SID 1 (7)

Transkript

1 SID 1 (7)

2 Allt arbete i skolan sker med elevernas bästa i fokus. All personal ska arbeta utifrån ett elevhälsoperspektiv och i sin planering och sitt genomförande av verksamhet ta hänsyn till elevhälsofrågor. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Elevhälsans uppdrag och insatser präglas av detta dubbelriktade samband mellan hälsa och lärande. Elevhälsoteamet (EHT) stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål. Detta sker genom förebyggande och hälsofrämjande såväl som åtgärdande arbete. Elevhälsans insatser ska präglas av kunskapen om att elevernas upplevelse av att lyckas i sitt lärande är en viktig hälsofrämjande faktor. Samverka med rektor, lärare och övrig skolpersonal om frågor som har betydelse för elevernas lärande, utveckling och hälsa Bidra till att skapa främjande lärmiljöer Vara en tillgänglig och naturlig resurs för elever och personal på skolan Vara lärarna behjälpliga i att analysera orsaker till elevers skolsvårigheter Ansvara för att involvera elevens perspektiv vid kartläggning av en elev i svårigheter Ansvara för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling Ge stöd och insatser som går utanför lärarnas kompetensområden Förbereda underlag inför beslut om exempelvis anpassningar, stödinsatser och vidare utredningar Följa upp och utvärdera de insatser som görs Upprätta samarbete med externa verksamheter i elevhälsofrågor Bidra med samt bevaka utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter med elevhälsofrämjande syfte 2

3 Specialpedagogisk och speciallärarkompetens Psykologisk och psykosocial kompetens Medicinsk kompetens Följande personer ingår i Ellagårdsskolans elevhälsoteam läsåret 2016/2017 Namn Magnus Johansson Anne-Sofie Flood Ingela Johansson Anny Lindqvist Munkbo Maria Karlsson Eva Sievertsson Maj-Lis Johansson Anna Magnusson Lisa Lindblad (föräldraledig hösten) Snigdah Shwdhury Funktion Rektor Bitr. rektor Leg. Logoped/Koordinator för EH, spec. (Lönnen) Spec.lärare (Lönnen) Spec.lärare (Linden) Spec.pedagog (Almen) Spec.lärare (Asken) Skolsköterska Psykolog Kurator Skolläkare finns på plats vid några tillfällen per månad. Elevhälsoteamet sammanträder en gång/vecka torsdagar kl För ansvarsbeskrivning av teammedlemmarnas olika funktioner, se bilaga Ellagårdsskolans ansvar och uppdrag 16/17.) Ett stort ansvar för elevhälsoarbetet ligger hos mentor och hos arbetslaget. Bäst kunskap om eleven har de som arbetar tillsammans med eleven dagligen och i arbetslaget ska naturligt förekomma diskussioner kring elevhälsa på organisations-, grupp- och individnivå. För att förebygga problem arbetar vi genomgående med ett förhållningssätt där dialog och att nå samarbete med eleverna är ledord. Varje arbetslag har en medlem ur spec.-teamet kopplat till sig för att dels få stöd i det dagliga arbetet med eleverna, men också ha en direktlänk till EHT. 3

4 För F-3 gäller att all kontakt med eleven kring stöd också tas med vårdnadshavaren (VH). 1. Stödbehov har upptäckts (klasslärare och/eller fritidspersonal) Jag har samtalat med eleven om hur jag ser på elevens behov av stöd. Jag och eleven har gjort en plan för hur jag/skolan kan stödja eleven på bästa sätt. Dialog hålls med VH. Dokumentation finns i Vklass. Jag och eleven har följt upp planen och insatserna har haft önskvärd effekt. 2. Stödbehov kvarstår, anpassningar behövs (klasslärare och/eller fritidspersonal) Jag och eleven/vh har följt upp situationen och stödbehovet kvarstår. Mentor samt VH är informerade. Jag/vi har lyft frågan i arbetslaget där vi tillsammans med kollegor och speciallärare diskuterat vilken anpassning som behöver vidtas. Dokumentation finns i Vklass. Extra anpassning/-ar har genomförts inom ramen för ordinarie undervisning. Jag/vi har tillsammans med eleven/vh följt upp och utvärderat anpassningarna. Stödbehovet anses nu vara tillgodosett/önskat läge uppnått. Dokumentation finns i Vklass. 3. Pedagogisk utredning (klasslärare/mentor, fritidspersonal, arbetslag inkl. spec.) Uppföljningen av de extra anpassningarna visar att elevens behov inte är tillgodosett, trots att flera olika anpassningar prövats och utvärderats. Jag/vi väljer att lyfta ärendet till EHT och en pedagogisk utredning av elevens ev. behov av särskilt stöd skrivs i samarbete med arbetslagets speciallärare. Jag som mentor/klasslärare har informerat VH om detta samt inhämtat deras perspektiv på situationen. Arbetslagets speciallärare redovisar ärendet vid kommande EHT enligt ök 4. Beslut (EHT/rektor inkl. arbetslagets spec.lärare) Med den pedagogiska utredningen som underlag samråder EHT och fattar därefter något av följande beslut: Beslut om att en fördjupad utredning behövs (med VH:s medgivande) Beslut om att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas Beslut om att särskilt stöd behövs och att ett åtgärdsprogram upprättas, kopplat till elevens behov samt till kunskapsmål eller kunskapskrav som minst ska uppnås. Exempel på åtgärder: Omfattande kontakt med speciallärare Anpassad studiegång Extra år Placering i särskild undervisningsgrupp Extraordinära stödinsatser, exempelvis egen elevassistent, omfattande behov av lokalanpassning (ansökan om tilläggsbelopp) Åtgärdsprogrammet har följts upp och insatserna utvärderats: Stödet har haft önskad effekt - insatserna kvarstår och ett nytt ÅP upprättas (kan se likadant ut). Stödet har inte haft önskad effekt. Nytt samråd i EHT enligt steg 4 tar vid. Stödbehovet anses vara tillgodosett/önskat läge uppnått. Åtgärdsprogrammet avslutas. 4

5 Uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd Ha den löpande kontakten med elev och vårdnadshavare Ta upp elevärende i arbetslaget Upprätta individuell pedagogisk planering (om mer än ett ämne) Informera undervisande personal i praktiskt estetiska ämnen om elever i behov av anpassningar eller särskilt stöd Tidsplan för föräldra-/utvecklingssamtal upprättas för barn i behov av särskilt stöd i samråd med arbetslagets speciallärare Vid behov aktualisera elevärende till EHT I samverkan med speciallärare skriva pedagogiska utredningar Meddela EHT om åtgärdsprogram inte fungerar Medverka till att hitta lämpliga lösningar/förbättringar inom arbetslagets ram för elever i behov av stöd Utnyttja den gemensamma kompetensen för elevens bästa Stötta mentor vid pedagogiska utredningar Leda elevhälsosamtal i arbetslaget Samordna de praktiska insatserna i samråd med arbetslaget. Lyfta elevärende vidare till EHT Ge råd och handledning till undervisande lärare gällande alternativa arbets- och förhållningssätt samt kompensatoriska hjälpmedel för elever i olika svårigheter Vid behov erbjuda specialundervisning till elever i behov av extra insatser Ge stöd till lärarna vid upprättande av individuell pedagogisk planering, pedagogisk utredning samt ha huvudansvaret för formulerandet av åtgärdsprogram Vid behov kalla till elevhälsomöten där personer inom rätt kompetensområde deltar Elevärendet behandlas på möte och återkoppling sker till mentor inom två arbetsdagar Besluta om övergripande insatser inom ramen för åtgärdsprogram. Andra funktioner inom elevhälsan bidrar vid behov utifrån sitt kompetensområde med exempelvis skolsocial kartläggning, remisser till vidare utredning, skolläkartid mm. 5

6 Det digitala journalsystem (Prorenata) som används av skolhälsovården (skolsköterska/skolläkare samt psykolog och kurator) är starkt skyddat av sekretess. I detta journalsystem sparas exempelvis psykologutredningar och medicinska utredningar. Prorenata har även en funktion som används för dokumentation av elevhälsoteamets arbete. I detta system förvaras minnesanteckningar från elevhälsomöten, individuella pedagogiska planeringar, åtgärdsprogram, uppföljningar samt annat som bidrar till en helhetsbild av elevens situation. Samtliga speciallärare, koordinator för elevhälsan samt rektor och biträdande rektor har tillgång till detta system. Vårdnadshavaren ska meddelas omgående vid frånvaro som ej är anmäld. Detta sker automatiskt via Vklass om all data finns inlagd i systemet. I annat fall bör det ske genom exempelvis telefonsamtal eller e-postmeddelande om mentor försäkrat sig om att detta når vårdnadshavarna. Vid upprepad ströfrånvaro ringer klassläraren hem för att samtala om vikten av att komma till skolan om man verkligen inte är för sjuk för att vistas bland andra barn. - Finns det några bakomliggande orsakerna till frånvaron? Trivs bra i skolan? - Vilka kan konsekvenserna bli för elevens studier vid hög frånvaro? - Vad kan skola och vårdnadshavare göra för att minska frånvaron? Känner klassläraren en fortsatt oro efter samtalet kontaktas skolsköterskan för konsultation om eventuell aktualisering till elevhälsoteamet. Skolsköterskan kontrollerar kvartalsvis vilka elever som har över 20% frånvaro senaste perioden samt under terminen som helhet. Därefter kontaktas elevernas klasslärare och utifrån det som framkommer beslutar elevhälsoteamet vilka familjer som kontaktas per telefon alt. kallas till möte med i första hand skolhälsovården. Vid fortsatt hög frånvaro kan orosanmälan till socialtjänsten göras. Enligt socialtjänstlagens 14:e kapitel har skolan och alla som arbetar i skolan skyldighet att skyndsamt anmäla till socialnämnden om barn far eller misstänks fara illa. I praktiken formuleras i regel orosanmälningarna i samråd med någon i elevhälsoteamet och undertecknas av rektor. Anmälan görs via särskilt formulär där bland annat elevens namn, födelsedata, adress och uppgifter om vårdnadshavare anges. Anmälan ska även innehålla namn på ansvarig personal som kan kontaktas vid behov. I möjligaste mån ska vårdnadshavare och elev i de högre årskurserna underrättas innan anmälan görs, dock med undantag för situationer där det finns misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp i hemmet. 6

7 Samma tystnadsplikt gäller i samband med såväl elevhälsomöte som arbetsenhetens elevhälsoarbete, dvs att det som avhandlas/beslutas under sammanträdena får föras vidare endast till dem som är direkt berörda av besluten. Detta såvida det inte står klart att uppgiftens röjande kan vara till men för eleven eller någon honom närstående. En god tumregel är att samråda med berörda vårdnadshavare och berörd elev om vilken information och hur informationen får spridas. Insatserna ska göra gott (göra gott-principen). Insatserna ska inte skada (icke skada-principen). Insatserna ska utgå från att alla människor har samma värde (likavärdesprincipen). Insatserna ska respektera människors självbestämmande (autonomiprincipen). Insatserna ska främja rättvisa och göra största möjliga nytta med de givna resurserna (rättviseprincipen eller behovs- och solidaritetsprincipen). Hälsofrämjande arbete för elever utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra medan prevention utgår från kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa, sjukdom eller skolproblem. Hälsofrämjande arbete (eller åtgärder) innebär att stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande arbete fokuserar på en självskattad bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kan vara individinriktat, gruppinriktat (gentemot grupper i befolkningen) eller strukturinriktat (gentemot samhällsstrukturer). Hälsofrämjande arbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv36 och innebär att förbättra individens egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap om de processer som leder till hälsa. Förebyggande arbete (eller åtgärder) innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att reducera riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Åtgärdande arbete innebär att hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos en individ. I relation till elevhälsan är åtgärdande arbete till exempel arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. 7