Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen i Cellbiologi med Biokemi"

Transkript

1 Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 5 juni 2013 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum, CMB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet. Om du behöver mer skrivyta använd i första hand baksidan på frågebladet, sedan separata extrablad för varje fråga. Lämna in tentan sorterad i frågeordning. Resultaten läggs ut på studentportalen så fort tentan är rättad, om möjligt till midsommar. Om du vill ha din tenta skickad till dig, skriv namn och adress på kuvert som finns att få vid tentatillfället. Tentan hämtas annars på kurssekretariatet i A2:1. Tentan omfattar 16 frågor i två delar, totalt c:a 80 poäng. För godkänt krävs ca 60% för respektive del. Godkänd tentadel får tillgodoräknas. Väl godkänt c:a 80%. Synpunkter på rättningen med hänvisning till de specifika delar som ifrågasätts skall inkomma skriftligen till kursledningen inom 2 veckor efter det att rättningen av tentan blivit tillgänglig. Koncisa svar främjas. Svårläsliga, oorganiserade svar samt gardering kan dra ner bedömningen. Lycka till! Tentadel 1 (fråga 1-8) Fråga 1. Aminosyran alanin har en sidokedja som består av ett kol och tre väte. Karboxylgruppen har ett pk a -värde på 2 och aminogruppen ett på 9. a) Ange i ett kurvdiagram hur aminogruppens laddning varierar med ph. (1 p) b) Ange i samma diagram hur karboxylgruppens laddning varierar med ph. (1 p) c) Ange i samma diagram hur aminosyrans nettoladdning varierar med ph. (1 p) d) Vad kallas det ph för en aminosyra eller ett protein vid vilket molekylens nettoladdning är noll? (1 p) e) Vad kallas den elektroforetiska metod med vilken man separerar proteiner efter vid vilket ph de har nettoladdningen noll. (1 p)

2 Fråga 2. Både den större och den mindre fåran (major and minor groove) i DNA kan binda till olika proteiner. a) Vilka kemiska grupper är exponerade i den större fåran och hur kan de utnyttjas i protein- DNA-interaktioner? (2 p) b) Vilka kemiska grupper är exponerade i den mindre fåran och hur kan de utnyttjas i protein- DNA-interaktioner? (2 p) c) Om alanin sitter i bindningsytan i ett DNA-bindande protein, vilken typ av interaktion är det troligast att aminosyraresten är involverad i? (1 p) 5/ Fråga 2 (16)

3 Fråga 3. Frida undersöker ett enzym som finns i leverceller och som läcker ut i blodplasman vid leverskador. Hon kan mäta enzymets aktivitet med hjälp av en spektrofotometer och vill nu se om aktiviteten kan användas som en markör för leverskador. Hon tar därför 10 µl serum från olika patienter och sätter det till 1,0 ml substratlösning i en kyvett i en spektrofotometer. Spektrofotometern anger absorbansen på reaktionsblandningen var 10:e sekund och från dessa värden beräknar Frida sedan reaktionshastigheten (koncentrationsändringen per sekund). a) Vilket ytterligare värde, som inte anges ovan, behöver Frida veta för att hon ska kunna räkna ut reaktionshastigheterna? Motivera svaret. (1 p) b) Frida beräknar sedan den tillsatta mängden enzymaktivitet. Hur beräknar hon den? Vilken enhet har den? (2 p) c) Frida har lyckats rena sitt enzym från levervävnad och har upptäckt att om hon mäter det renade enzymets aktivitet i närvaro av plasma (som saknar enzymaktivitet) så får hon ett lägre värde. Hon vill nu ta reda på om hämmaren i plasman är kompetitiv eller ickekompetitiv. Hur bör hon gå till väga för att göra det? (2 p) 5/ Fråga 3 (16)

4 Fråga 4. a) Figuren nedan föreställer citronsyracykeln där namnen på sex av de sju produkterna som bildas under ett varv har utelämnats. Fyll i namnen på de övriga produkterna. (3 p) b) Vilken är föreningen som anges med C2 i figuren? (1 p) c) Vilken är föreningen som anges med C6 i figuren? (1 p) 5/ Fråga 4 (16)

5 Fråga 5. a) I Uppsala Nya Tidning kunde man den 23 maj i år läsa om bantningsmedlet Pure Caffeine 200. Beskriv i molekylära termer hur den aktiva substansen i det förbjudna preparatet kan ha en effekt som bantningsmedel. (2 p) b) Reaktiva syreformer bildas under normala förhållanden i våra celler. Beskriv det första steget i en sådan reaktion. (1 p) c) Fleromättade fettsyror (och fettacylkedjor) reagerar särskilt lätt med reaktiva syreformer. Ange vilken typ av produkt som kan bildas. (1 p) d) Reaktionen i c) hämmas naturligt av en substans som finns i våra celler. Vilken är substansen? (1 p) 5/ Fråga 5 (16)

6 Fråga 6. Du skall sätta in / klona ett DNA fragment i en plasmidvektor. Beskriv hur du går tillväga! Använd följande 5 reagens eller begrepp och förklara deras betydelse och användning i sitt sammanhang på ett korrekt sätt: (5p) Restriktionsenzym DNA-ligas Transformation av bakterier multiple cloning site X-gal (Du får använda/nämna ytterligare reagens och komponenter. Se bara till att betydelse och sammanhang för reagenserna blir korrekta.) 5/ Fråga 6 (16)

7 Fråga 7. PCR a) Vilka parametrar skall beaktas vid design av PCR primers? (2p) b) Skriv sekvensen på PCR-primers (hypotetiska 8 nt primers) Uppströmsprimer: Nedströmsprimer: som skall användas för att amplifiera ett 40bp DNAfragment från en dsdnatemplat med nedan sekvens. Markera vilken sekvens dina förslag på primrar motsvarar: (1,5p) (Egenskaperna hos primrarna och PCR-fragmentet är inte viktiga just här utan frågan (b) gäller sekvens och placering) CAATTAACGA TTACTAGGTA ACACATAGAT CTGCGCCTAG TAGCGTTGGA GCTAGGATAG c) Du skall ta fram ett DNA fragment som bär på informationen för den proteinkodande sekvensen (cds) för green fluorescence protein (GFP) för att sätta in det i en expressionsvektor (se även uppgift 9b). Du väljer att använda PCR. Beskriv hur du går tillväga! (2,5p) 5/ Fråga 7 (16)

8 Fråga 8. Du har fått tillbaka resultatet från en DNAsekvenseringsreaktion som visas nedan. Resultatet kommer både som en ren sekvens och som ett sekvenselektropherogram/kromatogram. Du ser att sekvensen innehåller flera N i stället för GAT eller C och du misstänker att den innehåller fel. Sekvens: TTTTCNAGCGNCGACGGGGGGTANATT Electropherogram: a) Förklara varför sekvensen innehåller N och hur kan du få fram korrekt sekvens? (1p) b) Vilken är den troligt korrekta sekvensen? Motivera. (1p) c) Du har använt dideoxymetoden för att få sekvensen. Förklara dideoxynukleotidernas roll i sekvensreaktionen. (1,5p) d) Hur får du fram elektopherogrammet och vad det beskriver. (1,5p) 5/ Fråga 8 (16)

9 Tentadel 2 (fråga 9-16) Fråga 9. Del 2 summa: Vårt genom består av c:a 3,3 x 10 9 bp och sekvensen utgör den genetiska informationen för vår art Homo sapiens. a) Beskriv hur den genomiska DNA sekvensen klassificeras; hur man delar in klassifikationerna i olika typer av sekvens; och hur stor andel av genomet de utgör. (3p) b) Bilden visar en eukaryot expressionsvektor som innehåller en rekombinant artificiell gen med vilken man kan uttrycka GFP i celler (samma vektor som användes i lab. 12). GFP sekvensen motsvarar cds från GFP mrnat och har erhållits från ett cdna. Beskriv vad boxarna 1-4 bör/kan motsvara för funktioner för att det skall bli en funktionell eukaryot expressionsvektor. Kort förklaring av funktionen behövs (2p) / Fråga 9 (16)

10 Fråga 10. Reglering av transkriptionsinitiering hos RNA polymeras II är kanske den enskilt viktigaste delen av genregleringen. Transkriptionsaktivatorer (specifika transkriptionsfaktorer) spelar en viktig roll. a) Var på DNAt och var i cellen sker transkriptionsinitieringen? (1p) b) Hur kan aktivatorer reglera transkriptionsinitieringen? (3p) c) Vilka funktionella domäner har oftast transkriptionsaktivatorer? (1p) 5/ Fråga 10 (16)

11 Tenta kod: Fråga 11. Namnge cellstrukturerna i bilden: (4p) 5/ Fråga 11 (16)

12 Fråga 12. G-protein och inositider är centrala regulatorer/switchar i flera av cellens signaltransduktionsvägar och processer. a) Det finns trimeriska G-protein och små monomeriska G protein. Vad är ett G-protein? (1p) b) Vilka receptortyper aktiverar eller använder dels trimeriska G-protein och dels små monomeriska G-protein. Ange 2 receptortyper och vilket G-protein som gäller för resp. receptor. Exemplifiera med specifika receptorer och G-protein. (2p) c) Ge ett exempel på en cellulär process som är direkt reglerad av G-protein. (1p) d) Hur ser inositols kemiska struktur ut? (1p) e) Beskriv två situationer där fosforylering av olika kolatomer i inositol reglerar signalöverföringen! (2p) 5/ Fråga 12 (16)

13 Fråga 13. a) Beskriv hur det genetiska materialet i en cell där n=2 fördelas vid meios till de celler som är produkten av meiosen. (3p) b) Homolog rekombination förekommer under meiosen. Vad är homolog rekombination och i vilken del av meiosen förekommer det? (2p) c) Homolog rekombination används även i en annan cellulär process, vilken? (1p) 5/ Fråga 13 (16)

14 Fråga 14. Cykliner och Cdk är viktiga för regleringen av cellcykeln. a) Beskriv cellcykeln och vad som sker under de olika faserna i den eukaryota cellcykeln. (2p) b) Vilka funktioner har cykliner och Cdks vid cellcykelregleringen? (1p) c) Ge två exempel på skeden/molekyler som är under direkt kontroll av cyklin-cdk. Det skall framgå hur kontrollen påverkar cellcykeln. (2p) d) Ubikvitinligaserna SCF och APC griper in i regleringen av cellcykeln. Vilka steg regleras av SCF respektive APC? (1p) e) Specificitetsfaktorer Cdc20 liksom defosforylerad Cdh1 arbetar ihop med APC för att utföra två viktiga steg i cellcykeln. Hur sker detta? (1p) 5/ Fråga 14 (16)

15 Fråga 15. Para ihop bäst tillhörande termer och begrepp i vä och hö kolumner med varandra. (OBS att det skall bli en term i hö kolumn över) (4p) 1. TFIIH A. Acetylering CAPing B. Mikrofilament 3. Dubbelsträngsbrottsreparation C. Telomer 4. Repressor D. Transkriptionsinitieringskomplex 5. HAT E. Överkorsning 6. Synaptonemalkomplex F. Silencer 7. Fluorofor G. Pre-mRNA processningen 8. Myosin H. Emission I. NHEJ 5/ Fråga 15 (16)

16 Fråga 16. a) Figuren nedanför visar de modifieringar som insulin genomgår under sin sekretion. Beskriv tre modifieringsreaktioner som figuren visar samt var i cellen de äger rum. (3 p) b) I eukaryota celler glykosyleras många sekretoriska proteiner på asparaginsidokedjor: N- bunden glykosylering (N-linked glycosylation). Beskriv de allmänna egenskaperna för denna modifiering vad gäller strukturen för den initiala och den finala oligosackariden samt vilka organeller som är involverade. (2 p) 5/ Fråga 16 (16)

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 31 maj 2012 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.

Läs mer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan.

Fråga 2, 3, 4 och 5 motsvarar fråga 1, 2, 5 resp 16 för Cellbiologi med biokemi nedan. 2008-08-06 Kortfattade svar till tenta CMB vt08 samt omtenta MCB OBS svaren nedan är kortfattade men indikerar vilken typ av svar som åsyftas men är ej fullständiga. Det kan finnas andra svar som ger helt

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2011-10-22 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Ladokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3. Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012. Tid: 09:00-13:00. Hjälpmedel

Ladokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3. Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012. Tid: 09:00-13:00. Hjälpmedel Molekylärbiologi 7.5 ECTS Ladokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3 Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel Tillåtna hjälpmedel är lexikon. Dock EJ elektroniskt lexikon

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 28 p)

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 28 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet KpnI klyver sekvensen 5 -GGTACC-3 och lämnar ett fyra basers 3 -överhäng. Enzymet BamHI klyver sekvensen 5 -GGATCC-3 och lämnar ett fyra basers 5 överhäng. Ange det

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl

Tentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN CEB210 Cellen och dess arvsmassa, 10,5 högskolepoäng The cell and its genetic material, 10.5 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2015-08-18

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES: INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 24 p)

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 24 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet HindIII klyver sekvensen 5 -AAGCTT-3 och lämnar ett fyra basers 5 -överhäng. Rita ut hur DNA-ändarna ser ut på ett fragment som klyvts med HindIII. (2p) SV: 5 -A

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR. DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19

Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen från pacyc184 till puc19 Årskull: Laborationsrapport i Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, termin 3

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Fysik, Kemi Datum: måndagen den 2 juni 2014 Tid: 8.15 12.15 Ansvariga lärare: Stina Eriksson (biologi),

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p)

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet BamHI klyver sekvensen 5 -G*GATCC-3 och lämnar 4 basers 5' överhäng. Rita upp det längsta DNA-fragmentet som bildas efter klyvning av nedanstående given sekvens med

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Schema för BL3008 Cell- och molekylärbiologi 27 hp, HT 2014

Schema för BL3008 Cell- och molekylärbiologi 27 hp, HT 2014 Stockholms universitet Version: 140828 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma. www.big.su.se Schema för BL3008 Cell- och molekylärbiologi 27 hp, HT 2014 KURSSTART: dag 1 september,

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2004/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer