DAGENS EUROPA. Vi gör ett bra val om vi mobiliserar våra väljare. EU-valet. 25 maj. EU-valet. 26 miljoner arbetslösa väntar på sin chans

Transkript

1 DAGENS EUROPA Arbetarrörelsens kunskapstidning om Europa maj 2014 ANDERS LÖWDIN EU-valet 25 maj Vi gör ett bra val om vi mobiliserar våra väljare Stor intervju med Stefan Löfven sidan 4 Rösta för Europas kvinnor Annelie Nordström sidan 6 BERTIL ERICSON/TT EU-valet jättechans att bryta högerpolitiken YLVA SÄFVELIN/AIBILD 26 miljoner arbetslösa väntar på sin chans Marita Ulvskog sidan 8 Carin Jämtin sidan 2

2 2 DAGENS EUROPA 2014 KOLUMN CARIN JÄMTIN, PARTISEKRETERARE SOCIALDEMOKRATERNA S-KANDIDATER. Carin Jämtin presenterar S toppkandidater till Europaparlamentet. Från vänster: Jens Nilsson, Aleksander Gabelic, Carin Jämtin, Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Jytte Guteland och Ellinor Eriksson. YLVA SÄFVELIN/AIBILD Ett bättre Europa. För alla! JAG ÄR VÄLDIGT OROLIG för utvecklingen i EU. 26 miljoner européer är arbetslösa, varav 6 miljoner är unga arbetslösa. De väntar på sin chans att få bidra till sin egen och Europas framtid. De senaste årens europeiska högerpolitik har varken lyckats öka tillväxten eller minska klyftorna mellan människor. I stället har vi fått se hur en minskad framtidstro och ökade klyftor bidrar till spänningar och hopplöshet. Och hur frammarschen av högerextremism och rasism i hela Europa ökar. Det är en utveckling vi måste vända. Den chansen har vi nu i maj i EU-valet. En chans som vi inte får mista. FÖR JAG VILL SE ett Europa i arbete, ett Europa som konkurrerar med kunskap och kompetens och som tar ansvar för miljön och klimatet. EUs invånare, företag och unika samarbete är en styrka i den globala konkurrensen. Jag är övertygad om att med rätt fokus kan vi få ett EU som är en motor för fler jobb såväl som i klimatförhandlingar. Lika övertygad är jag om att den fria rörligheten är en av EUs största framgångar och kan, med rätt politik, bidra Med fler jobb i Europa får vi fler jobb här. till att fler kommer i arbete. Men utan gemensamma regler som skyddar oss som bor, verkar och handlar i EU står det arbetsgivarna fritt att ställa löntagarna mot varandra i jakten på lägsta pris. Därför vill vi skriva in de fackliga rättigheterna i EUs grundlag. Därför vill vi att den som är ansvarig för ett projekt, till exempel ett bygge, är ansvarig för arbetsmiljön och arbetsvillkoren för alla som jobbar där, också för den som jobbar genom en underentreprenad. Därför vill vi säkra att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige. MODERATERNA, DÄREMOT, blundar för problemen och vill gå i motsatt riktning. De vill avskaffa EUs arbetsmiljöregler för nästan två tredjedelar av alla anställda i företag i Sverige. En av de branscher som drabbas hårdast av att oseriösa företag konkurrerar med lägre löner och sämre villkor är transportbranschen. Här behövs bättre kontroller. Moderaterna vill tvärtom avreglera transportmarknaden helt. När människor tvekar inför att rösta i EU-valet måste vi berätta om att EU påverkar oss, varje dag. För med fler jobb i EU får vi fler jobb här. Sverige är ett förhållandevis litet och exportberoende land, och nästan 60 procent av vår export går till andra EU-länder. En väl fungerande marknad och människor i jobb gör att vi kan öka vår export. Med fler socialdemokrater i Europaparlamentet blir det lättare att föra en socialdemokratisk politik även i Sverige. Jag är övertygad om att vi kan lyckas. Ett Europa styrt av socialdemokratiska värderingar blir ett bättre Europa för alla. CARIN JÄMTIN DAGENS EUROPA Dagens Europa produceras av Tankesmedjan Tiden på uppdrag av svenska Socialdemokraterna i Europaparla mentet. Projektet bedrivs i samarbetet med ABF och LO. Redaktör: Tommy Svensson. Redaktion: Jesper Bengtsson, Ove Andersson, Elisabet Wahl, Magnus Nilsson, Lina Stenberg, Åsa Janlöv och Sören Juvas. Ansvarig utgivare: Paula Burrau. Epost: paula.burrau@europarl.europa.eu. Grafisk form: Sonja Tedelund, AiP Media. Tryck : V-tab, maj Detta nummer av Dagens Europa går som bilaga i Aktuellt i Politiken, Ny Tid, Stockholms Tidningen samt Arbetet. Exemplar kan beställas från Socialdemokraterna eller via: soren.juvas@europarl.europa.eu Den kan även laddas ner som pdfdokument från eller från Läs mer på: Tankesmedjan Tiden Besöksadress: Olof Palmes gata 9. Postadress: c/o ABF, Box 522, Stockholm (ABF växel), info@tstiden.se

3 DAGENS EUROPA Val i en allvarlig tid I det läge som råder i världen krävs det mycket starka skäl för att inte gå och rösta i årets EU-val. Det skriver Jesper Bengtsson, chef för Tankesmedjan Tiden, i en personlig analys av vad som står på spel både inom EU och i unionens närmaste grannskap. KRISEN I UKRAINA. Rekordhög arbetslöshet över hela Europa. Demokratins och fredens värden är hotade. Oroväckande? Det är bara förnamnet. Vi lever i en tid full av frågetecken. Jag tror att det går att dra två helt olika slutsatser av den utvecklingen. Antingen rycker man på axlarna och säger att det där ändå inte går att påverka. Att EU är för ineffektivt och allt för frikopplat från vardagens problem. Eller också kavlar man upp ärmarna och bestämmer sig för att EU både kan och borde göra något åt problemen. Jag skulle varje dag i veckan och två gånger på en söndag välja det senare alternativet. EU spelar nämligen roll. Ta freden som exempel. ÄNDA SEDAN SVERIGE röstade om medlemskap i EU för snart 20 år sedan har jag självt tyckt att det argumentet är lite klyschigt. Vadå freden? Svenska väljare på 2000-talet är nog inte överdrivet imponerade av EUs insatser efter andra världskriget. Koloch stålunionen i all ära, men i dag är det arbetslösheten, den sociala marginaliseringen och välfärden som står i centrum för väljarnas intresse. Men tänk efter själv. Vad hade hänt med alla de där frågorna om det inte varit fred inom EU-området under det dryga halvsekel som unionen (och det tidigare EG) funnits? Hade sysselsättningen varit högre om Grekland och Italien gått i krig på 70-talet? Om Tyskland och Frankrike fortsatt lösa sina konflikter med vapen i stället för vid förhandlingsbordet? DET ÄR TROTS allt ett faktum att Europa startade två världskrig inom loppet av 25 år men sedan 1945 har kontinenten varit fredlig. Även om blodiga konflikter förekommit, som i före detta Jugoslavien. Det europeiska politiska samarbetet har förstås spelat JUSTIN HYATT/IPS KRIGSRISK. Rysslands aggression i Ukraina har skapat osäkerhet i hela Europa. Eller också kavlar man upp ärmar - na och bestämmer sig för att EU både kan och borde göra något åt problemen. en stor roll i den processen. Samma sak med demokratin. Efter murens fall talade många om att en ny demokratisk våg svepte över världen. Att flera dussin länder befann sig i ett övergångsstadium mellan diktatur och demokrati. Genom att plocka in länderna i det forna Östblocket i EU såg unionen till att säkra demokratin i dessa länder. I andra länder bromsade demokratiutvecklingen upp. Ibland, som i Ryssland, har den därefter tagit flera steg tillbaka. ÄVEN I LÄNDERNA som blev medlemmar i EU hotas i dag demokratiska värden. I Ungern har högerpartiernas framgångar lett till en allt mer totalitär utveckling. Men då finns EU där som en möjlig kraft för att åter konsolidera demokratin. EU gör förstås inte alltid rätt. Enligt Christoph Meyer, statsvetare med inriktning på EU:s säkerhets- och försvarspolitik vid Kings College i London, har EU som exempel ofta misslyckats med att förebygga konflikter. Dels för att unionens resurser inte räcker till, dels för att medlemsländerna sällan är helt överens om när och hur EU ska engagera sig. ANDERS WIKLUND/TT Men det är inte ett argument emot EUs arbete som sådant. Det är i själva verket raka motsatsen: Utan EU blir Europas länder svagare, särskilt de små länderna. Oenighet och splittring för det svårare att effektivt förhindra krig och konflikter, vare sig det handlar om länder i EU:s närområde eller stater långt bort. Min slutsats är klar: I det läge som råder i världen krävs det väldigt starka skäl för att inte gå och rösta i årets EUval. När så mycket står på spel, både inom EU och i unionens närmaste grannskap. JESPER BENGTSSON MOTKRAFT. Oron är stor för att rasistiska partier ska gå fram i EU-valet.

