En innovationspartner med bredd. Magnus Lundin och Charlotte Brogren: I förhållande till sin storlek satsar Sverige mest i världen på forskning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En innovationspartner med bredd. Magnus Lundin och Charlotte Brogren: I förhållande till sin storlek satsar Sverige mest i världen på forskning."

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Magnus Lundin och Charlotte Brogren: I förhållande till sin storlek satsar Sverige mest i världen på forskning. FOTO: EMELIE PALMCRANTZ Peter Holmstedt Det handlar om samverkan i fl era dimensioner Annie Lööf (C) Vi behöver fl er innovatörer som bygger landet En innovationspartner med bredd Läs mer på almi.se

2 2 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET LEDARE Ur innehållet: Göran Sandberg Vd för Wallenberg stiftelserna. FOTO: WALLENBERSTIFTELSERNA Lars Rask Vd för Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. FOTO: KARIN NORDIN Jag vill att det ska bli tillåtet, accepterat och uppskattat att tjäna pengar och samtidigt rädda världen. Att få bedriva en verksamhet och att satsa på sin affärsidé, att försörja sig själv och andra. Vi behöver fl er företagare, fl er entreprenörer och fl er innovatörer som bygger landet. UTVECKLING: Excellent forskning bedrivs 10 av excellenta individer. Satsa på innovationer Annie Lööf/Näringsminister (C). FOTO: KRISTIAN POHL KÄRNKRAFT: Goda arbetstillfällen i en 12 spännande framtidsbransch. FOTO: SHUTTERSTOCK FORSKNING I VÄRLDSKLASS: Forskning ska framför allt vara till 14 nytta för samhället. LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! Min uppväxt med den småländska Gnosjö-andan i modersmjölken har gett mig en övertygelse om entreprenörernas roll som kuggar i ett välsmort och välfungerande samhällsmaskineri. Vi behöv er fler som vågar starta och driva skogsföretag, livsmedelsföretag, energiföretag, miljöteknikföretag. Vi behöver fler som vågar ta steget att bli sin egen, att utmana kommunen på driften av ett äldreboende eller en förskola. Vi behöver fler unga som ser företagande som ett självklart alternativ till att bli anställd eller till att plugga. Innovationsstrategi för Sverige Jag är mycket stolt över det arbete som Centerpartiet och alliansregeringen hittills gjort för land ets företagare men jag är långt ifrån nöjd. Jag ser framför mig ett antal stora och långsiktiga utmaningar på näringspolitikens område. Innova tionsfrågor är ett sådant område. Vår krea tivitet och förmåga att omsätta innovationer i verkliga företag, produkter och tjänster är avgörande viktigt för jobbtillväxten i Sverige. När jag träffar företagare, forskare och organisationer så vittnar de alla om att Sverige är duktigt på innovationer, men att vi har en resa att göra när det gäller att kommersialisera dem och tjäna pengar. Regeringen arbetar i skrivande stund med att ta fram en innovationsstrategi för Sverige. En strategi som ska bidra till att ta oss flera steg framåt i globala konkurrensen. Bli bättre på att få ut kunnande och idéer på marknaden. De innovativa miljöer som finns runt om i vårt stora och avlånga land spelar en central roll i detta och måste fortsätta att frodas. De finns ofta, men inte alltid, nära våra högskolor och är en ovärderlig del av forskning och utveckling. De miljöerna uppstår också när många små och stora företag samarbetar nära och gemensamt bygger och ökar kunskapsinnehållet i varor och tjänster. Dessa miljöer måste tas tillvara och utvecklas, därför att de bidrar inte bara till en regional utan även en nationell tillväxt och konkurrenskraft. Konstruktiva inspel och idéer Det här arbetet är ingen one-woman-show eller fråga för politiken att lösa på egen hand. Vi måste alla hjälpas åt att komma underfund med varför svensk världsledande forskning och utveckling så sällan leder till kommersiellt gångbara uppfinningar och innovationer. Nästa år då jag lägger fram en innovationsstrategi vill jag att alla kloka hjärnor ska ha bidragit med konstruktiva inspel och idéer. För vårt lands framtida välstånd Innovationsfrågan är en av de frågor jag kommer att lägga krut på som näringsminister. En lärdom jag har dragit är att oaktat hur hårt och engagerat en näringsminister driver olika frågor, förmår vi inte gemensamt göra skillnad om det inte finns ett tryck, ett sug och en efterfrågan underifrån. Från de som driver företag. Från de som anställer. Från de som engagerar sig i att förbättra företagsklimatet. Inte först och främst för deras egen skull utan för vårt lands framtida välstånds skull. MINA 3 TIPS Tro på dig själv! Tro på dina idéer och ge inte upp! Våga ta hjälp av andra! Gör din egen tidning: Är du intresserad av att producera en egen tidning, kontakta Marcus Jansson, affärsområdeschef, Creative Solutions, Mediaplanet. Telefon Innovation & Forskning nr 4, dec 2011 Produktionsledare: Martin Björinge Affärsutvecklare: Marcus Jansson Formgivare: Emelie Palmcrantz Ansvarig för denna utgåva Projektledare: Love Billqvist Tel: E-post: Distribution: Sydsvenska Dagbladet, dec 2011 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation Tel: Fax: E-post: erbjuder kundanpassade kommunikationslösningar inom print och web. Citera oss gärna, men ange källan. Ju fler kockar desto bättre soppa Innovation är inte en produkt av logiskt tänkande, men resultatet är knutet till logisk struktur Albert Einstein tar man dessutom med några entreprenörer och forskare i laget så får man en helt ny dimension. För idéer utvecklas bäst när människor möts. Människor med olika bakgrund och infallsvinklar. Krinova Science Park och Högskolan Kristianstad startar öppen arena för innovationer. Här blir en mötesplats där små och stora företag, forskare och entreprenörer, nationella och internationella aktörer kan mötas i gemensamma innovationsprojekt med fokus på mat, miljö och hälsa. Vill du veta mer, ring: Charlotte Lorentz Hjorth, VD Krinova, eller Torben Olsson, affärsutvecklare HKR,

3 Malmö högskola satsar på social innovation. Stort fokus läggs på tjänster som möter samhällets behov på innovativa sätt. Nya metoder, affärsmodeller och ett nytt ledarskap behövs för att nå nya mål. Brandkår, dagis, Wikipedia, Bambuser, Skype och WiFi-näten är alla exempel på gamla och nya sociala innovationer. Goda exempel som revolutionerat samhället. Malmö högskola driver i samarbete med Mittuniversitetet en nationell mötesplats för att utveckla forskning, kunskap och kompetens inom det växande området social innovation. Vårt mål är att vara den naturliga mötesplatsen för akademi, näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige, samt att att samarbeta kan vi förena samhällsnytta med ekonomisk bärighet. I maj nästa år kommer SOCAP (Social Capital Markets) till Malmö. Där möter investerare innovatörerna och samhällsentreprenörerna, men också de som vill veta mer om området, säger projektledaren Hanna Sigsjö. menar vice rektor för Malmö högskola Eva Engquist. Innovation för samhällsutveckling är i hög grad knuten till tjänsteinriktat företagande. I dagsläget räknar man med att så stor andel som procent av Sveriges BNP kan tillföras olika former av tjänster. Ett nytt synsätt krävs Gränsen mellan produkt och tjänst har suddats ut. Detta ställer nya krav på att arbeta med innovationer som delvis sker utanför organisationers gränser i symbios med marknaden. Ett nytt synsätt krävs ieringsstrukturer framhåller Jonas Matthing och Anna-Karin Alm som nyligen skrivit en rapport om tjänsteinnovation. Ett sätt att prova nya metoder för innovation är Malmö högskolas pågående satsning på unga i bostadsområden. FOTO: LEIF JOHANSSON, X-RAY FOTO AB Fokus på tjänsteinnovation Malmö högskola fokuserar mer på tjänsteinnovation än produktinnovation. Social innovation är ofta nya tjänster som möter samhällsbehov. Det rör många olika områden från energi och miljö till integrationsfrågor samt vård och hälsa områdena i projektet Ungas innovation tillsammans med HSB, IBM, RGRA och Sveriges arkitekter. Hur kan vi utifrån behoven få fram helt nya innovationer genom att engagera unga människor i sin boendemiljö, avslutar Hanna Sigsjö. PIEp står för Product Innovation Engineering program och drivs i samarbete mellan fem högskolor runt om i landet. Verksamheten rymmer såväl forskningsprojekt och forskarskola, som aktiviteter i nära samverkan med företag. En del av vårt arbete går ut på att öka innovationsförmågan hos de ingenjörer som utbildar sig föreståndare vid PIEp. Som det ser ut idag är ingenjörsutbildningarna många gånger inriktade på handlar inte bara om problemlösning utan också om att förstå verkliga behov och utveckla affären. Arbeta aktivt med innovation Andra projekt handlar om hur man kan jobba aktivt med innovation i näringslivet. PEIp har inte mindre än åtta industridoktorander som är anställda av företag och många av dessa arbetar just med att utveckla metoder och modeller för hur man kan stimulera innovationer. Dessa arbetsmetoder paketeras sedan till workshops och föreläsningar som ska sprida kunskapen tillbaka ut i näringslivet. En av PIEps starka sidor är att vi är tvärdisciplinära och omfattar såväl konstruktion som innovationsarbete. Innovationspiloterna Till våren sjösätts projektet Innovationspiloterna. Här ska man handplocka 25 duktiga studenter som ska arbeta med att implementera innovationsmodeller ute på små och medelstora företag under ledning av seniora forskare. Arbetet sker utöver studenternas vanliga undervisning, berättar Mats Magnusson, professor i Produktinnovationsteknik på KTH. Vi höjer kompetensen kring innovationsprocessen hos våra elever, samtidigt som vi delar med oss av kunskapen till näringslivet. Innovationspiloterna kommer till en början att vara ett pilotprojekt, men så småningom hoppas man kunna permanenta verksamheten. Företagen i projektet kommer också att ingå i nätverk där de kan dela sina erfarenheter med andra, vilket är något som PIEp sedan tidigare märkt är en stark komponent i det förändringsarbete som företag behöver bedriva för att öka sin innovationsförmåga. Mats Magnusson

4 4 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Det lönar sig att stötta innovationer Fråga: Varför är det så viktigt att vi tar vara på goda idéer? Svar: Innovationer ger tillväxt och skapar arbetstillfällen. SISP står för Swedish Incubators and Science Parks och är branschföreningen för över sextio science parks och inku batorer runt om i landet. Dessa är alltid placerade i närheten av en högskola, men verkar utifrån ett Tripel Helix-perspektiv, det vill säga på uppdrag av både akademin, näringsliv och offentlig sektor. Science parks och inkubatorer har stor betydelse för alla delar av samhället, säger Magnus Lundin, vd på SISP. Nya idéer som lanseras skapar både tillväxt och arbetstillfäll en och med stöttning når produkten snabbare ut på marknaden. Goda idéer kan vara sprungna ur många olika sammanhang. Det ska finnas ett behov på marknaden Inkubatorer vänder sig till enskilda innovatörer och unga tillväxtföretag, medan science parks i första hand finns till för etablerade företag där innovation är en del av verksamheten. Goda idéer kan vara sprungna ur många olika sammanhang. Ungefär hälften av alla innovationer i SISPinku batorerna har sitt upphov i forskning på universitet och högskolor, men lika många har utvecklats på företag, eller kommer från en fristående innovatör. En inkubator tar emot idéer på ritningsstadiet och gallrar därifrån fram de projekt som visar sig vara lönsamt att Magnus Lundin Vd på SISP. satsa på. Kriterierna är att tekniken ska fungera och framför allt att det ska finnas ett behov på marknaden. Av alla idéer är det bara knappt tio procent som tar sig igenom gallringen. Vissa innovatörer väljer att själva utveckla sina idéer med inkubatorns hjälp, medan andra hellre överlåter den entreprenöriella biten till någon som är mer kunnig på just det området. Även här kan inkubatorn hjälpa till för att hitta rätt person. Det fi nns en potential i att fler innovatörer kommer i kontakt med våra medlemm ar, säger Magnus Lundin. En science park är en stor tillgång för näringslivet på en ort. De stimulerar tillväxt en, synliggör spännande arbets marknader och lockar kompetent arbetskraft. Stimulera företagsklimatet I dag finns fler än företag i Sveriges science parks. En science park erbjud er affärsnätverk, affärsutvecklingsstöd och en fysisk arbets plats i en kreativ miljö. Inte sällan innebär mötet mellan olika branscher en krea tiv grund för fler innovationer. En science park kan också stimulera underleverantörskedjor eller samverka med industriella testbäddar och demonstrationsmiljöer. Och science parks stimulerar inte bara företagsklimatet på mikronivå, påpekar Magnus Lundin. När multinationella företag väljer var de ska ha sin verksamhet tar de hänsyn till en hel del olika aspekter, så som tillgången på utbildad arbetskraft, att det finns en fungerande infrastruktur och naturligtvis om innovationsklimatet är gott. Det lönar sig att satsa på forskning och utveckling, säger Magnus Lundin. De pengar som satsas på kommersialisering genom inkubatorer ger uppåt åtta gånger så mycket tillbaka till samhället i form av skatteintäkter. TEXT: BENEDIKTA CAVALLIN FOTO: EMELIE PALMCRANTZ En science park erbjuder affärsnätverk, affärsutvecklingsstöd och en fysisk arbets plats i en kreativ miljö. du entreprenör företag MODERNA LOKALER konferens innovation nätverk vi service idéer föds där människor möts Videum Science Park PG Vejdes väg 15, Växjö , webb videum.se twitter VideumAB

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER När det gäller innovationer har Sverige en stolt tradition, men Charlotte Brogren anser inte att vi ska vila på gamla lagrar. Spindeln i nätet i Innovationssverige Fråga: Vilken är Vinnovas roll i Sverige? Svar: De ska koppla samman, katalysera och stimulera. Det är jättebra att den Nationella Innova tionsstrategin är på agendan och att ett politiskt intresse finns. Innova tioner är bredare än bara forskning och sker i hela samhället. Innovationsstrategin kan ge en bredare förankring av dessa viktiga frågor hos fl era departe ment, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova. Främja tillväxt Vinnova (Verket för innovationssystem) är en brygga mellan universitetsvärlden och det omgivande samhället. Verket ska främja tillväxt och svensk konkurrenskraft, bland annat genom att finansiera forskning för ökad konkurrenskraft. Väldigt mycket verksamhet i samhället sker i stuprör. Vår roll är att koppla samman, katalysera och stimulera. Innovation är till 99 procent evolution; kombinationer av gamla idéer i nya CHARLOTTE BROGREN Generaldirektör för Vinnova. tappningar. Bara en procent är revolution, säger Charlotte Brogren. Därför betonar hon värdet i att sammanföra aktörer som normalt inte möts. I gränslandet mellan olika perspektiv föds spännande idéer. Dessutom handlar innovationer inte bara om teknik, utan även om exempelvis tjänster och organisationsmodeller. Vi har stor potential att få in fler humanister och samhälls vetare i innovationsprocesserna. De är bara inte vana, eftersom de inte vet vad de kan tillföra. Här finns en icke utnyttjad möjlighet för Sverige, säger hon. Börja agera som ett lag Hennes förhoppning är att den Nationella Innovationsstrategin blir ett instrument som tydliggör en gemensam nationell målbild, där regioner med olika inriktningar och profiler skapar ett starkt och slagkraftigt Sverige. Kunde den ofta röriga aktörsbilden börja agera som ett lag där de olika spelarna kompletterar varandra men där målbilden är densamma vore mycket vunnet. När det gäller innovationer har Sverige en stolt tradition, men Charlotte Brogren anser inte att vi ska vila på gamla lagrar. Sverige är ett av de länder som i förhåll ande till sin storlek satsar mest i världen på forskning.. Ett fåtal nettojobb har skapats inom industrin i Sverige sedan 80-talet. Jobb har tillkommit, men andra har försvunnit. Utanför offentlig sektor finns inte fler arbetstillfällen än på 80-talet. Det kan bli ett stort problem framöver. Sverige måste skapa ett klimat och en miljö som förenklar och stödjer individer och organisationer som vill satsa på framtiden Sverige är ett av de länder som i förhållande till sin storlek satsar mest i världen på forskning. Charlotte Brogren berättar att ett viktigt beslut för våra politiker att fatta under 2012 handlar om balansen mellan forskning för kunskapsutveckling och forskning för konkurrenskraft. Retoriskt frågar hon om 30 miljarder av skattemedel bara skall gå till att få fram nästa svenska nobelpristagare eller om vi kan ställa större krav på att skapa nytta i samhället? TEXT: KRISTIAN TIGER FOTO: EMELIE PALMCRANTZ Med oss händer det I en allt hårdare konkurrens behöver svenska företag i högre grad dra nytta av svensk akademisk forskning. Vi är fyra universitet som skapat en interregional plattform, Innovationskontoret Fyrklövern, för att öka idéflödet från forskning och innovation till kommersialisering och nytta för samhället. Tillsammans med regionalt näringsliv och offentlighet är vi en dynamisk innovationskraft för Sveriges framtid. Med oss händer det saker. Vad kan vi göra för ditt företag? Vad täcker din företagsförsäkring? SUFs rättsskyddsförsäkring täcker immaterialrättstvister! Åsa Bergenheim Rektor Karlstads universitet Jens Schollin Rektor Örebro Universitet Innovatörer (forskare + studenter) x företagare = framgång Stephen Hwang Rektor Linnéuniversitetet Anders Söderholm Rektor Mittuniversitet i samarbete med Factor och Lloyds Vi bidrar till att fler innovativa idéer och forskningsresultat kommersialiseras och kommer till nytta. Vi vill vara din partner oavsett om du är student, forskare eller verksam i näringslivet. Hör av dig så får vi prata om hur! innovationskontorett.se

6 6 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION VI VILL SÄKERSTÄLLA att studenter och forskare får utbildning i immaterialrätt. Det behövs fler kurser än i dag och en viss nivå borde vara obligatorisk. FOTO: SHUTTERSTOCK PRV VILL HÖJA KUNSKAPEN KRING IMMATERIALRÄTT Det finns ett stort behov av att höja kompetensen kring immaterialrättens affärsmässiga betydelse bland små och medelstora företag i Sverige. Det visar en kartläggning som PRV och Vinnova lade fram till Näringsdepartementet den sista oktober. Susanne Ås Sivborg Generaldirektör för Patent- och Registreringsverket, PRV, som kartlagt hur systemet för immaterialrätt fungerar. I samband med regeringens innovationsstrategi fick Patent- och Registreringsverket, PRV, tillsammans med Vinnova i uppdrag att kartlägga hur systemet för immaterialrätt fungerar och föreslå förbättringar. För att underlätta för innovationer i Sverige måste företag och forskare lära sig att använda immaterialrätten och immateriella tillgångar på ett affärsstrategiskt sätt, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV. Immateriella tillgångar och immaterialrätt handlar om intellektuella prestationer och kännetecken och om möjligheten att få ensamrätt till uppfinningar, varumärken och mönster. Immaterialrätten kan delas upp i upphovsrätt och industriellt rättskydd. Svårt att navigera rätt Med upphovsrätt menas skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande. Det industriella rättsskyddet består av patent, design- eller mönsterskydd och varu märkesskydd. Bilden av hur immaterial rätten fungerar är ganska komplex och väldigt många aktörer är inblandade. Till immateriella tillgångar räknas även ett företags know-how. Bilden av hur immaterialrätten fungerar är ganska komplex och väldigt många aktörer är inblandade. För små och medelstora företag kan det vara svårt att navigera rätt. I uppdraget har vi intervjuat mindre företag inom olika kategorier för att ta reda på vad de ser för problem och möjlighter, säger Susanne Ås Sivborg. Intervjuerna visade att många småföretag tycker att systemet är krångligt och efterlyser bättre hjälp och stöd i processen. Vår kartläggning bekräftade att kompetensnivån är ganska låg kring betydelsen av immaterialrätt och immateriella tillgångar, både när det gäller verksamhet i Sverige och globalt. Många vill gå utanför landets gränser men har dålig kunskap om vilka krav som gäller och om hur man bäst agerar för att bli så konkurrenskraftig som möjligt. Förslag på åtgärder PRV:s rapport utmynnade i några förslag på åtgärder, berättar Susanne: Bland annat vill vi skapa möjligheter för företagare och näringsidkare att få bättre kunskap och förståelse för immaterialrätten och de immateriella tillgångarnas betydelse som affärsverktyg och konkurrens medel. I det ingår att vi vill säkerställa att studenter och forskare får utbildning i immaterialrätt. Det behövs fler kurser än i dag och en viss nivå borde vara obligatorisk. Få en förhandsbedömning Ett annat åtgärdsförslag gäller att det ska gå att söka riktad medfinansiering för att bekosta rådgivning kring immaterialrätt. Ytterligare ett handlar om möjligheten att få en förhandsbedömning vid immateriella tvister, så att det blir lättare att bedöma om det är värt att gå in i en tvist. Sverige skulle behöva en offentlig aktör med uppgift att skapa möjlig heter för företagare och näringsidkare att öka sin kunskap runt immaterialrätten och de immateriella tillgångarnas betydelse som affärsstrategiskt verktyg. Det är en roll som PRV gärna skulle ta. Vi jobbar mycket med information och det skulle vara en naturlig del av vårt uppdrag, avslutar Susanne Ås Sivborg. TEXT: EVA GUSTIN FOTO: PRV SAAB BOFORS SUPPORT AB PATENT En patentbyrå full av idéer Vi hjälper dig att utveckla och skydda dina idéer. Med rätt patent (det är här vår kompetens kommer in i bilden) får du ensamrätt och en trygghet i att ingen kan kopiera dina idéer utan att du är med på det. Sedan 1940-talet, då patentavdelningen var en del av AB Bofors, har vi hanterat många värdefulla uppfinningar - stora som små. Såväl när det gäller produkter och tjänster som mönster och varumärken. Idag är vi en del av Saab Bofors Support AB i Karlskoga och har kunder i hela landet. Kontakta Carl-Göran Forsberg, telefon eller maila så berättar han mer.

