samrådsunderlag Planerad 36 kv ledning mellan Borlänge och Orrberget

Transkript

1 samrådsunderlag Planerad 36 kv ledning mellan Borlänge och Orrberget

2 Beställare: Borlänge Energi Elnät Beställarens projektledare: Peter Johansson Konsult: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Jean-Pierre Janitzek Granskad av: Maria Danling Uppdragsnummer: Datum: Alla foton är tagna av Ramböll Sverige AB Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö T Organisationsnummer

3 Sammanfattning 5 1. Inledning Bakgrund och syfte Lagstiftning Genomförande av samråd Teknisk utformning Luftledning 36kV Markkabel 36kV Jämförelse mellan luftledning och kabel Studerade alternativ Vindkraftpark Orrberget Metod för framtagande av stråk Beskrivning av stråk Beskrivning av berörda intressen Grundläggande förutsättningar Planeringsförutsättningar Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Hälsa och säkerhet Summering av berörda intressen inom stråkens delsträckor Konsekvensbedömning Landskap och markanvändning Kommunala planer och infrastruktur Natur- och kulturmiljöer Hälsa och säkerhet Tidplan och fortsatt arbete Referenser 39 Skriftliga källor 39 Kartor och geografiskt material 39 3

4 Samrådsunderlag $1 4 $1 Teckenförklaring ") Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk H Fördelningsstation Orrberget turbin Delsträcka 1a-1f (kabel) 3d 3b 3c 3a H 2c Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) 2a 2b 2b 1d 1f ") 1a 1c 1e H 1b Km Datum Figur 1. Karta med kraftledningsstråk. 4

5 Sammanfattning En ny vindkraftspark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika kommun. Vindkraftsparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,5-3.2 MW. OX2 är företaget som planerar att bygga vindkraftparken. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) arbetar nu med förutsättningarna för att meddela tillstånd för verksamheten. Denna process beräknas vara klar under För att kunna ansluta vindkraftparken till elnätet planeras en ny 36 kv ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget. Borlänge Energi Elnät har fått i uppdrag att ansluta vindkraftparken och undersöker nu förutsättningarna för denna anslutning. För att finna en så lämplig ledningssträckning som möjligt undersöks i detta skede av projektet flera alternativa stråk som är mellan meter breda inom vilka ledningen kommer att kunna lokaliseras. Även ledningarna inom vindkraftparken ingår i projektet. Detta samrådsunderlag utgör underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken och i samrådet ges berörda möjlighet att lämna synpnkter på de föreslagna alternativen. Samrådsunderlaget behandlar den föreslagna ledningens utformning och omfattning och presenterar olika alternativa lokaliseringar. Vidare beskrivs landskapets förutsättningar och identifierade intressen som kan komma att beröras av de föreslagna stråken. I samband med planeringen av den nya ledningen vill Borlänge Energi Elnät även skapa förutsättningar att kunna förstärka elnätet mot skidanläggningen Romme Alpin, belägen söder om Halvarsgårdarna, varför en förutsättning i projektet är att stråken ansluter till kopplingsstation öster om Halvarsgårdarna. Borlänge Energi Elnät äger idag denna fastighet. Ytterligare förutsättning för stråkens lokalisering är anslutning till transformatorstationen i Tuna-Hästberg. Stråken följer i den mån det är möjligt infrastruktur så som vägar och kraftledningar för att minimera påverkan på befintlig miljö. Landskapet som berörs består av fyra landskapstyper; tätort, odlingslandskapet, skogslandskapet och det sjörika skogslandskapet varav skogslandskapet dominerar projektområdet. Stråken passerar flertalet mindre byar varav Halvarsgårdarna, Idkerberget och Tuna-Hästberg är de största. Där kraftledningsstråk är lokaliserat i skog kommer en viss andel skog tas i anspråk, både under byggnation och i drift. Det är främst skogslandskapet och det sjörika skogslandskapet som påverkas av kraftledningsstråken gällande landskapsbild och markanvändning eftersom luftledningsstråken uteslutande är lokaliserade i dessa landskapstyper. Även kabelstråk påverkar skogslandskapet något då detta också kräver en trädfri gata längs med kabelns sträckning. Vid anläggning i åkermark (jordbrukslandskapet) utgör kabel ingen påverkan på markanvändning och landskapsbild under driftsskedet. Flertalet vattendrag korsas längs med framförallt stråk 2a, men även längs med stråk 2b och 1c. Stråken berör inga planerade utbyggnadsområden i översiktsplanerna för kommunerna Borlänge och Ludvika. Gällande detaljplaner i anknytning till Rågsåkers industriområde berörs men bedöms inte stå i konflikt med den planerade ledningen. Samtliga stråk berör natur- och kulturmiljövärden i någon form. Större samlingar med fornlämningspunkter och -ytor finns invid Tuna-Hästberg, Idkerberget, Halvardsgårdarna och de mindre byarna i det öppna jordbrukslanskapet. Norr om Tuna-Hästberg, invid landsvägen mot Idkerberget ligger naturreservatet Smörtjärnarna med värdefull tall- och granskog. Naturreservatet Smörkärnans östra kant, som innefattar delar av vägutrymmet, berörs av stråk 2a. Påverkan bedöms dock som liten eftersom en kabel anläggs precis intill vägen och att naturreservatet här redan idag är påverkat av landsvägen. Bostadsbebyggelse förekommer i stråken vilket innebär att påverkan från elektromagnetisk strålning inte kan uteslutas. I de områden med mest bebyggelse är markkabel dock föreslaget vilket innebär ett mycket begränsat magnetfält. I de stråk luftledning föreslås finns mycket få bostadshus vilket ger förutsättningar för en låg påverkan. 5

6 Samrådsunderlag 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte En ny vindkraftpark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika kommun som ligger ca 5 km väster om Tuna-Hästberg. OX2 är företaget som planerar att bygga vindkraftparken. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) arbetar nu med förutsättningarna för att meddela tillstånd för verksamheten. Denna process beräknas vara klar under Vindkraftparken ligger inom Borlänge Energi Elnäts (BEE) koncessionsområde och kommer att anslutas till BEE elnät. För att kunna ansluta vindkraftparken planeras en ny 36 kv ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget. Denna samrådshandling behandlar förutom en ny ledning från Södra Backa till Orrberget även de ledningar som kommer att förläggas inom vindkraftanläggningen för anslutning av de enskilda vindkraftverken. Ledningarna inom vindkraftsparken kommer ägas av BEE och kommer att förläggas inom vägområdet för nya vägar inom vindkraftsparken. BEE avser att söka tillstånd, sk. nätkoncession för linje, både för ledningarna inom parken och för den anslutande ledningen. I samband med att OX2 (dåvarande O2) startade planeringen 2009 för att bygga en vindkraftpark på Orrberget tog de först kontakt med ägare av regionnät i området (Fortum Distribution och VB Energi) för att utreda möjligheten att ansluta vindkraftparken mot dessa. Efter diskussioner och utredningar framkom att det ej fanns lämpliga möjligheter att ansluta vindkraftparken mot dessa varvid BEE blev tillfrågade. Efter en del utredningar framkom det som bästa alternativet för alla parter. Vindkraftparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,5-3.2 MW/st, totalt beräknas produktionen till 77 GWh (77 miljoner kwh) per år. Den nya ledningen som planeras kommer att gå via befintliga stationer i Halvarsgårdarna och Tuna-Hästberg. Från BEEs perspektiv ses stora synergieffekter med att ledningen går via dessa ställen. Det finns ett behov av att förstärka elnätet mot Halvarsgårdarna där det finns ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin, detta kan göras genom att en befintlig station byggs ut. I Tuna-Hästberg finns ett förnyelsebehov av en transformatorstation som kan samordnas med anslutningen av vindkraftparken på Orrberget. BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkablar). Denna strategi tas även med i detta arbete. En målsättning i arbetet är att skapa en struktur och teknisk lösning på elnätet som säkerställer en hög driftsäkerhet för vindkraftparken och övriga kunder i området, vidare är det viktigt att identifiera en kostnadseffektiv lösning där man i samråd med berörda fastighetägare minimerar intrång och påverkan på andra verksamheter. Fågelvägen mellan stationerna som ska bindas samman är ca 25 km. En ny ledning kommer dock att bli längre då den närmsta vägen inte alltid är framkomlig eller lämplig på grund av konflikter med andra intressen. 6

7 1.2 Lagstiftning För att få bygga och driva en kraftledning av här aktuell storlek krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), sk nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av samråd. I en ansökan ska det enligt ellagen också ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet till marken. De typer av rättigheter BEE tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. BEE avser att redan från början samråda brett, dels för att leva upp till formkraven i miljöbalken men också för att ge möjlighet att följa utvecklingen i projektet. Inledningsvis sker samråd kring de i detta underlag presenterade alternativa stråken. Samrådet sker genom annonsering i dagspress samt genom brevutskick till samtliga fastighetsägare inom stråken och till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter samt till organisationer. Efter det inledande samrådet kring stråken bearbetas inkomna yttranden och sammanvägs med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer, framkomlighet i terrängen mm inom de olika stråken. BEE beslutar därefter vilket stråk som blir aktuellt att arbeta vidare med. Inom detta stråk tas ett förslag till sträckning fram. I det andra steget sker samråd kring denna föreslagna sträckning på samma sätt som beskrivs ovan. Efter genomförda samråd fastställs en slutlig sträckning. En MKB tas fram som beskriver kraftledningens påverkan på omgivningen. 7

8 Samrådsunderlag 2. Teknisk utformning Ledningen mellan Borlänge och Orrberget kan komma att anläggas antingen som markkabel eller som luftledning eller en kombination av de båda. Ledningarna inom vindkraftparken kommer att anläggas som markkabel. Nedan beskrivs de tekniska utformningarna av luftledning respektive kabel. Alla stråkalternativ avses att förläggas med två eller tre kabelförband. 2.1 Luftledning 36kV En luftledning består av stolpar av endera trä eller komposit och byggs enligt branschstandard (EBR). Stolphöjd (9-16 meter) och stolpplacering bestäms av detaljprojekteringen och anpassas då till den omgivande terrängen. En skogsgata vid luftledningen kommer att hållas fri från större buskar och träd för att säkerställa att dessa inte kan skada ledningen. För en 36 kv luftledning krävs en skogsgata som är ca 6-8 meter bred. Skogsgatan röjs med jämna mellanrum, vanligen var sjätte år. Även utanför skogsgatan kan det bli aktuellt att fälla kantträd som kan utgöra en risk. För att minimera intrång och säkerställa en hög driftsäkerhet kommer isolerad luftledning (hängkabel) att nyttjas. För att klara av effekten från vindkraftparken krävs dubbla ledningar och enledarkablar (dvs. en kabel/fas). Totalt blir det 6 stycken kablar i stolparna. Figur 2. Foto på befintlig luftledning vid Tuna-Hästberg. 8

9 2.2 Markkabel 36kV Markförlagt kabelförband består av två eller tre parallella kablar för att klara av effekten från vindkraftparken. Vid förläggning av kablarna grävs eller, vid behov, sprängs ett kabelschakt. Den maximala bredden på kabelschaktet beror på typ av kabel, hur många kablar som läggs samt geologiska förutsättningar. För ett trefasförband blir schaktets bredd ca 1 meter vid markplan. Kabelförband som förläggs på ett djup av ca 0,6-1 meter skyddas genom en kringfyllning av finare material, s.k. kabelsand. Schaktning och sprängning utförs normalt med konventionella metoder. Arbetsområdets bredd styrs av förhållandena på platsen samt av vilken arbetsmetod som används. Bredden varierar också beroende på om schaktmassor kan läggas upp i arbetsområdet eller om de måste forslas bort. Normalt är arbetsområdet ca 8-10 meter brett. Vid korsning av vägar och vattendrag kan schaktningsfri teknik i de flesta fall användas, t.ex. rörtryckning eller styrd borrning. Vid rörtryckning grävs en tillräckligt djup grop på varje sida om det som ska korsas. Sedan trycks ett rakt rör genom marken under vägen eller vattendraget från den ena gropen till den andra. Mindre vattendrag kan korsas med enklare metoder, exempelvis med slamfällor. Styrd borrning innebär att en borr styrs från marken med hjälp av elektronik. Först borras ett mindre pilothål som sedan vidgas successivt till önskad storlek. Därefter dras ett plaströr för kablarna bakvägen genom hålet. Kablarna dras slutligen genom rören. I driftskedet kommer en ca 4 meter bred ledningsgata ovanför markkabeln att behövas för att kunna komma åt kabeln vid underhåll och reparation. Det innebär att området ej kan bebyggas eller att marknivån ändras utan ledningsägarens medgivande. 2.3 Jämförelse mellan luftledning och kabel När man tittar på vad vilken typ av byggnation man vill ha för en ledning så utgår man från pris per km, hur terrängen ser ut, om det finns vägar att följa, befintliga intressen så som natur- och kulturmiljö etc. Utifrån dessa förutsättningar så väljer man det lämpligaste byggnadssättet. Om man jämför kostnaden för 36kV luftledning kontra markkabel, så blir markkabel ca 1,5-1,7ggr dyrare. Detta beroende på att man med luftledning kan bygga kortare sträcka och inte är lika beroende av olika markförhållanden. Markkabel är beroende av bra markförhållanden, oftast följer man vägar och åkerkanter där så är möjligt. Man försöker också undvika berg och stora stenar eftersom sprängning är dyrt samt orsakar större miljöpåverkan. 9

10 Samrådsunderlag 3. Studerade alternativ 3.1 Vindkraftpark Orrberget OX2 planerar en vindkraftpark i ett område på Orrberget-Stensvedberget strax norr om Laxsjön i Ludvika kommun. Anläggningen omfattar 10 vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter (från mark till rotorns högsta punkt). Den årliga elenergiproduktionen för den planerade vindkraftanläggningen beräknas uppgå till cirka 77 GWh per år. Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för cirka villor. En miljökonsekvensbeskrining för för vindkraftparken har tagits fram av vindkraftsprojektören, OX2. Vindkraftparken innefattar även 2 mindre kopplingskiosker och vägar mellan stationer och vindkraft. Kabelstråk föreslås samlokaliseras med nya vägar inom vindkraftparken. Inga alternativa stråk för kraftledningar inom vindkraftparken presenteras då alternativ har utretts i miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftparken. 3.2 Metod för framtagande av stråk I samband med att BEE blev kontaktade första gången om anslutning av vindkraftparken på Orrberget 2009 har det gjorts ett antal utredningar kring lämpliga stråk. Vid framtagning av de stråk som finns med i detta samråd har det funnits ett antal grundförutsättningar. Anslutningen av vindkraftparken på Orrberget ska samordnas med de förnyelsebehov och förstärkningsbehov som BEE har i befintligt elnät för att nyttja de synergieffekter som detta projekt skapar. Stråken ska passera förbi Halvarsgårdarna, där det finns ett behov av att förstärka elnätet tack vare ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin. Detta kan göras genom att en befintlig kopplingsstation byggs ut. Stråken ska passera en befintlig transformatorstation i Tuna-Hästberg som har ett förnyelsebehov. Den behöver även byggas ut för att kunna koppla in vindkraftparken på Orrberget. BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkabel). Denna strategi tas även med i detta arbete och påverkar vilka stråk som är genomförbara. Utifrån denna strategi utgörs därför en större del av stråken av kabelstråk. Svårtillgänglig, kuperad och bergig terräng föreslås dock med isolerad luftledning (hängkabel) eftersom en kabelledning i denna typ av landskap är väldigt kostsam anläggningsmässigt. Strategin för lokalisering av stråken har varit att förlägga dessa längs med befintlig infrastruktur så som vägar och befintliga ledningar, i den mån det är möjligt. Föreslagna stråk för kabel följer i huvudsak befintliga vägar. Kabelstråk är, om ej belägna längs med befintlig väg, oftast belägna i jordbruksmark för att minimera påverkan då kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet. Målet har varit att skapa ett gent stråk samtidigt som befintlig miljö och markanvändning beaktas 10

11 BEE har också tidigt i processen varit i kontakt med både Trafikverket och Borlänge kommun för att säkerställa att föreslagna stråk inte förläggs invid befintliga vägar och övrig infrastruktur som planeras för ombyggnad som förhindrar eller försenar byggnationen av stråken. Vidare har BEE utifrån den lokalkännedom man har om berörda områden valt stråk som ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv är så optimalt som möjligt. I den värderingen ingår även att minimera intrång och påverkan på andra verksamheter. Presenterade stråk är 100 meter breda med undantag för delar som är 200 meter breda för att säkerställa utrymme för en välanpassad sträckning i den kommande processen i projektet. Utifrån ovanstående principer och arbetssätt har BEE arbetat fram två alternativa stråk som båda bedöms som genomförbara tekniskt, ekonomiskt och tillståndsmässigt. 11

12 Samrådsunderlag 3.3 Beskrivning av stråk Presentationen av stråken är indelade i delsträckor för att dessa på ett enkelt vis ska kunna beskrivas. Stråket är indelat i fyra delsträckor: 1. Mellan befintlig transformatorstation i Södra Backa och kopplingsstationen vid Halvarsgårdarna. 2. Mellan kopplingsstationen vid Halvarsgårdarna och fördelningsstationen i Tuna-hästberg. 3. Mellan fördelningsstationen i Tuna-hästberg och vindkraftsparken vid Orrberget. 4. Stråk inom vindkraftsparken vid Orrberget. Endast ett alternativ presenteras. sträcka Beskrivning stråk mark luft 1a Löper från befintlig transformatorstation, under järnvägen västerut och vidare söderut längs med befintlig kraftledning, fram till korsande väg strax söder om x Ludvikavägen. 1b 1c 1d 1e 1f 2a 2b 2c 3a Löper från befintlig transformatorstation, söderut, under järvägen och vidare söderut längs med Lagergatan. Kabel löper därefter över åkermarken till parallellväg västerut. Löper sedan längs denna gata och sedan längs med Ludvikavägen och vidare söderut mot korsande väg. Löper längs med väg, genom Alderbäcken och bostadsbebyggelsen norr om bäcken. Fortsätter söderut längs med vägen. Längs med denna sträcka finns ej alternativt stråk. Löper längs med väg fram till Norån där stråket vikar av österut längs med mindre väg, innan ån. Fortsätter söderut längs med mindre väg till Norr Sällnäs. Löper längs med mindre väg sydöstlig riktning, mot Grevbo och sedan längs med Smedjebacksvägen till kopplingsstationen vid Halvardsgårdarna. Löper från Norr Sällnäs, längs med väg till kopplingsstation vid Halvardsgårdarna invid Smedjebacksvägen. Löper från Norr Sällnäs till Esaiegårdarna, över en kort sträcka med jordbruksmark och Norån. Fortsätter under järväg och längs med väg till Frostbo och sedan längs med jordbruksmarkens kant till korsande väg. Löper längs med denna väg, genom Spraxkya, följer väg i nordvästlig riktning till Bältarbo och följer sedan korsande väg, korsar väg 50 och forsätter sedan längs med landsvägen genom Idkerberget fram till sjön Hästvedens sydvästra kant. Löper som markkabelstråk från kopplingsstation vid Halvarsgårdarna, längs med Smedjebacksvägen, genom Halvardsgårdarna över jordbruksmark och sedan längs med väg söderut, parallellt med järvägen och därefter under järnvägensöder om Dyberget. Efter denna planeras ledningen utföras som luftledning och stråket löper i sydvästlig riktning mot sjön Hästveden. Längs med Hästveden går stråket i nedlagt luftledningsstråk fram till Hästevedens sydvästra kant. Löper längs med landsväg och mindre väg från sjön Hästvedens sydvästra spets till fördelningsstationen i Tuna-Hästberg. Löper från fördelningsstationen i Tuna-Hästberg, under landsvägen och upp genom skogsområden till Tuna Hästbergs gruvor, delvis i befintligt luftledningsstråk. Första biten planeras dock som markkabel. 3b Löper i befintligt luftledninsstråk från Tuna Hästbergs gruvor till område strax söder om sjön Gomen. 3c Löper i anknytning till mindre väg till område strax söder om Gomen. x x x x x x x x x x x x x 3d Löper från område strax söder om sjön Gomen till kopplingsstation i vinkraftparkens östra kant. 4 Löper längs med vägar som sammankopplar kopplingsstationer och vindkraftverk inom vindkraftparken vid Orrberget. x x 12

13 $1 4 $1 Teckenförklaring ") Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk H Fördelningsstation Orrberget turbin Delsträcka 1a-1f (kabel) 3d 3b 3c 3a H 2c Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) 2a 2b 2b 1d 1f ") 1a 1c 1e H 1b Km Datum Figur 3. Karta med stråkalternativ indelade i delsträckor. 13

14 Samrådsunderlag 4. Beskrivning av berörda intressen 4.1 Grundläggande förutsättningar Landskapstyper Landskapet har delats in i landskapstyper för att lättare kunna beskriva påverkan på landskapet i projektområdet. Landskapstyperna är baserade på markanvändning, topografi och landskapets visuella struktur. Typerna som förekommer är: tätort, jordbrukslandskap, skogslandskap och sjörikt skogslandskap. Olika landskapstyper kan vara mer eller mindre känsliga för nya element så som kraftledningar. Komplexa landskap med många komponenter och rumsbildningar är ofta mer känsliga medan storskaliga landskap med få komponenter är mer tåliga. I skogslandskap blir en kraftledning ofta tydlig på nära håll eftersom en skogsgata måste röjas kring ledningen, medan den på håll skyms av skogen. I kuperad terräng kan dock skogsgator och luftedningar blir synliga från långt håll. Tätorten utgörs av Borlänge stad och är belägen i projektområdets östra kant. Härvid består tätorten främst av verksamhet- och industriområde av blandad karaktär. Området är också starkt påverkat av infrastruktur i form av vägar, järnvägar och kraftledningar. Odlingslandskapet är beläget sydväst om Borlänge och är svagt kuperat med högre berg i fonden som kan fungera som orienteringspunkter. Landskapet och är mestadels öppet och åkrarna/brukningsenheterna är stora vilket bidrar till känslan av vidd och kontrasten till den slutna skogsmarken. Bebyggelsen är samlad i byar och längs vägarna. Norån och Grängshammrån löper genom jordbrukslandskapet och bildar riktningar i landskapet. Även de större vägarna fungerar som riktningar. Skogslandskapet är kuperat och mestadel slutet. Vyer öppnar upp sig vid byar och i vägarnas riktning samt vid sjöar. Höjder i topografin kan fungera som orienteringspunkter och utsiktspunkter. De större vägarna är de tydligaste riktningarna i landskapet. I det sjörika skogslandskapet bryts skogmarken upp av sjöar och myrar som skapar utblickar och fungerar som orienteringspunkter. Våtmark förekommer också oftare i denna landskapstyp. Terrängen är svagt kuperad och liksom i skogslandskapet är de större vägarna de tydligaste riktningarna. 14 Figur 4, 5 och 6. Till vänster, exempel sjörika skogslanskapet, uppe till höger, exempel skogslandskapet med befintlig luftledning och nere till höger, exempel odlingslandskapet med skogslandskapet i bakgrunden.

15 Orienteringskarta Tätort Teckenförklaring Orrberget vindkraftverk ") Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk H Fördelningsstation H 1a 1b Lokalnät Regionnät Stamnät 1c Delsträcka 1a-1f (kabel) Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) 1d 1e Skogslandskap Odlingsslandskap Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Landskapstyp Odlingslandskap Sjörikt skogslandskap 1f ") 2a 2b Skogslandskap Tätort $1 2b 4 3d $1 3c 3b Sjörikt skogslandskap 2c 3a H Km Figur 7. Orienteringskarta med landskapstyper inom projektområdet.

16 Samrådsunderlag Markanvändning och bebyggelse Den befintliga transformatorstationen i Södra Backa, som är målpunkten i östlig riktning för möjliga kraftledningsstråk, är belägen i ett område som heter Rågsåker, i utkanten av den sydvästra delen av Borlänge stad. Denna del av Borlänge utgörs till stor del av storskalig verksamhet inom industri och handel. I området väster om Borlänge stad domineras den närliggande landsbygden i sydvästlig riktning av jordbruk. Järnvägen löper i sydvästlig riktning, igenom projektområdet, mot Ludvika. I anknytning till Borlänge stad, finns även befintlig industriverksamhet. Vidare västerut övergår markanvändningen till skogsbruk vilken dominerar området i stort. Skogen består i denna del i huvudsak av blandbarrskog. I Borlänge har inte någon fullständig omarrondering genomförts vilket innebär att många skogsskiften är små. De skogliga områdena har tidigare innefattat flertalet områden med myrar men utav dessa finns idag endast mindre myrområden som ligger spritt i området kvar. Terrängen är kuperad med både mjukt böljande jordbruksmark och dramatiska skogsbeklädda bergstoppar. Projektområdet innehåller flera vattedrag som bland annat utgörs av Norån och Hyttingsån. I det förhållandevis öppna jordbrukslandskapet finns en större sjö, Sellnässjön och vidare västerut, inom det skogliga delarna, finns tre större sjöar varav Hästveden är den största. Mellan Borlänge stad och den planerade vindkraftsparken vid Orrberget finns flertalet mindre byar varav Halvarsgårdarna, Tuna-Hästberg och Idkerberget är de största. I den östra delen, i det öppna jordbrukslandskapet, finns flertalet gårdar och mindre samlad bebyggelse där Spraxkya och Esalegårdarna är exempel. Inom projektområdet finns ett antal nedlagda gruvor. Vid Tuna Hästberg finns idag en nedlagd gruva som idag används som besöksgruva med benämningen äventyrsgruva Geotekniska förutsättningar Projektområdets östra och mittersta del utgörs i huvudsak av jordarterna morän och berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän. De östra delarna utgörs främst av postglacial silt men sandig morän förekommer också i området. Längs med bland annat Landsvägen, väg 646, som går förbi Idkerberget, finns ytor med isälvssediment och torv. Söder om sjön Hästveden finns en storblockig yta. Invid Halvarsgårdarna finns områden med kärrtorv. Punkter med berg i dagen finns inom området, bland annat längs med väg 646, söder om Halvarsgårdarna och området mellan sjön Hästveden och Halvarsgårdarna. Se karta över jordarter på sid

17 158,60 Bergsbob. 17 Östanbjörka 155 Saxen 510 Öster Saxen Bergsbo Brädberget 353,3 266, , n cke bä Saxhyttan k bäc ,51 248,87 Skala 1: Storslätten Gräsberg 245,87 Stormatsbyn 4 261, ,23 200,15 Lillmatsbyn 360, ,19 Siksjöberget 214,53 Konstgrind 227 Sångan 268,16 267,51 ken Sångberget Stenb äc 254, Morberget Rämshyttan 5 km Kråksveden 245 Rämen Rämsbyn 241,54 184, , ' , , ,8 Idkerberget Idkerberget 272,31 St. Bråfall Fallet ån Sv ar tån 215,56 Tuna Hästberg Rämshyttebruk 239, Skisshyttan 238,6 261,63 Tuna-Hästberg 321 Spånsfäbodarna 515 Rämsbäcken 243 tt Hy n Dr ag Svartå. Hyttings fäbodar 226 jöb Ös 218, ,3 Siksjöberget St. Bråfall Fallet 215, ,5 Myggsjön Gessberg 253 Murbo ,33 142, ,8. ktb Kne Koppslahyttan 201,09 Mårtberget ,93 Skaraborg 171,75 Trollsjöheden Sågån 217 ärnsb. Skommartj Dyberget Sör Sellnäs Finngårdarna 163,30 Halvarsgårdarna Grevbo Tolsbo Fagerbacken Ängarna 149,68 Gunnarsbo Alderbäcken Sandvik 171, ' 181, Nyby n Norbo ,71 163,45 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet 202,46 Norboå Skenshyttenäs 169,1 Bommarsbo Stora Ulvsjön Elseholm 217 marså n Norbo Finnmark Sandvik 181,1 Nybroberget 171, ' 6690 ke äc 6695 db Bre Nybro Gräng sham Hedgårdarna Sörbro Laggarboberget Sör Hesse Abborrbodb. Gethällsklack 395,1 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt 181,1 anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99. Ulvshyttan Kolares Lilla Ulvsjön 201 Skenshyttan 200,36 Dammsjöbäcken Solklinten Norbo Finnmark Hesseberget Stora Tuna Norr Hesse Strandbro Jakobsberg Forsbacka Halvarsgårdarna 215, ,51 151,97 169,1 Norr Sellnäs Kvarnb äcken 135,2 181,1 Gylltäkt 183,71 Frostbo 153,47 Täkt 147,74 Esaiegårdarna Norbo Västertuna kapell Vallsta 202,46 Storsveden Hemberget Norbo ån Lerbäcken 172,05 Spraxkya 218, Sågberget Lån g bro sva d Gallsbo Hinsbo Bältarbo Ulvshyttan Bäck Lilla Ulvsjön 184,0 Yttre Baggbo Floda cken Grimbä 201,09 Mårtberget 410,2 220 Ulvberget ån or N Övre Baggbo Skaraborg 171,75 Trollsjöheden sån amm Halld Skyttänget n Nedre Malsjö 225,64 b ' 232, ttå xhy Sa es Rik ,83 Laxsjön 227, Övre Malsjö Sp ån så ke n urnb. Smitt Grangärdes Hästberg 419,5 lis Ma ,09 267,51 292,54 Svarthyttsveden Konstgrind ,80 268, ,61 To mtb äc Kyrkberget 209,18 n 303 sb järn Rudt 251,12 Orrberget Dra gån Gyllbergen Gyllbergens naturreservat Orrberget Lindbergsbäcken 425 Sten bäck en 254,69 Morberget Stensvedberget Sångberget n 316, Långmyran Lillmatsbyn Stockgropen 360,20 Brännbacken Kråksveden 245 Rämen Rämshyttan Asplundsfäbodarna ' Skenshyttenäs 520 Stora Ulvsjön en 60 20' Figur 8. Karta över jordarter från SGU. Projektområdets utgörs i huvudsak av jordarterna morän och berg sån grop 284,17 Stock Stormatsbyn 505 Rämsbyn b. å rk Ve 263,63 285,51 S Tansbodarna Rosberget Rämshyttebruk n Trysså 227 Sångan 296 Sågån cken 6690 med tunt eller osammanhängande ytlager av morän samt postglacial silt ,87 Blånk Backbodarna Tryssjöbodarna 241,54 Tryssjöberget 493, ' Myggsjön yr kelm Nyc ,63 n Roså 238 Älgsjöbäcken b. Ka tt 215,08 Norån Tuna-Hästberg n ergså n Sobä Sto rån Hytt ing sån b. cke sbä tjärn Högb an Sv Gr im bä ck en 525. yr Flom Flokå ömm rstr Sto 520 Flokån sb ng xä O. n Jordartskarta FREDRIKSBERG JÄRNA VANSBRO KOPPARBERG LUDVIKA BO en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment u redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts. landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Jordartskartalager 1: : visar information ur det SGU anger som databa Underliggande av isälvssediment Jordarter 1: : I denna produkt ingår jordartskartor framställda m metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om k Isälvseroderat metod för det område aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn til noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig avvika från det valda kartutsnittets Moränbacklandskap, kullig moränskala. För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas eller SGUs kundtjänst. Berg Grotta Jätteblock Blocksänka Vatten och strandlinjer Stenbrott, gruva eller bergtäkt Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Vatten Fyllning Rösberg Urberg Berg Älvsediment, grovsilt--finsand Svämsediment, sand Svämsediment, ler--silt Svämsediment Talus (rasmassor) Gyttja Kärrtorv Mossetorv Torv Moränbacklandskap, kullig morän Isälvseroderat område Underliggande lager av isälvssediment Tunt eller osammanhängande ytlager av morän Tunt eller osammanhängande ytlager av isälvssediment Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Sandig morän Morän Storblockig Isälvssediment, sandyta Isälvssediment Blockrik till storblockig yta Blockrik yta Glacial grovsilt--finsand Glacial silt Berg grus Svallsediment, Drumlin eller liknande, bredd m Drumlin eller liknande, bredd <30 m Drumlin eller liknande Moränrygg, bredd m Moränrygg Postglacial sand Blockmark Lera--silt Postglacial silt Övergiven fluvial fåra Isälvsränna, bredd >50 m Gyttjelera (eller lergyttja) Isälvsränna, Älvsediment, sand bredd <50 m Älvsediment, grovsilt--finsand Krön på isälvsavlagring Isälvsavlagring Fornstrand Svämsediment, sand Talus (rasmassor) Svämsediment, ler--silt Svämsediment Källa Urberg Talus (rasmassor) Gyttja Kärrtorv Mossetorv Torv Tunt eller osammanhängande ytlager av morän förekomsten av block i markytan.ytlager Ytliga jordlager med en mäktighet som understig Tunt eller osammanhängande av isälvssediment Jordartskarta 1: : visar jordarternas utbredning i eller nära markyta Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt Tunt eller osammanhängande ytlager av torv Storblockig yta Blockrik till storblockig yta Blockrik yta Vatten och strandlinjer Stenbrott, gruva eller bergtäkt Berg Drumlin eller liknande, bredd m Drumlin eller liknande, bredd <30 m Drumlin eller liknande

18 Samrådsunderlag 4.2 Planeringsförutsättningar Rättvik Siljan Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Borlänge och Falun har en gemensam översiktsplan, Översiktsplan FalunBorlänge, antagen av kommunfullmäktige i Falun och i Borlänge. Markanvändingskartan pekar inte ut några större områden för bebyggelseutveckling inom det aktuella projektområdet men två LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära läge) finns utpekade på den västra sidan om sjön Gomen ( i anknytning till byn Spånsfäbodarna) och på den östra sidan om sjön Hästveden. Bjursås Järnvägsbanan, Dalabanan som löper mellan Mora och Uppsala via Borlänge, går precis invid befintlig transformatorstation i den östra delen av projektområdet. Sågmyra Dalabanan Rogsjön planeras för förbättringar. Sträckan söder om Borlänge stad (Borlänge-Sala) planeras för rakare kurvor, kortare nydragningar av järnvägen och förlängning av mötesstationer. Grycksbo Planerade förbättringsåtgärder är dock Insjön lokaliserade till områden utanför projektområdet för kraftledningsstråken. En ny separerad gång- och cykelväg ska byggas mellan Romme och Halvarsgårdarna, längs med Smedjebacksvägen. Exakt läge på gc-banan är inte fastställt. I FalunBorlänges översiktsplan poängteras att bibehållning och utveckling av befintligt jord- och skogsbruk är av största vikt. Utpekat riksintresseområde för vindbruk finns inom Falun kommun och ej inom Borlänge kommun som dock har ett lokalt intresseområde för vindbruk markerat i den nordvästra delen av kommunen, norr om Idkerberget. Idag finns inga befintliga vindkraftverk i kommunen. I översiktsplanen beskrivs att medelstora eller storskaliga vindkraftsetableringar ska lokaliseras till de lokala intresseområdena för vindbruk och till riksintresseområdena. Fa Översiktsplan FalunBorlänge Mark- och vattenanvändningskarta Antagen av kommunfullmäktige i Falun och i Borlänge Norr Amsberg Borlänge Ornäs Torsång n Teckenförklaring Pågående användning Bebyggelse - tätorter och planlagda områden Anläggning (arealkrävande, omgivningspåverkande) Förändrad användning Planerat bostadsområde -10 år Planerat bostadsområde år Idkerberget Halvarsgårdarna Hofors Naturreservat Natura 2000-område Kulturreservat Planerat arbetsplatsområde -10 år Planerat arbetsplatsområde år Reservat för framtida järnväg Rekreationsområde Runn Rekreationsområde/jord- och skogsbruk Vägreservat Allmän väg - föreslaget riksintresse Jordbruk Skogsbruk/stort opåverkat område Skogsbruk Bearbetningskoncession Naturreservat - blivande Kulturreservat - blivande LIS-område Utvidgat strandskydd enligt kommunerna 20 Kilometer Järnväg Allmän väg - väg av riksintresse Kraftledning Vindbruk/skogsbruk Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan och Mät & karta, Falu kommun Figur 9. Del av BorlängeFaluns mark- och vattenanvändningskarta. 18

19 I Ludvika kommun finns inga bebyggelsesområden markerade i översiktsplanen, förutom den aktuella vindkraftsparken vid Orrberget som är belägen inom utpekat område lämpligt för vindkraft i markanvändningskartan. Till översiksplanen finns ett tematiskt tillägg gällande Vindkraft, laga kraft Detta tillägg togs fram efter att två fördjupade översiktsplaner gällande vindkraft tagits fram varav en berör det aktuella området, Orrberget - Stensvedsberget. I rapporten redovisas befintliga vindkraftverk (totalt 3 i kommunen), vindkraftsområden för större anläggningar, skyddsområden för vindkraftverk, område olämpligt för vindkraft, mindre lämpliga områden för vindkraft och områden tänkbara för medelstora anläggningar. Orrberget Stensvedsberget är definierat som vindkraftsområden för större anläggningar. En Fördjupad översiktsplan för vindkraftsparken togs fram 2008, Fördjupad översiktsplan för Orrberget Stensvedberget. Planområdet innefattar fyra bergstoppar, Orrberget, Lomtjärnsberget (nordvästra delen av Orrberget), Kopplaberget, och Stensvedberget (två lika höga toppar) som pendlar mellan m ö h. Planen bedömer att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning även innefattas i planen Vattenskyddsområden, reningsverk och deponier Invid Borlänge stads västra kant, söder om projektområdet finns ett vattenskyddområde, Frostbrunnsdalen, med skyddsföreskrifter för de allmänna vattentäkterna. Detta område ligger dock ca 3 km från aktuella stråk i projektområdets östra kant. Speciella restriktioner och förbud gäller för mark- och vattenanvändning inom varje skyddsområde. I Borlänge finns två avloppsreningsverk, Borlänge reningsverk och Idkerberget. Det vid Idkerberget ligger i anknytning till projektområdet. Utöver dessa finns även ett mindre reningsverk som ligger vid Alderbäcken. Inom aktuella område finns inga kända deponier Detaljplaner I den östra delen av projektområdet, i den västra delen av Borlänge stad, finns tre gällande detaljplaner som ligger inom aktuellt område. Detaljplanerna berör industriområden och området som kallas Rågsåker. Detaljplan Gylle 2:76 mfl Fastigheter (Inom södra Backa industriområde), laga kraft Detaljplanen redovisar område för befintlig transformatorstation, område för högspänningsledning, industri och järnvägstrafik. Detaljplan för utvidgning av Södra Backa industriområde delplan 2 (berörande Rågåker 16:2 mfl), laga kraft Detaljplanen redovisar bland annat industri, järnvägstrafik, naturområde och utjämningsmagasin för dagvatten. En ny detaljplan, Ersättning av detaljplaner för del av kv Traversen och Gatuområden mm inom Södra Backa och Rågsåkers industriområde, laga kraft , ersätter delar av ovannämnd detaljplan (så som namnet visar på). 19

20 Samrådsunderlag 4.3 Naturmiljö Skyddsområden för naturmiljöer i området förekommer framförallt i skogsområdena. En plats med många överlappande skydd är Gyllbergen som är beläget norr om vindkraftetableringen på Orrberget och alltså utanför stråken Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. I Sverige skyddas Natura 2000-områden i 7 kap. miljöbalken. Natura 2000-området Gyllbergen är som närmast beläget ca 1 km från vindkraftetableringen på Orrberget och något längre från stråken. Området är en bergsplatå med värdefulla naturtyper i form av gammal skog, ljunghedar, myrar och mossar Naturreservat Naturreservat är skyddade enligt miljöbalken och är områden med höga natur- och friluftslivsvärden. Naturreservatet Smörtjärnarna ligger inom stråken ca 1 km norr om fördelningsstationen vid Tuna-Hästberg och har gammal och värdefull tall- och granskog som är en viktig miljö för många krävande arter som tjäder, tretåig hackspett, kattfotslav mm. Naturreservatet Smäcken ligger i direkt anslutning till Borlänge och befinner sig utanför stråken ca 1 km sydost från den befintliga transformatorstationen i Södra Backa. Området har ett rikt fågelliv och innehåller förutom lövskog intressanta vattenmiljöer vid källorna och Lustbäcken Riksintresse naturvård Områden som omfattas av riksintressen för naturvård ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresset regleras i 3 kap miljöbalken. Riksintresseområdena Gyllbergen, Högbergåravinerna, Murbo däljor och Grängshammarsån-Frostbrunnsdalen är belägna i närheten av stråken men överlappar dem inte. Gyllbergen är som beskrivet under Natura 2000 en stor opåverkad bergsplatå med bland annat ovanliga myrtyper. Högbergåravinerna är skogbeklädda raviner med sällsynta växter. Murbo däljor representerar en är en typisk landskapstyp som har både geologiska och rekreativa värden samt värde ur landskapsbildssynpunkt. Grängshammarsån-Frostbrunnsdalens hävdade marker har ett rikt växt- och djurliv samt geologiska och hydroliogiska värden. Området är också betydelsefullt för friluftslivet Skogliga biotopskyddsområden Biotopskyddsområden kan utses i miljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter. Områdena skyddas enligt 7 kapitlet miljöbalken och det är skogsstyrelsen som ansvarar för de biotopskyddsområden som finns i skogsmark. Ett antal skogliga biotopskyddsområden förekommer i närheten av stråken runt Idkerberget och Gyllbergen Naturvårdsavtal Syftet med ett naturvårdsavtal är att bevara områden med höga naturvärden. Avtalet är ett civilrättsligt avtal mellan markägare och Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen. Ett antal områden som omfattas av naturvårdsavtal förekommer i närheten av stråken öster om Orrberget Nyckelbiotoper och Naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden som har stor betydelse för skogens flora och fauna samt hyser eller kan förväntas hysa hotade och rödlistade arter. Naturvärdesobjekt är områden som inte fyller kraven på att vara nyckelbiotoper men ändå är viktiga för den biologiska mångfalden. Små nyckelbiotoper utgör generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder och ska bevaras i enlighet med 30 skogsvårdslagen. Ett flertal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt förekommer i, eller i närheten av, stråken. 20

21 $1 $1 4 3d 3c 3b 3a H 2c 2a 2b 1a H 1b 1c 1d 1e 1f ") 2b Km Naturmiljö Teckenförklaring Orrberget vindkraftverk H Fördelningsstation ") Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk Lokalnät Regionnät Stamnät Delsträcka 1a-1f (kabel) Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Myrskyddsplan Riksintresse Naturvård, MB 3:6 Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6 Natura 2000 SCI Naturreservat Områden av regionalt intresse Våtmarksinventering Vattenskyddsområde Skogliga biotopskydd Naturvardsavtal Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen Nyckelbiotoper Storskogsbruket Sumpskogar Talltrakt Grantrakt 21 Figur 10. Karta Naturmiljö

22 Samrådsunderlag Sumpskogar Sumpskogar är ett samlingsnamn för skogsklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskogar av olika typ förekommer i närhet av stråken Våtmarksinventering Våtmarksinventering är en nationell inventering av våtmark. Två områden som omfattas av våtmarksinventeringen förekommer i närheten av stråken Myrskyddsplan Myrskyddsplanen är en del av arbetet med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och syftar till att ge ett representativt urval av landets allra mest värdefulla myrar ett långsiktigt skydd. Delar av området vid Gyllbergen omfattas av myrskyddsplanen, området överlappar inte något av stråken Områden av regionalt intresse I rapporten Borlänges natur - ett planeringsunderlag finns ett antal naturområden av regionalt intresse utpekade. Områdena har hittats genom inventeringar men har inga skydd i dagsläget. Områdena Långhagsfäbodarna och Högberget finns i närheten av de föreslagna stråken. Långhagsfäbodarna är ett granskogsområde runt en tidigare fäbod. Högberget är beläget mellan riksintresseområdena Gyllbergen och Högbergsåravinen och består av barrskog på delvis kalkrik mark. Vägkanten längs med väg 646 från Tuna- Hästberg och norrut till sjön Hästsveden är utsedd som artrik vägkant av Trafikverket. Vägkanten består av en torr ängsmark med flera sällsynta växter och ligger inom stråken Värdetrakter Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden och en högre täthet av värdekärnor för djur och växtliv. Värdetrakter för tallskog och granskog finns i anslutning till Gyllbergen. En värdetrakt för granskog överlappar stråken. 4.4 Kulturmiljö Kulturmiljön är de fysiska spår som människan lämnar genom historien. Kulturmiljöerna i Borlänge och Ludvika kommuner är bland annat kopplade till gruvdrift som har varit en viktig näring i regionen. Lämningar från jord- och skogsbruk är också vanliga Fornlämningar Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Ett flertal fornlämningar finns inom stråken, både i anslutning till jordbruks- och skogsbruksmark samt i byar Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet Naturvårdsverket har i samarbete med länsstyrelserna Riksantikvarieämbetet tagit fram en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Ett område som omfattas av bevarandeplanen finns i projektområdet men överlappar inte stråken Ängs- och betesmarksinventering Ängs och betesmarksinventeringen är en inventering av kultur- och naturvärden i ängsoch betesmarker. Materialet kan användas som underlag för utvärderingar och uppföljning miljöersättningar och andra åtgärder för natur- och kulturmiljö. Områden som omfattas av ängs- och betesmarksinventeringen finns i projektområdet men överlappar inte stråken. 22

23 Teckenförklaring Orrberget vindkraftverk Kulturmiljö H ") Kopplingsstation $1 Mindre kopplingskiosk H Fördelningsstation 1a 1b Lokalnät Regionnät Stamnät 1c Delsträcka 1a-1f (kabel) Delsträcka 2a & 2b (kabel) Delsträcka 2b (luftledning) Delsträcka 2c (kabel el luftledning) 1d 1e Delsträcka 3a-3d (luftledning) Delsträcka 4 (kabel) Fornlämning / kulturhistorisk lämning 1f ") Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning 2a 2b Skog och Historia Fornlämning / kulturhistorisk lämning Nat. bevarandeplan odlingslandskapet Ängs- och betesmarksinventering $1 2b 4 3d $1 3c 3b 2c 3a H Km Figur 11. Karta Kulturmiljö

24 Samrådsunderlag Kommunalt kulturmiljöprogram Borlänge kommun har ett kulturmiljöprogram från Område 53, 17 och 20 i kulturmiljöprogrammet berörs på av de föreslagna stråken för kraftledningen (vi inväntar mer info från kommunen, vet ej om programmet är antaget) Skog och historia Projektet Skog och historia inventerade och registrerade forn- och kulturlämningar under drygt tio år. De uppgifter som finns i Skog och historia-skikten är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. Inom projektområdet finns linjer och punkter som rör skog och historia, en del av dessa är belägna inom stråken. Linjer finns framförallt i mitten av projektområdet, öst och sydöst om Idkerberget. Dessa linjer utgörs i stort av historiska färdvägar. Linjerna korsas av stråken i ett antal lägen. Punkter kan utgöras av röjningsrösen och kolningsanläggningar inom skogsområden och inom projektområdet finns ett antal av dessa punkter. Dessa punkter ligger framförallt vid Gullberget, söder om projektområdet och mellan Tuna-Hästberg och Orrberget. 4.5 Friluftsliv Borlänge och Ludvika kommun har ett aktivt friluftsliv tack vare stora skogsområden som används för friluftsliv och rekreation under både sommar och vinter. I Borlänge finns två stora naturområden med märkta leder. Det ena området sträcker sig från Tjärnaberget och västerut, det andra är Gyllbergsområdet, som till del ligger i Ludvika kommun. Förbindelse mellan dessa områden finns genom en vinterled. Tjärnaberget och bergen västerut korsas av skid- och vandringsleder. Många av de gamla fäbodställena kan nås via dessa leder. Vid Hjulberget och Spånsfäbodarna, norr om sjön Gomen går bland annat vildmarksleden under vintertid och området används frekvent. Vid Hästbergsflatnan, väst om Tuna-Hästberg, finns ett friluftsbad. Hästbergs gruvor, som idag används och förvaltas som äventyrsgruva är ett populärt turistmål för bland annat dykare. Äventyrsgruvan kan komma att utveckla sin verksamhet i framtiden. Längs med Norrån brukar man paddla kanot, ån har bitvis vackert betade kanter som är värdefulla. Söder om projektområdet ligger Romme Alpin, en skidortsanläggning som är den 6:e mest besökta anläggningen i Sverige Riksintresse friluftsliv Norr om Spånsfäbodarna och väster om Idkerberget finns Rikintresse Friluftsliv, MB 3:6, Gyllbergen. Området är ett stort höglänt och väglöst vildmarksområde med stora möjligheter till friluftsliv både sommar som vinter. Området är också Natura 2000-område och naturreservat. Riksintresset ligger utanför stråken. 24