Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Transkript

1 YTTRANDE AD /1081 Utbildningsdepartementet Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Sammanfattning PRV (Patent- och registreringsverket) välkomnar utredningens överväganden för ändamålet att främja innovationsstödjande verksamhet vid universitet och högskolor. PRV finner det dock anmärkningsvärt att frågan rörande hantering av immateriella tillgångar inte berörs annat än i förbigående i delrapporten. Det är extra angeläget att frågan om hantering av immateriella tillgångar uppmärksammas då kompetensen inom området generellt sett är svag. 1 Immaterialrätten är lågt prioriterad inom svensk akademisk forskning och utbildning, detta trots att registrerade immateriella tillgångar (patent, design (mönster), varumärke) dels stimulerar till utveckling av ny teknik inte minst genom den enligt PRV:s mening underutnyttjade patentinformationen dels är en viktig faktor i all affärsutveckling av innovativa koncept. När innovationsprocessen diskuteras kan således hanteringen av immateriella tillgångar inte förbises, eller behandlas som en isolerad och självständig del utanför processen. Hanteringen av immateriella tillgångar är en integrerad och naturlig del i innovationsprocessen, och därmed också i stödsystemet för innovation. En avsaknad av insikt om immaterialrättens potential som strategiskt verktyg hämmar nyttiggörande av forskning, vilket är till nackdel för svensk konkurrens och minskar attraktionskraften för investeringar i Sverige och svenska bolag. 1 Se den kartläggning PRV och VINNOVA utfört på uppdrag av regeringen: Kartläggning och analys av det offentliga stödsystemet för hantering av företags immateriella tillgångar. 1 (5)

2 PRV har erfarit att utredningen, i enlighet med sitt uppdrag, behandlar frågor om immateriella tillgångar mer ingående i slutbetänkandet (2012:41) och där också ger mer konkreta förslag på åtgärder. PRV förutsätter att slutbetänkandet kommer att remitteras särskilt och att verket då får tillfälle att lämna synpunkter på vad som kan behövas i form av insatser för att ge forskare och studenter kunskap om och insikt i immaterialrättens och immateriella tillgångars strategiska betydelse för nyttiggörande av forskning och för ekonomisk tillväxt. PRV kommenterar här nedan de förslag till förbättringar av innovationsstödsystemet som ges i delrapporten samt de avsnitt som berör immaterialrättsliga aspekter. 2.2 Delrapporten PRV ifrågasätter utredarens ställningstagande att i delbetänkandet i stort sett lämna frågor om hanteringen av immateriella tillgångar därhän, med motiveringen att framställningen koncentrerats till innovationsstödjande verksamhet i en snävare mening. Hantering av immateriella tillgångar är central i innovationsprocessen och ofta avgörande för framgång med innovationer, dvs. att skapa något nytt som får genomslag på marknaden. Det finns idag inget enda tillväxtbolag där immaterialrätten inte är av strategisk betydelse. PRV anser att utbildning inom immaterialrätt samt tillgång till professionell affärsmässig immateriell rådgivning inom universitet och högskola borde vara högt prioriterade frågor, särskilt i beaktande av den så kallade tredje uppgiften. Eftersom forskaren genom lärarundantaget äger rätten till forskningsresultaten blir det särskilt viktigt att universitet och högskolor uppmuntrar och erbjuder stöd avseende samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat inom näringslivet för att därigenom fullgöra den tredje uppgiften. Även med viss förståelse för utredarens önskan att låta immaterialrättsliga frågor anstå till slutbetänkandet menar PRV att området är av så stor betydelse att det borde ha hållits fram tydligare redan i delbetänkandet. 3.4 Uppdragsforskningens och samverkansforskningens roll för tillvaratagandet av innovationer PRV önskar en bättre belysning av hur forskningsresultat och immateriella tillgångar hanteras vid samarbetsprojekt mellan akademi och näringsliv. PRV vill understryka att dagens forskningsmiljö med många interna och externa samarbeten ställer stora krav på universitet och högskolor att lyckas hantera detta såväl organisatoriskt som juridiskt som ett led i sitt samverkansåtagande. En stor andel av forskningen är i dagens läge finansierad via externa medel vilket ofta leder till komplexa situationer rörande intellektuella prestationer. Trots detta berör inte delrapporten hur universitet och högskolor agerar i frågan om hantering av immateriella tillgångar som uppstår i samarbeten mellan forskare, institut och företag. 2 (5)

3 11. Förslag till förbättringar av innovationsstödssystemet, Förslag A PRV ifrågasätter om inte den föreslagna lydelsen i 1. Kap 2 andra stycket högskolelagen är för snävt utformad, då den inte tydliggör att alla former av utbildning inom högskolan är en grogrund för idéer som kan utvecklas till innovationer. PRV välkomnar en ändring av 1 kap. 2 högskolelagen. En förändrad lydelse av högskolelagen kan mycket väl vara på sin plats. Även PRV ser studenter som en outnyttjad resurs för innovationsverksamheten i enlighet med utredningen. Verket instämmer också i att de kreativa näringarna i hög utsträckning bidrar till viktiga innovationer, inte minst inom tjänstesektorn. Innovatörerna och entreprenörerna bakom tjänsteinnovationer kan dessutom vara i extra stort behov av immaterialrättslig rådgivning i innovationsprocessen. De registrerbara rättigheterna kan rätt hanterade med fördel användas i många tjänstesammanhang. Tillsammans med andra skyddsformer, såsom företagshemligheter, avtal och upphovsrätt, säkerställer de att bolagets immateriella värden tryggas så att bolaget kan fortsätta växa. Med detta sagt ifrågasätter PRV ändå om den föreslagna lydelsen bäst tjänar syftet att öka räckvidden för tillämpning av bestämmelsen. En mer ändamålsenlig lösning kunde vara att helt enkelt ange att högskolorna ska verka för att kunskap som vunnits inom högskolan kommer till nytta. Om orden konstnärligt utvecklingsarbete alls ska stå kvar bör innebörden förklaras närmare. Förslag D PRV instämmer i att en mer likformig organisation troligen skulle främja erfarenhetsutbyte mellan regionerna. De stora skillnaderna i dagens regionala organisationer för innovationsstödjande verksamhet är något som även PRV noterat i arbetet med att öka kunskapen inom landets verksamheter som stödjer innovationskraften. Skillnaderna kan försvåra i kontakt och samarbetet mellan regionen och nationella aktörer/myndigheter då det är svårt att identifiera den ledande eller tongivande aktören i respektive region. Det är därför viktigt att regeringen betonar vikten av samverkan mellan aktörer för att få en hälsosam miljö för företagande och ett effektivt innovationssystem. Samtidigt måste regional variation utifrån skilda förutsättningar uppmuntras och tillåtas för att inte hämma engagemang och kreativitet. Förslag H och J PRV anser att kunskap om hantering av immateriella tillgångar ska särskilt betonas. Med bristande kunskap om immateriella tillgångar ur ett affärsmässigt perspektiv är risken stor att studenter och forskare, och i förlängningen 3 (5)

4 nyblivna företagare och anställda, förblir omedvetna om immaterialrättens betydelse för värdeskapande i företag. Detta hämmar företagens utveckling och tillväxt, och i förlängningen även Sveriges tillväxt. Förslag O PRV anser att kunskapen om hantering av immateriella tillgångar utgör en så viktig grundsten i skapandet av en innovation att den måste genomsyra hela innovationsprocessen, och därmed måste finnas tillgänglig lokalt. Förslaget att lärosätena i princip inte ska mer än uppmuntras till samarbete t.ex. i fråga om patentrådgivning kan ses som uttryck för en väl passiv hållning som inte går i linje med den föreslagna utökade satsningen på holdingbolag. Om forskningsresultat ska kommersialiseras och nyttjas som grund för affärsverksamhet måste det finnas kunskap om hur dessa immateriella tillgångar ska hanteras. Det finns också en risk att problemen med sekretess och även misstänksamhet ökar ju fler instanser man involverar (se Förslag R). PRV vill även framhålla att i skapandet av en innovation är användningen av patentinformation central som underlag för att bedöma vad som är nytt och patenterbart. Men den är också utmärkt lämpad för strategiska ställningstaganden avseende hur styrning av forskningsprocesser och forskningssamverkan ska ske, vilken forskningsinriktning som ska prioriteras, och vilken potential för kommersialisering som finns. Det finns alltså starka skäl för att generellt öka kunskapen om immaterialrätt i forskningsmiljöer, och att där främja insikt i hur patentinformation och de immaterialrättsliga regelverken kan användas som ett strategiskt instrument och för att säkerhetsställa framtida forskning. Det kan tilläggas att PRV redan i dag arbetar aktivt med att stärka medvetenhet och kompetens kring hantering av immateriella tillgångar inom innovationssystemet, t.ex. hos rådgivare vid samtliga av regeringen utsedda innovationskontor. Diskussioner har också tagits upp med ett universitet om ett pilotprojekt med syftet att uppmärksamma hur patentinformation kan nyttjas för att stimulera och säkerhetsställa innovation och tillväxt inom offentligt finansierad forskning Förslag R PRV stödjer förslaget om en översyn av sekretesslagen. Eftersom nyhetskravet är ett av kriterierna för de industriella rättsskydden (patent, varumärke och design) är det självfallet bekymmersamt när behovet av sekretess för idéer, som kommer in till lärosätenas enheter för rådgivning, inte kan tillgodoses till följd av brister i offentlighets- och sekretesslagen. 4 (5)

5 Förslag S PRV ställer sig bakom en förändring i högskoleförordningen i den riktning som föreslås. Vad avser meriteringen (diskuteras även i kap ) bör, enligt PRV:s mening, en registrerad immateriell tillgång tillmätas ett högre meritvärde. En patentansökan vars innehåll bedömts ha nyhet och uppfinningshöjd garanterar på ett bättre sätt än peer review att forskningen är unik i sitt slag. PRV vill även betona att en patentansökan inte står i motsats till publicering av resultaten. En grundtanke med patentlagstiftningen är ju att sökanden erhåller en ensamrätt i utbyte mot att uppfinningen offentliggörs. Förslag T PRV ställer positivt till nya angreppssätt för att utvärdera verksamheten vid lärosäten/holdingbolag. Det är dock eftersträvansvärt att flödestalen speglar mål och resultat, samt är jämförbara mellan olika lärosäten. För att fortsatta investeringar i stödsystemet för innovation ska kunna motiveras måste det gå att visa vilket resultat som uppnås, eller förväntas uppnås, med de investerade medlen. Flödestal är indikatorer i detta avseende och antalet patentansökningar borde vara av intresse precis som andra typer av flödestal. Detta innebär inte att antalet sökta eller beviljade patent i sig är ett tillräckligt mått på innovationsaktiviteten hos ett universitet eller högskola. Enligt bakgrunden till förslaget (kap. 7.1) anses dagens indikatorer styra den innovationsstödjande verksamheten åt fel håll, exempelvis mot medel för bolagsbildning och patentansökan, i stället för mot fortsatt drift av affärsutvecklingen. PRV ser formuleringen som i hög grad missvisande då det snarare är avsaknaden av immaterialrätter, såsom patent och varumärken, som utgör hinder för affärsutveckling av innovativa produkter och koncept. Immateriella tillgångar skapar förutsättningar för affärsutveckling genom möjligheter till egen exploatering, samarbeten (även inom så kallade öppna innovationsprocesser), anskaffning av riskkapital och exklusiv tekniköverföring via licensiering eller försäljning (exit). Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av patentingenjörerna Anna Ax och John Sjöberg. I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Per Holmstrand deltagit. Susanne Ås Sivborg Anna Ax John Sjöberg 5 (5)