7 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER INSPIRATION Arbetet med den nationella innovationsstrategin är i full gång. RISE:s vd Peter Holmstedt är entusiastisk över vad som kan åstadkommas om man satsar på samverkan, konsolidering och inser att anslaget inte kan vara för brett. CHANS FÖR SVERIGE från bra till bäst på innovationer Risken är att man försöker göra en strategi som gör allt för alla. Då kommer den inte att bli verkningsfull. Det gäller att man verkligen vågar slå fast en målsättning och ha en strategi för hur Sverige ska ta sig dit, säger Peter Holmstedt, vd för RISE Research Institutes of Sweden Holding. RISE är det gemensamma varumärket för merparten av landets forskningsinstitut och omfattar 4 insti tutskoncerner. Som representant för forskningsinstituten är RISE en central aktör när det gäller innovationsfrågor och man deltar i arbetet med den nationella innovations strategin. många aktörer. Därför behövs en konsolidering. Strategin kan inspirera oss till några nödvändiga val, säger Peter Holmstedt. Han berättar att det också finns ett stuprörstänkande eftersom vi inte har något politikområde bara för innovationer. De båda centrala del arna när det gäller innovationer är uppdelade på Utbildnings- och Näringsdepartementen. Universiteten får sina forskningspengar från Utbildningsdepartementet och instituten sina från Näringsdepartementet. Det borde finnas en gemensam idé för satsningar man gör, säger Peter Holmstedt. Ökad konsolidering En viktig komponent i målsättningen för den nationella innovationsstrategin anser Peter Holmstedt är ökad konsolidering; lite färre aktörer men de aktörer som finns behöver stärkas för att en bättre balans ska uppnås. Sveriges problem är ett fragmenterat innovationssystem med väldigt PROFIL/Peter Holmstedt Vd för RISE Research Institutes of Sweden Holding. Tre samverkningsytor Peter Holmstedt anser definitivt att den nationella innovationsstrategin bör innehålla ökad samverkan. Det handlar om samverkan i flera dimensioner, vilket vore väldigt verkningsfullt. Han listar tre exempel på samverkansytor som behöver stärkas: Samverkansytan mellan institut och universitet. Dessa aktörer utgör utmärkta komplement till varandra. Samverkansytan mellan institut och näringsliv. Instituten är mycket viktiga, kanske främst för de små och medelstora företagen, men även för de stora när det gäller strategisk kompetens. Samverkansytan mellan institut och riskkapital. Instituten sitter på en unik kompetens när det gäller exempelvis industrialisering och prototyper. Ett bra innovationsland Han berättar att när OECD listar de länder som satsar mest på forskning brukar Sverige och Israel alltid hamna i topp, men när det gäller utfall, det vill säga hur många arbetstillfällen, företag och produkt er detta resulterar i, då ligger inte Sverige lika högt. Instituten är mycket viktiga, kanske främst för de små och medelstora företagen. EN VIKTIG KOMPONENT i målsättningen för den nationella innovationsstrategin är ökad konsolidering, anser Peter Holmstedt. Sverige ligger bra till även där, men om man balanserade upp innovationssystemet skulle vi bli ännu bättre och det har man en chans att göra med innovationsstrategin. För bristerna till trots, framhåller ändå Peter Holmstedt att Sverige är ett bra land när det gäller innovationer. TEXT: KRISTIAN TIGER FOTO: EMELIE PALMCRANTZ Jelena Todorovic, forskare och centrumledare för kompetenscentret Waste Refinery. Gå in på om du vill veta mer. Värdefullt avfall Vanliga sopor är en resurs som kan komma till nytta. Om det görs på ett resurssnålt, säkert och miljöanpassat sätt. Jelena Todorovic är forskare och centrumledare för Waste Refinery, ett nationellt kompetenscentrum som leds av SP, med ett 20-tal representanter från näringsliv, samhälle och forskning. Centret skapar genom sin bredd och spetskompetens unika möjligheter för nya idéer att prövas, växa och implementeras kommersiellt. Detta är ett bra exempel på det vi menar med Science Partner. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling.

8 8 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Vilken är Innovationsbrons funktion? Svar: Innovationsbron ska finnas i ett tidigt skede för att investera i idéer som kan utvecklas till innovativa och växande företag. Statens tidigaste riskkapitalist Innovationsbron har regeringens och riksdagens uppdrag att investera i kunskapsintensiva idéer i en tidig fas. Detta för att lägga grunden för nya tillväxtföretag. Innovationsbron investerar i unga företags tidigaste fas. Där finns inga andra finansiärer, vi är statens tidigaste riskkapitalist. Efter vår investering lockas privata investerare in som medfinansiärer. På så vis bidrar vi till att starta nya tillväxtföretag i Sverige, säger Peter Strömbäck, vd för Innovationsbron. Investera i idéer Innovationsbron har sju verksamhetskontor i landet med egen personal. Sedan 1994 har stort fokus legat på att investera i projekt från akademiska miljöer, men under senare år har man också investerat i idéer och tillväxtföre tag från näringslivet. Allt fler idébärare söker upp Innovationsbron själva. Det beror bland annat på att riskvilligt kapital inte finns att tillgå i en tidig fas. Det kan vara företag vars produkter eller tjänster inte ens börjat säljas på marknaden. Tänk internationellt Vi ska vara marknadskompletterande. Vi investerar tidigt och tar stor risk. Vi tillför även kompetens och kapital för att företagen ska kunna ta steget in på marknaden, säger Peter Strömbäck. Samtidigt betonar han att Innovationsbron även säger nej till många idéer som saknar tillräcklig bärkraft. Alla får inte pengar: Man måste våga lägga ner en idé som inte bär sig. Vi kan hjälpa till att verifiera om marknaden finns för en idé, säger Peter Strömbäck. Innovationsbron investerar i idéer INNOVATIONSBRON INVESTERAR i unga företags tidigaste fas. Där finns inga andra finansiärer, vi är statens tidigaste riskkapitalist, säger Peter Strömbäck, vd för Innovationsbron. med högt kunskapsinnehåll som dessutom är skalbara. Skalbarheten är inte minst viktig ur ett internationellt perspektiv. Man måste tänka internationellt från dag ett. Sveriges hemmamarknad är liten och oanade möjligheter finns på andra marknader. Skapa efterfrågan Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny Nationell innovationsstrategi. Att regeringen ska ta fram en innovationsstrategi är bra. Viktigast är dock att statens roll som marknadskompletterande investerare i en tidig fas förstärks, det är där staten kan göra mest nytta, säger Peter Strömbäck. Sverige kan lära en hel del av England och USA och bättre utnyttja statens upphandlingar för att skapa en efterfrågan riktad mot innovativa företag. Man måste tänka internationellt från dag ett. Sveriges hemmamarknad är liten och oanade möjligheter finns på andra marknader. Staten upphandlar för 600 miljarder kronor varje år. Problem et är att man inte riktar detta i tillräcklig hög grad mot innovativa företag som skulle kunna vara med och lösa problem. Ett innovativt företags bästa drivkraft är en kravställande kund. Staten måste driva på den utvecklingen mer, säger Peter Strömbäck och påpekar att Ericsson faktiskt skapades just genom en offentlig upphandling från gamla Televerket. TEXT: KRISTIAN TIGER FOTO: INNOVATIONSBRON INNOVATIONER SOM GÖR NYTTA När protesterna växte sig starka i Nordafrika i våras tog demonstranter hjälp av Bambuser, mobiltjänsten som direktsänder rörlig bild via mobiltelefonen. Måns Adler, tidigare student och numera medarbetare vid Malmö högskola, står bakom idén. Innovation vid Malmö högskola

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER INSPIRATION Nüwa är ett nystartat program för affärskvinnor i Gävleborg. Målsättningen: ett ökat kvinnligt företagande i regionen. Programmet innefattar kompetenshöjning, nätverk, mentorskap samt etablering av en investeringsfond. Program för kvinnligt företagande i Gävleborg PROFIL/Ann-Christine Langselius Chairman och upphovskvinna för Nüwa. Movexum, Gävleborgs företagsinkubator, har inlett ett program för affärskvinnor som heter Nüwa och som kommer att utgöra en plattform för utveckling av framtida affärer, affärspartners och investeringar. Nüwa består av följande delar: utveckla nätverk, kompetenshöjning, mentorskap samt etablering av en investeringsfond. Spännande idéer Det finns många spännande idéer i regionen, men det kan vara svårt att gå från idé till att komma ut på marknad en och det är exempelvis ett område som det kommer att belysa, säger Ann-Christine Langselius, chairman och upphovskvinna för Nüwa. Nüwa är till för både kvinnor som är företagare och som ska bli företagare. 25 kvinnor har valts ut för att under två år (till och med december 2013) delta i programmet. Man ska träffas nio gånger per år för heldags aktiviteter. Utöver detta har respektive deltagare minst nio tillfällen då man träffar sina mentorer. Vi valde kvinnor med stark drivkraft, men också med intresse av att jobba i team. Deltagarna är i olika åldrar med olika bakgrunder, nischer och kulturer. Mångfalden skapar möjligheter till verkligt kreativt tänkande och utbyte av både erfarenhet och kunskap, säger Ann-Christine Langselius. Tittar man på de kvinnor som har blivit antagna så finns möjlighet att starta fl era nya bolag. Jag ser redan spin off-effekter sedan vårt första möte. Kvalificerade mentorer Viktigt i Nüwa är systemet med mentorskap. Högt kvalificerade mentor er är anslutna till Nüwa. Några exemp el är Landshövdingen i Gästrikland Barbro Holmberg, Mitsubishi Groups nordiska manager Naohiko Nishio, dr Thomas Sullucci som är kommersialiseringschef på Department of Homeland Security i USA, Peter Sävblom, advokat aktiv i London och styrelseproffset Magnus Stuart från Stockholm. Bland mentorerna finns också potentiella investerare. Det handlar om att både möjliggöra, synliggöra och skapa kompetens samtidigt som man inom mentorskapet också får visa sina idéer och produkter, säger Ann-Christine Langselius. På tal om investeringar så är målsättningen att Nüwa också ska etablera och förvalta en investmentfond. Att denna kopplas mot kompetenshöjningen och mentorskapet är en unik kombination berättar Ann-Christine Langselius. I Nüwa får deltagarna erfarenhet av att ta fram och presentera en produkt eller tjänst, så väl som att bedöma den ur ett investerarperspektiv. Nytt kapital till regionen Ann-Christine Langselius berättar att det kan bli en katalysator som kan ge upphov till nya samarbeten, nya företag, ökade exportmöjligheter och nytt kapital till regionen. Tittar man på de kvinnor som har blivit antagna så finns möjlighet att starta flera nya bolag. Jag ser redan spin off-effekter sedan vårt första möte, säger Ann-Christine Langselius. Trots att de knappt har hunnit starta Nüwa i Gävleborg leder Ann- Christine arbetet med att starta ett liknande program i Östergötland. TEXT: KRISTIAN TIGER FOTO: NÜWA Ökat kvinnligt företagande Nüwa är till för både kvinnor som är företagare och som ska bli företag are. FOTO: SHUTTERSTOCK På BTH är vi specialiserade på utbildning och forskning inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Vår uppgift är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige och till utvecklingen av Europa och övriga världen, nu och i framtiden. Blekinge Tekniska Högskola

10 10 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Under senare år har svenska rektorer fått väldigt stor frihet, de utser sin egen styrelse. Det är en obegriplig frihet menar Göran Sandberg, vd för Wallenbergstiftelserna. Excellent forskning utförs av excellenta individer Efter Vetenskapsrådet (VR) är Wallenbergstiftelserna Sveriges största externa forskningsfinansiär för de svenska universiteten. Förra året delade man ut knappt en och en halv miljard till forskning, mer än vad svensk forskning får från EU. Trots detta hävdar Göran Sandberg, vd för Wallenbergstiftelserna, att fungerande universitet måste vila på statsanslagen och att ledningen på universiteten måste bli tydligare med sina vetenskapliga prioriteringar. Unikt anslagssystem Det är inte brist på pengar i den svenska universitetsvärld en. Problemet är att det sprids på för många forskare, säger Göran Sandberg. Lars Rask, vd för Stiftelsen för PROFIL/Göran Sandberg Vd för Wallenbergstiftelserna. FOTO: WALLENBERSTIFTELSERNA strate gisk forskning, SSF, som delar ut 600 miljoner kronor per år till naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning, menar att det svenska anslagssystemet är unikt i så motto att fakultetsanslagen, alltså basfinansieringen, i många fall inte bekostar hela lönen för professor erna. Forskning är ett hårt arbete och det är elitistiskt till sin natur. Vid flera universitet och högskolor bekostar fakultetsanslagen ungefär hälften. I övrigt måste professorerna, och deras forskargrupper, förlita sig till en brokig skara externa finansiärer. Här ryms EU-bidrag, bidrag från Vinnova, Rymdstyrelsen och PROFIL/Lars Rask Vd för Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. FOTO: KARIN NORDIN Energi myndigheten, stiftelser, svenska organisationer utan vinstintresse, som Cancerfonden, samt olika företag. Att ständigt behöva jaga in halva sin och medarbetarnas lön er premier ar knappast nytänkande eller djärva forskningsprojekt. Det är otryggt, det tar tid att söka pengar, och för samhället är det en långsiktig sub optimering, säger Lars Rask. Stadig ökning Så här har det dock inte alltid varit. Fram till 2003 utsåg regeringen alla professorer och tillsköt då också profess orns lön och resurser för forskar gruppen. Sedan 2003 har universiteten själva fått utnämna professorer. År 2007 tillkom dessutom att meriterade lektorer har rätt till professorstitel. Enligt Stat istiska centralbyrån, SCB, har antalet profess orer i Sverige ökat med 38 procent på knappt tio år, från professorer år 2001 till år Fakultetsanslagen har inte ökat i samma takt. Vad ska man då göra? Det finns bara två alternativ svarar Göran Sandberg och Lars Rask unisont. Öka fakultetsanslagen, eller minska antalet professorer och forskargrupper. Men en ökning av fakultetsanslagen skulle sannolikt bara resultera i ännu fler professorer. Göran Sandberg och Lars Rask anser att antalet forskargrupper bör minskas med en tredjedel. Sedan ska de frigjorda resurserna satsas på den bästa hälften av kvarvarande grupper och de unga, lovande forskarna. Vågar inte prioritera De bästa forskarna i Sverige är i paritet med de bästa i Europa, men vår kultur av kollegialt beslutsfattande hindrar ofta enskilda satsningar på de duktigaste individerna. Och det är på de skickligaste forskarna man ska satsa, det är Göran Sandberg övertygad om. Han misstror satsningen på stora forskningscentrum som varit så populärt de senaste åren. De här satsningarna leder till enorma inlåsningseffekter. Excellent forskning utförs av excellenta individer i frivilliga samarbeten, säger Göran Sandberg. Under senare år har svenska rektorer fått väldigt stor frihet, de utser sin egen styrelse, kan bestämma över grundutbildning och kontrollerar en stor del av forskningsanslagen. Det är en obegriplig frihet menar Göran Sandberg, en frihet som universiteten ännu inte anpassat sig till. Annars skulle vi inte ha den här inflationen i professorer och utsmetning av forskarresurser, fyller Lars Rask i. Forskning är ett hårt arbete och det är elitistiskt till sin natur. Det är samtidigt en ynnest att få forska, och ett ansvar, eftersom det sker på det allmännas bekostnad. Vissa forskare vid våra universitet och högskolor skulle göra bättre nytta någon annanstans, avslutar Göran Sandberg. TEXT: EVA REGÅRDH FOTO: SHUTTERSTOCK

11 FOTO: MIKAELA GUSTIN FÖRE Cellulosaskum som flyter på rödfärgat oljeutsläpp på vatten. Nicholas Tchang Cervin, doktorand på WWSC. EFTER Cellulosaskummet har sugit upp det röda oljeutsläppet. Skogen är en källa för plaster och textiler Det gröna guldet har länge varit en viktig källa för virke och pappersprodukter. Tack vare ett anslag från Wallenbergsstiftelsen samarbetar nu forskare på KTH och Chalmers för att ta fram helt nya material från den svenska skogen. Material som ska kunna ersätta allt från plast till textil och bidra såväl till att stärka Sveriges konkurrenskraft som att förbättra miljön. Wallenberg Wood Science Center (WWSC) skapades 2009 med hjälp av medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Stiftelsen hade utlyst ett anslag för forskning kring framtidens skogsprodukter. Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, som gjort varsin ansökan, gick båda till final. I stället för att välja ett av alternativen tyckte Wallenbergsstiftelsen att vi skulle slå ihop våra förslag. Det resulterade i WWSC, som tilldelades en årlig budget på 40 miljoner kronor i tio år, berättar Lars Berglund, professor i träkompositer vid KTH och föreståndare för forskningscentret. Hans Theliander, professor i skogsindustriell kemiteknik på Chalmers och forskningsledare på WWCS, samt Lars Berglund, professor i träkompositer vid KTH och föreståndare. 60 personer är i dag verksamma inom WWSC, ungefär två tredjedelar från KTH och resten från Chalmers. Lars Berglund menar att de två högskolorna kompletterar varandra genom att processdelen är särskilt stark på Chalmers och materialdelen på KTH. har så goda fiberegenskaper att det känns bakvänt att elda upp dem. Cellulosa Det gör att vi kan ha fokus på både produkter och processer samtidigt, vilket annars är ovanligt, säger han. Forskning kring skogsprodukter har hittills mycket handlat om att förfina teknik och produkter som redan finns. Vi har ett längre tidsperspektiv och arbetar förutsättningslöst för att ta fram helt nya material och produkter. Vi börjar från källan och utgår från själva träet, säger Hans Theliander, professor i skogsindustriell kemiteknik på Chalmers och en av forskningsledarna. Hans och Lars är överens om att möjligheten att arbeta djupare under en längre tid är en förutsättning för riktigt stora genombrott. Vi är väldigt glada åt Wallenbergsstiftelsens långsiktiga satsning som har gjort denna typ av förutsättningslös forskning möjlig. Det är också viktigt för resultatet att flera discipliner är inblandade, bland annat bioteknik, nanoteknik, polymervetenskap och kemiteknik, säger Lars Berglund. Nya material från cellulosa Ett exempel på ett nytt material som har kommit fram så här långt är nanocellulosa, som bildas genom att vanliga cellulosafibrer, några millimeter långa, bryts upp i små nanostora partiklar. Av dessa går det till exempel att framställa väldigt starkt, segt och transparent papper. Ett annat exempel är ett poröst skummaterial också framställt ur cellulosa som bland annat kan användas till att suga upp oljespill ur vattnet. Porerna suger upp oljan, samtidigt som materialet är behandlat så att det kan flyta på vattnet i flera veckor. Det kan suga upp 45 gånger sin egen vikt, berättar Nicholas Tchang Cervin, doktorand på WWCS. Ett underliggande syfte för träforskningen är att den ska bidra till att minska vårt beroende av olja. De skenande oljepriserna i kombination med de sinande oljekällorna gör det värdefullt att kunna ersätta oljebaserade plaster med andra material. Cellulosa har så goda fiberegenskaper att det känns bakvänt att elda upp dem. De används inte heller fullt ut i papper och kartong, säger Hans Theliander. Träforskarna ser svenska skogar som en källa för olika plast- och textilmaterial. Viskos kommer från cellulosa, men Hans och Lars ser möjligheter att ta fram spunna cellulosafibrer som är mer lika bomull. Samtidigt hårdnar konkurrensen från Asien och Sydamerika där träden växer mycket snabbare än här. Om vi i stället kan ta fram material med högre värde från vårt trä kan vi öka Sveriges konkurrenskraft, avslutar Lars Berglund. Wallenberg Wood Science Center Teknikringen 56-58, Stockholm, Tel: ,

