Viktiga förändringar för förskrivning av läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktiga förändringar för förskrivning av läkemedel"

Transkript

1 nytt om LÄKEMEDEL Information från Nordvästra Läkemedelskommittén Nr 4 juni 2002 Viktiga förändringar för förskrivning av läkemedel Den 5 april 2002 tog riksdagen beslut om propositionen De nya läkemedelsförmånerna (prop 2001/02:63). Lagen kommer att träda i kraft den 1 oktober Samtidigt togs beslut om Nationell narkotikahandlingsplan (prop 2001/02 91). De nya läkemedelsförmånerna huvudsakliga innehåll i korthet: Den nuvarande ordningen med i de flesta fall automatisk subventionering av receptbelagda läkemedel samt prissättning av riksförsäkringsverket skall enligt förslaget överges. En ny självständig nämndmyndighet Läkemedelsnämnden kommer att ta över ansvaret för subventionering och prisreglering för läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Nämnden övertar de uppgifter som riksförsäkringsverket har idag vad gäller prisreglering. Lokalt kvalitetsutvecklingsarbete för läkemedel inom primärvården i Nordvästra sjukvårdsområdet Med utgångspunkt från den enskilda patientens bästa är det viktigt med långsiktiga strategier för att uppnå en rationell läkemedelsanvändning. Nordvästra sjukvårdsområdet har därför tagit fram ett antal olika strategier som syftar till att uppnå: Rätt användning av läkemedel, vilket förutsätter en hög kvalitet i förskrivningen och att patienten följer de givna ordinationerna. Kontroll av kostnadsökningen för läkemedel, vilket innebär att förskrivning av läkemedel alltid måste vara förknippat med en bedömning där den medicinska effektiviteten vägs mot kostnaden för läkemedlet. Strategierna sjukvårdsområdet arbetar efter är bland annat: Införande av modell för kvalitetsarbete inom läkemedelsområdet (redovisas utförligare nedan). Fördjupat samarbete med Nordvästra läkemedelskommittén. Läkemedelsnämnden får också i uppgift att gå igenom befintliga läkemedelssortiment och kan på eget initiativ besluta att ta bort ett läkemedel från förmånssystemet. För att få skriva inom förmånen skall alla recept vara försedda med arbetsplatskod som anger var recepten är utfärdade. Saknar recepten arbetsplatskod får patienterna i sådana fall betala fullt pris. Inom Stockholms län landsting kommer alla förskrivare som önskar att tilldelas en arbetsplatskod. I bestämmelserna ingår också att ett läkemedel som skall lämnas ut på apoteket skall, där det är utbytbart, bytas mot det billigaste som finns tillgängligt på Apoteket. Om patienten betalar mellanskillnaden eller om läkaren anger på receptet, att av medicinska skäl skall Utveckling av IT-baserade beslutstöds- och uppföljningssystem för återförande av olika typer av lokal förskrivningsinformation. Ökning av andelen elektroniska recept. När det gäller införandet av en modell för kvalitetsarbete, har Hälso- och sjukvårdsnämnden avsatt en miljon kronor till respektive sjukvårdsområde. Modellen kommer inledningsvis att användas inom primärvården och ersättningen kommer att fördelas mellan de husläkarmottagningar som deltar i kvalitetsarbetet. Syftet är att stödja förskrivarna att göra kloka läkemedelsval. Kvalitetsarbete kring läkemedel är ett angeläget arbete och responsen från vården har hittills varit positiv. Arbetet skall redovisas i ett kvalitetsbokslut. Mer information om detta kommer att skickas ut till primärvården. Modellen består av fyra delar: Förskrivar- och arbetsplatskod på alla recept. Koderna underlättar för inget byte göras, lämnar Apoteket ut läkemedlet. Lagen anger också att det kommer att bli tillåtet att inrätta läkemedelsförråd i särskilda boendeformer för äldre. Nationell narkotikahandlingsplan För narkotiska läkemedel (grupp II-V) innebär riksdagens beslut, att bland annat lagen om receptregister ändras, så att receptregistret får användas av Socialstyrelsen för tillsyn över enskilda läkares och tandläkares förskrivning. På varje recept skall förskrivarens förskrivarkod anges. Om ett recept saknar förskrivaridentitet kommer det inte att expedieras på apoteket. Maria von Witting Beställaravd Solna och Sundbyberg NVSO uppföljning och analys. Kvalitetsbokslut. Boksluten ska innehålla: analys av förskrivning jämfört med andra enheter och sjukvårdsområden. Sådana analyser kan till exempel gälla följsamhet till Kloka Listan, måluppfyllelse inom fem prioriterade terapiområden angivna av Nordvästra läkemedelskommittén, riktlinjer för införande av nya läkemedel samt lokalt utformade förslag på förbättringsmöjligheter när det gäller läkemedelsarbetet. Ekonomiskt utfall relateras till en skuggbudget. Utbildning/fortbildning. En redovisning av enhetens utbildning/fortbildning vad gäller läkemedel, inkluderande såväl information sponsrad av läkemedelsbolag som producentobunden information. forts nästa sida

2 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande Törs du ta medicinen efter att ha läst bipacksedeln? Häromdagen träffade jag en upprörd kollega som undrade om patienterna törs äta sina mediciner efter att ha läst medföljande bipacksedlar. Han sade: Det står ju bara om alla tänkbara biverkningar och när läkemedlet inte skall användas. Vem skulle gå på en buss om det med stora bokstäver stod att det händer av och till att bussar krockar och att ett visst antal passagerare riskerar att skadas allvarligt och i vissa fall dödas? Dessutom kommer många att må illa och kräkas. Med anledning av händelsen tog jag fram ett antal bipacksedlar och studerade dem, vilket jag i ärlighetens namn inte tidigare gjort i någon större utsträckning. Jag konstaterade att risker och biverkningar framhävs i de flesta bipacksedlarna på ett avskräckande sätt. Givetvis har patienten rätt att få veta både positiva och negativa effekter av den medicin som skall intagas, men informationen kan framställas på olika sätt. När det gäller till exempel inhalatorer, finns det ofta värdefull information om själva handhavandet av inhalatorn, som ett komplement till den muntliga rådgivning som patienten förhoppningsvis fått av sin läkare och på apoteket. Utformningen av bipacksedlarna och dess storlek varierar från små klistrade lappar direkt på burken (som ofta fordrar ett rejält förstoringsglas och bra ljus för att kunna läsas) till lättlästa lappar (med en bra förklarande balanserad text och med bra bilder). Även om en del bipacksedlar onekligen riskerar att skrämma patienten och därmed minska compliance, så finns det andra som säkert ökar compliance och förbättrar säkerheten. I årets exemplar av Läkemedelsboken står det: För att nå en samstämmighet i patientinformationen, bör läkare och apotekspersonal kontinuerligt diskutera bland annat innehåll i bipacksedlar och användaranvisningar, lokalt och i läkemedelskommittéernas terapigrupper. Jag delar den uppfattningen och tror således att det vore bra om vi ägnade bipacksedlarna lite större uppmärksamhet, dels för att i vissa fall kunna lugna patienterna och dels för att ta till vara den skriftliga information som är bra så att patienten törs stiga på bussen. Rolf Tryselius Ordf NV Läkemedelskommittén forts från föreg sida Nordvästra Läkemedelskommittén planerar en särskild informationssatsning kring några prioriterade läkemedels- och terapiområden, vilka kommer att följas upp i kvalitetsbokslutet. Dessa områden är behandling av funktionell dyspepsi och migrän, sekundärprevention med statiner vid hyperlipidemi samt val av blodförtunningspreparat och betablockerare. Som ett led i detta arbete kommer primärvården i Nordvästra sjukvårdområdet att erbjudas informationsträffar med speciell inriktning på dessa terapiområden. Dessutom kommer Nordvästra Läkemedelskommittén kontinuerligt att anordna symposier och föreläsningar kring aktuella läkemedelsoch terapiområden. Sammanfattningsvis kan sägas, att arbete behöver göras på många områden för att uppnå en rationell läkemedelsförskrivning. Detta kvalitetsutvecklingsarbete, som sker genom arbete med kvalitetsbokslut, kan vara en grund för fortsatt utvecklingsarbete. Maria von Witting Beställaravd Solna och Sundbyberg NVSO Bäste läsare! Maria Samuelsson-Almén har anställts som informationsläkare vid Nordvästra Läkemedelskommittén. Maria är ögonläkare, har disputerat i fysiologi vid Uppsala Universitet och har stor erfarenhet av undervisning och fortbildning. Maria kommer huvudsakligen att arbeta mot primärvården och vid sidan av sin halvtidstjänstgöring vid NVLK kommer hon att fortsätta med sina uppdrag som ögonkonsult vid Arbetsförmedlingen i Uppsala och Sundbyberg. Informationsläkarens ruta Det är med stor glädje och förväntan som jag tar mig an arbetsuppgifterna som läkemedelsinformatör vid Nordvästra Läkemedelskommittén och jag ser fram emot att få träffa Er alla vid kommande informationsmöten. Glöm inte att regelbundet besöka där man bland mycket annat hittar Kloka Listan, värdefull information om senaste nytt inom läkemedel och en nystartad interaktionshjälp. Maria Samuelsson-Almén 2

3 Sök pengar till utvecklingsprojekt! LANDSTINGSFÖRBUNDET Projektet ska ha en tydlig anknytning till läkemedelsområdet och vara av intresse för läkemedelskommittén. Projektet ska vara läkemedelsindustrioberoende. Ett enskilt projekt finansieras i normalfallet med max kr/år. Nu är det semestertider! Vi i redaktionen önskar alla läsare en riktigt skön och solig sommar!!! Ansökningen skall vara Nordvästra Läkemedelskommittén, Avd för klinisk farmakologi, KS, tillhanda senast 1/ Ansökningsblankett finns på Landstingsförbundets hemsida: Har du frågor om läkemedel? RING KaroLine Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset Avd för klinisk farmakologi, Karolinska apoteket, fax: fax: e-post: lakemedel.info@lab.ks.se e-post: karoline@ks.se Fråga med svar i sin helhet kan beställas från Eva Lilliehöök, Karolinska apoteket tel Fråga: Vad är minst skadligt ur benläkningssynpunkt för en RApatient med ocementerad höftplastik, prednisolon eller NSAID? Frågan avser en 46-årig kvinna med reumatoid artrit. Patienten behandlas med Enbrel (etanercept), Cytotec (misoprostol) och Orudis retard (ketoprofen). För en vecka sedan genomgick hon en ocementerad höftplastik. Ortopeden avrådde postoperativt från behandling med ketoprofen på grund av dess negativa effekter på benläkning. Patientens symtom kräver dock antiinflammatorisk behandling och enligt frågeställaren är alternativet prednisolon i låga doser. Nu önskar frågeställaren information om hur prednisolon och NSAID påverkar benläkningsprocessen samt vilket som är att föredra. Svar: Kortikosteroider påverkar skelettet genom olika mekanismer (1). Medlen stör kalciumhomeostasen bland annat genom att hämma absorptionen och samtidigt öka utsöndringen av kalcium i tunntarm och njurar. Kortikosteroidbehandling orsakar sänkta vitamin D- och osteokalcinkoncentrationer. Osteokalcin är ett matrixprotein som anses vara en indikator för osteogenes. Kataboliserande effekter av kortikosteroider kan också påverka osteogenes och läkningsprocesser genom hämmande effekter på proteinmetabolismen. Långtidsbehandling med dessa medel är förenad med biverkningar som osteoporos och frakturer (2). Förutom benfrakturer är dessa biverkningar reversibla (1). Medlen kan också orsaka aseptisk bennekros (2). I en djurexperimentell studie har forskarna visat att metylprednisolon hämmar osteogenes och läkningsprocess efter allografttransplantation (3). Inga kliniska studier kunde påträffas avseende kortikosteroideffekter på benläkning. NSAID kan störa benläkning genom att hämma syntes av vasodilaterande prostaglandiner enligt in vitro och djurexperimentella studier (1,4,5). NSAIDbehandling har rapporterats förhindra patologiska benläkningsprocesser (så kallad heterotop benbildning) efter höftplastikoperationer (6-8). Vid genomgång av referenslitteratur och Medline har inga kliniska data påträffats om negativa effekter av NSAID på osteogenes efter höftplastik eller frakturer. Sammanfattning: Kortikosteroider kan påverka och störa benläkningen ogynnsamt genom flera olika mekanismer. NSAID:s effekter på benläkningen synes mindre negativa. Efter höftplastik kan NSAID användas för profylaxbehandling mot operationskomplikationer. I det aktuella fallet föreslås fortsatt behandling med ketoprofen. Seher Korkmaz, Pierre Lafolie Avd för klinisk farmakologi, KS Referenslista kan erhållas från författarna. 3

4 LIFE-studien hur mycket dyrare får en bättre behandling vara Sammandrag av LÄKSAK dokument av professor Paul Hjemdahl, ordförande i Expertgruppen för hjärt-kärlsjukdomar. Dokumentet kan läsas i sin helhet på Losartan Intervention For Endpoint reduction in hypertension study (LIFE) är en omfattande studie (9.193 patienter), som jämför behandling baserad på AT1-receptorblockeraren losartan (Cozaar ) och beta-1-receptorblockeraren atenolol (vi rekommenderar Atenolol Nordic ). Patienterna hade hypertoni ( mm Hg systoliskt och/eller mm Hg diastoliskt i sittande) och elektrokardiografiskt diagnosticerad vänsterkammarhypertrofi. De var mellan 55 och 80 år gamla och 54 procent var kvinnor. Patienterna skulle ej ha indikation för beta-blockad av andra skäl. Uppföljningstiden var i genomsnitt 4,8 år och primär endpoint var en kombination av kardiovaskulär död, stroke eller hjärtinfarkt. Regress av VK-hypertrofi var en sekundär endpoint. I LIFE-studien behandlades patienter dubbel-blint med losartan (medeldos 82 mg/dag) och patienter med atenolol (medeldos 79 mg/dag). Tilläggsbehandling var hydroklortiazid (12,5-25 mg/dag) och ytterligare läkemedel kunde läggas till om man ej nådde ett blodtryck under 140/ 90 mm Hg. 23 procent i losartangruppen och 27 procent i atenololgruppen behandlades ej med studieläkemedel vid studiens slut. Monoterapi var ovanlig (cirka 10 %), medan 1/4 av patienterna behandlades med tre eller flera läkemedel (det vill säga oftast studieläkemedel + tiazid + kalciumantagonist). Likartad blodtryckssänkning erhölls i de två behandlingsarmarna (30/17 mm Hg med losartan och 29/17 atenolol). Effekter och kostnader Årskostnaderna för studieläkemedlen i givna doseringar blir i genomsnitt kr för losartan och 390 kr för atenolol (utan SLL:s rabatt), det vill säga en skillnad i läkemedelskostnad på kr per patient och år. Behandling baserad på losartan åstadkom en bättre regress av VK-hypertrofin än behandling baserad på atenolol, mätt med två olika EKG-baserade formler. Detta är mekanistiskt intressant, eftersom tidigare studier talar för att även ACEhämmare har bättre effekt än beta-blockerare på VK-hypertrofi. 4 Tabell Frekvens av primär endpoint (kardiovaskulär död, stroke eller hjärtinfarkt) i de två behandlingsgrupperna, absolut riskreduktion (ARR) med ett års behandling, number needed to treat för att förhindra en händelse (NNT), samt läkemedelskostnaden för att förhindra en händelse genom behandling baserad på losartan i stället för atenolol. Patientgrupp Atenolol Losartan ARR NNT Kostnad %/år %/år %/år (1 år) kr/händelse Hela LIFE * Diabetiker * Icke-diabetiker ? ? (skattat) Ej diabetes eller vaskulär sjukdom * statistiskt signifikant skillnad. Risken att få en nyupptäckt diabetes var 1,74 procent/år i atenololgruppen och 1,30 procent/år i losartangruppen (absolut riskreduktion 0,44 %/år; NNT=227; läkemedelskostnad för att förhindra/försena ett fall av diabetes 905 tkr). Skillnaden kan bero på en minskad risk för diabetesutveckling med losartan och/eller en ökad risk med atenolol. Biverkningar Losartan tolererades bättre än atenolol. Fler patienter i atenololgruppen än i losartangruppen avslutade behandlingen på grund av biverkningar (cirka 18 % mot 13 % för alla biverkningar). De vanligaste biverkningarna som var överrepresenterade i atenololgruppen var dock välkända effekter av beta-blockad, såsom bradykardi (9 % mot 1 %), kalla extremiteter (6 % mot 4 %) och dyspné (14 % mot 10 %). Det finns ingen kommentar om orsaker till dyspnén. På grund av studiens storlek blev även små skillnader i frekvens av biverkningar signifikanta. Nämnas kan till exempel, att sexuell dysfunktion var vanligare i atenololgruppen (5 vs. 4 %; p<0,01), medan hypotension var vanligare i losartangruppen (3 vs. 2 %; p=0.001). Kommentarer LIFE-studien illustrerar mycket väl både fördelar och problem med mycket stora studier. Å ena sidan erhålls signifikanta skillnader avseende även sällsynta händelser, å andra sidan får man problemet att bedöma vad som är en kliniskt signifikant skillnad i behandlingseffekt och ekonomiskt försvarbart för en sjukvård med (relativ) resursbrist. LIFE-studien visar en liten behandlingsfördel med losartan jämfört med atenolol avseende den kombinerade primära endpointen (huvudsakligen risken för stroke). Någon hälsoekonomisk analys finns ännu ej, men kostnaden, för att förhindra en sådan händelse genom byte av läkemedel i en population av år gamla hypertoniker med VK-hypertrofi på EKG, är för hög (cirka 1 Mkr) för att vi ska kunna rekommendera en generell övergång från atenolol till losartan i denna patientgrupp (se tabell). LIFE-studien exkluderade patienter med indikation för beta-blockad. För patienter med kliniskt betydelsefull ischemisk hjärtsjukdom (till exempel genomgången hjärtinfarkt) är givetvis beta-blockad förstahandsalternativ vid val av blodtryckssänkande läkemedel. Man måste hålla i minnet att LIFEstudiens resultat erhållits i subgrupper av hela populationen med hypertoni (se figuren). Hypotesen att angiotensin II har betydelse för uppkomst av VK-hypertrofi stöds av LIFE-studiens resultat med behandling baserad på losartan och tidigare studier med behandling baserad på ACE-hämmare. VK-hypertrofi ökar risken för hjärtinfarkt, men den kraftigare regressen i losartangruppen åtföljdes ej av någon minskning av risken för hjärtinfarkt. Om detta beror på kardioprotektiv effekt av atenololbehandling eller på andra faktorer är okänt. En begränsning med LIFE studien är att VK-hypertrofi diagnosticerades med

5 Alla hypertoniker VK-hypertrofi på EKG LIFE-populationen (cirka 25 procent enl artikeln) Diabetiker i LIFE (13 procent) EKG. Frågan är om resultaten kan generaliseras till hypertoniker med ekokardiografisk VK-hypertrofi? Man anger, att cirka 25 procent av de hypertoniker som screenades i en pilotstudie hade VK-hypertrofi med de aktuella kriterierna. LIFE-studiens resultat bör inte generaliseras till hypertonipatienter med låg risk, varför diagnostiken av VK-hypertrofi är viktig. Slutsatser * LIFE-studien visar att behandling baserad på losartan i stället för atenolol medför en reduktion av risken för stroke (eller LIFE-studiens kombinerade primära endpoint), men att den absoluta riskreduktionen är så liten att denna strategi för att åstadkomma riskreduktion blir mycket kostsam cirka 1 Mkr för att förhindra en primär händelse om alla patienter med hypertoni och VKhypertrofi behandlas. Vi anser att resurserna kan använ- das på bättre sätt i sjukvården än till att ersätta atenolol med losartan hos hypertoniker med VK-hypertrofi. * Diabetiker med hypertoni och VK-hypertrofi har en högre risk och hade en större absolut riskreduktion än övriga patienter i LIFE-studien. Kostnaden för att förhindra en händelse blir därför lägre om patienten även har diabetes. Det saknas emellertid jämförelser mellan losartan och ACE-hämmare vad avser reduktion av morbiditet och mortalitet vid hypertoni med eller utan ytterligare riskfaktorer, såsom VK-hypertrofi eller diabetes. * Tidigare studier har talat för att ACE-hämmare är lämpliga för behandling av diabetiker med hypertoni och kostnaden för generiskt enalapril är väsentligt lägre än kostnaden för losartan. Losartan kan ej rekommenderas före enalapril på basen av resultaten i LIFE-studien. Rekommendationerna avseende hypertonibehandling i Kloka listan 2002, står sig därför väl även efter LIFE-studien. Om förstahandsmedlen (Atenolol, Esidrex, Normorix mite eller Salures) ej ger tillfredsställande effekt eller ej lämpar sig för den individuelle patienten, rekommenderas generiskt enalapril (Enalapril Ratiofarm). Om patienten även har diabetes har ACE-hämning med Enalapril Ratiopharm fortsatt en framskjuten plats i behandlingen. Vid ACE-hämmarintolerans är Cozaar det rekommenderade alternativet till Enalapril Ratiopharm. Cozaars försteg före andra AT1-receptorblockerare har befästs med den nya dokumentationen i LIFE-studien. Kalciumantagonister är tredjehandsmedel. Paul Hjemdahl Ordf expertgruppen för hjärt-kärlsjukdomar Distriktsläkarutbildning i Kritisk läkemedelsvärdering I mitten av april reste vi, 26 distriktsläkare från nordvästra sjukvårdsområdet, på inbjudan av områdets läkemedelskommitté, till Budapest på en fyra dagars kurs i Kritisk läkemedelsvärdering tillsammans med kursledningen från Klinisk farmakologi, KS, professor Paul Hjemdahl, överläkare Pierre Lafolie och överläkare Sigurd Vitols. Inbjudan hade gått ut till samtliga ordinarie distriktsläkare inom NVSO. Efter en tidig morgon installerade vi oss på hotellet och kunde sedan bekanta oss med Budapest. Före avresan hade PierreLafolie försett oss med tre studier och en lathund med vad som är viktigt att tänka på då man läser studier. Denna första dag fanns det möjlighet att titta lite närmare på dessa studier för dem som inte hunnit detta hemma. Andra dagen var det föreläsningar hela dagen. Professor Paul Hjemdahl inledde med en översikt över hur vi studerar effekter och biverkningar av ett läkemedel. Vi har epidemiologiska studier till vår hjälp med fall-kontrollstudier eller kohortstudier som inte är hypotesprövande men som ökar beslutsunderlaget men där det också finns en uppenbar risk för confounding. De stora kliniska prövningarna, som bör vara randomiserade och dubbelblindade, ger oss möjlighet att bekräfta eller förkasta en hypotes, men de kräver stora resurser (= industriell finansiering med dito intresse) och där resultaten inte alltid är generaliserbara till sjukvården i stort. Vilka inklusions- och exklusionskriterier hade man i studien? Stämmer studiepopulationen med den befolkning jag har på mottagningen? Var frågeställningen specificerad i förväg eller ändrades den för att passa resultatet? Är studien en subgruppsanalys och har en sekundär endpoint i subgruppsanalysen förvandlats till en primär endpoint? Metaanalyser är många gånger intressanta, de pekar på tendenser men det är oerhört viktigt att se vilka studier som inkluderats och kanske ännu viktigare vilka studier som inte tagits med. Är studierna dessutom upplagda så att populationerna är någorlunda lika? Har studierna studerat samma sak? Paul lotsade oss igenom elementär statistik. För flera av oss var det nyttigt att få en påminnelse om vad p-värde och konfidensintervall står för. Men att data är statistiskt signifikanta är inte nödvändigtvis detsamma som att de är kliniskt relevanta. Pierre Lafolie har tidigare arbetat många år inom industrin. Han berättade på ett initierat och engagerat sätt om marknadsföringspsykologi. De flesta av oss kände igen situationen då läkemedelsrepresentanten bokat tid för att prata om en produkt men passar på att prata om ytterligare något preparat. Hur ofta har vi inte tackat ja till ett besök då vi utlovats en intressant bok men som tyvärr tagit slut till besöket. På så sätt får representanten en chans att komma tillbaka ytterligare en gång. Få av oss känner till att industrin gärna kartlägger oss och vet om vi är högförskrivare som snabbt anammar nyheter, om vi tillhör den grupp som är svårpåverkbar och inte gärna gör förändringar eller den stora mellangruppen där företagen har mest att vinna på sina insatser. En del av denna information får företagen genom olika marknadsundersök- 5

6 ningsinstitut som ringer oss för intervjuer eller skickar enkäter där vi avslöjar våra förskrivarvanor och i utbyte får en triss-lott, möjligheter att skänka pengar till något välgörande ändamål eller liknade. Från andra konsumtionsområden känner vi igen att det kan finnas ett mervärde i nyheter, årets bilmodell har troligen mer finesser än fjolårets. Samma psykologi fungerar vid introduktion av nya läkemedel. Det är lätt att tro att det nya pillret är mycket bättre det presenteras ju som en vidareutveckling! Läkemedelsföretagens uppgift är självklart att utveckla nya läkemedel och att sälja dessa. Det kan då vara intressant att känna till att det inte finns något samband mellan läkemedelsbolagets vetenskapliga tyngd och ekonomiska värde. Det gör det däremot för företagets marknadsföringsbelopp. I USA, där företagen får rikta sig direkt till allmänheten, spenderas cirka 2,5 miljard US$ på marknadsföring. Sigurd Vitols avrundade dagen med att gå igenom begreppen relativ och absolut riskreduktion och hur man räknar om detta till antalet patienter (NNT numbers needed to treat) som måste behandlas under en viss tidrymd för att man ska undvika en oönskad händelse. Till nästa dag fick vi i uppgift, att från två studier själva räkna ut antalet patienter som skulle behöva behandlas med COX-2-hämmare istället för med Brufen respektive Naproxen för att undvika en gastrointestinal biverkan. Fördelen för COX-2-hämmare blev inte imponerande. Tredje dagen fortsatte vi att, under Sigurds ledning, diskutera COX-2-studierna, där den ena studien av Laine et al. som end-point hade gastroskopipåvisade sår >3mm i diameter och där Vioxx i dosen mg jämfördes med Brufen 800 mg tre gånger dagligen. Är icke-symtomgivande ulcus en kliniskt relevant end-point? Brufendosen var ju också väl tilltagen. Det är en intressant företeelse att då biverkningar mellan två preparat ska visas, använder företagen ofta en relativt hög dos av det konkurrerande preparatet och då man önskar visa effektskillnader en relativt låg dos. Det är alltså viktigt då läkemedel A sägs ha fler biverkningar än läkemedel B att ta reda på vilka doser som jämförts. Är jämförelsen gjord i samma studie? I någon studie har man kanske frågat specifikt efter en viss biverkan, i en annan har bara spontanrapporterade biverkningar tagits upp. Som exempel på detta visade Paul tre post-infarktstudier, där mardrömmar på oselektiv beta-blockad rapporterats i en frekvens från en procent till nästan 40 procent. Det finns en liten men välgjord studie (TOMHS), där man jämfört biverkningar mellan olika hypertoniläkemedel (tiazid, betablockerare, calciumblockerare, ACE-hämmare, alfablockerare) och placebo. Livskvalitet totalt var bättre för samtliga läkemedel jämfört med placebo. Att då åberopa att några av de nya antihypertensiva läkemedlen har en biverkningsfrekvens jämförbar med placebo är kanske inte så bra. Avslutningsdagen fortsatte Paul med en genomgång av de viktigaste studierna inom hjärtkärlområdet. Vi diskuterade livligt den nyligen publicerade LIFE-studien och inte minst det brev vi fått tidigare i veckan från Björn Dahlöf, tryckt på Göteborgs universitets papper, men som i själva verket distribuerats av MSD som en ren marknadsföring. Efter att ha granskat studien fann vi ingen anledning att i dagsläget ompröva de tidigare behandlingsrekommendationerna för hypertoni. Se för övrigt Paul Hjemdahls inlaga i detta nummer. MIRACLE-studien granskades. Att man med en mycket hög dos atorvastatin efter fyra månaders behandling hos patienter med instabil kranskärlssjukdom endast kunde visa en signifikant reduktion av den mjuka händelsen återinläggning på grund av instabil angina men ingen effekt jämfört med placebo på mortalitet och hjärtinfarktinsjuknande är inte skäl att byta statin. Simvastatin (Zocord) har fortfarande en betydligt bättre dokumentation. Med den kommande HPS-studien kanske det också kommer att visa sig, att det inte är hur mycket vi sänker kolesterolet som betyder något, utan att statiner även har andra effekter till exempel på kärlendotelet. Här finns det skillnader mellan de olika statinerna. Enligt Paul är Zocord mindre leverselektivt än Lipitor (atorvastatin) vilket kan visa sig positivt. Det här var en mycket intensiv och lärorik kurs där jag och mina distriktsläkarkollegor vill ge kursledningen högsta betyg. Trots det höga tempot hann vi också få lite tid på egen hand. Att bara strosa längs Donau, njuta av färgerna och dofterna i Saluhallen eller ta ett bad i ett av de många termalbaden i ett försommarvackert Budapest det är livskvalitet. Detta är mig veterligen första gången som landstinget bjuder en ganska stor grupp distriktsläkare på en sådan högkvalitativ utbildning. Jag vill därför rikta ett stort tack till NVSO:s sjukvårdsdirektör Göran Rådö som gjorde det möjligt att genomföra kursen. Jag hoppas också att det kommer att finnas möjligheter att återupprepa kursen framöver. Anette Allhammar Edsbergs vårdcentral sekr NVLK Nytt om Läkemedel Ansvarig utgivare INGVAR KRAKAU Allmänmedicinska enh, NLPO Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Borgmästarvillan KS, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@ks.se Övriga i redaktionskommittén GUNNAR AKNER, Nordvästgeriatriken, NLPO ANETTE ALLHAMMAR, Avd för klinisk farmakologi, KS TORD BYSTEDT, Klin diabet och endokrin, KS LENA FLYCKT, Psykiatri, NLPO INGER RISING, distriktssköterska, VÅRDSAK EVA WIKSTRÖM JONSSON, Avd för klinisk farmakologi, KS Layout, redigering MARGARETA LINDBORG, tel/fax: margareta.lindborg@chello.se Distribution MICHAEL CARLSSON, tel: , fax: michael.carlsson@medicarrier.sll.se Nytt om Läkemedel ges ut av Läkemedelskommittén i Nordvästra Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Nordvästra sjukvårdsområdet 6

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen

Innehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till

Läs mer

LäkemedelsNytt. Migrän billigare och bättre botad. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nr 3 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna

LäkemedelsNytt. Migrän billigare och bättre botad. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nr 3 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Migrän billigare och bättre botad Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har nyligen

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor

Läs mer

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.

4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen. Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

BESLUT. ASTRAZENECA SVERIGE Södertälje. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 BESLUT Vår beteckning 1 (6) ASTRAZENECA SVERIGE 151 85 Södertälje SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

NSAID är diklofenak farligare?

NSAID är diklofenak farligare? NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox

Läs mer

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Magnus Thyberg TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 1 (3) Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi

Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö

Läs mer

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

TNF alfahämmare rekommendationsavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lars Stéen Läkemedelskommittén +46767803787 2013-08-23 LS-LED13-489-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U

Läs mer

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger

Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT Ylva Böttiger Momentet Klinisk farmakologi inom Klinisk Medicin, Läkarutbildningen Karolinska Institutet HT 2013 Ylva Böttiger Idag Introduktion till klinisk farmakologi Introduktion till kursen (momentet) Läkemedelsval

Läs mer

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin

European Heart Association Congress (ESC) i Berlin I detta nummer: European Heart Association Congress Referat från temamöte 11/9 Nya regler när du skriver ut läkemedel Citalopram ratiopharm ersätter Cipramil Boka in följande möten inför hösten: 8/10 Kritisk

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN

20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier?

Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Hur värderar staten våra nya, dyra terapier? Rune Dahlqvist Professor klinisk farmakologi Medicinsk rådgivare TLV Norrländska Läkemedelsdagarna jan 2012 Staten vem är det i detta sammanhang? Socialdepartementet

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) NEVANAC Ögondroppar, suspension. 1 mg/ml Plastflaska, 5 ml

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) NEVANAC Ögondroppar, suspension. 1 mg/ml Plastflaska, 5 ml 2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Alcon Sverige AB Box 12233 102 26 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

Läkemedel & Äldre 23 februari Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef

Läkemedel & Äldre 23 februari Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef Läkemedel & Äldre 23 februari 2018 Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef Innehåll Högkostnadsskyddet / förmånssystemet Varför får jag inte alltid det läkemedel som läkaren

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st 2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Servier Sverige AB Box 725 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-11 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal

Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Axplock: > landstingens rekommendationer > artiklar i vårdpersonaltidningar > feedback från läkemedelskommittéer och vårdpersonal Kostnadsfria påminnelsekort och informationsfoldrar distribueras till kliniker/sjukhus,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:16 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:10 av Dag Larsson och Inger Ros (s) om förbättrade möjligheter för patienter att få del av nya läkemedel Föredragande landstingsråd:

Läs mer

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK

2013-10-04. Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 TILLÄMPNING AV LÄKEMEDELSFÖRMÅNEN PÅ APOTEK 1 Läkemedelsförmånen Samhället subventionerar kostnader för läkemedel och vissa andra varor på recept,

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden

Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden 1 (8) Enligt sändlista REMISS Läkemedelsförmånsnämnden föreskrifter (LFNFS 2002:1) om ansökan och beslut hos Läkemedelsförmånsnämnden Läkemedelsförmånsnämnden översänder härmed förslag till föreskrifter

Läs mer

BESLUT. Datum PFIZER AB Vetenskapsvägen Sollentuna

BESLUT. Datum PFIZER AB Vetenskapsvägen Sollentuna BESLUT 1 (6) Datum 2009-02-11 Vår beteckning PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. 2009-02-11 1 (5) Vår beteckning MERCK SHARP & DOHME SWEDEN AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 226/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 226/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 226/2007 FÖRETAG Roche AB Box 47327 100 74 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna YTTRANDE 1(2) Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Urban Persson, Moderaterna Att Landstinget tillskriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att läkemedlet

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Datum Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Rasilez, tabletter, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

Datum Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Rasilez, tabletter, ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-04-01 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-19 Vår beteckning SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en genomgång av läkemedel som används vid reumatoid artrit

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

BESLUT 2010-03-31. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Efient Filmdragerad 10 mg Blister, 28 034479 481,85 538,50.

BESLUT 2010-03-31. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Efient Filmdragerad 10 mg Blister, 28 034479 481,85 538,50. 1 (5) BESLUT 2010-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer

Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Ökad läkemedelsanvändning- sänkt kostnad efter anpassning till TLV:s rekommendationer Projekt Utbyte VC Bäckaskog Vansbro sep 2008-aug 2010 Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, ordförande i

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2017-10-26 Vår beteckning FÖRETAG AbbVie AB Box 1523 171 29 Solna SÖKANDE Samtliga landsting Koncernstab Hälso- och sjukvård Regionens hus 5 44 Göteborg SAKEN Prisändringsansökan inom

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE 3M SVENSKA AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel

Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)

Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Blandade övningsuppgifter i Författningar

Blandade övningsuppgifter i Författningar Blandade övningsuppgifter i Författningar Besvara följande frågor med hjälp av kursmaterialet. 1. Vad ingår i begreppet författningar? Förklara kort hur den inbördes hierarkin ser ut. 2. Vad betyder följande

Läs mer

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik

Apotek Hjärtat. Bollnäs 121017. Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist. Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Bollnäs 121017 Monica Eriksson leg. Apotekare Farmacispecialist Apotek Hjärtat Sjukhuset Örnsköldsvik Apotek Hjärtat Sveriges största privata apotekskedja Omregleringen 8 februari 2010:

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder

Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Ledningsstaben Mikael Hoffman 2005-03-23 LiÖ 2005-171 Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Subventionering av preventivmedel till kvinnor t o m 19 års ålder Bakgrund Ärende I dag finns inom

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent Handlingar i ärendet:

Motion: Plånboken avgör om du blir impotent Handlingar i ärendet: Motion: Plånboken avgör om du blir impotent Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 2014-04-09 Protokollsutdrag

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss.

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Till Socialdepartementet Dnr: S2014/3698/FS Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Sveriges Farmaceuter är

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:61 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:29 av Dag Larsson (s) om producentoberoende tester av läkemedel Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionären

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer