EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEK(2006) 1225 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV MEDDELANDET MOBILISERING AV OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING FÖR GLOBAL TILLGÅNG TILL KLIMATVÄNLIG, EKONOMISKT ÖVERKOMLIG OCH TRYGG ENERGIFÖRSÖRJNING GENOM DEN GLOBALA FONDEN FÖR ENERGIEFFEKTIVITET OCH FÖRNYBAR ENERGI {KOM(2006) 583 slutlig} {SEK(2006) 1224} SV SV

2 Om den nuvarande trenden håller i sig skulle, enligt Internationella energiorganet, den samlade energiefterfrågan öka med mer än 60 % till Under samma period skulle koldioxidutsläppen öka med 62 % och uppskattningsvis 1,4 miljarder människor skulle sakna tillgång till moderna energitjänster. Världens ledare har mot bakgrund av dessa uppgifter konstaterat att utvecklingen inte är hållbar. Vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 överenskom de om att andelen förnybar energi i världen snarast möjligt måste öka mycket kraftigt, samtidigt som det antal människor för närvarande 1,6 miljarder - som inte har tillgång till energitjänster skall halveras. För att detta inte skulle bli ett tomt löfte, lanserade EU Johannesburgkoalitionen för förnybar energi (JREC), till vilken fler än 90 regeringar har anslutit sig. Kommissionen delar ordförandeskapet i JREC och är värd för sekretariatet, vilket garanterar nödvändig synergi med EU:s energiinitiativ som är inriktat på förnybar energi och energieffektivitet. I G8-ledarnas Gleneagles handlingsplan för klimatförändring, ren energi och hållbar utveckling föreslogs dessutom att det skulle inrättas en specifik investeringsram för ren energi. Kommissionens grönbok En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning innehåller integrerade tillvägagångssätt för att bekämpa klimatförändringen, bland annat genom att kraftigt förbättra energieffektiviteten genom demonstration och spridning av energieffektiv teknik samt utökad demonstration och spridning av förnybar energiteknik. Investeringar i förnybar energi, och i liknande utsträckning investeringar i energieffektivitet, ger betydande fördelar för hela samhället. De leder till kraftiga fördelar världen över, exempelvis inga eller låga utsläpp av växthusgaser samt fördelar på de lokala och regionala planen, som inga eller låga utsläpp av traditionella luftföroreningar. De bidrar också till förbättrad försörjningstrygghet genom att utnyttja lokalt tillgänglig energi: vind- och solenergi, geotermisk värme eller biomassa. Investeringarna gynnar även den lokala sysselsättningen och ger ökade inkomster, även genom att energi tillhandahålls för produktionsändamål. De fördelar som gynnar allmänheten gör att projekt i fråga om förnybar energi och energieffektivitet blir mycket attraktiva ur ekonomisk synvinkel, inte minst i utvecklingsländer där kraftproduktion i genomsnitt är mycket ineffektivare och smutsar ner miljön mer än i industrialiserade länder med strängare miljölagstiftning. Dessutom är investeringar i förnybar energi och energieffektivitet mogna att bli en självklar punkt på dagordningen för energi- och utvecklingsinvesteringar. Investeringarna kan bidra till att lokala företag och transporter kan få elkraft och annan energi, framförallt om det är oekonomiskt med anslutning till elnätet. I avlägsna områden kan system som inte är anslutna till elnätet och mininät säkra en tillräcklig och ekonomisk elförsörjning. Ett brett utbud av tekniska lösningar för att möta behoven hos företag och hushåll kan erbjudas, vilket framförallt är viktigt för utvecklingsländerna. Trots allt fler exempel på lyckade åtgärder och åtaganden från internationella samfundet, förutspår Internationella energiorganet att andelen förnybar energi skulle vara mer eller mindre oförändrad 2030 om dagens utveckling håller i sig. Även om de politiska förutsättningarna skulle bli gynnsammare, innebär det inte att investeringar i energieffektivitet och förnybar energi finansieras per automatik. De problem som ligger bakom finansieringsgapet är komplexa, men gäller främst riskkapital, som utgör betydande säkerheter för långivare. För att investeringarna i förnybar energi skall bli tillräckligt stora är det nödvändigt att mobilisera privata investeringar. Eftersom förnybar energi har mycket goda förutsättningar att ge flera socio-ekonomiska och miljömässiga fördelar, både globalt SV 2 SV