12 12 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET FRAMTIDSBRANSCH Här kan du läsa kärnteknik: KTH har ett mastersprogram med inriktning på kärnkraft. Det är en femårig utbildning likvärdig med civilingenjör. De första tre åren ger en allmän grund och sedan specialiserar sig studenterna på kärnkraft under de sista två åren. Likadant ser det ut på Chalmers, men där är utbildningen mer inriktad mot kemi. På Uppsala universitet ser upplägget lite annorlunda ut. Där finns tre olika civilingenjörsutbildningar energisystem, systemteknik och teknisk fysik där kärnkraft finns insprängt i utbildningen. Alla elever på alla lärosäten får tillbringa en vecka i Frankrike och köra utbildningsreaktor. Årligen utbildas uppemot 200 civilingenjörer med kärnkraftskompetens i Sverige och därutöver ett antal högskoleingen jörer med samma inriktning. På Uppsala universitet finns också möjlighet att läsa det tredje året av den utbildningen med inriktning på kärnkraft. Då kan man läsa till högskoleingenjör i två år på något annat utbildningssäte och sedan läsa det avslutande året i Uppsala. Men alla som får jobb har inte någon formell utbildning i just kärnkraft. Många har en annan inriktning, men läser in kärntekniken under fyra veckors betald arbetstid.

13 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum SLUTFÖRVARING Sverige har hittills som enda land i världen tagit beslut om slutförvaring av kärnkraftsavfall. FOTO: SKC Ljus arbetsmarknad i SPÄNNANDE BRANSCH Fråga: Varför ska man välja en karriär inom kärnkraft? Svar: Det fi nns tre anledningar. Arbetsmarknaden är ljus, det är ett roligt jobb och det är en framtidsbransch. Jämte vattenkraften kommer kärnkraften med största sanno likhet vara den största enskilda elproducenten i Sverige under en lång tid fram över. Efter som branschen räknar med att behöva nyanställa omkring personer de närmaste tio åren ser arbetsmarknad en ljus ut. Kärnkraften formligen skriker efter arbetskraft. Även om det inte byggs några nya reaktorer just nu är behovet av att nyanställa jättestort. Tar någon aktör beslut om nybygge blir det förstås ännu större, berättar Jan Blomgren, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. Gamla reaktorer ersätts Livslängden för många av våra nuvarande kärnkraftverk börjar lida mot sitt slut. De äldsta reaktorerna byggdes redan på 1970-talet och har varit verksamma i 40 år. Riksdagen beslutade dock nyligen att gamla reaktorer får lov att ersättas med nya på samma plats. Därför är det inte otänkbart att Eon eller Vattenfall PROFIL/Jan Blomgren Föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. FOTO: CHRISTIAN MALMGREN de båda företag som äger kärnkraftverk i Sverige i dag snart tar beslut om ett nybygge. Några nya utbyggnader av vattenkraften i de norrländska älvarna, lär det dock knappast bli och inte heller några fossileldade kraftverk. Därför är kärnkraften en framtidsbransch, menar Jan Blomgren. Man bör dock komma ihåg att planeringshorisonten är enorm. En nybyggd anläggning kommer att kunna drivas i uppemot 80 år, men från det att byggbeslutet tas till dess att reaktorn kan börja leverera ström tar det åtminstone tio år. Bland annat därför är det förstås lockande att försöka förlänga livslängden på de befintliga reaktorerna lite till. En vanlig reaktor ger nämligen så mycket som en kvarts miljon kronor i timmen i vinst och två veckors produktion finansierar en hel livstidslön för en anställd. Om vi anställer kunniga personer som kan driva de befintliga kärnkraftverken med bibehållen säkerhet i några år till, då finns det stora pengar att tjäna, konstaterar Jan Blomgren. Beslut om slutförvaring Dessutom Sverige leder utvecklingen i världen när det gäller slutförvaring av kärnkraftsavfall och här behövs det förstås också personer med kunskap om kärnteknik. Kärnfysiker är inte heller den enda yrkesgrupp som kärnkrafts industrin behöver anställa. I stället är det en tvärvetenskaplig bransch där många tekniker måste samverka. I en reaktor behövs personer med kunskap om bland annat pumpar, kemi, datorer, elström och mycket mer. Till och med yrkeskategorin psykologer är representerade. Ur säkerhetssynpunkt är det jätteviktigt att vi vet hur människan fungerar, berättar Jan Blomgren. Vi måste till exempel veta hur man utformar ett kontrollrum så att det passar för mänskligt beteende, och hur man skriver manualer så att de blir lätta att minnas och att följa. Där anställer vi även psykologer och beteendevetare. Fler högskoleingenjörer Även utbildningarna till civilingenjör med inriktning på kärnteknik har olika inriktning. På Chalmers ligger fokus på kemi, medan KTH har inriktning mot maskinteknik. I Uppsala är kärnfysiken ett av många ämnen på tre olika civilingenjörsutbildningar. Dessutom finns här den treåriga utbildningen till högskoleingenjör. Som högskoleingenjör får man arbeta med praktiskt operativt arbete och väljer man den banan så ser arbetsmarknaden om möjligt ännu ljusare ut. Alla industrier behöver fler högskoleingenjörer. Med den utbildningen får man anstränga sig för att inte få jobb, säger Jan Blomgren. Tråkigt nog finns det fortfarande en social snedrekrytering, vilket gör att många begåvade ungdomar väljer bort högskolan eftersom de saknar stöttning hemifrån. Ur ett könsperspektiv har det dock skett en hel del på senare år och i Uppsala är det till och med en viss övervikt av tjejer vissa år. SKC samarbetar med den världsomspännande organisationen Women in Nuclear och därigenom får varje student en egen kvinnlig mentor. Inspirera ungdom SKC har funnits i 20 år för samverkan mellan industrin, högskolorna och strålsäkerhetsmyndigheten. SKC:s främsta mål är att inspirera ungdomar att välja en karriär inom området kärnteknik. Därför gör man vad man kan för att nå ut med budskapet att kärnkraft är en attraktiv bransch. Kärnkraften erbjuder spännande jobb med kvalificerade arbetsuppgifter, säger Jan Blomgren. Det är helt enkelt den tunga industrins Formel 1. TEXT: REDAKTIONEN FOTO: CHRISTIAN MALMGREN

14 14 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION På Chalmers tekniska högskola och Wingquist Laboratory möts forskare från akademi och näringsliv i en gemensam, inspirerande miljö. Wingquist Laboratory är ett kompetenscentrum för tvärvetenskaplig forskning inom den breda disciplinen effektiv produktframtagning. ILLUSTRATION: WINGQUIST LABORATORY Professor Rikard Söderberg och hans team presenterar några projekt inom Virtual Geometry Assurance under The Wingquist Laboratory Seminar on Virtual Product Realization. Seminariet äger rum varje år och ger en inblick i de senaste forskningsrönen inom området. Synergieffekter ger forskning i världsklass Tack vare stort mod och stora visioner, entreprenörsanda, upptäckarlust, tävlings instinkt och gediget tekniskt kunnande har kompetenscentrat Wingquist Laboratory, vid Chalmers i Göteborg lyckats bli en av de främsta inom produkt- och produktionsutveckling. Här arbetar man utifrån tre ledstjärnor; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Den forskning som vi bedriver på PROFIL/Rikard Söderberg Skapare av Wingquist Laboratory. FOTO: ANNELI ABRAHAMSSON centrat ska framförallt vara till nytta för samhället. Med tanke på de resultat vi kan uppvisa, så kan jag garantera att varenda krona som vi har fått i forskningsanslag kommit samhället till godo, säger skaparen av Wingquist Laboratory, Rikard Söderberg. På kompetenscentret vid Chalmers använder man sig av virtuella miljöer i 3D. Det innebär att man kan beräkna allting som har med framtagandet av en produkt att göra, eller med produktions kedjan, inom framför allt fordonsindustrin. Nya mjukvaror Vår forskning har lett fram till mjukvaror som kan göra alla typer av beräkningar, från hur stor av vikelse man kan acceptera vid massproduktion av en produkt eller hur man konstruerar en billampa, så att den blir lätt att byta rent ergonomiskt, till hur fabriksmiljön där man bygger bilen kan förbättras, allt utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart perspektiv. Placeringen som ett av världens främsta centra har de uppnått genom ett tätt och nära samarbete med industrin, framförallt fordonsindustrin. Vårt samarbete med Volvo har varit betydelsefullt ur många aspekter, inte minst deras lokala förankring och världsomspännande varumärke. De har dessutom alltid varit moderna och tagit till sig ny teknik och tankegångar. Direktlänkas till industrin Att vi som forskare ser industrins behov och utvecklar konstruktiva lösningar tillsammans med företagen är bara en av de styrkor vi kan uppvisa. Ingenjörerna utbildar sig hos oss, vi har industri doktorander på företagen och numera har vi även Volvopersonal anställda hos oss i ett projekt som går under namnet; Industrial Postdoc programme, säger Rikard Söderberg. Vi är väldigt nöjda med konceptet vilket ger oss direktlänkar till industrin, tillägger Rikard. Vetenskapliga artiklar Kompetenscentret är ett VINN Excellence Center och tillhör en av de forskningsmiljöer i landet som producerar flest vetenskapliga artiklar och får dem publicerade i betydelsefulla tidskrifter. Det nära samarbetet med industrin innebär att nya problem identifieras och kan formul eras. Det i sin tur bidrar till den vetenskapliga kvaliteten, anser Rikard Söderberg. Vi välkomnar samarbete och synergi effekter. Det är de som för vetenskapen framåt många gånger, som jag ser det. Det, tillsammans med vårt fokus att ta fram ny kunskap som kan leda till nya produkter och produktionsmetoder, har lett fram till vår framgång. Kan tilllämpas bredare De virtuella metoder som man arbetar med går att tillämpa i fler branscher än fordonsindustrin. Vi arbetar till exempel med Nobel Biocare för att kunna ta fram bra tandimplantat, men vi ser även att andra branscher skulle ha nytta av vår teknik och vi hoppas att vi ska kunna vara med och utveckla fler områden. TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON FOTO: CARINA SCHULTZ HÖGKLASSIG UTBILDNING OCH FORSKNING Uppsala universitet erbjuder en kvalitetsutbildning i kärnkraftsteknik som är direkt kopplad till en kärnteknikforskning i världsklass. UTBILDNINGEN SOM ÄR UNIK I SITT SLAG är ett 1-årigt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik som ges med stöd från den svenska kärnkraftsindustrin. Programmet, som ger mycket goda karriärmöjligheter i såväl Sverige som utomlands, riktar sig till studenter som tidigare läst minst två år på en högskoleingenjörsutbildning inom företrädesvis maskin- eller elektroteknik. Lärarkompetensen är på toppnivå då alla är forskare inom ämnet och de föreläsare som kommer från industrin är experter inom sina ämnen. I programupplägget har man täta kontakter med industrin samt genomför reaktorlaborationer i Frankrike, simulatorträning vid utbildningscentret KSU och fältstudier vid Barsebäcksverket. uppdragsutbildningar för fortbildning av personal inom kärnkraftsindustrin och myndigheter. FORSKNINGEN SOM ÄR I VÄRLDSKLASS är inriktad på nukleär energiproduktion inom fusion och fjärde generationens kärnkraftteknik, en teknik som gör det möjligt att använda kärnbränslet nära hundra gånger effektivare än idag och som drastiskt kortar ner förvaringstiden för kärnavfallet. Tekniken, som kan bli verklighet inom år, gör det möjligt att bli oberoende av uranbrytning under lång tid då avfallet från dagens kärnkraft kan återanvändas som bränsle. Fusionsforskningen, som också bedrivs vid Uppsala universitet, kan i ett längre tidsperspektiv bli en möjlig lösning på energiförsörjningen i framtiden. Kontakt: eller

