EU:s inflytande över minimilöner och kollektivavtal

Transkript

1 EU:s inflytande över minimilöner och kollektivavtal Svar på LO:s, TCO:s och Sacos enkät till de svenska politiska partiernas valbara kandidater inför valet till Europaparlamentet den 25 maj

2 Frågor till partiernas valbara kandidater till Europaparlamentet - Hur viktigt är det för dig på en skala att värna den svenska kollektivavtalsmodellen i Bakgrund Enligt Lissabonfördraget (Art. 153) är lönebildningen en strikt nationell kompetens. Den ekonomiska krisen, med åtföljande interna devalveringar och på sina håll lönesänkningar har dock gjort att krav på en europeisk minimilön åter har börjat höras i debatten. De två största partigrupperna har våren 2014 var för sig gått ut och förespråkat minimilöner i hela EU. I Tyskland har den nya regeringen lovat att införa en lagstadgad minimilön. I Sverige har vi ingen lagreglerad minimilön, eftersom det är arbetsmarknadens parter som förhandlar och fastställer lönenivåerna. Minimilöner finns däremot i flera kollektivavtal, framförallt i form av ingångslöner. Motivet till att låta parterna ansvara för lönebildningen är att det är de som tillsammans är bäst lämpade att fastställa hur stort löneutrymmet är, och hur lönen ska balanseras mot andra förmåner som arbetstid, semester, pensionsavsättningar mm. De senaste tjugo åren har dessutom reallönerna i Sverige ökat i takt med den allmänna produktivitetsutvecklingen, och därmed bidragit till Sveriges jämförelsevis stabila ekonomiska situation idag. Tack vare den ansvarsfulla lönebildningen har vår konkurrenskraft inte försämrats. Situationen är liknande i våra nordiska grannländer. Även där står parterna för lönebildningen inom ramen för kollektivavtalen. De nordiska facken har arbetat hårt för att försvara den nordiska kollektivavtalsmodellen och för att få Europafacket att uttrycka sig på ett sätt som inte undergräver den. Vi har samtidigt stor förståelse för de bekymmer som våra kamrater i andra delar av Europa upplever avseende löneutvecklingen. Vi argumenterar därför inte emot minimilöner i länder där facken anser att det är nödvändigt. Europafackets hållning angående minimilöner, som LO, TCO och Saco stödjer fullt ut, är: Wage setting is to remain a national matter and be dealt with according to national practices and industrial relations systems. Negotiations between social partners at the relevant level are the best tool to secure good wages and working conditions. The statutory minimum wage in those countries where trade unions consider it necessary should be increased substantially; in any event all wage floors should respect Council of Europe standards on fair wages. 2

3 Marita Ulvskog (S): Olle Ludvigsson (S): Jytte Guteland (S): Jens Nilsson (S): 3

4 Anna Hedh (S): Aleksander Gabelic (S): Gunnar Hökmark (M): Vi är emot offentlig lönesättning. Arbetsmarknadspolitiken är en fråga för medlemsstaterna och löner ska sättas av arbetsmarknadens parter och det är vår uppfattning är att så skall förbli. 4

5 Mycket viktig. Vi har löpande under mandatperioden gjort många insatser för just detta, nu senast i frågan om Intra-Corporate Transferees där vi såg till att den typ av kollektivavtal som vi har i Sverige erkänns i den kommande lagstiftningen. Vi anser som sagt att arbetsmarknadspolitiken ska vara en nationell angelägenhet och då måste EU-lagstiftningen respektera de olika medlemsstaternas särarter i denna fråga. Christofer Fjellner (M): Jag motsätter mig sådana förslag. Hur lönebildning går till skall vara en fråga för medlemsstaterna. Det är viktigt. Anna Maria Corazza Bildt (M): Jag stödjer den svenska modellen där arbetsgivare och arbetstagare ansvarar för lönenivå och lönebildning i förhandling. Därför är jag emot eventuella förslag från Kommissionen om en minimilön i Europa. Det vore emot Lissabonfördraget och skulle inte ta hänsyn till de olika traditionerna och ekonomiska situationerna som finns i medlemsländerna. Många gemensamma utmaningar som ekonomi, miljö och brottslighet, kräver gemensamma lösningar på EU-nivå. Men andra viktiga frågor som arbetsmarknadspolitik och däribland också lönebildning, hanteras bäst är på nationell nivå. Jag värnar den svenska kollektivavtalsmodellen som bygger på dialog och samspel mellan arbetsmarknadens parter. Vi ska inte gå in och ändra den svenska arbetsrätten via Bryssel. Jag kämpar emot de som vill toppstyra svensk arbetsmarknadspolitik från Bryssel och inskränka utrymmet för parterna att själva komma överens. Därför är det topp prioritet för mig i EU att den svenska kollektivavtalsmodellen ska respekteras och inte urholkas. 5