4 4 DAGENS EUROPA 2014 NÄTVERK. Sigmar Gabriel, vice förbundskansler och Social - demokraternas ordförande i Tyskland, ingår i Stefan Löfvens europeiska nätverk... JAN SÖDERSTRÖM/AIBILD... liksom brittiske Labourledaren Ed Miliband. JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX SUPERVALÅRET. Målet för 2014 är att få en socialdemokratisk politik både i EU och i Sverige. Jag ser det som en enorm möjlighet, säger Stefan Löfven. LÖFVEN: DET GÄLLER ATT MOBI Stefan Löfven har varit betydelse. Valdeltagandet brukar vara lågt, särskilt bland partiledare i drygt två LO-grupperna. år nu. Han börjar bli Det här Det är generellt för lite diskussion om EU i den svenska varm i kläderna. valet handlar mer om krater måste vi mobilisera vå- Och det är nu det politiken och som socialdemo- gäller Supervalåret. Med en Europatar. Det här valet handlar mer ra väljare så att de går och rös- att öka valdeltagandevalrörelse som är i full om att öka valdeltagandet än gång. om att vinna över väljare från än om att andra partier. Vi vet att vi gör vinna över ett bra val om vi är bra på att mobilisera. väljare från JOBBEN. mäktige ökar möjligheterna att andra partier. Vi vet ska tävla med Vi accepterar påverka politiken. inte att Europa sämre och sämre att vi gör jobb, säger Stefan Löfven. ett bra val om vi är bra på att mobilisera. Stefan Löfven tar emot på sitt kontor på partihögkvarteret, Sveavägen 68 i Stockholm. Hans dag verkar vara full av intervjuer. Dagens Industri har just varit här. Direkt efter vårt samtal står Expressens Niklas Svensson på tur. Så är det, säger Löfven. Valrörelsen är igång, har egentligen varit det hela året, men det mest intensiva skedet inför Europavalet är förstås i maj. Jag ställer en fråga om EUs REDAN SOM ORDFÖRANDE för IF Metall talade Stefan Löfven ofta om EU, och hans argument för att Sverige behöver EU handlar fortfarande om de frågor han jobbade med som fack - ordförande. Exporten är mycket betydelsefull för den svenska ekonomin, och runt 60 procent av vår export går till EU-området. Det säger sig självt att det spelar stor roll för den svenska ekonomin hur det går för resten av Europa. Och på samma sätt som valet i september handlar om att sätta socialdemokratisk prägel på Sverige så handlar EU-valet enligt Löfven om att sätta socialdemokratisk prägel på Europa. Allt fler ser att detta är viktigt. Ta bygg- eller transportsektorerna som exempel. De som jobbar inom de branscherna vet att det krävs bra regler i Bryssel för att vi ska kunna ha ordning och reda här hemma. Några dagar före vår intervju har det dessutom kommit en europeisk opinionsundersökning som visar att den socialdemokratiska gruppen har stor chans att bli den största i Europaparlamentet. Det är inte svårare än en svensk kommun, säger Löfven. Om socialdemokraterna blir största gruppen i kommunfull- JENS OHLSSON VAD KOMMER ATT ändras konkret då, i politiken, om socialdemokraterna får ökat stöd i Europa? Det viktigaste är jobben. Med socialdemokratisk politik blir det en ökad satsning på sysselsättningen. Det är ohållbart att 26 miljoner går arbetslösa inom EU, varav sex miljoner är ungdomar.

5 DAGENS EUROPA Sätt Europa i arbete igen Det är nog ingen tillfällighet att avsnittet om jobben i Socialdemokraternas valplattform inför EU-valet har fått namnet Sätt Europa i arbete. Tanken går till det nydanande program med samma namn som de europeiska socialdemokraterna ställde sig bakom i mitten av 90-talet. Det bar i hög grad förre finansministern Allan Larssons namn. Initiativet kom i en tid när uppgivenheten inför arbetslösheten var stor. Dela på jobben var i stort sett den enda åtgärd man såg. Programmet förordade i stället aktiva insatser som utbildning och omskolning. Men framför allt pekade det på betydelsen av en samordnad ekonomisk politik och satsningar på forskning och infrastruktur inom EU för att stimulera ekonomin. Poängen var att utnyttja den inre marknaden för att minska beroendet av omvärlden. ANDERS LÖWDIN PERSPEKTIVET VAR EUROPEISKT och det lades fram i en politisk miljö som starkt skilde sig från dagens. EU-kommissionens ordförande Jacques Delors var fransk socialist och engagerade sig starkt i arbetet. Europafacket liksom Europaparlamentariker medverkade i arbetet. Och inte minst en majoritet av medlemsländerna hade socialdemokratiskt ledda regeringar. Tiden efter skapades också många miljoner jobb, optimismen växte och EU fick en mycket starkare social profil. Mycket har dock gått förlorat under det senaste årtiondets högervridning och under den finansiella krisen. Lärdomen är ändå att det gick att vrida om politiken och till och med förändra EUfördraget. LISERA S-VÄLJARNA Lövfen pekar på några centrala områden. Det handlar om att identifiera de frågor där EU kan ge ett mervärde för medlemsstaterna. Där vi kan dra nytta av kontinentens storlek. Forskning, infrastruktur och utbildning är sådana områden. Där tjänar vi på att EU drar åt samma håll. Men i arbetet för jobben krävs det också en annan finanspolitik i EU. Där är jag och mina socialdemokratiska kollegor i Europa överens om att vi måste titta på hur finanspolitiken kan stötta en mer offensiv jobbpolitik, och vi är till exempel öppna för en skatt på finanstransaktioner. Samtidigt är det viktigt vilken sorts jobb det handlar om. Det ska vara schysta jobb. Vi accepterar inte att Europa ska tävla med sämre och sämre jobb. Socialdemokraterna kräver bland annat ett socialt protokoll inom EU. Tanken är att det sociala protokollet ska slå fast att fackliga och sociala rättigheter är överordnade ekonomiska friheter i den inre marknaden inom EU. Kravet är att detta protokoll ska bli en del av EUs fördrag, vilket bland annat skulle tvinga EU-domstolen att ta hänsyn till att fackliga och sociala rättigheter ska gå före. STEFAN LÖFVEN NÄMNER också miljöfrågan som central för EUs arbete. EU ska ligga längst fram på miljöområdet. Det är en tydligt gränsöverskridande fråga, och jag tror att det är lätt för väljarna att se betydelsen av att samarbeta på miljöområdet. En del av hans eget arbete inom EU handlar om att knyta kontakter och vidga sitt eget nätverk bland andra socialdemokratiska partier. När jag frågar vilka kollegor han har Ta byggeller trans- portsekto- rerna som exempel. De som jobbar inom de branscherna vet att det krävs bra regler i Bryssel för att vi ska kunna ha ordning och reda här hemma. bäst kontakter med nämner han Sigmar Gabriel i Tyskland och Ed Miliband i Storbritannien. Miliband brukar själv ofta nämna nordisk socialdemokrati när han ska tala om sina politiska inspirationskällor. Det är lätt att komma överens med de andra partierna om inriktningen av EU-politiken. Vi drar åt samma håll där. Eftersom 2014 är ett supervalår har många uttryckt oro för att Europavalet ska komma i skymundan. Att partierna ska satsa allt på riksdagsvalet i september och betrakta valet den 25 maj mest som en generalrepetition. Jag ser det inte alls så, säger Stefan Löfven. För mig är Europavalet viktigt av den enkla anledningen att EU är viktigt. Målet för 2014 är att få en socialdemokratisk politik både i EU och Sverige. Jag väljer att se det som en enorm möjlighet. JESPER BENGTSSON FOKUS. Framtiden hänger på jobben. S vill ha jobbstreaming SOCIALDEMOKRATERNA VILL ATT alla EUs beslut ska bedömas utifrån huruvida de bidrar till fler jobb, en så kallad jobbstreaming av EUs politik. Det berättade partiledaren Stefan Löfven när han presenterade partiets valmanifest inför valet 25 maj. Syftet är att genom ett tydligt fokus öka sysselsättningen i hela EU. Bakgrunden är att innan EU-kommissionen lägger fram lagförslag gör de alltid en utvärdering, där man bland annat analyserar vilka ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser förslaget kan få. Socialdemokraterna vill att man även ska titta på vilka konsekvenser förslaget har för jobben. Partiet vill även att det görs en analys av eventuella konsekvenser för arbetsmarknaden. Inga förslag som får allvarliga konsekvenser för vår arbetsmiljö eller våra villkor på jobbet ska kunna smygas igenom. FREDRIK SANDBERG/SCANPIX

6 6 DAGENS EUROPA 2014 VISA SOLIDARITET MED KVINNOR I EUROPA RÖSTA! Rösta för jämställdhet och jämlikhet. Det är en solidaritetshandling med kvinnor i hela Europa, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. Tankarna om jämställdhet och jämlikhet måste in i EU-debatten. Det kommer på sikt att leda till både ett bättre Sverige och ett bättre Europa. Om vi inte har med solidaritetstanken riskerar vi att hamna i ett vi och dom-tänkande, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström. Nyligen tågade nästan fackligt aktiva i Bryssel för att protestera mot den förda krispolitiken och för en ny offensiv ekonomisk politik. Med i demonstrationståget fanns en hel del svenska deltagare, bland annat från Kommunal. Det är en del i förbundets arbete för att lyfta EU-frågorna och öka medvetenheten bland medlemmarna. Vi bestämde oss för att skicka dit ett antal medlemmar för att hjälpa till. Det Vi bestämde oss för att skicka dit ett antal medlemmar för att hjälpa till. Det känns viktigt att det är fler hos oss som får en egen känsla för vad EU betyder. känns viktigt att det är fler hos oss som får en egen känsla för vad EU betyder, säger Annelie Nordström. Det finns en del självkritik i det uttalandet. Hon menar att Kommunal har varit för passiva i EU-frågan och att man inte riktigt har lyckats visa varför förbundet också ska engagera sig i Europafrågor. Sveriges kommuner och landsting har i en rapport visat att ungefär 60 procent av fullmäktigefrågorna i kommun och landsting har koppling till något där EU är beslutsfattare. Eftersom våra medlemmar arbetar i kommunskattefinansierad verksamhet påverkas en hel del av deras yrkesförhållanden och anställningsförhållanden av det här. MEN HUR PÅVERKAR EU era medlemmar rent pratiskt? EU har försökt ge sig på den fackliga strejkrätten flera gånger, speciellt för offentliganställda. Varje gång fackliga rättigheter diskuteras kommer det här upp som en bisats. Och vi har också många yrken som påverkas av EU-beslut, till exempel de som arbetar i jordbru- PÅVERKAS. Våra medlemmars arbetsvillkor påverkas i hög grad av politiken i EU, säger Kommunals ordförande KRISEN DRABBAR KVINNOR HÅRDAST DEN EKONOMISKA KRISEN i Europa kan också beskrivas som en kris för kvinnorna. Sedan 2008 har de europeiska kvinnornas tillgång till arbetsmarknaden försämrats rejält. De stora nedskärningarna av statliga utgifter har särskilt drabbat de kvinnodominerade sektorerna och det får två följder. För det första förlorar många kvinnor sina jobb och sin möjlighet att försörja sig. För det andra ökar förväntningarna på att kvinnorna ska ta hand om barn och äldre detta eftersom staten inte kan erbjuda barnomsorg eller äldrevård i samma utsträckning som tidigare. Skillnaderna mellan de olika länderna kan bland annat ses i hur många procent av kvinnor i SLÅR HÅRT. De stora nedskärningarna har främst drabbat kvinnorna. arbetsför ålder som jobbar. I Italien är den siffran 61,0 procent, medan den i Sverige är 79,4 procent (siffror från Eurostat, 2012). ELISABET WAHL EU-FÖRDRAGET MÅSTE SKYDDA LÖNTAGARNA LO OCH Socialdemokraterna vill ha ett EU där människors behov och villkor prioriteras högt. Alla ska ha rätt till anständiga löner och trygg arbetsmiljö. Ingen ska behöva sänka sin lön eller gå med på dåliga villkor för att behålla sitt jobb. Så är det inte i dag. Allt för mycket av EUs politik går ut på att gynna företagen. För att komma bort ifrån det här vill LO och Socialdemokraterna införa ett så kallat socialt protokoll som ska fogas till EU-fördragen, det vill säga de regler som behandlar hur EU fungerar och styrs. Det här sociala protokollet SOCIALT PROTOKOLL. Dags att rösta för nytt fördrag? ska tvinga länderna att prioritera fackliga rättigheter och också skydda löntagare. Det ska helt enkelt bli svårare för företagen att konkurrera med låga löner, usla arbetsvillkor och skattekonkurrens. Människors behov måste bli lika viktiga som företagens. ELISABET WAHL JAN COLLSIÖÖ/TT

7 DAGENS EUROPA Annelie Nordström. BERTIL ERICSON/TT Synen på fackliga EUfrågor är starkt blockskiljande, visar undersökning. En tydlig blockskiljande fråga i EU-valet gäller kravet att EU ska införa ett socialt protokoll för att fackliga rättigheter inte ska underordnas de ekonomiska friheterna. De rödgröna partierna stöder förslaget medan samtliga borgerliga partier säger blankt nej. Det är ett exempel på stora skillnader mellan de rödgröna partierna och den borgerliga alliansen i fackliga EU-frågor. Det framgår av en enkät som det fackliga Brysselkontoret gjort. Det är tydligt att de borgerliga partierna vill se ett EU ket. Ett annat exempel är våra barnskötare som arbetar i barnomsorgen. De påverkas av de beslut Europaparlamentet tar kring gift i leksaker och plaster. FAST DET KANSKE allra viktigaste argumentet för att även Kommunals röst ska höras i debatten handlar om solidaritet och jämställdhet menar Annelie Nordström. Hon tycker att för mycket av den fackliga debatten har inriktat sig på yrkesvillkor och konkurrens om jobben. Inte alls oviktiga frågor, men om man enbart inriktar sig på det finns en risk att perspektivet blir för snävt. Om vi inte har med oss solidaritetstanken med jämlikhet och jämställdhet i botten, hamnar vi lätt i ett vi och domtänkande. Vi kan lätt hamna i tankar om att människor i vårt land ska få jobb och att våra ungdomar är viktigare än ungdomarna i Polen. HON SER DÄRFÖR EU-valet i maj som en utmärkt chans att visa solidaritet med kvinnor i andra EU-länder. Kvinnor som drabbats oerhört hårt av den ekonomiska krisen och som i dag inte alls har lika bra villkor på arbetsmarknaden som Kommunals medlemmar har. I Tyskland till exempel har man löner på 35 kronor i timmen och i Sydeuropa har man privatiserat både barnomsorg och äldreomsorg. I Spanien och Italien är ungefär 60 procent av kvinnorna i 50-årsåldern arbetslösa. De frågorna går inte att lösa med högerpolitik, utan som sätter företagens vinster före medborgarnas rättigheter, säger Åsa Janlöv, EU-samordnare på LO. Även om gemensamma minimiregler för arbetsmiljön går partiernas åsikter starkt isär. Exempelvis anser både Centerpartiet och Kristdemokraterna att EU inte ska ha några regler för att skydda arbetares hälsa på den gemensamma arbetsmarknaden. EU HAR I DAG ett trettiotal direktiv inom arbetsmiljöområdet. Syftet är att förhindra att företag i vissa medlemsländer ska kunna bedriva osund konkurrens genom sämre och farligare arbetsvillkor. Frågan är aktuell inför valet till Europaparlamentet den 25 maj eftersom EU-kommissionen med hänvisning till den vi måste få ett parlament som satsar på en skattefinansierad välfärd styrd efter behov. I MAJ HOPPAS Annelie Nordström få en ännu bättre möjlighet att påverka de här frågorna. Annelie Nordström kandiderar nämligen till posten som ordförande för EPSU, som är en europeisk federation för offentliganställda. Det är en stor organisation med omkring 265 medlemsorganisationer som tillsammans har över åtta miljoner medlemmar. Det är tydligt att de borgerliga partierna vill se ett EU som sätter företagens vinster före medborgarnas rättigheter. Det känns givetvis jätteroligt och utmanande. Det är ett viktigt uppdrag, säger hon och förklarar att hon ser många utmaningar för EPSU i framtiden. Bland annat menar hon att den fria rörligheten idag handlar för mycket om företagens fria rörlighet och för lite om löntagarnas villkor. Där har EPSU och andra fackföreningar en stor uppgift framför sig. Hon hoppas därför att fackföreningarna i Europa ska kunna samarbeta ännu bättre i framtiden. TILL SIST VILL hon skicka med ytterligare en uppmaning. Gå och rösta! Det är en solidaritetshandling med kvinnor i hela Europa. Då kan vi få ett parlament som ser till att tillväxten kommer igång och som investerar i social infrastruktur. ELISABET WAHL FACKLIG KAMP. Annelie Nordström efterlyser starkare fackligt samarbete i Europa. På bilden: facklig demonstration i Bryssel med Europafackets ordförande Bernadette Ségol (andra från höger). EU har försökt ge sig på den fackliga strejk- rätten flera gånger, speciellt för offentliganställda. STOR SKILLNAD I FACKLIGA FRÅGOR Åsa Janlöv. ekonomiska krisen beslutat att inte förnya sin arbetsmiljöstrategi som löpte ut Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att en ny strategi behövs medan allians partierna är splittrade. En europeisk arbetsmiljöstrategi behövs för att se till att företagen inte konkurrerar med sämre villkor för arbetarna, säger Åsa Janlöv. FACKLIGA BRYSSELKONTORETS enkät består av tolv frågor som rör sysselsättning, tillväxt, ekonomi, arbetsrätt, arbetsmiljö, jämställdhet, den inre marknaden, minskad administrativ börda för företagen samt energi- och klimatpolitik. Den kan läsas på fackliga Brysselkontorets hemsida ETUC MOBILISERA. Ringa bästa sättet. RING, RING... SÅ RÖSTAR VI Telefonen är ett viktigt verktyg i kampen om rösterna. LO har skapat ringcenter runt om i landet. Målet är att få medlemmarna att använda sin röst och att så många som möjligt av dem ska rösta på Socialdemokra terna. Det surrar av röster i lokalerna på Barnhusgatan i Stockholm. Samtal påbörjas, listor med namn checkas av och då och då kommer någon ut i fikarummet för att ta en paus. Det som skapar den här aktiviteten är LOs ringcenter. Det finns sådana här ställen runt om i landet där fackligt aktiva tar till telefonerna som en del i valarbetet. Skälet är enkelt: de egna undersökningarna har visat att man i tidigare valrörelser inte tillräckligt nått sina medlemmar. Knappt hälften hade nåtts av valinformation från facket. Vi trodde nog att vi var bättre än vi faktiskt var. Så vi insåg att vi måste göra någon förändring, säger Robert Johansson mellan två samtal. Han arbetar på LO Stockholm och är samordningsansvarig för huvudstadens ringcenter. VARFÖR RINGER MAN DÅ? Svaret är enkelt: ett telefonsamtal är bland det mest effektiva sättet att valarbeta. I Stockholm smygstartade man sitt ringcenter redan i mars, men i april drog arbetet inför EU-valet igång på allvar. Den största utmaningen är att få folk att gå till valurnorna överhuvudtaget. Det är svårt, det är inte alla som tycker att det här valet är lika viktigt som riksdagsvalet. Därför är vår första prioritering att få förtroendevalda att gå och rösta, sedan riktar vi in oss på vanliga medlemmar. Vi satsar på att mobilisera de trogna väljarna. Ett sätt att få upp intresset för Europaparlamentsvalet är att knyta ihop resonemanget med höstens val. Precis som i Sverige handlar det om vilket Europa man vill se i framtiden fortsatt högerpolitik eller välfärd för alla. För mig handlar det här både om människosyn och synen på arbetsmarknaden. Det handlar om solidaritet och insikten om att det som är bra för alla också är bra för mig. Innan Robert går iväg för att ringa nästa samtal berättar han om att målen för telefonkampanjerna och LOs andra valarbete är högt satta. Vi hoppas att vi får minst 50 procent av våra medlemmar att gå och rösta. ELISABET WAHL ELISABET WAHL

8 8 DAGENS EUROPA 2014 RISAS. Anna-Maria Corazza Bildt (M) kritiseras hårt i Naturskyddsföreningens granskning av politikernas miljöinsatser i EU-parlamentet. Tummen ner för (M) om miljön Samtliga fyra moderata ledamöter får underkänt i Naturskyddsföreningens granskning av de svenska EU-parlamentarikernas insatser i miljöpolitiken under den gångna mandatperioden. Omdömena är hårda. Om Anna-Maria Corazza Bildt skriver man: Granskningens bottennapp. Hennes engagemang är starkt framför allt när det gäller att rösta mot miljöförbättrande förslag, exempelvis rörande nya klimatmål för 2030 Gunnar Hökmark är inte mycket bättre: Är konsekvent med att rösta mot progressiva miljöförslag och engagerar sig knappast för miljön. Anna Ibrisagic varken syns eller hörs, men röstar ändå. Är frånvarande i miljödebatten och röstar helt konsekvent mot progressiva miljöförslag. ROSAS. Åsa Westlund (S) får guldstjärna för miljöinsatserna. UNDERKÄNT FÅR ÄVEN Christoffer Fjellner, men med ett visst erkännande: Förespråkar oftast en bakåtsträvande klimatpolitik. Får dock en guldstjärna för sitt jobb i den konservativa partigruppen i samband med reformerna av fiskepolitiken. Avgående S-ledamoten Åsa Westlund får däremot stort beröm: Har gjort en imponerande insats i kemikalieoch klimatfrågor under mandatperioden. Får en guldstjärna för att hon är en tillgång för hela Europaparlamentet i miljö frågor och för sitt initiativ mot hormonstörande kemikalier. Även Marita Ulvskog (S) liksom miljöpartisterna Isabella Lövin och Carl Schlyter samt folkpartiets Marit Paulsen tillhör dem som får högst betyg. JONAS EKSTRÖMER/TT ATT RÖSTA I EU-VAL ÄR INTE NÅGON KÄRLEKSFÖRKLARING 1MARITA ULVSKOG Klimatet och de fack - liga rättigheterna. Det är två av de viktigaste frågorna som Europaparlamentet ska fatta beslut om under nästa mandatperiod. Fortsätter vi ha högerstyre i parlamentet kommer vi inte att komma framåt, säger Marita Ulvskog, förstanamn på Socialdemokraternas lista. Valet i maj avgör inte bara vilka svenska politiker som kommer att ta plats i Europaparlamentet, utan också hur den politiska makten i sin helhet kommer att se ut under de närmaste fyra åren. Därför menar Marita Ulv - skog att det är viktigt att titta på vilka frågor som ska avgöras under den kommande man datperioden. Den konservativa gruppen STOR SKILLNAD MELLAN RÖTT Visst är det skillnad på med schysta arbetsvillkor. rött och blått även i Europaparlamentet. Motståndare till att kommunerna ska kunna ställa Dagens Europa jämför krav på miljö och kollektivavtal. Företagens fria rörlighet Socialdemokraterna och Moderaterna på ska inte inskränkas. tio av Bryssels politikområden. OFFENTLIG UPPHANDLING Har fått igenom bättre möjligheter för kommuner att ställa kvalitetskrav när de upphandlar varor och tjänster. S arbetar för att detta blir lag i Sverige. Då används skattepengar till att köpa produkter som är miljövänliga och för tjänster som utförs Solna, född Ledamot och gruppledare (S) i Europaparlamentet sedan Journalist, riksdags ledamot, parti sekreterare, pressekre tera re åt statsminister Ingvar Carlsson, civilminister och kultur minister. kan de tro att jag har något gemensamt med moderaten Gunnar Hökmark som för en klassisk Hur högerpolitik. Nej, jag jobbar ju tillsammans med de 193 andra socialdemokraterna. DANIEL CARLSTEDT/AIBILD o ARBETSMILJÖ Krav på en europeisk arbetsmiljöstrategi och ökade investeringar i arbetsmiljöinspektioner. Har stöttat förslag om att så gott som alla europeiska företag ska undantas från EUs arbetsmiljöregler. Företagens regelförenklingsagenda prioriteras. Har skurit ner kraftigt på arbetsmiljöarbetet i Sverige. OVE ANDERSSON/AIBILD har varit störst i 15 år. Och det märks. Vi har fått högerpolitik alltför ofta. DET GÅR SÅ klart inte att påverka det som har varit. Men om man tittar bakåt på de beslut som har fattats och samtidigt ser vilka frågor som ska upp till beslut under den kommande mandatperioden i Europaparlamentet är det lätt att inse att årets val är en jättechans att påverka framtiden. Klimatfrågan är en sådan fråga. Den är dessutom direkt kopplad till investeringar och jobb. Vi har tagit ett antal bra beslut, men de avgörande besluten kommer att fattas med det nya parlamentet. En del redan under 2014 och annat under JOBBEN ÄR VIKTIGAST för Marita Ulvskog. Hon menar att parlamentet under nästa mandatperiod måste vara mer offensivt och att möjligheterna att ta sig ur krisen finns där. Men då gäller det att ledamöterna också prioriterar de frågorna när man röstar. VISSTIDSANSTÄLLNING Tidsbegränsade anställningar ska inte kunna radas upp efter varandra utan bortre gräns. Partiet vill se ett krav på erbjudande från arbetsgivaren om fast jobb efter två år av tidsbegränsade anställningar, kryphålen i den svenska lag stiftningen måste täppas igen. Vill inte att svenska regelverket anpassas till EUs krav på att det ska finnas ett skydd mot missbruk av visstidsanställning. YLVA SÄFVELIN/AIBILD ÅKERINÄRINGEN Åkerier som arbetar med schysta villkor ska inte utkonkurreras av oseriösa aktörer. Rättvisa och säkra villkor ska gälla alla som kör på svenska vägar, oavsett var man kommer ifrån. Vill avreglera transportmarknaden och tillåta löne - dumpning. Reglering anses inskränka den fria rörligheten. OVE ANDERSSON/AIBILD

9 DAGENS EUROPA YLVA SÄFVELIN/AIBILD har jag erfarenheter från att ha varit civilminister Min bakgrund är i Norrbotten och i Dalarna, men nu bor jag i Solna. De senaste fem åren har jag representerat Sverige och Socialdemokraterna i EU-parlamentet. Med mig dit och kulturminister, min tid i riksdagen och som partisekreterare. Samt inte minst, från att ha arbetat som journalist. Bäst trivs jag med min familj, springer gärna i skogen och älskar film och fotboll. Vi har så många möjligheter att gå vidare att man blir alldeles matt. Men nu sitter vi fast i en fälla med ett konservativt styre som verkar vilja att Europa ska konkurrera med dåliga villkor och låga löner. EN ANNAN VIKTIG sak att komma ihåg är att den politiska sammansättningen inte bara påverkar de planerade besluten. Det finns i dag frågor som inte ens kommer upp till beslut. Det handlar främst om fackliga rättigheter. Vi kommer att få nya chanser under 2014 och 2015 då hoppas jag att vi har majoritet. DEN STORA UTMANINGEN är inte att få väljarna att hålla med om att de här frågorna är viktiga. Den största utmaningen är i stället att få dem att inse att deras röst faktiskt kan påverka. Det spelar väl ingen roll om jag röstar, ni är ju bara 20 svenskar i Bryssel är ett argument Marita Ulv skog har fått höra flera gånger Då blir jag lite sur! Hur kan de tro att jag har något gemensamt med moderaten Gunnar Hökmark som för en klassisk högerpolitik? Nej, jag jobbar ju tillsammans med de 193 andra socialdemokraterna. Nu är vi den näst största gruppen och jag hoppas vi kan bli den största. Blir vi det får vi mer socialdemokratisk politik: så enkelt är det. HON VILL OCKSÅ skicka med en hälsning till dem som inte gillar EU och som helst skulle se att Sverige gick ur. Att rösta i valet till Europaparlamentet är ingen kärleksförklaring, menar hon. Jag röstade nej i båda folkomröstningarna, vi hade inget undantag för euron i den första. Men nu är vi medlemmar och då måste alla vara inne och påverka. Vi kan se till att det fattas vettiga beslut och ibland kan vi stå i vägen för de riktigt dåliga. ELISABET WAHL S-kandidaterna till EU-valet Följande personer kandiderar till Europaparlamentet för Socialdemokraterna 2014: 1 Marita Ulvskog, Solna 2 Olle Ludvigsson,Göteborg 3 Jytte Guteland, Stockholm 4 Jens Nilsson, Östersund 5 Anna Hedh, Mörbylånga 6 Aleksander Gabelic, Linköping 7 Ellinor Eriksson, Gävle 8 Mattias Olsson, Lund 9 Evin Incir, Uppsala 10 Johan Danielsson, Stockholm 11 Lotta Håkansson Harju, Järfälla 12 Bijan Zainali, Trollhättan 13 Paula Thunberg Bertolone, Stockholm 14 Dan Mattsson, Jönköping 15 Monica Haider, Älmhult 16 Per-Erik Johansson, Umeå 17 Sofia Bohlin, Borås 18 Linus Gränsmark, Visby 19 Anna Wallén, Västerås 20 Dan Gabrielsson, Falköping 21 Mariya Voyvodova, Göteborg 22 Peder Björk, Sundsvall 23 Benita Vikström, Oxelösund 24 Magnus Nilsson, Stockholm 25 Eva Borg, Kungsbacka 26 Gustav Uusihannu, Luleå 27 Yvonne Karlén, Borlänge 28 Markus Alexandersson, Sölvesborg 29 Eva-Lena Jansson, Örebro 30 Metin Rhawi, Södertälje Läs intervjuer med Socialdemokraternas övriga toppkandidater på följande sidor OCH BLÅTT I EUROPAPARLAMENTET KLIMAT Vill till 2030 se 50 procent mindre växthusutsläpp i Europa. EU ska fortsätta vara pådrivande och gå i täten för ett nytt globalt klimatavtal. Röstade nej till bindande mål för mer förnybar energi och energieffektivisering. SOCIALT PROTOKOLL Vill skriva in socialt protokoll i EUs grundlag. Protokollet ska slå fast att grundläggande fackliga fri- och rättigheter överordnas den fria rörligheten på EUs inre marknad. Fri rörlighet med rättvisa villkor ska omfatta alla som jobbar i Sverige. Är emot att sociala rättigheter, som kallas protektionism, skrivs in i EUs grundlag. Anser det vara ett marknadshinder att kräva samma villkor för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad. HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX JOBBEN Vill se en offensiv jobbpolitik med fokus på aktiva arbetsmarknadsinsatser och ökade investeringar i utbildning, forskning, infrastruktur och den gröna omställningen. Unga ska erbjudas jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. Förordar åtstramningar i ekonomiskt svaga länder och skattesänkningar utan jobbeffekter i de starkare. Regeringen får kritik av EU-kommissionen för att den tidssatta ungdomsgarantin inte har levererats i Sverige. ARBETSFÖRMEDLINGEN MILJÖ Arbetar för tuffa miljöregler, stopp för farliga kemikalier och minskad förbrukning av knappa naturresurser. Har röstat emot tuffare miljöregler och motsatt sig att farliga kemikalier ska fasas ut. CLAUDIO BRESCIANI/TT YLVA SÄFVELIN/AIBILD Ej pådrivande inför förhandlingarna om EUs nya klimatmål. Enligt Naturskyddsföreningens granskning ej engagerade i dessa frågor. Röstar i regel emot framtidsinriktade miljöförslag. ENERGI Minst 40 procent av all energi ska vara förnybar år 2030, nytt bindande mål för energieffektivisering slås fast. Har varit drivande bakom Europaparlamentets tre bindande mål om minskade klimatutsläpp, utbyggd förnybar energi och energieffektivisering. LARS PEHRSON/SCANPIX JÄMSTÄLLDHET Trycker på för att fler kvinnor ska kunna arbeta och för att EU ska vara drivande för ökad jämställdhet. Fler kvinnor i bolagens styrelser i Europa, bättre arbetsrättsligt skydd för mammor i samband med graviditet och förlossning. Röstar konsekvent emot förslag som syftar till att öka jämställdheten och stärka kvinnors rättigheter. OVE ANDERSSON HASSE HOLMBERG/SCANPIX