15 BEMER en fysikalisk vaskulär terapi Ny forskning visar vägen! A VM [Förändring i %] Mätpunkter [dagar] 30 dagars behandlingsintervall Sjukgymnastik Vila dig i form! Bromsa ditt åldrande! Åtta minuters användning, två gånger om dagen, håller ditt kärlsystem i topptrim. Distributionen av blodet i kapillärområdet förbättras genom stimulering av mikrokärlens vasomotion. Detta är avgörande för kroppens förmåga att läka, bibehålla hälsan och öka prestationsförmågan. I mikrocirkulationen utförs livsviktiga transportuppdrag: Vävnader och organ får sin försörjning av syre och näring, ämnesomsättningens avfallsprodukter transporteras bort och ditt immunsystem aktiveras. En minskad eller störd mikrocirkulation främjar tidigt åldrande av celler och orsakar många hälsoproblem och sjukdomar. Intravenös terapi (kemiska preparat) BEMER-behandling BEMER-behandling + sjukgymnastik Diagrammet visar olika behandlingsmetoders inverkan på spontan (lokal) ateriolär vasomotion (A) under 30 dagars rehabilitering av patienter som varit exponerade för infektioner och stress. Säkerställda mätresultat från forskningen visar på: blodkärlen, s k Mikrocirkulationsökning BEMER är unik I jämförelse fi nns idag ingen annan känd terapi som har denna påverkan på kroppens mikrocirkulation. BEMER samverkar mer än väl med andra terapeutiska insatser. Clas Björling, Triathlet Svensk mästare & rekordhållare i Ironman, använder BEMER för effektiv uppvärmning och snabb återhämtning. Åtta minuter motsvarar i genomblödning och cirkulation en tre timmar lång promenad, dessutom med en efterverkan som varar i minst tolv timmar. BEMER tandborsten för ditt kärlsystem två gånger om dagen, håller kroppens transportvägar i topptrim. En bra investering för din hälsa! VILL DU SATSA PÅ DU SJÄLV? 10 års beprövad erfarenhet har i användarstudiet visat på 65% besvärsfrihet och 23% som är på bättringsvägen redan efter 6 8 veckors användning. Endast 12% är i behov av längre tid och kan behöva en kombination av annan terapi. TimeOut studio/bemer SWEDEN

16 16 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN David Svensson Vd, Videum AB. Madelene Sandström Vd, KK-Stiftelsen Andreas Uhmeier Chef Innovationrådgivning, Almi Företagspartner. FOTO: VIDEUM AB FOTO: FÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT FOTO: ALMI 1 Hur kan satsningar på innovation och forskning på sikt öka Sveriges internationella konkurrenskraft? 2 Ju fler som ger sig in på områdena innova tion och forskning desto större såbädd för tillväxtgenerande affärsidéer som i sin tur bättrar på den svenska konkurrenskraften. Samtidigt måste entreprenörskap och nyfikenhet stimuleras i tidig ålder. Ett uppdrag för oss alla att arbeta med i hemmet, på arbetet och i andra sammanhang. Forskning i samproduktion mellan högskolor och näringslivet stärker svensk konkurrenskraft och utvecklar akademin, enligt en färsk undersökning. Detta skapar både arbetstillfällen och tillväxt, samt gör oss fortsatt till en stark kunskapsnation så att vi står oss i den globala konkurrensen. Men dagens alltför snäva fokus på Nobelpris riskerar att hämma denna typ av relevansinriktad forskning. Vi behöver både och! Vår konkurrenskraft kan öka genom breda satsningar på att få fram nya innovativa företag och att utveckla innovationskraften hos små och medelstora företag. Histor ien visar oss hur svårt det är att förutsäga framtiden. Eftersom det inte går att avgöra vad som blir framgångsrikt måste satsningar inom innovation och forskning vara breda. Vi har även en utmaning i att få hela Sverige att utvecklas på ett bra sätt, eftersom de regionala förutsättningarna varierar kraftigt. Innovation och forskning bör i större utsträckning stödja och vidareutveckla entreprenörskapet och innovationskraften i små och medelstora företag. Vilka är några vanliga anledningar till att livskraftiga idéer hindras från att utvecklas till lönsamma företag? 3 Personen bakom rätt idé kanske inte är rätt person för att affärsutveckla idén. Bristen på kapital i uppstartsfasen kan vara hämmande för att kunna affärsutveckla idén. Att starta upp och utveckla företag är tålamodsprövande. Tålamod är en viktig egenskap för att nå mål. Tillgången till forskning, kompetensförsörjning och kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för dem som har produktion lokaliserad utanför storstadsregionerna, och de utgör ryggraden i svensk basindustri. Det är här den utbildade arbetskraften behövs. Men statens forskningsanslag hamnar tyvärr långt ifrån dessa regioner. Här får företagen betala mest själva för FoU. Den viktigaste förutsättning är förstås att det finns tillräckligt med drivkraft hos individen eller företaget att utveckla idén. Därefter kommer kompetens och kunskap att driva idén till målet. Brist på finansiering är också en vanlig anledning som innovatörer/entreprenörer själva ofta anger som ett problem. Därför är det viktigt att vi i Sverige kan skapa ett varaktigt och marknadskompletterande finansieringssystem för innovationer i varje fas i utvecklingen, från idé till kommersiell framgång. Jag tror också att det är viktigt att vi har offentlig finansiering som anpassar krav på avkastning efter risknivå, samhällsnytta och affärspotential. FOTO: SHUTTERSTOCK Kan den initierade tuffa struktureringen och anslagsstrypningen av högskolorna påverka Sveriges innovationskraft nu och på sikt? Det finns en risk att det kan påverka Sveriges innovationskraft. Därför är det av stor vikt att arbetet med Triple Helix, samverkan mellan akademi, näringsliv och offentligt samhälle, fortsätter att fördjupas. Fortsatta satsningar på miljöer som fångar upp tillväxtgenererande affärsidéer och entreprenörer såsom exempelvis Inkubator er är också viktigt. Sveriges tillväxt är summan av tillväxten i hela landet. Ju fler regioner med stark och expansiv ekonomi, desto bättre. Fokuseringen på ett fåtal elituniversitet riskerar att få stora konsekvenser på svensk industris produktions- och utvecklingsavdelningar runt om i landet, samt för deras möjligheter att lokalt rekrytera välutbildad arbetskraft. En undersökning visar att skillnaden mellan bra och dålig (ociterad) forskning inom varje lärosäte är mycket större än skillnaden mellan gamla och nya lärosäten. Det är viktigt att lösa rätt problem, inte följa moderiktningen. Den amerikanska högskolan MIT har sedan 1985 fått 51 Nobelpris inom naturvetenskaper och ekonomi. En studie uppskatt ar att antalet spin-offs från MIT är cirka företag med 3,3 miljoner anställda. Tillsammans har dessa företag en så stor ekonomi att de skulle komma in i G20. Detta exempel indikerar att det finns en stor potential i att förbättra samverkan mellan forskning och innovation. Satsningar på entreprenöriella universitet och högskolor är därmed synnerligen intressanta. På BTH är vi specialiserade på utbildning och forskning inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Vår uppgift är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige och till utvecklingen av Europa och övriga världen, nu och i framtiden. Blekinge Tekniska Högskola