6 Carl-Oskar Bohlin (M): Lönebildning är en fråga för arbetsmarknadens parter och inte för EU. Ansvarsbärande parter som tillsammans gör upp om en rimlig lönebildning har varit ett framgångsrecept för Sverige. Jag har full respekt för att vissa länder väljer att lagstifta om minimilön men kräver samma respekt för att svenska folket ska få bestämma vilken modell som ska råda i Sverige. Därför kommer jag konsekvent att värna svenska folkets rätt att få besluta om detta själva. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl och bör värnas. Det sagt finns det alltid utrymme för förbättringar. Det är viktigt att hitta en bra balans mellan arbetstrygghet mellan de som har ett jobb och sänkta trösklar för en inkluderande arbetsmarknad för de som inte har ett. Ska Sverige fortsatt vara konkurrenskraftigt och om vi ska få fler i arbete behöver vår arbetsmarknad ständigt förändras och förbättras. I stora drag tycker jag att staten och parterna har lyckas väl med detta och jag ser inget behov av ytterligare en part genom EU som lägger sig i den svenska arbetsmarknaden. Lars Adaktusson (KD): EU borde inte besluta om några minimilöner. Jag tänker ställa mig bakom den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gör upp om lön och anställningsvillkor. Kollektivavtalsmodellen är en väl fungerande modell som för mig är viktig att värna inom EU. Marit Paulsen (FP): Frågan om minimilön är upp till varje medlemsland. Jag förespråkar den svenska modellen och anser att EU inte ska lägga sig i den. Jag tycker att det är väldigt viktigt att bevara de svenska kollektivavtalen. 6

7 Cecilia Wikström (FP): Varje medlemsland ska klara frågan om minimilön på sitt eget sätt. Jag förespråkar den modell vi har i Sverige och tycker inte att EU ska peta på den. Jag menar att det är väldigt viktigt att bevara de svenska kollektivavtalen. Jasenko Selimovic (FP): Jag tycker det är en fråga som respektive medlemsland bör avgöra. Den bör inte avgöras på EU-nivå. Jag tycker att det är viktigt att värna den svenska Kent Johansson (C): Rent principiellt, tycker jag inte att det är vägen framåt. Dessutom skulle det praktiskt vara väldigt komplicerat med alla de olika traditioner och system vi har i Europa, med stor variation på former för bland annat löner, arbetsvillkor, sociala ersättningar, skatter. Jag är väldigt mån om att bevara den. Jag tror det finns bred uppslutning om att vi ska slå vakt om den modellen, från både arbetsmarknadens parter och politiskt håll. Isabella Lövin (MP): 7

8 Miljöpartiet vill inte se en gemensam gräns för minimilöner för alla EU-länder. Minimilöner och andra arbetsmarknadsbestämmelser ska varje land själv besluta om. Det är också viktigt att värna den svenska modellen med kollektivavtal. Däremot motsätter vi oss inte att en grupp länder genomför gemensamma minimilöner inom ramen för ett fördjupat samarbete. Det är mycket viktigt. Vi vill att Sverige ska ha kvar den svenska När det gäller utländska arbetare som är anställda utomlands och utstationerade i Sverige vill vi att det ska finnas avtal som gör att de får rätt till samma arbetsvillkor som personer som är anställda i Sverige; det behöver i det fallet inte vara just svenska kollektivavtal utan kan vara något motsvarande baserat i det egna landet. Miljöpartiet värnar den svenska modellen med kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vill att denna modell ska vara intakt. Peter Eriksson (MP): Det är mycket viktigt för mig att försvara det system vi har i Sverige där arbetsmarknadens parter avtalar om löner. Jag kommer därför att motsätta mig ett förslag om minimilöner I vart fall om det inte är tydligt att vi kan få behålla vårt system, som jag anser är mycket väl fungerande. Christian Engström (PP): Piratpartiet har inte tagit ställning till den frågan specifikt, men vi ser ingen anledning till att flytta makten över lönebildningen till EU. Det är alldeles säkert bättre att den frågan avgörs i de olika medlemsstaterna, i enlighet med de traditioner som finns i varje land. Piratpartiet fokuserar på att försvara de fundamentala rättigheterna på internet och i den digitala miljön, där de tyvärr är under attack just nu. I det långa loppet är försvaret för demokratins grundstenar en förutsättning för alla andra frågor, inklusive arbetsrätt och kollektivavtal. EU måste bli mer transparent och demokratiskt, och Piratpartiet vill se ett helt nytt grundfördrag som tydligt avgränsar EUs makt. Det nya 8

9 fördraget ska antas först i en folkomröstning i hela EU och sedan av vart och ett av de länder som vill vara med. På så sätt garanterar vi att det nya fördraget måste vara begripligt, demokratiskt och inte flytta makten över fler frågor än nödvändigt till Bryssel. På lång sikt är det troligen enda sättet att förhindra att EU tar sig makten att bestämma även över lönebildningen i medlemsländerna. Amelia Anderssdotter (PP): Det här är ingen ideologisk fråga, utan en sakfråga som jag utan vidare förarbeten och utredningar inte kan ta ställning till. En harmoniserad minimilön har t ex problemet att levnadsomkostnaderna är väldigt olika i olika EU-länder: finns det något bra sätt att ta sig runt det problemet, och i sådana fall vilket? Spontant känns en europeisk minimilön som ett knivigt problem, och att det är bäst att ha på medlemslandsnivå, men jag frånser inte att jag kan ha förutfattade meningar. Inget medel helgar sig självt. Jag ser den svenska modellen som ett medel att uppnå vissa mål, och jag bortser inte ifrån att andra medel kan vara lika bra för ändamålet. Malin Björk (V): Vänsterpartiet anser att det inte ska regleras på EU nivå. Vi vill att arbetsmarknadens parter ska vara ansvariga för lönebildningen. Det innebär att kollektivavtal där minimilöner ingår naturligtvis kan tecknas om parterna kommer överens om detta. Värnandet av den svenska kollektivavtalsmodellen är en av de absolut mest prioriterade frågorna för Vänsterpartiet i EU arbetet. Det är därför vi konsekvent motsatt oss Lex Laval, och alltid försökt hålla frågan om kollektivavtal och rätten för fackliga stridsåtgärder högt på dagordningen. 9