10 10 DAGENS EUROPA 2014 EUROPA BLIR BÄTTRE MED STARKARE FACK Olle Ludvigsson, göteborgaren som är nummer två på Socialdemokraternas lista i EU-valet, ser sig gärna som fackets röst i Bryssel. Ja, jag är nog ensam om att ha gått direkt från uppdraget som facklig klubbordförande till att bli Europaparlamentariker, säger han. Han har inte ångrat sig en sekund och vill gärna fortsätta fem år till. Det finns mycket mer att göra och nöjd blir han aldrig en vana från facket. Det han saknar från de arton åren som fackklubbsordförande på Volvo i Göteborg är vardagskontakten och snacket med medlemmarna på verkstadsgolvet. Det kompenserar han med att vara ute på möten och besök så ofta han kan. UNDER SIN FÖRSTA mandatperiod har Olle Ludvigsson ägnat sig åt arbetsmarknad, industri, den ekonomiska krisen. Det 2 OLLE LUDVIGSSON Göteborg, född Ledamot i Europaparlamentet sedan Industriarbetare. Arton år som ordförande i verkstadsklubben på Volvo i Göteborg och medlem av företagets styrelse. har bland annat handlat om att försvara den svenska kollektivavtalsmodellen, förbättra för utstationerade arbetstagare och driva igenom ungdomsgarantin. HAN HAR SLAGITS för skarpare regler mot den diskriminering som mammor ibland utsätts för på arbetsplatsen i samband med graviditet och barnafödsel. Han stöder också förslaget om kvotering till styrelserna i de största börsbolagen i Europa. Mycket arbete har dock gått åt till den omfattande lagstiftningen i den ekonomiska krisens spår reglering av banker, stramare budgetregler med mera. Den förre fack - klubbsordföranden är kritisk mot den ensidiga betoningen på nedskärningar. ÄR FACKEN HOTADE I EU? Ja, svarar han utan att tveka. Det är en anledning till att vi måste få ett socialt protokoll i EUs grundlag som stärker de fackliga fri- och rättigheternas ställning. Det hoppas jag vi kan förverkliga under nästa mandatperiod. Han är övertygad om att EU skulle bli bättre med starkare fackföreningar. Mycket av lagstiftningen inom den gemensamma arbetsmarknaden bygger på att arbetsmarknadens parter medverkar, så kallad social dialog. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är med starka fack och med arbetsgivare som vill förhandla. I FLERA LÄNDER ser EU-valet ut att bli en framgång för nationalistiska och främlingsfientliga partier, kanske även hos oss. Sverigedemokraterna är numera näst största parti bland LO-grupperna. Det är att göra sig själv en björntjänst. Om Sverigedemokraterna kommer in i Europaparlamentet kommer de att sitta längst ut på högerkanten. Och precis som i riksdagen kommer de att rösta med högern, säger Olle Ludvigsson bestämt. Jag avskyr främlingsfientligheten. Den ska förpassas till historien. Vi har all anledning att välkomna dem som kommer hit. Utan invandring kommer inte Europa att fungera. Så är det bara. Under tiden på Volvo såg jag hur avgörande den europeiska ekonomin är för de svenska jobben. JAG VILL TALA FÖR BARN OCH UNGA CLAUDIO BRESCIANI/TT Jag tillhör en generation som har vuxit upp med att jobb och bostad inte är något givet. Jag tror att det är viktigt att också det perspektivet finns med i Europapolitiken. Det säger Jytte Guteland, tidigare ordförande för SSU, och tredjenamn på S-listan till Europaparlamentsvalet. Från SSU-tiden tar jag med mig ett engagemang för unga, för allas rätt till jobb. Att vi måste se till att den unga generationen européer inte flyttar ifrån kontinenten för att förutsättningarna är så dåliga. De senaste åren har hon arbetat på tankesmedjan Global Utmaning. Därifrån tar jag med mig engagemanget i klimatfrågan. De utmaningar vi står inför kan vi vända till möjligheter med gröna jobb. 3 JYTTE GUTELAND Stockholm, född Magisterexamen i nationalekonomi, sakkunnig i finansdepartementet, ordförande i SSU och verksam vid tankesmedjan Global utmaning. Medlem i European Council in Foreign Relations. För Jytte Guteland har livet kretsat kring EU-valet under flera månader. Men alla är inte lika engagerade. Jag funderade länge på vad det var som gjorde att EU för många ansågs som något torrt och tråkigt. Vad som var den våta filten över EU. Alltför ofta pratas det om former i stället för innehåll. Och eftersom drygt 60 procent av besluten som berör kommunerna har koppling till EU så är valet i högsta grad relevant. DET ÄR HUVUDSAKLIGEN tre områden som hon vill driva i Europaparlamentet. Att förverkliga ungdomsgarantin för jobb, klimat- och en energipaket med tre ambitiösa klimatmål och mänskliga rättigheter. En fråga som hon betonar är den om barns särskilda rättigheter: Om fem år hoppas jag att jag kan se tillbaka på min mandatperiod och kan känna mig stolt över att ha prioriterat ett ungt perspektiv när det gäller arbetsmarknaden. Och att jag gett fokus åt att stärka barns rättigheter inom flera Jag är feminist och brinner för allas lika rätt till jämlika chanser oavsett hemland. Och så har jag en förkärlek för längdskidåkning och djur. områden. Att barn särskilt betonats i EUs utrikes- och flyktingpolitik. Att romska barn har rätt till utbildning. För ett stärkt skydd för barn vill hon gärna se att en kommissionär särskilt avsätts att bevaka barns rättigheter men också på sikt att Barnkonventionen kommer med i europafördraget. Den allra mest brännande frågan är dock frågan om våld mot barn: Jag vill särskilt verka för att driva opinion mot barnaga. Att det är tillåtet i så många europeiska länder är inte acceptabelt. Vi kan inte ge oss förrän det är förbjudet att slå barn. LINA STENBERG

11 DAGENS EUROPA JAG SLÅSS FÖR NORRA SVERIGE Roligt att jag kan bedriva en politik som har betydelse för kommunerna i Sverige, säger Jens Nilsson, på fjärde plats på Socialdemokraternas lista till Europaparlamentet. Det tidigare kommunalrådet i Östersund vill fortsätta vara norra Sveriges röst i EU. Det betyder att regionalpolitiken är en hjärtefråga. EU har fått ett helt nytt regelverk för den så kallade sammanhållningspolitiken, alltså de strukturfonder som står för 40 procent av EUs budget. Det arbetet har slutförts under mina två år i utskottet för regional utveckling. Det var häftigt och resultatet blev bra, säger han. Däremot är han starkt kritisk mot den svenska byråkratin när det gäller regionalpolitiken. Regeringen har varit alldeles för passiv. Följden blir att EU får kritik när det är Sverige som skapat onödigt krångel. SLÅSS FÖR SKOGSLÄNEN och norra Sverige fick han också göra när EU antog sin långtidsbudget för perioden Återigen tycker han att det var den svenska regeringen som satte käppar i hjulet. När EU-kommissionen föreslog pengar för jobb och tillväxt på landsbygden sa den svenska EU-ministern Birgitta Ohlsson att vi inte behövde de pengarna, berättar han. DET BLEV KRIGSRUBRIKER i tidningarna. Västerbotten kan förlora EU-miljoner, skrev Västerbottens Folkblad. Jens Nilssons uppdrag: Att stoppa miljardförlust av EU-bidrag för Jämtlands län, hette det i Östersunds-Posten. Det ordnade sig till slut. Det JENS NILSSON 4 Östersund, född Ledamot i Europaparlamentet sedan Fritidsledarutbildning och var kommunalråd i Östersund viktiga regionalstödet räddades. Pengarna betyder mycket för tillväxt och jobb ute i landet, säger Jens Nilsson. HAN FRAMHÅLLER ÄVEN EUs nya upphandlingsregler som stärker arbetsrätten och svenska kollektivavtal och ger kommunerna större möjlighet att ställa sociala och miljömässiga krav vid upphandling. Man kan säga att kommunerna har återtagit makten över upphandlingarna. Det är exempel på att vi har påverkat och gjort nytta. Alla i den svenska S-gruppen Jag har levt mitt liv i norra Sverige och drivs av viljan att förbättra samhället genom att tänka globalt och agera lokalt. Det är en grundinställning i mitt arbete i Europaparlamentet, där jag arbetar sedan har varit aktiva i våra respektive utskott, berättar han. Det innebär att civilsamhället och non profit-sektorn kommer att gynnas en annan av Jens Nilssons hjärte frågor. DET BETYDER ATT arbetet i Europaparlamentet har gett större möjligheter i Sverige för non profit-företag i välfärden. För mig handlar EU-valet i grunden om värderingar, antingen ger vi upp och låter marknadskrafterna styra eller så sätter vi jobben, människors trygghet och miljön först. Europaparlamentet är långsiktigt. Det tar tid att sätta sig in i frågor och skaffa sig en position och inflytande. Ingenting kommer gratis. Ganska snabbt upptäckte hon dock att det gick att påverka dagordningen och besluten, särskilt nämner hon jäm- JAG TRODDE INTE DET GICK ATT PÅVERKA ställdhetsfrågorna. En bidragande orsak till det är de ökade befogenheter som Europaparlamentet fick med Lissabonfördraget. Jag möter många människor som säger att de röstade nej i folkomröstningen och därför inte heller bryr sig om att rösta i EUvalen. Anna Hedh brukar svara att hon inte heller gillar allt som EU gör, men surar inte för det. Det är väl bättre att i så fall rösta på någon som är kritisk och som står för ett mer rättvist och socialt Europa. Anna Hedh är EU-kritikern som stormade in i Europaparlamentet i valet Från 31 plats på Socialdemokraternas valsedels baksida hamnade hon på plats tre tack vare över personkryss. Nu kandiderar hon för en tredje mandatperiod. Jag trodde inte att man kunde påverka så mycket som EU-parlamentariker. Under den gångna mandatperioden har hon som rapportör varit ansvarig för bland annat en lag som innehåller krav på medlemsländerna att agera mot människohandeln. Varje år säljs två miljoner människor i Europa, framför allt som sexslavar. Åttio procent är kvinnor och barn. Det är den mest lönsamma gränsöverskridande brottsligheten i dag, berättar hon. VI MÅSTE OCKSÅ komma till roten med det onda, det vill säga den efterfrågan som finns. Här märker jag ett ökat intresse för vår svenska sexköpslag. Hon betonar att arbetet i ANNA HEDH 5 Mörbylånga, född Ledamot i Europaparlamentet sedan Arbetat som fritidsledare, politisk sekreterare och oppositionsråd. Ordförande i Social - demokratiska EU-kritiker. är Socialdemokraternas mest EU-kritiska röst i Bryssel. Oavsett vad man tycker om EU är det viktigt att gå och rösta eftersom de beslut som tas i Bryssel påverkar vår vardag. Jag ÄVEN OM HON röstade mot det nya fördraget, ser hon i dag att det ger fördelar på de områden hon är särskilt engagerad i jämställdhet, mänskliga och medborgerliga rättigheter, barns rättigheter och skydd för minoriteter, som romer och HBT-personer. Det betyder inte att utvecklingen gått åt rätt håll, tvärtom. Dess utom går en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster. Det är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma högergrupp som är emot. Man får slåss ännu hårdare och det är en anledning till varför jag vill vara kvar i parlamentet. Under nästa mandatperiod driver hon gärna de fackliga frågorna i transportutskottet, om det är möjligt, vid sidan av arbetet med mänskliga rättigheter och jämställdhet.

12 12 DAGENS EUROPA 2014 JAG VILL JOBBA FÖR ETT GRÖNT OCH FREDLIGT EUROPA ALEKSANDER GABELIC6 Det är viktigt att fler tänker på EUs roll för att befästa freden i Europa. Den insikten måste prägla valet. Det säger Aleksander Gabelic, nummer sex på Socialdemokraternas lista i valet till Europaparlamentet 25 maj. Jag hoppas att fler människor inser att det är viktigt att rösta i EU-valet efter det som har hänt i Ukraina. Det är absolut ett kritiskt läge för hela Europa. Han tillägger att det förstås också är viktigt hur vi röstar. I valet spås ju högerextrema och EU-fientliga partier få stora framgångar. Populistisk retorik från missnöjespartier är det sista vi behöver i den här situationen. ALEKSANDER GABELIC ÄR ordförande i Svenska FN-förbundet sedan 2000 och var riksdagsledamot mellan 2006 och Linköping, född Jurist, S-riksdagsledamot och sedan 2000 ordförande för Svenska FN-förbundet. Han tycker inte att han byter spår när han som FN-förespråkare kandiderar till EU-parlamentet. Det är väldigt viktigt vad EU gör i förhållande till FN, säger han. Det står i FN-stadgan att de regionala organisationerna är en del av FN-systemet. Det sambandet ser han dock inte mycket av i debatten och inte heller är det många i Europaparlamentet som har den utgångspunkten. Här ser han en viktig uppgift. Det känns naturligt att se värdet med EU, men för den skull inte glömma att det finns en värld utanför Europa, säger internationalisten Gabelic. EU HAR EN viktig roll att spela när det gäller kampen för mänskliga rättigheter, att bekämpa dödsstraff och förföljelse av minoriteter, som HBT-personer, världen över. Men EU är också en betydelsefull aktör i klimatpolitiken, i arbetet för frihandel och i kampen mot fattigdomen. EU är till exempel världens största bi ståndsgivare. Man brukar tala om EUs mjuka makt, att påverka genom att vara föredöme och gott exempel. Frågan är hur mycket av den som finns kvar efter de senaste årens djupa kris och i skenet av den hårda makt som Ryssland så brutalt demonstrerat. Det är en stor utmaning för EU. Som världen ser ut i dag är det lättare att påverka om man har ekonomiska muskler och kan visa på ett system som fungerar. Vi socialdemokrater vill ju ha en mer aktiv politik mot arbetslösheten. Det är viktigt även i det här sammanhanget. Som Europaparlamentariker vill han också driva frågor om jobben, ordning och reda på arbetsmarknaden och en radikalare miljöpolitik. Min far kom hit på 60-talet från Kroatien för att han såg upp till Sverige med demokrati, mänskliga rättigheter och många arbetsmöjligheter och jag har fortsatt i hans anda. OSKAR LÜRÉN VILL FÅ STARKT UNGT MANDAT ELLINOR ERIKSSON 7 Jag kommer att fokusera på ungas situation. Jag vill få ett starkt ungt mandat. Ellinor Eriksson är förbundssekreterare och SSUs kandidat i EU-valet. Hon sticker ut och hon syns. Om inte annat för sina huvudbonader som blivit något av en gimmick. De ska hon också bära om hon kommer in i Europaparlamentet. Ellinor Eriksson står på sjunde plats på Socialdemokraternas lista i valet till Europaparlamentet den 25 maj Jag älskar det jobb jag har nu när jag får unga människor att hitta politiken. Men det är något särskilt med att vara folkvald. Jag tilltalas av tanken på att debattera, skriva förslag, stå i talarstolen och att träffa medborgare. Jag tror att jag skulle vara ganska bra på det. Jag är inte rädd för det politiska gnetjobbet. Jag vet att det inte handlar om något glassigt liv, utan att det är hårt arbete att vara politiker. Gävle, född Har studerat till psykolog på Karolinska Institutet. Förbunds - sek reterare i SSU sedan 2011 och vice president i YES (Young Euro pean Socialists) sedan ELLINOR ERIKSSON ÄR redan van vid den europeiska politiska miljön. Sedan ett år är hon vice ordförande i europeiska socialdemokratiska ungdomsorganisationen YES, som står för Young European Socialists. Det var där jag hittade Europapolitiken, säger hon. Jag började på riktigt förstå hur situationen är för unga människor i Europa. Det har blivit min hjärte - fråga. Ungdomsarbetslösheten är kanske det största problemet. Men det handlar också om en generation som förvägras att bli vuxna. Om man inte kan flytta hemifrån, inte får något jobb då är det väldigt svårt att börja sitt vuxna liv och bli självständig. För henne blir det tydligt när hon besöker vänner i krisdrabbade länder som Grekland. Även de som har bra utbildning ser ingen annan möjlighet än att flytta utomlands. Men samma problem finns på närmare håll. En norsk tidigare minister frågade i en artikel hur Sverige har råd att ge bort det bästa man har. I Oslo är var fjärde ung som jobbar svensk. HUR FÖDDES TANKEN på att kandidera till Europaparlamentet? Engagemanget fanns där och SSU hade drivit på för att var fjärde på partiets listor skulle vara en ung person. Blickarna riktades mot henne. Flera uppmuntrade mig att Frihet, jämlikhet, solidaritet är grunden för mitt engagemang. Jag hoppas kunna verka för att EU blir mer humant och hållbart. ställa upp, men det var till en början inte alls självklart. Jag fick fundera. Det är både ett politiskt och personligt beslut. Hur jobbar man? Hur lever man? Är det kul? SSUs tidigare ordförande Jytte Guteland står på på tredje plats och lite längre ner Ellinor. Jag tycker det är häftigt och modigt av vårt parti att satsa på unga. Det visar att man är det framtidsparti man säger sig vara, säger hon.

13 DAGENS EUROPA Ny rasistisk partigrupp? De högerextrema partiernas framgångar i flera länder har uppmärksammats mycket. Framför allt i Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Österrike. SÅ HÄNGER VALEN IHOP Många svenska väljare tvekar om de ska rösta i EU-valet. Jag kan inte tillräckligt mycket om EU, säger några. Jag är inte insatt i frågorna, säger andra. Men i grunden är det inte så svårt. En närmare granskning av de politiska frågorna i Sverige respektive EU visar att det inte är så stor skillnad. Samma frågor är aktuella i EU-parlamentet som i den svenska riksdagen. De konfliktlinjer som delar de politiska partierna är de samma i Bryssel som i Stockholm. DET ALLRA TYDLIGASTE exemplet på att en politisk fråga är både nationell, europeisk och global är klimatet. EU bidrog starkt till det så kallade Kyoto-avtalet, och ska klimatarbetet i världen komma vidare krävs det ett aktivt och engagerat EU. Samtidigt menar många kritiker från den rödgröna politiska sidan att EU tappat fart i klimatpolitiken. Nyligen föreslog EU-kommissionen till exempel en ny utsläppsstrategi. Enligt denna ska EU-länderna minska sina utsläpp av växthusgaser med 40 procent till Hittills har EU antagit rättsligt bindande mål för varje medlemsland när det gäller förnybar energi, men det är nu borta. Dessutom har målet för energieffektivitet slopats. Valet till EU-parlamentet kan bli en av de faktorer som avgör om EU förblir en global drivande kraft. Eller inte. Som väljare har du ett ord med i laget när den frågan avgörs. DEN SVENSKA arbetslösheten på drygt 8 procent är en del av en europeisk trend. I Spanien, som drabbats hårt av de senaste årens kris, var arbetslösheten omkring 25 procent i februari I Tyskland var den 5,1 procent. Sverige ligger nära EU:s genomsnitt på 10,6 procent. I Sverige har den borgerliga alliansregeringen byggt sin politik på att sänka skatterna, men arbetslösheten är kvar på samma höga nivå. Över hela Europa väljer högern att prioritera ekonomiska åtstramningar i länder med svag ekonomi och skattesänkningar utan tydlig effekt på jobben i de starkare. Socialdemokratin och andra progressiva partier anser att de senaste årens arbetsmarknadspolitik varit misslyckad och vill se en mer aktiv arbetsmarknadspolitik, med satsningar på bland annat kompetensutveckling, tydligare rättigheter för de anställda och en starkare social välfärd. Det finns med andra ord en tydlig politisk skiljelinje i synen på arbetslösheten. Både i Sverige och EU. DET ÄR INTE bara i Sverige som ett högerextremt parti tagit plats i riksdagen. Trenden är densamma i många Europeiska länder, och flera av dessa partier siktar nu på att öka sitt inflytande i Europaparlamentet och EU. En rapport från Tankesmedjan Tiden visade nyligen att VALTIDER. 25 maj väljer vi ledamöter till Europaparlamentet och 14 september till rikdsagen. Och valen hänger ihop. Bilden från parlamentet i Strasbourg. Sverigedemokraterna i allt väsentligt röstat med den borgerliga regeringen under sin tid i riksdagen. En annan rapport av forskaren Marley Morris visar att extremhögern i Europaparlamentet, där partier som brittiska UKIP, Dansk Folkeparti och italienska Lega Nord finns med, agerar på samma sätt. Där de har gjort skillnad är det i allmänhet därför att de röstat med center-högern i särskilda frågor. Om de högerextrema partierna går framåt kommer det i första hand att öka intoleransen och främlingsfientligheten samtidigt som det minskar öppenheten i Europa. I andra hand kommer det att leda till ökat stöd för fortsatt högerpolitik. PÅ SAMMA SÄTT som den svenska riksdagen stiftar EU lagar om likabehandling mellan kvinnor och män. Inte minst på arbetsmarknaden och inom socialförsäkringarna. För några år sedan antog EU till exempel en lag om att alla kvinnor ska ha rätt till minst två månaders föräldraledighet. Ett steg som inte spelar någon roll för svenska föräldrar, som redan har en betydligt större rätt till föräldraledigt. Men i flera andra EU-länder blev reglerna ett stort steg i rätt riktning. Ett annat exempel är frågan om könskvotering. EU-parlamentet röstade nyligen för ett förslag om kvotering till bolagsstyrelser. En majoritet av medlemsländerna motsätter sig detta, men det visar att jämställdhetsfrågan är levande, både i Sverige och EU. JESPER BENGTSSON OVE ANDERSSON/AIBILD EUROPAPARLAMENTET Enligt opinionsmätningarna kan även ett eller flera svenska mandat gå till ett rasistiskt parti, Sverigedemokraterna. Grovt kan de högerextrema partierna delas in i tre grupper. Gemensamt är hatet mot invandrare och den hårda EU-kritiken. De mest extrema och öppet fascistiska partierna har litet stöd, med undantag för framför allt i Grekland (Gyllene gryning) och Ungern (Jobbik). MEST UPPMÄRKSAMMADE är den gruppering som företräds av franska Nationella frontens ledare Marine Le Pen och nederländska Frihetspartiet under ledning av Geert Wilders. De räknar med att få starkt ökat stöd och att kunna bilda en helt ny partigrupp i Europaparla- Marine Le Pen. mentet efter valet. Vid sidan av dessa partier finns den redan existerande högerpopulistiska gruppen Frihet och demokrati. Där återfinns bland andra Dansk Folkeparti, brittiska UKIP och andra främlingsfientliga partier som inte vill ha med de mer radikala partierna som Nationella fronten och Sverigedemokraterna att göra. Denna inbördes splittring bland de extrema högerpartierna talar för att de trots den väntade ökningen i antalet mandat inte kommer att få något inflytande över besluten i parlamentet. Den politiska signalen och deras möjlighet att sprida sin propaganda med parlamentet som tribun ska dock inte underskattas. DEN FRÅGA SOM Sverigedemokratrena vägrar besvara är vilken grupp de vill ansluta sig till om de tar plats i Europaparlamentet. Mycket talar dock för att de i så fall väljer att ingå i Nationella frontens hårdföra samling. Där är de nämligen välkomna. Vilket också är ett besked till väljarna. JACQUES BRINON/TT

14 14 DAGENS EUROPA 2014 HASSE HOLMBERG/TT Enligt forskare vinner Socialdemokraterna mest på att fler går och röstar. UPP OCH RÖSTA! Om bara folk gick och röstade i EU-valet som i riksdagsvalen skulle Socialdemokraterna öka rejält. Det visar valforskningen. Valdeltagandet i Europavalen är betydligt lägre än i riksdagsvalen. Vid valet 2009 gick mindre än hälften, 46 procent, av de röstberättigade till val - urnorna. Och då var det ändå en ökning jämfört med tidigare EU-val. Socialdemokraterna är det parti som lider mest av det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen, slår statsvetarna Sören Holmberg och Henrik Oskarsson fast i boken Väljarbeteende i Europaval (Göteborgs universitet, 2010). DE SKRIVER ATT konsekvenserna av det låga valdeltagandet måste betraktas som dramatiska i det svenska fallet. Om även icke-röstarna gjort slag i saken och gått till valurnorna visar analysen att Socialdemokraternas valresultat 2009 varit omkring fem procentenheter bättre än det i själva verket blev. Det motsvarar en röstökning med 20 procent. Inte litet i den hårda kampen om platserna i Europaparlamentet. Enligt statsvetarnas valanalys förlorade även Moderaterna på det låga valdeltagandet, men inte lika mycket. Vann gjorde däremot Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Forskarnas slutsats är att mobiliseringen av de egna väljarna är särskilt viktig i Europavalen. Det är det som Socialdemokraterna lyckats så dåligt med i de fyra EU-val som hållits sedan vi blev medlemmar i EU Medan Socialdemokraterna bara förmått procent av sina väljare att rösta, var motsvarande andel för Folkpartiet 74 procent vid det senaste valet. Ett annat sätt att spegla detta är att se på den sociala fördelningen av valdeltagandet. Enligt forskarna innebar valet 2009 att gapet i valdeltagande mellan arbetarklass och medelklass var rekordstort. Det skilde 21 procentenheter mellan arbetarklassens valdeltagande (33 procent) och medelklassens (54 procent). Med andra ord LO-förbundens medlemmar stannade hemma medan TCO- och Saco-grupperna gick och röstade. DET LÅGA VALDELTAGANDET gör det även enklare för nya partier eller så kallade nischpartier att med bra mobilisering ta sig in i parlamentet. Svenska exempel är Junilistan 2004 och Piratpartiet Det är även en anledning till att så många högerextrema partier storsatsar inför årets Europaval. De vill krossa EU inifrån, ha en tribun för att sprida sitt budskap och så vill de ha alla pengar och resurser som kommer med mandat i Europaparlamentet. OM SOCIALDEMOKRATERNA denna gång lyckas bättre med att mobilisera sina väljare kan det ge partiet en rejäl valframgång och en positiv skjuts in i höstens kamp om regeringsmakten. Så gick det i EU-valet 2009 S 24,4; M 18,8; FP 13,9 MP 11; PP 7,1; V 5,7; C 5,5; KD 4,7; JL 3,6; SD 3,3; FI 2,2. DIN GUIDE I VALET VEM BESTÄMMER OCH hur påverkas du av besluten som tas i EU? Den 25 maj 2014 är det val till Europaparlamentet och din röst avgör hur Europa ska formas framöver. Satsningar eller nedskärningar? Jobb och utbildning? Miljöförstöring eller forskning? Vems Europa är ett samarbete mellan Tankesmedjan Tiden och ABF för att ge en bild av varför politik spelar roll, oavsett om besluten tas av Sverige eller EU. Fram till valet kommer vi samla in material om frågor som rör Europa och EU och presenterar det på ett lättillgängligt sätt på europa.se. Vems Europas mål är att diskussioner om EU och Europas framtid ska präglas av politiska alternativ. Därför fokuserar vi helt på att ta fram material som på ett snabbt och enkelt sätt vi- sar hur politiken i EU påverkar dig och ditt Europa. Skicka gärna tankar och kommentarer, twittra och diskutera på Vems Europas facebooksida. Håll med eller protestera vilt men var in- te likgiltig, för valet 25 maj påverkar din framtid. MAGNUS NILSSON MAMMORNA BÄST PÅ ATT FÅ UNGA ATT RÖSTA SETT TILL HELA ungdomsgruppen år är mamma ohotad som mest beundrad person (18 procent) tätt följt av pappa (15 procent). Därefter inget. I kraft av att vara många ungas mest beundrade person har Sveriges mam mor en nyckelroll när det gäller att tjata sina unga till val urnor - na. Sveriges mammor har en stor möjlighet att påverka sina unga vuxna barn att rösta i Europaparlamentsvalet den 25 maj. Och de som pallrar sig iväg och lägger sin röst i Europaparlamentsvalet förväntas ha en mycket hög sannolikhet att delta också i höstens riksdagsval. Det här skriver statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson på SVTs hemsida. ADAM IHSE/TT

15 DAGENS EUROPA VALET KAN AVGÖRA VEM SOM FÅR MÄKTIGASTE POSTEN I valet till Europaparlamentet ska 400 miljoner väljare från de 28 medlemsländerna rösta fram 751 ledamöter. Länderna har representation enligt befolkningsstorlek. Flest platser har Tyskland med 96. Sverige har 20 mandat. EU-parlamentet stiftar lagarna i EU tillsammans med ministerrådet, som består av ministrar från alla medlemsländer. Man kan säga att parlamentet representerar folket och ministerrådet regeringarna. Efter fördragsändringen 2009 har Europaparlamentet fått Det vanligaste sättet att rösta i val i Sverige är att gå till en vallokal på valdagen. Men det går också att förtidsrösta. RÖSTA I VALLOKAL PÅ VALDAGEN Alla som finns med i röstlängden får ett röstkort hemskickat före EU-valet. Där står vilken vallokal man ska rösta i. För att rösta i en vallokal ska du ha med dig en id-handling. Den som inte har en idhandling kan låta en annan person intyga identiteten. Men då måste den som intygar kunna visa en id-handling i stället. DET GÅR ATT RÖSTA FÖRE VALDAGEN Om du vill kan du förtidsrösta i någon av de röstningslokaler som tar emot förtidsröster. Förtidsröstningen startar 18 dagar före valet och pågår fram till valdagen. För att förtidsrösta måste du ha med dig både ditt röstkort och en id-handling. På Valmyndighetens webbplats kommer det att finnas information om vilka röstningslokaler som tar emot förtidsröster och när de har öppet. DET GÅR ATT RÖSTA PÅ EN PERSON Det går att rösta på en särskild kandidat, en så kallad personröst. Det gör du genom att sätta ett kryss i rutan framför kandidatens namn på ökad makt. En annan förändring var att det skrevs in i det nya Lissabonfördraget att EUs viktigaste tjänsteman, ordföranden i EU-kommissionen, ska utses med beaktande av resultatet i parlamentsvalet. Tidigare har det gjorts upp bland regeringscheferna. Därför har de stora partigrupperna denna gång lanserat sina kandidater till posten som kommissionsordförande. Avsikten är att personen ska komma från den partigrupp som blir störst efter valet. Men någon garanti finns inte. SOCIALDEMOKRATERNA (S&D), som enligt opinionsmätningarna har möjlighet att för första gången på femton år bli största partigrupp, har lanserat den tyske politikern och nuvaran- valsedeln. Du får bara personrösta på en kandidat. En kandidat som har fått personröster på minst fem procent av partiets röster kan få plats i Europaparlamentet med hjälp av personrösterna. OM DU TAPPAT DITT RÖSTKORT ELLER BOR UTOMLANDS Om du har tappat eller inte fått ditt röstkort kan du beställa ett nytt hos kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten. Den som är folkbokförd de talmannen i parlamentet Martin Schulz. Den nuvarande största gruppen, Kristdemokraterna (EPP), har fört fram Luxemburgs förre premiärminister Jean- Claude Juncker. Den liberala gruppen ALDE har utsett Nederländernas förre statsminister Guy Verhofstadt. Även vänstern och de gröna har egna kandidater, men de anses chanslösa. SVT sänder 16 maj en debatt mellan kandidaterna. VIKTIG POST. Martin Schulz, S-kandidat till posten som EUkommissionens ordförande. SÅ GÅR DET TILL I EU-VALET SVENSKAR KÄNNER SIG SOM EUROPÉER KÄNSLAN AV ATT vara europé är starkare i Sverige än i många andra EU-länder. Enligt en undersökning säger hela 69 procent av svenskarna att de i någon grad anser sig vara europeiska medborgare. I övriga EU är motsvarande siffra 59 procent. Och trots att det låga valdeltagandet ofta tas upp i debatten så röstar svenskar i större utsträckning än andra i EU-valet. I EU-valet 2009 var valdeltagandet i Sverige 46 procent att jämföra med 43 som var EU-genomsnitt. Samtidigt konstaterar den statsvetenskapliga forskaren Göran von Sydow att de flesta politiska partier nu intar en TT alltmer kritisk hållning inför EU-valrörelsen. Detta kan tyckas märkligt i och med att den genomsnittlige svensken snarare verkar vara något mer positiv till EU än förra valet, enligt von Sydow. Bilden av svensken som särskilt kritisk till EU och ovillig att rösta behöver nyanseras med att många väljare har ett stort samhällsintresse och ser på vilket sätt EU påverkar deras vardag. MAGNUS NILSSON utomlands får ett så kallat utlandsröstkort, som kan användas vid brevröstning eller röstning på ambassader och konsulat utomlands. OM DU ÄR TILLFÄLLIGT UTOMLANDS Om du vet att du kommer att vara tillfälligt utomlands och varken kan förtidsrösta eller rösta i din vallokal på valdagen finns det alternativ. Du kan rösta på en ambassad eller brevrösta. Mer information på val.se JANERIK HENRIKSSON/TT ERIC VIDAL/PES Varför kommer du att rösta i EU-valet? FREDRIK STRAND Liljeholmen Enligt fördraget är det så att makt utgår från Bryssel. Då kan man inte säga att EU inte berör mig. Det utgår viss makt från EU och då är det jätteviktigt vilka som sitter där. I vissa avseenden fungerar Sverige bättre än många andra länder, vad gäller tryckfrihet, jämställdhet och miljöarbete till exempel. Sådant är det viktigt att sprida i EU. Och så jobben förstås, men det säger alla partier. SOLANGE OLAME BAYIBSA Upplands-Bro Vi är medlemmar och då är det viktigt att den politik vi tycker är bäst drivs därifrån. Om jag ska ta en speciell valfråga är det att jobba mot de här högerpartierna som blir större och större. Jag tror att enda sättet att jobba mot dem är att själv ha en bra politik. Det finns ett missnöje och rädsla. Det är folk som är rädda som röstar på dem, så det gäller att ha en bra politik att kontra med. Med de högervindar som drar genom Europa är det väldigt viktigt att vi mobiliserar och får in en motpol till de här krafterna. AYDIN AYDIN Järfälla Det är viktigt att rösta för att kunna påverka i hela EU. Det är vår skyldighet tycker jag, i stället för att gnälla och klaga ska man gå och rösta. EMELIE ALM Kallhäll Med de högervindar som drar genom Europa är det väldigt viktigt att vi mobiliserar och får in en motpol till de här krafterna, det behövs. Även om Sverige inte är så stort kan vi fortfarande påverka. KRISTER JOHANSSON Borås För att Europaparlamentet blivit allt viktigare inom EU och det gäller att hålla EU-negativa och extrema partier på sin lilla kant nu. Inte minst när EU i skuggan av Putin blir allt viktigare också som verktyg för fred.

16 DAGENS EUROPA Arbetarrörelsens kunskapstidning om Europa, maj VALMANIFEST EU-VAL 2014 Rättvisa villkor och fler jobb Den ekonomiska och sociala krisen slår hårt mot Europa. Med 26 miljoner arbetslösa pressas lönerna och försämras villkoren också för de som har jobb. Europa halkar efter. Det finns en annan väg. EU:s invånare, företag och unika samarbete är en styrka i den globala konkurrensen. Men de senaste årens högerpolitik har inte tagit tillvara möjligheterna. Istället har den bidragit till vidgade klyftor och slitningar i samhället. I valet till Europaparlamentet bestämmer du vilka värderingar som ska råda. Vi kan fortsätta att leva i ett EU som agerar i tron att marknadskrafterna själva löser arbetslöshet och klimatutmaningar eller så använder vi politiken för att se till att fler jobb och rättvisa villkor förenas med gemensamt ansvar för miljön och framtida generationer. Vi socialdemokrater tror på människan, på hennes ambitioner och vilja att utvecklas, på hennes kunskap och kreativitet. Vi tror att människor tillsammans når längre än var och en för sig. Därför är vårt val självklart. Socialdemokraterna vill ge Europa en ny riktning. Efter femton års dominans av europeiska högerpartier och svenska moderater är det nu möjligt att skapa ett EU där jobben är den viktigaste politiska uppgiften. Där rättvisa och ansvar är drivkraften för utveckling och välstånd. Rösta för rättvisa villkor, fler jobb och bättre miljö! Den fria rörligheten bidrar till mer handel, ökad tillväxt och fler jobb. Men en gemensam marknad kräver gemensamma spelregler. Vi socialdemokrater kräver att EU inför ett regelverk så att människor inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Alla som jobbar i Sverige ska ha lika bra avtal och villkor, oavsett var de kommer ifrån. Seriösa företag ska inte konkurreras ut av oseriösa. Alla som jobbar i Europa ska ha rätt till en bra arbetsmiljö. Högern i Europa driver nu på för att små och medelstora företag ska undantas från EU:s arbetsmiljöregler. Nästan två tredjedelar av de anställda på svenska företag riskerar att få ett urholkat skydd vad gäller hälsa och säkerhet. I EU inns tydliga krav på demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet. EU måste tydligt agera när medlemsländer frångår dessa principer eller kränker medborgarnas rättigheter. VI SOCIALDEMOKRATER VILL Införa ett socialt protokoll som slår fast löntagares rättigheter på den Fler jobb Målet är arbete åt alla. Allt annat än full sysselsättning är ett slöseri med mänskliga ambitioner och en utmaning mot människovärdet. 26 miljoner EU-medborgare saknar jobb. Nästan 6 miljoner av dem är unga. Det är ett misslyckande och ett slöseri med människors kraft och vilja att bidra till samhällsutvecklingen. Därför är kampen mot arbetslösheten vår viktigaste uppgift. En förutsättning för att gå från arbetslöshet till framtidstro är ordning och reda i ekonomin. Men högerns ensidiga åtstramningspolitik har inte fungerat. I Europa har efterfrågan minskat samtidigt som utgifterna för arbetslösheten har ökat. Samtidigt brister många länders system för att ta in skatter och motverka fusk och korruption. Europa behöver en balanserad politik en politik som fokuserar på att stärka de offentliga inanserna och samtidigt lämnar utrymme för investeringar i utbildning och infrastruktur. Den gemensamma marknaden ger företagen tillgång till en större marknad och människor möjlighet att fritt söka jobb i hela EU. Att människor och företag kan röra sig fritt och handla över öppna gränser innebär större frihet och stimulerar handel och tillväxt. EU ska varken konkurrera med låga löner eller omodern miljöpolitik. Med investeringar i forskning, en modern industripolitik, frihandel och en väl fungerande inre marknad kan EU vara en effektiv motor. Vi vill att EU antar en jobbplan med konkreta förslag för fler jobb. VI SOCIALDEMOKRATER VILL Samla EU för en politik som sätter jobben främst Sätta Europas unga i arbete genom att förverkliga den gemensamma ungdomsgarantin med rätt till jobb, utbildning, eller praktik Investera mer i forskning, utveckling och klimatomställning istället för ineffektivt jordbruksstöd Förmå EU och medlemsländerna att agera kraftfullt för att skapa förutsättningar för fler kvinnor att arbeta. Sysselsättningen bland kvinnor ska öka till samma nivå som bland män Sätta upp ett gemensamt EU-mål om att halvera skattefusket till år 2020 genom att bekämpa gränsöverskridande skattebedrägerier och skatteflykt Rättvisa villkor EU ska konkurrera med kunskap och kompetens det stärker oss globalt. Det är vägen framåt för Europa. Att konkurrera med låga löner och sämre villkor är ingen lösning för framtiden vare sig i Sverige eller i EU. inre marknaden Säkra att svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige Införa en strategi för bättre arbetsmiljö i hela EU. Företag ska inte konkurrera genom att försämra arbetsmiljön Införa huvudentreprenörsansvar. Den som är ansvarig för ett projekt, till exempel ett bygge, ska vara ansvarig för arbetsmiljön och villkoren för alla som jobbar där Säkerställa att EU-lagstiftningen för att stoppa missbruket av visstidsanställningar drivs igenom även på den svenska arbetsmarknaden Ansvar för miljön Klimatomställningen är vår tids största utmaning. Brist på handling idag leder till sämre liv för framtida generationer. Miljöfaror och klimathot känner inga nationsgränser. Därför vill vi att EU ska vara en ledande global kraft för en kraftfull miljö- och klimatpolitik. En hållbar framtid kräver en omställning från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Det är samtidigt en framtidsinvestering. Sverige tjänar på ambitiösa gemensamma mål och regler. Det land och den region som ligger främst i utvecklingen av nya varor och tjänster får ett försprång på framtidens viktigaste exportmarknad. Därför bidrar miljösatsningar inte bara till bättre liv, utan är en konkurrensfördel för Europas företag. En hållbar framtid kräver att farliga kemikalier fasas ut. Vi har rätt att veta vad vår mat och våra drycker innehåller. Vi socialdemokrater vill se tuffare regler för att säkerställa att maten inte innehåller onödiga tillsatser eller konstgjorda fetter. Allergiframkallande färgämnen och andra hälsofarliga ämnen ska förbjudas. Nya kemikalier ska bara få användas om de är bevisat ofarliga för hälsa och miljö. Vi vill stimulera återvinning och se en minskad förbrukning av knappa naturresurser. VI SOCIALDEMOKRATER VILL Investera i ny miljöteknik för att minska påverkan på vår jord och skapa framtidens jobb Sätta upp bindande EU-mål för halverade utsläpp, ökad andel förnybar energi och energieffektivisering så att EU kan ta täten i klimatomställningen Förbjuda kemikalier som skadar människor och miljö Stoppa den överdrivna antibiotikaanvändningen i det europeiska jordbruket som leder till resistens hos människor och djur Förbättra järnvägsnäten för att bättre knyta samman Europas länder för klimatsmart transport av varor och människor