17 Tommy Höglund Processledare för Printed Electronics Arena, PEA Tryckt elektronik är snart vardag Elektronik tryckt på vanligt papper i ett vanligt screentryckeri? Nej, det är ingen fantasifull detalj ur en science fictionnovell. I Norrköping trycker man elektronik för fullt. Inom några år har vi kommersiell produktion av detta, säger Tommy Höglund, processledare för Printed Electronics Arena, PEA. Printed Electronics Arena är ett samarbete mellan Linköpings universitet, forskningsinstitutet Acreo och Norrköping Science Park. Syftet är att skapa ett kunskapscentrum och kommersiell produktion av Tryckt elektronik. PEA är faktiskt världsledande på att trycka elektronik i en vanlig tryckpress, säger Göran Gustafsson, teknikchef vid avdelningen för Tryckt Elektronik på Acreo. I framtiden kommer vi kunna massproducera applikationer av många olika slag. Inom förpackningsindustrin är det förstås välkommet att kunna påkalla kundernas uppmärksamhet med en liten skärm på mjölkpaketet, till exempel. Ska det lysa krävs det en del ström, men det är inte svårare än att man även trycker ett litet brunstensbatteri. Man kommer i framtiden också att kunna förse förpackningen med sensorer som bland annat mäter färskhet. Kontakt: Tommy Höglund: , Sensorer är en användbar produkt och i samarbete med PEAB har man tagit fram fuktsensorer som monterats i hus och kan visa om fuktnivån stiger. Ytterligare ett användningsområde för Tryckt elektronik är äkthetsverifikationer. Genom att trycka en liten display som aktiveras genom att man ringer ett visst nummer med mobilen kan man försäkra sig om att ett dokument är äkta. Internationell uppmärksamhet Acreo har fått mycket uppmärksamhet internationellt för sina tryckta displayer som håller hög kvalitet, och den tekniken kan också komma att användas i framtiden på till exempel smarta kreditkort. Då skriver man in sin pinkod direkt på kortet och håller sedan upp det mot kortläsaren. Eftersom man aldrig lämnar ifrån sig kortet riskerar man inte heller att bli skimmad. En viktig tillgång för forskningen är testmiljön PEA manufacturing, där det finns ett tryckeri. Här har man slagit världsrekord i tryckta dioder. Tryckeriet är en förutsättning för att vi ska nå framgång i arbetet, säger Tommy Höglund. Det är hela ryggraden i PEA att vi och företag också kan testa idéer i praktiken. Forskning för framtiden Telekombranschen utvecklas ständigt. För att kunna svara upp mot morgondagens tekniska önskemål och krav har man byggt upp forskningscentret System Design on Silicon, SoS. Här möts industrin, universitetet och forskare för att tillsammans investera i framtiden. International Advisory Board; Jan Rabaey (UC Berkeley), Qiuting Huang (ETH, Zürich), Mike Faulkner (Victoria Univ, Australia). Viktor Öwall. Mätningar i labbet. Sven Mattisson. Vi på Ericsson finns med och sponsrar det här centrat och vi gör det inte av altruistiska orsaker. Vårt engagemang bygger på att vi vill säkerställa framtidens telekomproduktion. Det gör vi genom att se till att våra grundutbildningar inom universitet och högskolan håller hög kvalitet. Då får vi ingenjörer som är välutbildade och som har den spetskompetens som vi inom industrin behöver. Dessutom får vi en forskning som håller hög kvalitet, vilket gynnar både industrin och universitetet, berättar Sven Mattisson, som förutom att han är senior expert på Ericsson och ordförande i SoS, dessutom är adjungerad professor i analog systemkonstruktion vid Lunds universitet. På SoS forskar man inom avancerad elektronikkonstruktion, vilket man är oerhört skickliga på. Vi bedriver forskning på världsledande nivå, framför allt vad gäller integrerade kretsar, vilka är svåra och dyra att göra. Forskningen som bedrivs här i Lund ligger på en väldigt hög nivå. En integrerad krets är lika stor som en nagel, men av den kan man bygga en kraftfull dator eller radio. Varje liten krets innehåller många delar och funktioner. Vi pratar om storlekar under hundra nanometer, alltså en tusendel av ett hårstrå. Sett ur det perspektivet kan man förstå att det får plats ganska mycket på en krets, stor som en nagel. Projektet är bland annat finansierat av den statliga myndigheten Vinnova samt företagen Sony Ericsson, ST-Ericsson, Ericsson, Infineon och Cadence. Projektpengarna som man beviljats ger centrat möjlighet att arbeta långsiktigt. Viktor Öwall är professor i elektronikkonstruktion vid Lunds universitet och föreståndare på SoS. Från universitetets sida ser vi att samarbetet med industrin är väldigt viktigt. I det här projektet har vi tämligen lång tid på oss att arbeta. För vår del som forskare innebär det att vi kan vara mer strategiska. Vi löser inte industrins problem i dag, men vi kan bidra till att förstå relevanta problem som man har inom industrin för att få fram resultat som är bra och viktiga för de deltagande företagen och för Sverige. Kontakt: Viktor Öwall EIT, Lunds Universitet Box 118, Lund

18 18 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION FÖR ATT FÅ STÖD från Bio-X måste projektet svara upp mot ett konkret behov, till exempel inom sjukvården. BIO-X EN STRUKTUR FÖR ÖPPEN INNOVATION Klyftan mellan akademisk grundforskning och industriell produktutveckling växer. Huvudskälet är att life science-industrin fokuserar på senare skeden av produktutvecklingen. Både industri och akademi är frustrerade över det växande gapet och det stora intresset för Öppen Innovation är ett uttryck för detta. Uppsala Bio har därför tagit fram ett program, BIO-X, för att överbrygga gapet. Vi utgår alltid från ett definierat behov inom hälsovården eller något PROFIL/Erik Forsberg Verksamhetschef på Uppsala Bio, liknar Bio-X vid en mäklarfunktion. FOTO: EWA AHLIN annat område, till exempel miljöteknik, berättar Erik Forsberg, verksamhetschef på Uppsala Bio. Utmaningen för forskarna är att komma med förslag på hur behovet ska kunna tillgodoses. Jobba i externa nätverk Öppen Innovation är BIO-X grundbult. Öppen Innovation är en insikt om att, för att få bättre fart på innova tionsflödet räcker det inte att utveckla idéer och kunskap inom den egna organisationens väggar, säger Erik Forsberg. Det handlar om att jobba i nätverksliknande strukturer utanför det egna företaget, både när det gäller forskningen och kommersialiseringen av dess rön. Kunskap utvecklas ofta bäst när industri, akademi och slutanvändare samarbetar och industrin behöver inte alltid äga all teknologi man vill utnyttja, fortsätter han. Ett win-win-koncept BIO-X erbjuder forskare och företag finansiering och struktur för att tillsammans utveckla resultat ur forskning mot ett så kallat proofof-concept för en ny produkt. Erik Forsberg ser BIO-X som en mäklarfunktion som får belöningssystemen att samspela bättre. Den är oberoende i förhållande till lärosäten och företag. Vår närhet till forskning och företag i Mellansverige är också en viktig förutsättning. BIO-X är ett winwin-koncept, säger Erik Forsberg. Forskarna får tillgång till företagens erfarenhet och resurser för att utveckla en produkt, och kanske se sina resultat göra nytta, till exempel i vården, mot att företaget får en förstahandsrätt till att förhandla med forskaren om resultatet, säger Peter Forsberg. Sedan starten har man fått in 170 välformulerade förslag, främst från akademiska forskargrupper. 13 projekt har hittills fått finansiering och processtöd. Betydligt fler projekt möter våra krav, men vi har av budgetskäl inte kunnat ta in alla i programmet, säger Erik Forsberg. Forskarna får två år på sig att visa att deras idé fungerar i praktiken (proof of concept) och Uppsala Bio stöttar dem på vägen genom en strukturerad arbetsprocess. Satsa och utvidga Roche, världens största bioteknikföretag, är en strategisk partner till Uppsala BIO. Det är det första samarbetet i sitt slag i Europa och ett mönsterexempel på Öppen Innovation, och ett bevis för att BIO-X är ett attraktivt arbetssätt för industrin, berättar Erik Forsberg. Samarbetet kan ge svenska forskare finansiellt stöd från Roche, en ingång till Roches globala FoU och ibland även hjälp att starta företag. Uppsala Bio hoppas att BIO-X Då kan vi få ut ännu fler konkreta resultat. kan bli ett naturligt komplement till finansiering av grundforskning. Man vill därför utvidga BIO-Xprogrammet, både geografiskt och kvantitativt. Då kan vi få ut ännu fler konkreta resultat ur samhällets stora ekonomiska satsningar på grundforskning, avslutar Erik Forsberg. TEXT: CLEAS-GÖRAN HANBERG FOTO: MARKUS MARCETIC Ta väl hand om din idé. Annars gör någon annan det Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd. PRV en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer. Skyddar dina idéer

19 I Sverige omsätter tjänstesektorn största delen av BNP. Tjänstesektorn är också en sektor som skapar nya möjligheter och affärer för företagen. Trots det är begreppet innovation ofta likställt med tekniska lösningar. FOTO: ROLAND ANDERSSON Nyttogörande samhällsforskning På Karlstads universitet tänker man i andra banor. Här finns innovationsstödjande verksamhet som valt att arbeta utan traditionella skygglappar. Satsningen har gett universitetet ett försprång när det gäller innovationer med ursprung inom samhällsvetenskap och humaniora. När jag är riktigt kaxig brukar jag säga att vi är bäst i landet inom det här området. Viss sanning ligger det faktiskt i det, säger Cecilia Nahnfeldt, genusforskare och innovationskoordinator på universitet. Eftersom Karlstads universitet är ett ungt universitet fanns ingen innovationsstödjande verksamhet alls fram till Via ett Vinnovaprojekt fick man möjlighet att börja bygga upp en sådan verksamhet. Detta har nu utvecklats till innovationskontoret Fyrklövern I det ingår Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet och Karlstads universitet. Fördelarna med att börja från noll var att vi inte hade så mycket i ryggsäcken. Inga traditioner att följa, vilket gjorde att vi kunde utforma vår inriktning helt och hållet. För oss har aldrig en patentansökan varit den enda vägen till innovationer, berättar Håkan Spjuth, verksamhetsledare för Karlstads del av innovationskontoret Fyrklövern. På Karlstads universitet bedrivs även teknisk forskning med dimensioner som uppfattas som mer mjuka. Här finns dessutom kompetensen att ta tillvara på idéer, skapa oväntade samarbeten, samt värdera deras forskningspotential. Samverkan med näringsliv och offentlighet är viktig och finns med på tidigt stadium. Vi är bra på att synliggöra nya tankesätt. Ofta är våra innovationer varianter av befintliga tjänster. Här på universitet har vi CTF, Centrum för tjänsteforskning, som är världsledande inom området. Det innebär att vi kan bedriva mycket avancerad forskning kring till exempel organisationsutveckling och kundupplevelser, säger Cecilia Nahnfeldt. Hennes egen forskning inom verkstadsindustrin mynnade ut i en tjänst ett ledningsverktyg för arbetsgivare så att de anställda får bättre balans mellan yrkes- och familjeliv. Något alla vinner på. Verktyget är ett resultat av flera års forskning. Företaget utbildar konsulter, som i sin tur genomför utbildningar. Som forskare drivs man inte av att ens arbete skall generera pengar i första hand, det viktiga är att ens forskning kommer till nytta och ger värde i samhället. Cecilia Nahnfeldt, innovationskoordinator och forskare på Centrum för genusforskning, Karlstads universitet. Kontakt: Den åldrande befolkningen är en stor utmaning för samhället. Hälsans nya verktyg är en satsning i Östergötland där man arbetar med att få fram innovativa metoder, arbetssätt och hjälpmedel, som innebär att många äldre kan få vård och omsorg i hemmet. Utgångspunkten är att skapa en klassisk win-win-situation, där både omvårdnaden och vårdkostnaderna står i centrum. Innovationer för ökat oberoende Syftet med vårt arbete är att skapa god vård och omsorg med hemmet som bas. För att äldre ska slippa exempelvis krävande resor till sjukhuset, stöttar vi på Hälsans nya verktyg arbetet med att få fram tekniska innovationer och metoder, som innebär att den som behöver vård kan få en del av vården hemma, säger Margareta Josefs - son, tf VD på Hälsans nya verktyg. Satsningen är ett av VINNOVA:s Vinnväxtprojekt och sträcker sig över tio år där man nu är inne i den tredje och sista delen av projektet i dess nuvarande form. Hela idén om Hälsans nya verktyg var att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i regionen. Förutom att äldre kan vara kvar i hemmet, så blir det en effektivare vård och omsorg för våra kommuner och landsting. Dessutom öppnas marknaden och ger utrymme för företag inom vårdoch omsorgsbranschen. Den demografiska utmaningen är ett stort område, därför har satsningen fokus på att skapa ett ökat oberoende för människor med de kroniska sjukdomarna diabetes och hjärtsvikt. Tillhör man den senare gruppen bör man mäta sitt EKG och väga sig, eftersom vattnet man samlar på sig gör att man ökar i vikt. Margareta Josefsson berättar att tekniken finns för att göra en första bedömning genom att mätresultaten skickas från hemmet. Din våg skickar signaler till din behandlande läkare eller sjuksköterska via mobilnätet. Då ser man om patienten ökat i vikt. Det tillsammans med EKG kan indikera om man bör åka till sjukhus eller om man kan vara kvar hemma. För många innebär det här en ökad trygghet och oberoende. Vi vill gärna uppmuntra den här typen av innovationer. Alla aspekter vägs in i arbetet. Även de etiska för att inte riskera att de gamla blir isolerade hemma på grund av den nya tekniken. Vi arbetar med etikforskare vid Linköpings universitet för att säkerställa att vårt arbete bidrar till ett ökat oberoende och inte ökad isolering. Innovationerna ska inte ersätta kvalificerad vård, men bidra till att man kan bo kvar hemma längre och att man lätt kan få sin oro stillad. Hälsans nya verktyg