3 och lokalt, är det motiverat med offentligt stöd för att lösa det finansiella dödläget och för att ge offentlig stimulans till privata investerare, inhemska som internationella. Kommissionen har redan inlett samarbete med internationella finansiella institut, exempelvis EIB, EBRD och Världsbanken, investerare i privata sektorn samt finansiella mellanhänder, för att inrätta den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref) som skall utgöra ett globalt offentligt-privat partnerskap. Målet är att samla offentlig och privat finansiering för att utvidga pilotförsök som kan bidra till att lösa det finansiella dödläget för förnybara energiprojekt och företag i branschen. Förslaget bygger på initiativet för tålmodigt kapital som lanserades av Europeiska kommissionen 2004 inom ramen för JREC, och baseras på en genomförbarhetsundersökning vars omfattning och sjösättning styrdes av diskussionerna vid 2002 års världstoppmöte om hållbar utveckling och vid JREC:s första högnivåkonferens som hölls i Bryssel den 2-3 juni Tyngdpunkten ligger främst på utvecklingsländer och övergångsekonomier. Geeref kommer att inrättas som ett globalt offentligt-privat partnerskap som skall erbjuda lämpligt avpassade riskdelnings- och delfinansieringsalternativ för olika kommersiella och icke-kommersiella investerare med ett globalt investeringsmandat. Genom partnerskapet kommer det att bli möjligt att anställa professionella fondförvaltare som inte kräver ytterligare finansiering och som verkar enligt ett särskilt mandat från bidragsgivare och investerare. Övervakning, rapportering och kontroll av hög kvalitet kommer att erbjudas. Geeref kommer att stödja projekt för förnybar energi och energieffektivitet som har en budget på mindre än 10 miljoner euro, eftersom sådana projekt ofta inte intresserar kommersiella investerare och internationella finansiella institut. Områden som omfattas är länder i Afrika söder om Sahara, Västindien och Stilla havet, länder som kan omfattas av Europas grannskaps- och partnerskapsinstrument (bland andra Nordafrika, östeuropeiska länder utanför EU, bland andra Ryssland), Latinamerika och Asien (inklusive Centralasien och Mellanöstern). 1 Finansieringen kommer att styras av marknadskrafter, samtidigt som investeringar kommer att prioriteras i de länder, regioner eller kommuner som för en politik för förnybar energi som uppmuntrar den privata sektorns deltagande och som underlättar investeringar i förnybar energi. Särskild tonvikt kommer att läggas vid AVS-ländernas behov. Tillhandahållandet av riskkapital och tekniskt stöd innebär att fonden kommer att bli en one stop shop, vilket ger lägre transaktionskostnader och förbättrar fondens resultat. Investeringarna kommer att ske i flera olika projekttyper och teknik för energieffektivitet och förnybar energi med tyngdpunkten på teknik som visat sig ge goda resultat. Minimimålet för Geerefs finansiering har fastställts till 100 miljoner euro. Denna nivå är nödvändig för att de globala effekterna skall bli betydande och tillräcklig för att det skall kunna etableras ett offentligt-privat partnerskap som på lång sikt kan vara självfinansierande. Geeref kommer att aktivt delta i skapandet och finansieringen av regionala delfonder eller i utvidgningen av liknande initiativ 2 På så vis kan man ta hänsyn till specifika förhållanden på 1 2 För länder som omfattas av föranslutningsinstrumentet bör det ordnas kompletterande finansiering via andra instrument. Exempel på befintliga pilotprojekt som liknar de planerade och som kan utvidgas presenteras i bilagan till (SEK(2006) 1224). SV 3 SV

4 olika regionala marknader och samla internationella finansiella institut, lokal expertis och vetenskapligt baserad kunskap samt locka till sig ytterligare finansiering från den privata sektorn. Geerefs finansiering kommer att variera från % för verksamhet förknippad med höga eller medelhöga risker och % för verksamhet med låg risk. Förutsatt att det första finansiella målet på cirka 100 miljoner euro uppnås, skulle ytterligare kapital på minst en miljard euro kunna mobiliseras. Utväxlingseffekten skulle kunna uppgå till en faktor 10, vilket är betydligt mer än för konventionella bidragsbaserade system där det krävs en samfinansiering på %. Med tanke på de risker det rör sig om är Europeiska kommissionen medveten om att det krävs ett stort bidrag från gemenskapsbudgeten för att snabbstarta initiativet och möjliggöra betydande privat samfinansiering. Europeiska kommissionen föreslår att det satsas upp till 80 miljoner euro under perioden till Geeref inom ramen för temaprogrammet för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, däribland energi (ENRTP). Man har föreslagit att ett första bidrag på 15 miljoner euro skall ges i början av De nödvändiga mänskliga resurserna för detta initiativ kommer att täckas av befintliga resurser, om nödvändigt genom intern omfördelning. Det (årliga) finansieringsbeslutet som omfattar utgifter inom ramen för det årliga ENRTPprogrammet kommer också att utgöra underlag för tilldelning av gemenskapsmedel till Geeref (eventuellt via Europeiska investeringsfonden, vilket var fallet med Europeiska fonden för sydöstra Europa). Besluten kommer att fattas med beaktande av relevanta bestämmelser i den rättsliga grunden. Förslaget inbegriper samfinansiering från flera olika offentliga och privata organ, till exempel internationella finansiella institut, privata investerare och företag samt stiftelser. EU- och EES-stater kan delta på frivillig basis. I nedanstående tabell ges en uppskattning av nivån på samfinansieringen. Miljoner euro (med tre decimaler) Samfinansierande organ Samfinansiering från tredje länder, första steget Samfinansiering från tredje länder, andra steget Samfinansiering från tredje länder, tredje steget Total samfinansiering från tredje länder År och senare Totalt 10,000 10,000 20,000 15,000 30,000 50, , ,000 10,000 50, , , , ,000 35,000 90, , , ,000 0, ,000 En samfinansiering på upp till 50 miljoner euro bör kunna erhållas från investeringsanslaget i nionde Europeiska utvecklingsfonden, som förvaltas av Europeiska investeringsbanken, för att utveckla verksamhet i AVS-regioner. SV 4 SV

5 Det nya instrumentet kan fungera som ett gott exempel som kan användas av andra offentliga och privata investerare och utgör ett viktigt instrument för att säkra finansieringsbehovet på 241 miljarder euro fram till När alla investeringar gjorts kommer Geeref att bidra med ren energikapacitet på nästan 1 gigawatt för utvecklingsländernas marknader. Detta skulle kunna innebära att 1 3 miljoner människor får tillgång till rena energitjänster, och att koldioxidutsläppen skulle kunna minska med 1 2 miljoner ton (vilket motsvarar nästan fem miljoner euro med dagens priser). Utsläpp av växthusgaser: Mer än 1,1 miljoner ton koldioxid skulle sparas varje år, vilket leder till långsiktiga effekter under flera årtionden. Siffran är en uppskattning baserad på antagandet att den nyligen installerade kapaciteten som finansierats genom Geeref ersätter dagens genomsnittliga kraftvärmeverk som drivs med fossila bränslen i utvecklingsländerna. I ett optimistiskt scenario skulle de årliga koldioxidbesparingarna uppgå till nästan tre miljoner ton om bara kolbaserade kraftvärmeverk skulle ersättas. Det pessimistiska scenariot, där man utgår från att man ersätter gaseldade kraftvärmeverk, anses mycket osannolikt. De flesta investeringar i utvecklingsländerna går till utbyggnad av energiförsörjningskapaciteten med hjälp av billig kol snarare än gas som har ett betydligt högre pris. Detta skulle kunna leda till sammanlagda koldioxidbesparingar på mellan 10 och 30 miljoner ton under den globala fondens tioåriga levnadsperiod och med märkbara effekter under minst tio år till. Slutresultatet kommer dock att bero på den tekniska och geografiska fördelningen. Trygg energiförsörjning: Som ett resultat av nyligen installerad ren, inhemsk och förnybar energikapacitet och att investeringar i energieffektivitet leder till att man slipper bygga ut kapaciteten förväntas det uppstå cirka mellan 500 och MW. Tillgång till energi: Mellan och människor som lever i utvecklingsländer förväntas få tillgång till moderna, rena energitjänster. Bland dem som gynnas finns små och medelstora företag, som på så vis kan förbättra valmöjligheterna för avlägsna regioner i utvecklingsländerna så att de kan utveckla ekonomiska möjligheter som annars inte varit möjliga. Dessutom förväntas nästan hushåll få tillgång till bränslen för matlagning och varmvatten. Övrigt: Flera andra fördelar väntas också. Till exempel följande: Minskade utsläpp av traditionella luftföroreningar (SOx, NOx, PM och CO), vilket bidrar till bättre lokal luftkvalitet, som minskar hälsoproblem, bland annat sådana som beror på matlagning inomhus. Minskad belastning från import av dyra fossila bränslen genom utnyttjande av förnybara energislag som vind, sol, geotermisk värme eller lokalt tillgänglig biomassa. Ökad lokal sysselsättning och ökade inkomster, till exempel genom att energi tillhandahålls för produktionsändamål, främst i avlägsna områden där det inte är ekonomiskt attraktivt att bygga ut elnätet. Förbättrade möjligheter för utveckling, överföring och användning av avancerad teknik, inklusive genom nya alternativ för att gynna inrättandet av samriskföretag mellan SV 5 SV

6 entreprenörer i Europa och i utvecklingsländer, vilket leder till utbyte av teknisk och administrativ expertis. Den föreslagna globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi så som den beskrivs i det här meddelandet kommer att komplettera olika finansieringsinstrument på olika nivåer i Europeiska gemenskapen. Fonden är speciellt utformad för att förbättra gemenskapens möjligheter att stödja genomförandet av partnerländernas program för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Vidare kommer den att påskynda överföringen, utvecklingen och användningen av miljövänlig teknik. Den kommer också att underlätta samarbetet mellan bidragsgivare, locka till sig kommersiella investerare, till exempel finansiella institut, och slutligen påskynda en global spridning av energiteknik som är hållbar, trygg och rimligt prissatt samt de tjänster sådan teknik ger upphov till. Det här nya tillvägagångssättet för ett konkret offentligt-privat partnerskap skulle, i takt med ytterligare erfarenheter, kunna utvidgas till andra nyckelområden för investeringar i en sektor för ren, rimligt prissatt och trygg energi (t.ex. avskiljning av koldioxid och geologisk lagring). SV 6 SV