Elevhälsoplan på Sofielundsskolan läsåret 2017/2018

Transkript

1 Elevhälsoplan på Sofielundsskolan läsåret 2017/2018 I Sollentuna kommun är elevers hälsa allas angelägenhet och allas ansvar. Varje elev ska bli bemött med respekt, vara trygg och trivas i skolan. Vår uppgift är att främja lärande och undanröja hinder för elevers lust och möjlighet att lära och utvecklas. Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola är en förutsättning. I Sollentuna kommun har skolorna elevhälsoteam som består av rektor, medicinsk, psykologisk, psykosocial och pedagogiska insatser. Elevhälsans personal träffas kontinuerligt och behandlar övergripande elevhälsofrågor och enskilda elevärenden som uppmärksammats av arbetslagen. Elevhälsans arbete utgår från ett Salutogent perspektiv. Salutogenes betyder hälsans ursprung och härrör från latinets salus som betyder hälsa och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Det betyder att vi i elevhälsans arbete fokuserar på det som fungerar för eleven och genom det stärker och skapar positiva utvecklingsområden.

2

3 Innehåll Syfte, bakgrund och mål sid 2 Elevhälsans uppdrag sid 2 Elevhälsoteamets sammansättning och mötesrutiner sid 5 Elevhälsogång sid 6 Samverkan med vårdnadshavare sid 6 Roller och forum sid 8 Lathund sid 9 Dokumentation och journalföring sid 11 Uppföljning och utvärdering sid 11 2

4 Elevhälsoplan på Sofielundsskolan läsåret 2017/2018 Förebyggande - Främjande - Åtgärdande Syfte och bakgrund I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens och att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Elevhälsa ska finnas för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Elevhälsans styrdokument Elevhälsan omfattas av flera regelverk som huvudmän, rektorer, verksamhetschefer och elevhälsans personal behöver förhålla sig till. Förutom skollagen och övriga styrdokument för skolan ska de som arbetar med elevhälsofrågor bland annat beakta hälso- och sjukvårdslagen (1982:768), patientsäkerhetslagen (2010:659), patientlagen (2014:821), patientdatalagen (2008:355), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), personuppgiftslagen (1998:204), förvaltningslagen (1986:223), socialtjänstlagen (2001:453) och arbetsmiljölagen (1977:1160). Patientjournallag (1985:562) Elevhälsans uppdrag Ordet elevhälsa syftar på elevhälsans samtliga insatser: medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Tillgång till innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. En utgångspunkt för bedömningen är dock att det finns tillgång till den personal och de resurser som krävs för att elevhälsan ska kunna utföra sina samlade arbetsuppgifter utifrån vad som anges i skollagen och i andra lagar och författningar på området. Arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser bedrivs på olika nivåer organisation, grupp och individ. Elevhälsans insatser kan bidra till att belysa både företeelser och strukturer som kan utgöra hälsorisker eller hinder och sådant som främjar elevernas utveckling mot utbildningens mål. I skollagens förarbeten nämns elevhälsans medverkan både när det gäller generellt inriktade uppgifter som till exempel arbete med arbetsmiljö, värdegrund och kränkande behandling samt det individuellt inriktade arbetet. På den individuella nivån har elevhälsan ett ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Tillgänglighet Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen som numera klassar bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. 3

5 Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete (eller åtgärder) innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete fokuserar på en självskattad bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kan vara individinriktat och/eller gruppinriktat. Hälsofrämjande arbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv vilket syftar till att förbättra individens egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap om de processer som leder till hälsa. Förebyggande arbete Förebyggande arbete (eller åtgärder) innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa. Åtgärdande arbete Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. I relation till elevhälsan är åtgärdande arbete till exempel arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram Sammanfattning av elevhälsans uppdrag Det ingår i elevhälsans generellt riktade arbete att främja elevers lärande, utveckling och hälsa förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att bidra med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa uppmärksamma och på rektorns uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Det generella arbetet kan innebära att elevhälsans insatser samverkar med skolans pedagogiska personal i arbetsmiljöfrågor samt i det övergripande hälsofrämjande och förebyggande arbetet bistår skolledningen med information, råd och utredningar i frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa arbetar för en säker och god arbets- och lärandemiljö för eleverna uppmärksammar förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet och kränkningar tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla elevhälsans arbete samarbetar kontinuerligt och strukturerat med pedagogisk och annan personal på skolan samverkar med landstingets hälso- och sjukvård, kommunens socialtjänst, ungdomsmottagningar och tandvård. 4

6 Det individuellt riktade arbetet kan innebära att elevhälsan är delaktiga i uppgiften att identifiera och åtgärda problem i elevens lärande, utveckling och hälsa deltar i arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar aktivt bistår elever som behöver särskilt stöd. 5

7 Sammansättning av Sofielundsskolan elevhälsoteam Skolledning: Rektor Katarina Österberg, Biträdande rektor Wera Gentele, Den medicinska insatsen: Skolsköterska Annette Börjes, Skolläkare Niklas Hjort Den specialpedagogiska insatsen: Specialpedagog/Speciallärare Nina Larsson Speciallärare Carina Karlsson Ida Wahlström Karin Edlund Den psykologiska insatsen; Skolpsykolog Annika Ehnsiö/Nina Elfström Den psykosociala insatsen; Kurator Joanni Coronado 6

8 Studie- och Yrkesvägledare: Helen Portnoff Mötesrutiner Elevhälsoteamet träffas varje tisdag kl Skolpsykolog deltar ca 1 gång/månad, skolläkaren 1-2 gånger per termin. Speciallärare/specialpedagog träffas onsdagar Rektor, kurator, skolsköterska och arbetslagledare för EHT träffas var tredje torsdag Skol- och familjeteamet är inbjudna till detta möte och brukar vara med var sjätte vecka. 7

9 Elevhälsogången 8

10 1. Grundläggande ansvar för elevhälsofrågor finns i arbetslagen och hos de ansvariga pedagogerna. De kan vid behov samråda och samverka med skolans elevhälsoteam. Arbetslagsmöte genomförs kontinuerligt och på dessa möten förs ett förebyggande arbete i frågor som rör elevhälsa. Det är arbetslagets uppgift att ta ansvar för elevernas måluppfyllelse enligt Lgr 11 och i övrigt samtala och diskutera extra anpassningar och förhållningssätt för att på bästa sätt möta varje elev inom ramen för ordinarie undervisning. Dessa anpassningar kan gälla pedagogiska metoder, hjälpmedel eller annat stöd. 2. I de situationer där de extra anpassningar inte ger resultat ska en anmälan göras till rektor, anmälan till elevhälsoteamet. Denna anmälan kan göras av klasslärare/mentor, någon annan personalkategori på skolan eller föräldrar. 3. När anmälan kommer till EHT tas eventuellt beslut om att utreda elevens skolsituation på organisations, grupp och individnivå på särskild blankett Pedagogisk utredning. Som underlag för utredningen finns en en pedagogisk kartläggning enligt särskild mall Pedagogisk kartläggning.kartläggningen kan vara enkel eller omfattande beroende på varje specifikt elevärende. Denna kartläggning genomförs av klasslärare/mentor i samråd med berörd fritidspersonal och specialpedagog/speciallärare. Vid behov kan en skolsocial kartläggning/utredning göras av kurator. 4. När resultatet av utredningen är genomförd kan rektor i samråd med elevhälsoteamet ta beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej enligt särskild blankett Åtgärdsprogram. Vårdnadshavare och elev ska skyndsamt få ta del av rektors beslut. I de fall då åtgärdsprogram ska upprättas sker detta i dialog med elev, vårdnadshavare, klasslärare/mentor och specialpedagog/speciallärare. Ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas är specialpedagog/speciallärare. 5. Åtgärdsprogrammen utvärderas vid den tid och på det sätt som anges i åtgärdsprogrogrammet. När åtgärderna har givit önskade resultat och målen är uppfyllda avslutas åtgärdsprogrammet. I annat fall skrivs ett nytt åtgärdsprogram i relation till vad utvärderingen gav för resultat. Extra anpassningar kan skrivas i IUP, som ersätter ÅP om man anser att eleven med denna anpassning kan nå målen. Sammanfattning av elevhälsogången: Extra anpassningar för elev inom arbetslagets resurser, dialog med EHT vid behov. Då extra anpassningar inte ger resultat, görs anmälan till elevhälsoteamet. Beslut om enkel eller omfattande utredning Beslut om upprättande av åtgärdsprogram eller Åtgärdsprogram Beslut att avsluta åtgärdsprogram blankett Samverkan med vårdnadshavare Mentor ansvarar och genomför möte med föräldrar, exempelvis vid kartläggning, eller inledande samtal kring svårigheter. Elev inbjuds alltid till möte och deltar efter ålder och förmåga. Specialpedagog eller speciallärare deltar vid behov. Kurator ansvarar för utförande av en skolsocial kartläggning. Denna kartläggning beslutas från fall till fall. Specialpedagog/speciallärare tillsammans med mentor ansvarar för samtal med föräldrar där åtgärdsprogram upprättas, samt uppföljning av åtgärdsprogram. Elev inbjuds alltid till möte och deltar efter ålder och förmåga. Specialpedagog/speciallärare tillsammans med mentor deltar vid återgivning kring elev efter utredning eller dylikt. Specialpedagog/speciallärare återger resultatet av utredningen till berörda pedagoger på skolan samt EHT. 9

11 Rektor eller biträdande rektor ansvarar för möte med föräldrar där anpassningarna inte gett resultat eller där ett möte behövs med ytterligare specialkompetenser såsom kurator, skolsköterska och psykolog. Detta möte kallas för Elevhälsokonferens. ROLLER OCH FORUM EHT Elevhälsoteamet träffas varje vecka. I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog/speciallärare samt kurator. Skolläkare och skolpsykolog deltar vid behov. På EHT tas elever upp som är anmälda till elevhälsoteamet. Beslut om anpassad studiegång, hemundervisning, åtgärdsprogram beslutas formellt av rektor. EHK Elevhälsokonferens, konferens kring en elev tillsammans med rektor, föräldrar, specialpedagoger/speciallärare, mentorer och eventuellt berörd personal såsom kurator, skolsköterska och skolpsykolog. Nätverksmöte På EHT kan det beslutas att man behöver mer information kring en elev eller att information behöver förmedlas kring en elev till berörd personal (exempelvis PE- lärare, fritidspedagoger, biträdande rektor etc). Den specialpedagogiska insatsen Specialpedagog / Speciallärare En specialpedagog är en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. En specialpedagog utvecklar det pedagogiska arbetet för att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Specialpedagogen har ett mer övergripande perspektiv utifrån tre nivåer, individ, grupp och organisation. Dessutom kan specialpedagogen fungera som kvalificerad samtalspartner, handledare eller rådgivare under såväl längre som kortare perioder. Speciallärare En speciallärare är en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör språk, skriv och läsutveckling eller matematikutveckling. En speciallärare ska kunna analysera svårigheter på individnivå i olika lärmiljöer och visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Den psykosociala insatsen Skolkurator Skolkuratorn är den psykosociala kompetensen inom elevhälsan. Skolkurator fungerar som skolans socialarbetare och arbetar med både allmänna och individuellt inriktade insatser. Skolkuratorn arbetar preventivt. Skolkuratorn har en helhetssyn, ser eleven i sitt totala sammanhang och inte bara som elev i skolan. Skolkuratorn är prestigelös och bedömer inte efter prestation. Skolkurator erbjuder samtal till elev, både enskilt och i grupp samt handledning och konsultation till skolans övriga personal Det kan handla om konflikter mellan kompisar, kärleksproblem, stress eller oro för framtiden. Skolkuratorn kan också vara ett stöd för vårdnadshavare och pedagoger på skolan. Kurator är en del av elevhälsoteamet och har ett nära samarbete med skolsköterskan. 10

12 Den medicinska insatsen Skolsköterska Skolsköterskan är den medicinska kompetensen inom elevhälsan. Skolsköterskan följer elevens hälsa och utveckling och erbjuder återkommande hälsobesök och vaccinationer. Som elev eller vårdnadshavare kan man själv vända dig till skolsköterskan för råd, stöd eller om man har andra frågor som rör elevens hälsa och utveckling. Skolsköterskan arbetar framförallt förebyggande och arbetar för en miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa målet är att eleverna ska må bra. Sömn, kost och motionsvanor är mycket viktiga faktorer som i hög grad påverkar just elevernas lärande, utveckling och hälsa. Målet är att tidigt upptäcka problem och därmed förebygga framtida psykiska och fysiska problem hos eleverna. Skolsköterskans uppgift är också att medverka till att eleverna får så goda arbetsförhållanden som möjligt i skolan, både fysiskt och psykiskt. Skolan är elevernas arbetsplats och dessutom obligatorisk. Detta medför att höga krav måste ställas på en god miljö. Skolsköterskan har stark sekretess och får inte röja information till övrig personal i elevhälsan utan vårdnadshavarens tillstånd. Eleverna erbjuds flera regelbundna hälsokontroller under skoltiden. Skolläkare Skolläkaren är en del av den medicinska kompetensen inom elevhälsan. Skolläkarens uppgift är till stor del remittering till specialist samt bistå med konsultation i olika ärenden. Skolläkaren har tidsbeställd mottagning på skolan via skolsköterskan. Tag kontakt med skolsköterskan för läkartid. Oftast behöver du som förälder vara med ditt barn vid läkarbesök. Skolläkaren är på skolan vid begränsade tillfällen varje termin. Den psykologiska insatsen Skolpsykolog Skolpsykologen är den psykologiska kompetensen inom elevhälsan. Som en del av skolans elevhälsoteam är skolpsykologernas uppdrag att hjälpa skolan som organisation att se både problem och möjligheter ur elevens perspektiv. Skolpsykologen kan med sin fördjupade kunskap se orsakssamband och att analysera komplexa situationer, både fungera som bollplank och vägleda arbetet kring elever med svårigheter. Ur det individuella perspektivet kan skolpsykologen som en del av skolans elevhälsoteam utreda enskilda elevers inlärningssvårigheter. Skolpsykologen tillför psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Skolpsykologen kan ge handledning och konsultation till skolans övriga personal samt bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression. LATHUND Rektor För varje skolenhet ska det finnas en rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Rektorn ska också särskilt verka för att utveckla utbildningen och därmed också elevhälsan. Rektorn beslutar även om sin enhets inre organisation. Enligt läroplanen för grundskolan har rektorn bland annat ansvar för att utforma undervisningen och elevhälsans verksamhet så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver upprätta kontakter mellan skola och hem om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan anpassa resursfördelningen och stödåtgärderna till lärarnas värdering av elevernas utveckling integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis jämställdhet, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Ledning och stimulans Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Skollagen 3 11

13 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd Särskilt stöd handlar, till skillnad från stöd i form av extra anpassningar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen, Särskilt stöd beslutas av rektor och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Pedagogisk utredning En pedagogisk utredning innebär att kartlägga och dokumentera en elevs funktioner och färdigheter, starka sidor och svårigheter. Lika viktigt som att utreda elevens förutsättningar, är att på organisations- och gruppnivå kartlägga hur tillgänglig lärmiljön är som eleven befinner sig i. Skolan ska i sin beskrivning och förslag till åtgärder ta hänsyn till omständigheter på organisations-, gruppoch individnivå. Elevens röst skall också beaktas. I Skollagen 3 kapitlet 8 står det att läsa följande; Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska hon eller han ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram utarbetas. I det praktiska arbetet fungerar åtgärdsprogrammet som ett stöd vid planeringen och genomförandet av den pedagogiska verksamheten kring eleven samtidigt som det är en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd samt vilka åtgärder som ska vidtas. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. 12

14 Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Funktionshinder Ett funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på sådana begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet samt bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar främst om bristande tillgänglighet i omgivningen. Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är en nedsättning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller ett annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd och skador kan vara bestående eller övergående. Skolans värdegrund Skolans värdegrund ska genomsyra hela skolväsendet och därmed elevhälsans arbete. I skollagens första kapitel definieras syftet med utbildningen och i läroplanerna tydliggörs skolans värdegrund, och där står bland annat följande: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skydds- och riskfaktorer För att beskriva vad som bestämmer utvecklingen av ohälsa hos barn är begreppen skydds- och riskfaktorer centrala. Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla problem. Skyddsfaktorer är motsatsen. Dokumentation och journalföring Det är inte möjligt att exakt fastställa vilka handlingar som enligt tryckfrihetsförordningen anses vara journaler, men avgörande är att de förs fortlöpande och alltså är föremål för kronologiskt återkommande noteringar. Utöver de patientjournaler som hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att föra enligt patientdatalagen (2008:355) kan handlingar som framställs av till exempel lärare och skolkuratorer anses vara journaler. Elevhälsoteamets möten dokumenteras på elevnivå i Prorenata. Vid andra frågeställningar dokumenteras mötena i minnesanteckningar i teamets mapp. Elevhälsomöten med elever och vårdnadshavare dokumenteras i Prorenata. De olika professionerna i elevhälsoteamet dokumenterar i elevens elevakt i Prorenata. Dokumentation av kontakter med elever och vårdnadshavare sker i Prorenata om EHT är närvarande. Av övrig personal dokumenteras möten i Google Drive utan namn (men kodat) alternativt i Skolplattformen. 13

15 Uppföljning och utvärdering Vi följer upp det förebyggande prioriterade uppdraget och övrigt arbete kontinuerligt och systematiskt på EHT-dagar 2-3 gånger per termin och på EHT-möten var sjätte vecka. Vi följer då upp: - De förebyggande och hälsofrämjande insatserna - De åtgärdande insatserna och åtgärdsprogram följs upp av mentorerna i samarbete med EHT och andra lärare vid resultatdialoger/utvecklingsmöten 4 gånger per år (v 44, januari, april och juni) I Skolplattformen gör vi följande: - Följer upp och analyserar antal elever med extra anpassningar - Följer upp och analyserar antal elever med åtgärdsprogram görs Skolans utvecklingsområden - Fortbildning av skolans personal med avseende på pedagogisk, fysisk och social tillgänglighet. - Skapa tydligare rutiner för elevhälsans förebyggande arbete. - Implementera utvärderingssystem av vårt systematiska elevhälsoarbete. - Uppföljning av anpassad studiegång. 14