverantörer att lämna anbud, var det en stor leverantör som vann upphandlingen då de gav ett lägre pris. Under året har miljökrav också ställts vid upphandling av bland annat EKGapparater, eldrivna rullstolar, skrivare och kopiatorer, multimedia (TVapparater) samt batterier och batteriladdare. Vid upphandlingarna användes Miljöstyrningsrådets kriterier som utgångspunkt. Övriga aktiviteter Gemensam kemikalieregistrering inom LiV På uppdrag av hälso- sjukvårdschefen inleddes ett projekt hösten 2010 med målsättningen att få till stånd en gemensam registerhantering av kemikalier som är kopplad till aktuella säkerhetsdatablad. I första hand kommer projektgruppen, som består av olika verksamhetsrepresentanter, att studera hur andra landsting hanterat problemet. Målet är att under hösten 2011 presentera ett förslag till hälso- och sjukvårdsledningen hur landstinget i framtiden bättre ska kunna uppfylla tillsynsmyndigheternas krav på kemikalieregistrering. Det kan tilläggas att samtliga landsting förutom Värmland redan har någon form av gemensamt system för att registrera kemikalier. Nyhetsbrevet MiljöLiV I början på året skapades ett nytt nyhetsbrev, MiljöLiV. Nyhetsbrevet har sin utgångspunkt i det miljöpolitiska programmet och följer upp samt kommunicerar miljö- och klimatarbetet som genomförs inom landstinget. Syftet med nyhetsbrevet är att nå ut till fler landstingsanställda med informationen. Förutom att finnas tillgängligt via intranätet skickas MiljöLiV ut via bland
18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (18) annat nyhetsbrevet Chef. Tanken är att cheferna ska sprida vidare informationen via exempelvis APT och fikarum. Under året gavs fem nummer ut. Uppdatering av styrdokumentet Egenkontroll Miljö Landstinget i Värmlands interna styrdokument för miljöarbetet, Egenkontroll Miljö, uppdaterades under våren. Förutom den lagstadgade egenkontrollen samlar dokumentet de viktigaste och landstingsövergripande miljörutinerna. Rutinerna berör alla de miljöaspekter som bedömts vara betydelsefulla för landstinget. Stöd för energieffektivisering Landstinget beviljades under sommaren energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. Stödet på 345 tkr betalas ut årligen till och med Arbetet inleddes under hösten 2010 med en kartläggning av 2009 års energianvändning inom fastigheter och fordonsbestånd. Därefter bildades ett antal projektgrupper samt en styrgrupp. Utifrån detta kommer en strategi tas fram under början av 2011 för vilka åtgärder som är viktigast att genomföra. WSP Group har fått i uppdrag av landstinget att bistå med framtagandet av en strategi samt rapportera det löpande arbetet till Energimyndigheten. Skyddsåtgärder för översvämningar vid CSK Under 2010 har landstinget och Karlstad kommun fortsatt arbeta gemensamt med att ta fram en åtgärdsplan för att minska risken för att verksamheten på CSK äventyras som en följd av översvämning. Olika alternativ övervägs. Någon form av permanent invallning av området utgör idag det mest realistiska alternativet. Information om det miljöpolitiska programmet och miljö- och klimatsmarta tips Möjligheten att boka föredrag om miljö- och klimatsmarta tips med utgångspunkt från det miljöpolitiska programmet utnyttjades även 2010 av ett tiotal avdelningar/enheter. Föredragen väckte många frågor och diskussioner hos deltagarna kring vad som är miljö- och klimatsmart och inte. Foldern Ditt bidrag till miljö- och klimatpåverkan har betydelse! delades ut.
19 Bilaga Antal bilar Diesel Etanol Bensin Figur 1. Fördelningen av antalet etanol-, bensin- respektive dieselbilar bland landstingets tjänstebilar 2007, 2009 och 2010.
20 Bilaga 2 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF PA-STRATEGI Uppgiftslämnare Datum Avser år Laine Hammarbo Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Drifts- och produktionsförhållanden Omräknade heltider (årsarbeten) - Antal årsarbeten St Bilaga 2 Årlig redovisning - PA-STRATEGI_2010.doc 1(1)
21 Bilaga 3 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF KVALITETSENHETEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Hans Carlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Drifts- och produktionsförhållanden Specialistvård - Antal vårdplatser St Antal vårdtillfällen St Antal vårddagar totalt St Antal operationer St Antal läkarbesök St Primärvård - Antal vårdcentraler St 30 - Antal läkarbesök St Bilaga 3 Årlig redovisning - KVALITETSENHETEN_2010.doc 1(1)
22 Bilaga 4 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF FASTIGHET Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson och Bengt-Åke Karlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Lokalytor - Tempererad bruksarea BRA(t) Energi - Värmeenergi tot (graddkorr) MWh , ,2 KWh/kvm BRA(t) 85 85,5 -- El för värmepumpar 1 (graddkorr) MWh Fjärrvärme (graddkorr) MWh , ,2 - Elenergi tot MWh ,6 KWh/kvm BRA(t) 102,2 151,2 - El nordisk mix MWh Ursprungsmärkt el MWh Koldioxidutsläpp - Fjärrvärme (MWh*34 2 ) Kg CO2/år El nordisk mix (MWh*90,6 3 ) Kg CO2/år Ursprungsmärkt el (MWh*1,0) Kg CO2/år Energisbesparande åtgärder - Ny energicentral på CSK där värme och kyla från berget och Klarälven nyttjas - Installation av luft-vatten-värmepumpar på vårdcentralen i Kil - Inköp av ursprungsmärkt el från vatten- och vindkraft fr o m april (51 % av det totala inköpet av el) - Energiutredning på sjukhusen i Arvika och Torsby - Successivt utbyte av belysningsarmaturer inom hela fastighetsbeståndet - Installation av energieffektivare ventilationsaggregat i hus 51 på CSK 1 Det finns inte möjlighet ännu att skilja ut hur mycket el som används till värmepumparna. 2 Utsläpp som genereras vid produktion av fjärrvärme inkl. ledningsförluster, Karlstads Energi AB (2008) 3 Nordisk mix enligt Energihandboken, Bilaga 4 Årlig redovisning - FASTIGHET_2010.doc 1(2)
23 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF FASTIGHET Byggavfall LiV CSK - Isolermtrl inneh asbets Ton/år * Byggfrakt inneh Hg Ton/år * Byggfrakt inneh PCB Ton/år * Övrigt byggavfall Ton/år Ljuskällor innehållande miljöfarliga ämnen St/år * Reningsanläggningar - Fett/slamavskiljare Kbm/år till deponi / Kbm/år till rötning / Fast avfall från oljeavskiljare Ton/år * Slam från oljeavskiljare Ton/år * 2 0 Vatten - Vattenförbrukning Kbm/år Lustgas - Lustgasinköp Kg/år Köldmedieläckage - Påfylld mängd köldmedia Kg/år 67,6 Bilaga 4 Årlig redovisning - FASTIGHET_2010.doc 2(2)
24 Bilaga 5 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Bränsle - Bensin Liter/år Diesel Liter/år Oljor - Smörjolja Liter/år - - Träolja Liter/år 70 Halkbekämpningsmedel - Sand/stenflis Ton/år Salt Kg/år Bilaga 5 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL_2010.doc 1(1)
25 Bilaga 6 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF TRANSPORT Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Farligt avfall - Xylene Liter/år * Framkallare Liter/år * Fixerbad Liter/år * Blyfolie Kg/år * Blyförkläden Kg/år * Ingår i blyfolie Ingår i blyfolie - Formaldehyd Liter/år * Smittförande Ton/år * 26,8 18,4 - Smittförande skär/stick Ton/år * 4,9 3,8 - Avfall från labb, diagnos.. Liter/år * Cytostat/cytotox läkm Ton/år * 17,8 14,3 - Lösningsmedel Kg/år * Syror Kg/år * Basiskt avfall Kg/år * Bekämpningsmedel Kg/år * Kvicksilverhaltigt avfall Kg/år * 61, Olja/fett Kg/år * Färg, lim etc Kg/år * Rengöringsmedel Kg/år * Batterier Kg/år * Trä inneh farliga ämnen Kg/år * Glykol Kg/år Småkemikalier sorterade Kg/år Vattenhaltigt avfall Kg/år Avfall som återvinns - Papper Ton/år Kartong/wellpapp Ton/år Ofärgat glas Ton/år Färgat glas Ton/år ,4 1,7 - El, elektronik Ton/år / Mjukplast (sträckfilm) Ton/år ,6 5,3 - Hårda plastförpackningar Ton/år ,9 0,1 - Metaller Ton/år Organiskt mtrl Ton/år Bilaga 6 Årlig redovisning - TRANSPORT_2010.doc 1(2)
26 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF TRANSPORT Övrigt avfall - Kroppsdelar och organ Kg/år Avfall (sopor) till förbränning Ton/år Avfall (sopor) till deponi Ton/år ,8 9,5 Transporter - Antal bilar 1) bensin St inköpt mängd bensin Liter total körsträcka Km Antal bilar 1) etanol St inköpt mängd etanol E85 Liter total körsträcka Km Antal bilar 2) diesel St inköpt mängd diesel Liter total körsträcka Km Antal ambulanser (bensin) St 2 - Antal ambulanser (diesel) St inköpt mängd bensin 3) Liter inköpt mängd diesel 3) Liter total körsträcka Km Kostnad resor egen bil Kr förbrukad mängd bensin 4) Liter total beräknad körsträcka Km Kostnad tåg Kr Kostnad buss, taxi Kr Kostnad flyg Kr Koldioxidutsläpp Bensin (liter bensin tot*2,36) Kg CO2 per år E85 (liter E85 tot*0,42) Kg CO2 per år Diesel (liter diesel tot*2,54) Kg CO2 per år Tågresor Kg CO2 per år 6,93 Taxi Kg CO2 per år - Bussresor Kg CO2 per år - Flygresor Kg CO2 per år ) Avser poolbilar samt bilar knutna till enheter. Även antal körda km och bensinförbrukning för dagleasing ingår. 2) Avser poolbilar, bilar knutna till enheter samt lastbilar. 3) Beräknat 4) Förutsättningar: samtliga bilar diesel- o bensindrivna med medelförbrukning på 0,8 liter/mil. Etanol 0,9 l/mil. 5) 2 st biogasbilar har redovisats under etanol. Bilaga 6 Årlig redovisning - TRANSPORT_2010.doc 2(2)
27 Bilaga 7 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF FLYGPLATSCHEF Uppgiftslämnare Datum Avser år Carl-Henrik Andersen Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt Akutsjh Helikoptertrafik - Antal flygrörelser CSK St 60 - Antal flygrörelser Torsby St 14 - Antal flygrörelser Arvika St 15 Avisningsmedel - Totalt inköp Kg 700 Bilaga 7 Årlig redovisning - FLYGPLATSCHEF_2010.doc 1(1)
28 Bilaga 8 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: Ansvarig: MF FOLKTANDVÅRDEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Maj-Lis Larsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Mängd amalgam Kg/år * 484,24** Drifts- och produktionsförhållanden - Antal distriktstandvårdskliniker 25*** St ** varav 251,51 kg utgör låghaltigt amalgamavfall från sanering på grund av nedläggning på följande kliniker: Folktandvården Aspen, Filipstad, 103,66 kg Folktandvården Trasten, Filipstad, 83,35 kg Folktandvården Nykroppa, 13,95 kg Folktandvården Lesjöfors, 50,55 kg *** Folktandvården består förutom av distriktstandvårdskliniker också av nio specialistkliniker, två sjukhustandvårdskliniker samt ett tandtekniskt laboratorium. Bilaga 8 Årlig redovisning - FOLKTANDVÅRDEN_2011.doc 1(1)
Miljöbokslut 2004. /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme
Miljöbokslut 004 Upprättad av: Jonas Pettersson 05030, Version I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till
Läs merVår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad
Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Driften av ett sjukhus påverkar den yttre miljön på många sätt. Det innebär att resurser förbrukas, den förorsakar utsläpp av
Läs merSekretariatet Miranda Fredriksson 2012-04-27 LK/120831
Sekretariatet Miranda Fredriksson 2012-04-27 LK/120831 Miljöredovisning 2011 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 2 (11) Sammanfattning och slutsatser Fortsatt minskad total klimatpåverkan Landstinget i Värmlands
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten
2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
Läs merKarin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP)
Protokoll 1 (6) Teknikutskottet 2014-04-30 LK/140109 Plats Landstingshuset, grupprum B1 Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Mats Sandström (S) Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Åsa Johansson
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret
Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merTEKNIKUTSKOTTET 2011-02-09 LK/110028. Universitetssjukhuset i Örebro
PROTOKOLL 1 (5) TEKNIKUTSKOTTET Plats Universitetssjukhuset i Örebro Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Mats Sandström (S) vice ordförande Thomas Olsson (C) ersättare för Malin Hall (M) Åsa Johansson
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merMatavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merVÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att
Läs merMiljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007
Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 1/5 MILJÖREDOVISNING FÖR ÅR 2007 Beskrivning av miljöledningssystemet Miljöledningssystem enligt standarden ISO 14 001:2004 ska vidareutvecklas inom Lasarettet
Läs merMotion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-03-23 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsen Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under
Läs merLedningssystem ISO 14001 OHSAS 18001
Ledningssystem ISO 14001 OHSAS 18001 Krav/Behov Krav/Behov uppfyllda Patient Medarbetare Politiker Myndigheter Patient Medarbetare Politiker Myndigheter Kärnverksamheten i fokus Kemikalier Läkemedel Energi
Läs merUtvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet
2013-02-04 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merMiljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård
Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet
Läs merFysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
Läs merPRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE
sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100
Läs mergrön obligation Återrapportering av
Återrapportering av grön obligation Som första landsting i Sverige emitterade Stockholms läns landsting i maj 2014 en grön obligation. Obligationen finansierade två miljöinriktade investeringsprojekt:
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merMindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!
Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merFÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST
FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST INFORMATION TILL DIG SOM SÖKER FÄRDTJÄNST FÄRDTJÄNST I KARLSTADS KOMMUN Stadsbyggnadsnämnden är huvudansvarig för färdtjänsten och riksfärdtjänsten i Karlstads kommun. VAD
Läs merMiljöredovisning Verksamhetsåret 2014
Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merSammanträdesrum Galaxen, Landstingshuset, Rosenborgsgatan 50, Karlstad
Protokoll 1 (5) Landstingets Pensionärsråd Hälso- och sjukvårdsstaben Elisabeth Ehne Jangehammar 2014-09-30 LK/140076 Plats Sammanträdesrum Galaxen, Landstingshuset, Rosenborgsgatan 50, Karlstad Närvarande
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merMEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004
MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,
Läs merLåt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.
För restauranger och storkök Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och ny näring Varje år slängs tusentals ton bröd, potatisskal,
Läs merBYGG OCH MILJÖKONTORET INTERN MILJÖPLAN
BYGG OCH MILJÖKONTORET INTERN MILJÖPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL 1 DELMÅL FÖR KONTORET 1 TECKENFÖRKLARING 1 KONTORSMATERIEL OCH FÖRBRUKNINGSVAROR 1 PAPPER OCH KUVERT 1 LUNCHRUM 2 RESOR TILL
Läs merMax klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merKlimatbokslut 2014 Maj 2015
Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer
Läs merIntern klimatavgift Örebro kommun
Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi
Läs merGranskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs mer2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun
1 (5) 2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig
Läs merKlimatplan för Örebro kommun
Klimatplan för Örebro kommun Per Elvingson per.elvingson@orebro.se Klimatkontoret, Örebro kommun Kask Princip, Göteborg 20 maj 2010 Örebro 134 000 invånare +1200/år, f.n. 7:e störst i Sverige Regionalt
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merEkologiska livsmedel i Stockholms stad
PM 2006 RI+VIII (Dnr 119-2171/2006) Ekologiska livsmedel i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Kommunfullmäktige m.m. anvisas tilläggsanslag med 6 mnkr som
Läs merMiljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge
fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete
Läs merStrategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden
ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.
Läs merTotala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige
Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,
Läs merInsamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet
Insamling av matavfall Så ansluter ni er fastighet Tack för maten! Vad gör du med dina 100 kilo? Varje år genererar en person 100 kilo matavfall. 100 kilo! Att ta tillvara på denna resurs och låta det
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET Meteorologiska institutionen. Generell miljöpolicy vid Meteorologiska institutionen
STOCKHOLMS UNIVERSITET Meteorologiska institutionen Generell miljöpolicy vid Meteorologiska institutionen Miljöpolicy MISU har som sin främsta verksamhet att bedriva forskning och utbildning inom det meteorologisk-oceanografiska
Läs merMiljöpolicy miljömål miljöansvar
VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2014-11-12 Ekologigruppen AB Miljöpolicy miljömål miljöansvar Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merVÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL
VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...
Läs merLåt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.
För boende i villa Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40 % av det som hamnar i soppåsen är matavfall. Om matresterna
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merAVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN. Gällande från den 1 januari 2016
AVFALLSTAXOR SJÖBO KOMMUN Gällande från den 1 januari 2016 AVFALLSTAXA Avfallshanteringen regleras av miljöbalken och avfallsförordningen samt ytterligare bestämmelser i föreskrifter om avfall. Kommunen
Läs merBilaga 4 Lagstiftning och miljömål
Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merNaturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning
Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet
Läs merKvalitetsbokslut Regionservice 2013
Kvalitetsbokslut Regionservice 2013 Innehållsförteckning Regionservice tillsammans gör vi skillnad 5 Det här är Regionservice 7 Kundnöjdhet 9 Nöjd brukarindex 9 Lyssna på Kund 10 Drift- och leveranssäkerhet
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merDyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik
2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska
Läs merHÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE
1(5) HÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE Miljöarbetet på Högskolan i Gävle startade 1996. Högskolestyrelsen beslutade 2001-12-07 att Högskolan i Gävle ska under perioden 2002- ta fram ett miljöledningssystem
Läs merFokus på Miljö och Måltider. Doris Johansson Susann Ask
Fokus på Miljö och Måltider Doris Johansson Susann Ask Vi vet vart vi ska Våra mål går i linje med nationella och regionala mål, riktlinjer och strategier. Värden som kännetecknar Landstinget Kronoberg
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merÅrlig miljörapport 2012
Årlig miljörapport 2012 Kiruna Sjukhus Dnr 32:13 Verksamhetsinformation VERKSAMHETSUTÖVARE/HUVUDMAN Namn Norrbottens läns landsting Adress Robertsviksgatan 7, 971 89 LULEÅ Telefonnummer 0920 28 40 00 Landstingsdirektör
Läs merMiljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merSekretariatet Tanja Eklund 2015-12-10 LK/150030
Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet Sekretariatet Tanja Eklund 2015-12-10 LK/150030 Plats Beslutande Landstingshuset Nordstjärnan Marianne Utterdahl (SiV), ordförande Mats Sandström (S),
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merDU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007 Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Om svarsalternativen inte passar
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merRiktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-10-09 KS 2013/0660 50162 Kommunstyrelsen Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun Förslag till beslut
Läs merHANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN
HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merUpphandlingar som bereds av servicenämnden - 2016
Upphandlingar som bereds av servicenämnden - 2016 Division Avtalsnamn Referens nummer Slutdatum Bränsle och drivmedel. Etanol (E85), Bensin Blyfri 95 och Diesel (MK1) från pump samt biogas. Även tillbehör
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för molekylär och klinisk medicin, IMK Hälsouniversitetet 581 85 LINKÖPING Anneli Pedersen Brandt
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för molekylär och klinisk medicin, IMK Hälsouniversitetet 581 85 LINKÖPING Anneli Pedersen Brandt RAPPORT Sid 1 (6) 2004-09-14 Miljöpåverkande verksamhet vid IMK -
Läs merBarns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merMotion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTE UTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Landstingsstyrelsens miljöoch skärgårdsberedning Ankom Stockholms
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merEnergi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Läs merMinskad klimatpåverkan från förbrukningsmaterial
Minskad klimatpåverkan från förbrukningsmaterial Presentation av arbetet inom Örebro läns landsting Sara Richert, miljöcontroller Så här började det 2010 tog landstinget fram en energi- och klimatstrategi,
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merSammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.
Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse
Läs merX-MaTs populärversion av slutrapporten 2010
X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 1 X-MaTs populärversion av slutrapporten 2010 X-MaTs i korta drag... 4 X-MaTs w siffror... 6 X-MaTs mål och framtid... 8 X-MaTs inventerar länet...16 Målgrupp
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs mermiljö - med fokus på klimat -
miljö - med fokus på klimat - Miljöarbetet på LKF startade redan 1990 med projektet Trimma LKF. Det gick ut på att minska alla våra kostnader och miljöpåverkan, då företrädesvis värme, vatten och el. Till
Läs merSNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA
SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger
Läs merBilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen
Läs merMiljöpolicy Det innebär att:
Miljöpolicy Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta hållbarhetsperspektivet
Läs merBokslutskommuniké 2012
Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merTillämpningsanvisningar till policy för resor i tjänsten
Tillämpningsanvisningar till policy för resor i tjänsten Antagen av landstingsstyrelsens personaldelegation 17 oktober 2007 96 Reviderad 7 februari 2008 29 1(8) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2.
Läs merRedovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten
Läs merAktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening
Aktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening Miljöplan del 2 Mål 2019 Delmål 2014 Aktivitet Transporter Alla bilar inom SKB ska vara miljöbilar enligt Stockholms stads definition
Läs mer