20 20 DECEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Så gott som alla varor och produkter paketeras i förpackningar. Hur kan de göras smartare, bättre och snyggare? För att inte tala om ekologiskt och ekonomiskt mer hållbara? PROFIL/Peter Ekdahl Processledare på Number One Forest Industry Network. Skogsindustrin nätverkar Nätverket Number One Forest Industry Network siktar på att uppnå världsklass och sätta Sveriges mitt rejält på kartan. Blå Studion vill förpacka smart Hur ser produktionskedjan ut? Om förpackningen görs mer attraktiv men tar större plats vid transport, vad blir då vinsten? Blå Studion är ett design och testlabb i Sundsvall och här arbetar man bland annat med att hitta svar på den typen av frågor. Dessutom bidrar man till att knyta samman aktör er från olika håll för att kunna korta processen från idé till färdig produkt. Korta processen Vi är en slags tankesmedja. Vad som skiljer oss från andra tankesmedjor som kanske bara anordnar workshops och liknande, är att vi arbetar praktiskt med innovations- och utvecklingsfrågor av olika slag. Här kan vi snabbt ta fram en första prototyp direkt i studion, berättar Magnus Viström, utvecklingsledare vid Packaging Mid Sweden. Tillsammans med Design i Västernorrland har Packaging Mid Sweden med projektet Design & Prototyping Platform, byggt upp Blå Studion (se faktarutan). Tanken med studion är att man ska kunna testa och ta tillvara på de idéer som finns bland företag, akademi, entreprenörer och andra kreatörer. I Blå Studion kan man pröva sin idé och ta fram prototyper direkt i labbet där utrustning finns och man ser till att ta till vara och använda klustrets kompetens inom material, design och elektronik. Målsättningen är att korta processen från idé till färdig produkt, men vi har även en viktig roll som nav inom förpackningsindustrin, där vi länkar samman industriföretag i regionen med varandra och med Mittuniversitet. Placeringen, mitt i Sverige, är en bra utgångspunkt. Kunskapen och erfaren heten av skogsindustrin och papper är en förutsättning för arbetet. Stärka relationerna Vid Mittuniversitetet finns världsledande forskning inom mekanisk papp ersmassa och andra utbildningar som är nödvändiga, så som grafisk design och förpackningsdesign. I regionen finns även viktig pappersindustri, som till exempel SCA. Vår roll blir då att stärka relationerna mellan de olika aktörerna som har med förpackningsrelaterad verksamhet att göra. Det innefattar forskare, men även designers, tryckerier och företag som till exempel har behov av nya förpackningsprodukter. TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON ILLUSTRATION: BLÅ STUDION Fakta Skapar förutsättningar för nya produkter, tjänster och företag Number One Forest Industry Network är ett skogsindustriellt nätverk, med bas i Mittsverige. Här möts representanter från samhälle, akademi och industri, företag och forskare. Uppdraget är att skapa innovation och utveckling där den gemen samma nämnaren är skogen. Medlemmarna i nätverk et består av stora och små företag, universitet och kommuner. Bland dessa hittar vi till exempel: Mittuniversitetet, SCA, Eurocon, SSG Standard Solutions Group och Metso för att nämna några. Packaging Mid Sweden består av en grupp företag och organisationer, där stort fokus läggs på att utveckla nya, kreativa förpackningslösningar utifrån, i första hand, förnybara fibermaterial. Både Number One Forest Industry Network och Packaging Mid Sweden arbetar strategiskt med att främja kunskapsutbytet mellan de olika aktörerna inom cellu losa och fiberteknik i region en. Målsättningen är att öka tillväxten genom att skapa förutsättningar för nya produkter, tjänster och företag. Nätverket har funnits sedan 2004 och består av ett 80-tal företag och organisationer verksamma inom skogsindustrin, understödda av den världsledande skogsforskningen vid FSCN på Mittuniversi tetet. Peter Ekdahl är processledare på Number One Forest Industry Network. Nästan alla framgångsrika regioner har en sådan här motor. Vi är navet och vi behövs. Företagen behöver någon som samordnar och tar initiativ i olika frågor eftersom de själva inte alltid har tid att göra det. Vårt uppdrag är att skapa ett innovationssystem i världsklass och att bidra till regionens tillväxt, säger Peter Ekdahl. Arenor för att mötas Number One Forest Industry Network har tre fokusområden; idé och innovationsutveckling, kompetensförsörjning samt kommunikation och marknadsföring. Vi skapar arenor där aktörerna kan mötas på bland annat konferenser och nätverksträffar. Vi hjälper till att sätta upp strukturer för produktutveckling. Utöver det har vi möjlighet att bidra till tekniska utvecklingsprojekt eller vara med och specificera en kravlista om nätverket anser att det behövs utbildningsinsatser. Just nu bedriver vi en teknisk förstudie, så vi har stor kapacitet att bidra till regionens tillväxt med de verktyg vi har, avslutar Peter Ekdahl. KTH Järnvägsgruppen är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med mer än 20 års erfarenhet. Järnvägsgruppen består idag av nio forskargrupper som var och råden som tillsammans i princip omfattar alla kompetenser inom järnvägsområdet. Vi bedriver även en omfattande intern och extern utbildningsverksamhet. KTH Järnvägsgruppen är också en del av KTH:s Transportplattform, en strategisk satsning för att bedriva transportforskning med helhetssyn. Genom åren har KTH Järnvägsgruppen strävat efter att förbättra järnvägssytemet och har varit delaktig i omfattande konceptstudier, som till exempel Gröna Tåget ett forskningsprogram som syftar till att ta fram nästa generations snabb- och höghastighetståg, för hastigheter upp till km/h, anpassade för nordiska förhållanden. Programmet ska resultera i ett konceptförslag, det vill säga en samling genomarbetade idéer och förslag till lösningar för att tåget ska bli attraktivt, ekonom iskt och energi snålt. Några egenskaper som är särskilt viktiga i de nordiska länderna är att det är mindre tågenheter som kan kopplas ihop och isär efter resandets variationer, och att det är spårvänligt och driftsäkert, även i vinterväder. Forskningsprogrammet genomförs under Bombardier Transportation. Det nära samarbetet med industrin säkerställer att forskningsresultaten snabbt kommer till användning. Ett annat viktigt forskningsområde under de senaste åren har varit att undersöka hur transportkapaciteten i det svenska järnvägsnätet kan ökas på det mest effektiva sättet, dvs. hur får vi den största ökningen av kapaciteten per satsad krona. För mer information se: eller kontakta Sebastian Stichel, Tel

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Framtidens innovativa Småland Blekinge

Framtidens innovativa Småland Blekinge Framtidens innovativa Småland Blekinge En sammanfattning av den regionala innovationsdialogen i Jönköping, 15 februari 2012 Den 15 februari arrangerade de fyra regionförbunden i Småland och Blekinge, i

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks

Swedish Incubators & Science Parks Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges inkubatorer och science parks Inspel angående svensk inkubationsverksamhet Sveriges inkubatorer är kärnprocesser både

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin

Swedish Incubators & Science Parks. Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den Nationella Innovationsstrategin Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges kunskapsintensiva innovationsmiljöer Inspel till Forsknings- och Innovationspolitiska propositionen respektive Den

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

I rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare

I rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare www.movexum.se Gävleborgs innovationsaktörer satsar på en gemensam företagsinkubator för tillväxtföretag I rätt miljö och med rätt affärscoachning utvecklas företagen mycket snabbare - kompetens - kontakter

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

VINN Verifiering höst 2015

VINN Verifiering höst 2015 UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2015-06-16 2013-05653 Reviderad VINN Verifiering höst 2015 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE-101 58

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

SENASTE NYTT FRÅN MOVEXUM Gävleborgs företagsinkubator

SENASTE NYTT FRÅN MOVEXUM Gävleborgs företagsinkubator SENASTE NYTT FRÅN MOVEXUM Gävleborgs företagsinkubator BoostChamber 2013 är ett unikt tillfälle för dig som vill investera och komma i kontakt med spännande innovationer, utveckla affärsmöjligheter, och

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet

STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN. Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet STUDENTERS INVOLVERING I INNOVATIONSPROCESSEN Emma Hermansson, Linnéuniversitetet Eva Rosén, Mittuniversitetet Innovationskontoret Fyrklövern Resonerande seminarium Utvecklingsområde i Vinnovas samverkansstrategiprojekt

Läs mer

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl entreprenörskap och innovation LYFTer NÄRINGSLIVET varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Liselotte Eriksson Dahl Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Cecilia Hetrz Petra Mede Mikael Melitshenko Mia Spendrup

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer