Eukaryot proteinexpression
|
|
- Martin Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkomna Eukaryot proteinexpression 30 oktober 2008 Sissela Liljeqvist Föreläsningens innehåll Prokaryot vs Eukaryot översikt eukaryota värdar och expressionsvektorer (='budbärare') Saccharomyces cerevisiae Pichia pastoris Baculovirus/insektsceller däggdjursceller = mammalieceller Prokaryot plasmidexpression vanligast inducerbara promotorsystem billigt sekretionssystem - underlättar rening höga expressionsnivåer (upp till 5g/l) Prokaryot vs Eukaryot Vad avgör val av värd-vektorsystem? AcMNPV Eukaryot inga bakteriella cellkomponenter posttranslationella förändringar struktur hos proteinet - posttranslationella modifieringar användningsområde - in vivo - in vitro - struktur/funktionsstudie mängdbehov tidsperspektiv kostnad
2 Posttranslationella modifieringar Eukaryota värdar för proteinproduktion disulfidbindningar proteolytisk processning glykosyleringar fosforyleringar, sulfatering, acetylering, acylering, -karboxylering fettsyraaddering (C14, C16) jäst insektsceller däggdjursceller växtceller Transformationsmetoder - protoplaster - litiumacetat - elektroporering Transfektionsmetoder - DNA fällt med Ca-fosfat eller DEAE-dextran - elektroporering - lipofektion O-länkad glykosylering N-länkad glykosylering N-länkad glykosylering Generell eukaryot expressionsvektor
3 Generell eukaryot expressionsvektor eukaryot promotor, polyadenylerings-signal och termineringssekvens (transkription) selekterbar markör funktionell i eukaryot cell selekterbar markör funktionell i prokaryot ori funktionellt i eukaryot cell ori funktionellt i prokaryot Jästarter Saccharomyces cerevisiae Pichia pastoris Hansenula polymorpha Schizosaccharomyces pombe Candida utilis Saccharomyces cerevisiae Jästvektorer Enkel och billig att odla i stor skala Väl karaktäriserad genetiskt och fysiologiskt Sekreterar få proteiner naturligt Naturligt förkommande plasmid Fungerande sekretionsmaskineri Etablerade selektionssystem finns GRAS-organism (generally recognized as safe) Plasmidvektorer = episomal vektor - ofta instabil vid större odling Integrerande vektorer - endast en genkopia - tandem arrays tenderar till att vara instabila Yeast artificial chromosome (YAC) - kan härbärgera stora fragment - bevaras som separat kromosom - analys och sekvenerig av stora genfragment - ej primärt för proteinproduktion Episomal jästvektor (2μm) Integrerande vektor (jäst)
4 YAC system Ökning av gendosen Se fig. 7.6 Multipla kopior efter varandra Genamplifiering - His4/Tn903KanR (G418) kopior - Sh ble/zeocin Promotorer och signalsekvenser Sekretion Promotorer: Starka - AOX1 (inducerbar) - GAPD (konst.) - FLD1 (ind.) Medel - PEX8 (ind.) Svag - YPT1 (konst.) Signalsekvenser: S. cerevisiae -MF P. pastoris acid phosphatase (PHO1) C. rugosa Lip1 Phaseolus vulgaris agglutinin (PHA-E) Glykosylering vid sekretion Pre-pro- -faktor = signalpeptid Lys-Arg-linker signalpeptid klyvs av endoproteas Sekretionsmaskineriets proteiner kan modifieras Nackdelar med S. cerevisiae Pichia pastoris Plasmider förloras ofta vid odling i stor skala Hyperglykosylerar proteiner Vanligt med periplasmatiska proteiner istället för sekreterade Fermenterar socker till etanol (Crabtreeeffekt)
5 Pichia pastoris Baculovirus Ungefär samma karaktäristika som S. cerevisiae, i övrigt gäller dessutom: Stark och strikt reglerad promotor (AOX1) Ingen etanolproduktion Sekreterar färre proteiner än S. cerevisiae Ofta hög produktion Förhöjd proteolys en av de största virusfamiljerna infekterar ryggradslösa djur - insekter (ca. 600) - skaldjur cirkulärt ds-dna, kb Stavformig, membranomsluten viruspartikel tre subgrupper - Nuclear polyhedrosis viruses - Granulosis viruses - Non-occluded viruses Baculovirus infekterar insektsceller AcMNPV polyhedrin-kapsel ut i omgivningen äts av ny insekt polyhedrin-kapseln löses upp i mag-tarmkanalen och virioner kan infektera nya celler Autographa californica multiple nuclear polyhedrosis virus infekterar ett 30-tal insekter (främst nattfjärilar). proteinösa nukleära ocklusionskroppar genexpression tidigt och sent (polyhedrin, p10) i replikationscykeln starka promotorer AcMNPV Cabbage looper Budding virus particles Polyhedron embedded viruses
6 Insektscell-linjer Sf9 Spodoptera frugiperda (Cabbage looper) Trichoplusia ni Sf21 Sf9 BTI-TN-5B1-4 Baculovirus transfer vector Bacmid: E. coli -insektscells-skyttelvektor Se fig 7.15 Bioreaktor för odling av insektsceller Proteinproduktion i däggdjursceller Fördelar: autentiska posttranslationella modifieringar väl stabila är cellinjer pålitliga Nackdelar dyrt
7 Mammalie-cellinjer African green monkey Transient=övergående expression - African green monkey kidney cells (COS) - Baby hamster kidney cells (BHK) - Human embryonic kidney cells (HEK-293) Stabil expression - Chinese hamster ovary cells (CHO) - Myeloma cells (Sp2/0, J558L) - Murine erythroleukemia cells (MEL) COS-1 (kidney fibroblast) Amplifiering av genomregioner Coexpression Se fig Hydroxy urea Aphidicolin UV- eller gammastrålning Carcinogener DHFR (Dihydrofolat reduktas)-mtx GS (Glutamin syntas)-msx Sammanfattning Generella fördelar med eukaryota system Jäst: S. cerevisiae och P. pastoris Insektsceller och baculovirus Bacmider Däggdjursceller transfektionsmetoder, markörsystem, expression av fler målprotein per cell Tack för denna gång, vi ses den 7 november
Eukaryot proteinexpression
Föreläsningens innehåll Eukaryot proteinexpression 9:e november 2009 Patrik Samuelson översikt eukaryota värdar och expressionsvektorer (='budbärare') Saccharomyces cerevisiae Pichia pastoris Baculovirus/insektsceller
Läs merMolekylär bioteknik. Vad är en gen? Molekylärbiologiska verktygslådan. Eukaryot transkription/translation. Prokaryot transkription/translation
Molekylär bioteknik Föreläsning 1 Molekylär Bioteknik 2008 Molekylärbiologi Mikrobiologi Biokemi enetik Kemiteknik ellbiologi ransgena djur -växter -djur Diagnostik -genetisk predisposition -detektion
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merFöreläsningens innehåll. Rekombinanta läkemedel. Genterapi. 7 november 2008 Sissela Liljeqvist
Föreläsningens innehåll Rekombinanta läkemedel och Genterapi 7 november 2008 Sissela Liljeqvist sissela@liljeqvist.se Rekombinanta proteiner Enzymer Monoklonala antikroppar Produktion av rekombinanta antikroppar
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merInstuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merProkaryot proteinproduktion
Some recombinant therapeutic products (2008) Prokaryot proteinproduktion 4/11-2009 Anti-TNF Antibodies Major Cancer Antibodies Insulin and Insulin Analogs Erythropoietins Coagulation factors hgh 16.4 bln
Läs merFramtidens expressionssystem för svåruttryckta proteiner
18-X2 Framtidens expressionssystem för svåruttryckta proteiner Utvärdering av tolv expressionssystem Pontus Andersson, Selma Edenståhl, Elin Eriksson, Tora Hävermark, Jonas Nielsen, Alma Pihlblad Beställare:
Läs merRekombinanta läkemedel och Genterapi
Rekombinanta läkemedel och Genterapi 9 november 2007 Sissela Liljeqvist sissela@liljeqvist.se Föreläsningens innehåll Rekombinanta proteiner Enzymer Monoklonala antikroppar Produktion av rekombinanta antikroppar
Läs mer1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,
1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merLadokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3. Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012. Tid: 09:00-13:00. Hjälpmedel
Molekylärbiologi 7.5 ECTS Ladokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3 Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel Tillåtna hjälpmedel är lexikon. Dock EJ elektroniskt lexikon
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merProkaryot genexpression
Innehåll Prokaryot genexpression 28/102008 Allmän orientering Transkriptionsreglering Produktionsstrategier Chaperon/foldassystem Metabolbelastning Problem och lösningar Centrala dogmat Biologiska system
Läs merI. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys
I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser (multiple sequence alignments, MSA) Jämföra tre eller fler sekvenser samtidigt (homologer eller funktionellt
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2011-10-22 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merBIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN
UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merCELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL
CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merFråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen
Läs merEpigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck
Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merPersonnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 24 p)
KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet HindIII klyver sekvensen 5 -AAGCTT-3 och lämnar ett fyra basers 5 -överhäng. Rita ut hur DNA-ändarna ser ut på ett fragment som klyvts med HindIII. (2p) SV: 5 -A
Läs mer9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%
Introduk.on.llbiokemi Kontak.nfo: Föreläsare:LisbethOlsson,lisbeth.olsson@chalmers.se Ansvarigförinledandebiokemiundervisningen,Eva Albers,albers@chalmers.se Programansvarigförbioteknologiprogrammet, franzen@chalmers.se
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merTillverkning av terapeutiska glykoproteiner Production of therapeutic glycoproteins
EXAMENSARBETE 2008:023 HV Tillverkning av terapeutiska glykoproteiner Jenny Karsikko Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Tillämpad kemi och
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merTentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 5 juni 2013 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merGener, genom och kromosomer , 6.6 och sid
Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merStrategier för minskad glykosylering vid proteinproduktion i Pichia pastoris
16-X1 Strategier för minskad glykosylering vid proteinproduktion i Pichia pastoris Förbättrad kvalitet på rekombinanta allergener Andreas Östlund, Christoffer Andersson, Daniel Öman, Ebba Perman, Hanna
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merProteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition
Proteinläkemedel Patrik Strömberg Läkemedelsprocessen Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merAnsökningsobjekt: Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper
Sida: 1 (13) Ansökningsobjekt: Huvudansökan, kandidatprogrammet i molekylära biovetenskaper Datum och tid: Urvalsprov 25.4.2018 kl. 14.00-18.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver.
Läs merProteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition
Proteinläkemedel Patrik Strömberg Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för ett proteinläkemedel
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs mer2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling
GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS
Läs merBioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning.
Bioetanol till bilen en mikrobiell produktionsutmaning. Lisbeth Olsson Industriell bioteknik, Kemi och bioteknik, Chalmers lisbeth.olsson@chalmers.se Varför bioethanol? Drivmedel till transportsektorn
Läs merNamn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merExam in Molecular Biotechnology (BB1060/3A1503), Tuesday 16/12, 2008, 14:00-18:00h.
Exam in Molecular Biotechnology (BB1060/3A1503), Tuesday 16/12, 2008, 14:00-18:00h. All answers should be brief! Max 80p, Pass 40p. Write your name on all papers. State the relevant course code. Include
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merOmtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!
Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT18
BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriell cellvägg. FL: Introduktion till kursen TBL Uppgifter Del 1 FL: Grundläggande bakteriologi FL: Cellväggens uppbyggnad Vecka 2. Bakteriell metabolism. FL: Bakteriell
Läs merLBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LBI110, Biologi för lärare 1, 30 högskolepoäng Biology 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merHUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet
Vem är HUGO? HUGO-projektet Kartläggningen av det mänskliga genomet Kartläggning av genom Genom= allt DNA hos en organism. Kartläggningen sker genom att man bestämmer DNA-sekvensen för hela genomet och
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT18
BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till kursen FL: Grundläggande bakteriologi TBL Uppgifter Del 1 FL: Bakteriella strukturer Vecka 2. Bakteriell cellvägg och uppbyggnad.
Läs merPersonnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 28 p)
KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet KpnI klyver sekvensen 5 -GGTACC-3 och lämnar ett fyra basers 3 -överhäng. Enzymet BamHI klyver sekvensen 5 -GGATCC-3 och lämnar ett fyra basers 5 överhäng. Ange det
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merPATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM
1 (9) Mål nr 13-057 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 30 november 2015 Klagande 1)Virginia Tech Intellectual Properties, Inc., 2200 Kraft Drive, Suite 1050, Blacksburg, VA 24060, USA 2)Iowa
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs merHBsAg-positiv och sen då?
HBsAg-positiv och sen då? Diagnostik av hepatit B- och D- infektion idag och i framtiden. Simon Larsson ST-läkare, medicine doktor Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Upplägg Virologi Vad mäter
Läs merVirus. Inledning. Ett antal exempel på virusgenoms typ och storlek kan ses i tabell 9.1. Virus har en mellanställning mellan levande organismer
Virus Inledning Virus har en mellanställning mellan levande organismer och dött material. De har ingen egen ämnesomsättning och kan inte dela sig som vanliga celler. Däremot har de ärftlighetsmaterial
Läs merHur kan kunskapsluckorna överbryggas?
Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Kungliga Vetenskapsakademien 3 november 2015 Mats Harms-Ringdahl Centrum för Strålskyddsforskning Stockholm Universitet Strålskyddsforskning i ett Europeiskt perspektiv
Läs merTentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson
INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen
Läs merRening av proteiner: hur och varför?
Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merBIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0)
BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merOrdinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner
Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merTentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012
Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs mer