2T Broadcasting AB 1. Ang diarienr /23 - Remissvar kring fastställandet av särskilda skyldigheter vad avser digitala Tv-sändningar via marknät

Transkript

1 2T Broadcasting AB 1 Ang diarienr /23 - Remissvar kring fastställandet av särskilda skyldigheter vad avser digitala Tv-sändningar via marknät 2T Broadcasting AB

2 2T Broadcasting AB 2 Ang diarienr /23 - Remissvar kring fastställandet av särskilda skyligheter vad avser digitala TV-sändningar via marknät Inledning 2T Broadcasting AB välkomnar Post- och telestyrelsens (PTS) tidigare beslut om fastställande av marknadsdefinitionerna för TV-marknaderna, däribland digital TV-sändning via marknätet, och nu även det preliminära beslutsutkast angående särskilda skyldigheter. Arbetet är välgrundat och 2T Broadcasting (2T) är i detta ljus särskilt nöjda med att man så väl definierat Teracoms dominerande ställning samt de skyldigheter som måste åläggas Teracom för att möjliggöra konkurrens. Rätt tillämpat tror vi dessa skyldigheter kommer möjliggöra en konkurrensutsättning av Teracom, men då det finns utrymme för vissa tolkningar vill 2T ändå inkomma med vissa kommentarer och synpunkter. Detaljerade synpunkter Tillträdesalternativen Tillträdesalternativen omnämns även i detta preliminära beslutsutkast och kommenteras därför för säkerhets skull även här. 2T önskar få tillgång till masterna eftersom de är nödvändiga för att kunna utgöra en konkurrent till Teracom på området utsändning (distribution) av digital marksänd TV. I vissa fall finns det komplicerande faktorer kring att bara få tillgång till masten (för upphängning av egna feederkablar, antennpaneler etc.) och det kan istället vara nödvändigt att koppla in sig i den tekniska utrustning som kallas combiner (tillträdesalternativen 1 och 2 i föregående samrådsdokument kring marknadsdefinitionerna). Dock gäller generellt principen att 2T vill dela minsta möjliga mängd utrustning med Teracom för att minska 2Ts behov att dela kostnader som är mer hänförliga till Teracoms begränsade effektivitet och overheadkostnader än de direkta tjänstemomenten. Dessutom finns en tilltagande risk för att 2T blir påförda mer otillbörliga kostnader (enligt diskussionen nedan om FDC), ju fler tekniska moment man delar. Med hänsyn till detta förefaller de grossistprodukter som beskrivs (tillträdesalternativen 3 och 4) väldigt lika den situation som redan råder idag. 2T tror inte att det går att konkurrensutsätta Teracom med hjälp av dessa tillträdesalternativ. Därför är det av yttersta vikt att det inte är Teracom som väljer mellan tillträdesalternativen utan att de är skyldiga att bemöta den önskan om alternativ som framställs så länge det är tekniskt möjligt (vilket det är så länge de själva kan åstadkomma detsamma). Tillträdesskyldigheten Teracom åläggs en skyldighet att till den som har förutsättningar för och avser att distribuera TVsändningsinnehåll till slutanvändare i marknätet för digitala TV-sändningar tillgodose varje rimlig begäran om tillträde. Vidare beskrivs att tillträdet förutsätter att den begärande parten antingen har eller kan påräkna sig tillstånd enligt radio- och TV-lagen, eller har nått en överenskommelse med ett eller flera programföretag som innehar sådant tillstånd. I anslutning till detta har även föreskrivits en skyldighet om att förhandla med part som begär tillträde. Dessa formuleringar lämnar visst utrymme för en tolkning som kan leda till en hönan-och-ägget-situation. Viktigt är att Teracom har en förhandlingsskyldighet även med sådan part som ännu inte kan tillräkna sig ett tillstånd enligt radio- och

3 2T Broadcasting AB 3 TV-lagen. För att kunna påräkna sig ett sådant måste ju nämligen en överenskommelse göras med ett programbolag vilket i sin tur kräver att man kan utställa en komplett offert där kostnaden för tillträdet ingår. Om förhandlingsskyldigheten inte formuleras som önskat kommer en konkurrensutsättning av Teracom kunna blockeras av bolaget. Vidare står att Teracom kan neka tillträde baserat på teknisk ogenomförbarhet eller nätverksintegritetens bevarande. Teknisk ogenomförbarhet verkar, som PTS konstaterar, tämligen osannolikt då vi konkurrerar om samma kunder det Teracom kan implementera borde inte vara tekniskt ogenomförbart för en annan part. Medan detta anses tydligt är bevarandet av nätverksintegriteten desto otydligare. 2Ts mål är att erbjuda digitala TV-utsändningstjänster via marknätet till konsumenter. Detta skall ske med samma kvalitet som Teracom erbjuder idag och med fullständig transparens gentemot konsumenten, som inte skall märka skillnad om det är 2Ts eller Teracoms signal som han tittar på. Begreppet nätverksintegritet kan dock tolkas till Teracoms fördel då de i bl.a. svar till Konkurrensverket antytt att det fanns risk för sämre nätkvalitet etc. om inte de var ensam operatör i marknätet. På samma sätt kan man argumentera för monopol på telekommunikationsmarknaderna och de flesta andra marknader. 2T önskar att PTS förtydligar sin skrivning kring nätverksintegritetens bevarande så att detta inte blir ett möjligt föremål för diskussion framgent. FDC - Fully distributed cost Vid en marknadssituation där det råder perfekt konkurrens finns inga extraordinära marknadsvinster för företagen. Det ställer oerhörda krav på ekonomisk uppföljning och kostnadskontroll för att överleva. Som en konsekvens av detta minskas overheadkostnader maximalt och mängden kostnadsslag som ej är direkt hänförliga till produkter, utan istället nycklas ut på generell basis, tenderar att bli få eller minskade till ett minimum. Produkter och delverksamheter utvärderas även kontinuerligt inom organisationen för att verifiera rimligheten i dess ekonomiska bidrag. Likväl görs alltid lönsamhetsbedömningar innan verksamheter initieras. I motsats till detta står monopolföretag där detta krav på kostnadskontroll inte finns. Priserna regleras då mer av priselasticitet och nödvändigheten (för en kund) i tjänsten/varan än andra faktorer. Eftersom kravet på kostnadskontroll inom monopolföretaget är begränsat finns stort utrymme för generella nycklingar av kostnadsslag som forskning och utveckling, administration, personal etc. Uppföljningen av effektivitet och dyl. blir därför också svår och delverksamheter kan bedrivas utan lönsamhetsuppföljning i synergi med andra delverksamheter. Om monopolet granskas/regleras åläggs oftast att just kostnadsbaserad prissättning tillämpas, men utrymmet för att ifrågasätta den relevanta kostnadsbasen är mycket begränsat om stora delar av den totala kostnadsmassan fördelas genom nyckeltal. På så sätt kan också intern subventionering av olönsamma verksamheter förekomma. I Teracoms fall finns en historik av diskussioner kring just detta i relationer med SVT och TV4 och deras analoga TV-utsändning. I dessa fall har bägge bolagen ifrågasatt principen för kostnadsbaserad prissättning och de kostnader som ligger till grund för detta. 2T har även i olika sammanhang poängterat att det finns starka indikationer på Teracoms ineffektivitet, däribland det faktum att enbart SVT betalar mer till Teracom för sin TV-distribution än vad hela norska Norkring har i omsättning (trots deras mer komplicerade geografi för marknätssändningar). Detta är i sig ett ifrågasättande av kostnadsbaserad prissättning då det inte nödvändigtvis leder till rimliga prisnivåer utan istället ett beteende där kostnadsbasen drivs upp. Med anledning av denna bakgrund är det med stor oro som 2T ser att kostnadsbaserad prissättning med fully distributed cost (d.v.s. även all ineffektivitet) skall tillämpas i detta fall. Kraven på särredovisningen blir därför mycket stora eftersom det är av yttersta vikt att inte den kostnadsbaserade prissättningen utgör en grund för en subventionering av de konkurrensmedel som Teracom har till buds eller att omotiverade kostnader tillåts.

4 2T Broadcasting AB 4 Med anledning av ovanstående är det lämpligt att beakta vilka kostnadsslag som skall kunna ingå i begreppet FDC. Det är 2Ts uppfattning att den kostnadsmassa som fördelas mellan parter som delar accessalternativ endast skall vara av den karaktären att den kan påvisas vara kopplad till de delade moment som ingår i accessalternativen så att onödigt stora overheadkostnader (ineffektivitet) inte skall kunna överföras på andra företag. Om så inte sker skapas ytterligare utrymme för nya ineffektiviteter (om man får hjälp att dela på kostnader för ineffektiv verksamhet skapas ju ytterligare utrymme för sån verksamhet) med medföljande kostnader som i slutändan drabbar konsumenten i form av allmänheten. Det är även 2Ts uppfattning att det är orimligt att en part som delar nödvändiga resurser för TVutsändning, t.ex. master, skall kunna påföras generella overheadkostnader som t.ex. lika gärna kan vara kopplade till Teracoms telekommunikationsverksamhet. Likväl bör inte generella utvecklingskostnader fördelas med nyckeltal till andra parter än Teracom då dessa inte är kopplade till aktuell verksamhet och dessutom kan utgöra konkurrensmedel mot part som begärt access till infrastrukturen. Likväl som det är av yttersta vikt att rätt kostnader fördelas är det också avgörande hur kostnader fördelas. Därför skall det ställas stora krav på Teracoms särredovisning så att kopplingen mellan kostnader och tjänster kan göras tydlig. Likväl skall kostnadsfördelningen för delade moment ske på ett proportionerligt och ickediskriminerande sätt (baserat på nyttjande) så att ingen överbetalning sker och ej heller någon part behöver subventionera konkurrenskraften i någon av Teracoms andra tjänster. Dessa synpunkter är avgörande för att ickediskrimineringsprincipen verkligen skall fungera. Faktiska historiska kostnader Faktiska historiska kostnader är ett område som också kan ge utrymme för tolkningar. Som nämnts i tidigare svar påbörjades etableringen av infrastrukturen för marksändningar av radio och TV i Sverige redan på 20-talet. Sedan dess har verksamheten bedrivits i olika regier innan Teracom bildades i början av 90-talet som en utbrytning av rundradioverksamheten ur Televerket. Precis som med kopparnätet för fast telefoni är masterna för marksändning finansierade med statliga medel under en tid då andra distributionssätt för radio och TV ej fanns. Skillnaden mellan kopparnätet och marknätet är givetvis att telekommunikationsmarknaden genomgått processen med avreglering och konkurrensutsättning som följd. Då masterna i marknätet finansierats genom statliga medel verkar det konstigt om dessa just skulle utgöra hinder för marknadstillträde för en aktör, med konsekvensen att konsumenten tillförs onödiga kostnader konsumenterna i form av allmänheten har ju redan varit med och finansierat masterna en gång i tiden. Även vad gäller faktiska historiska kostnader måste en icke-diskrimineringsprincip gälla. Det innebär att kostnader som belastar de delade momenten (och därmed även en annan part än Teracom) inte skall vara större än de som drabbar Teracom. Dessa kostnader är därmed de som syns och är kopplade till balansoch resultaträkningarna. Ursprungsinvesteringen i högmaster bör vid detta lag vara helt avskrivna och har troligen heller aldrig funnits i Teracoms böcker då dessa investeringar skedde långt innan Teracom bildades. Däremot bör en kontinuerlig avskrivning på underhållsinvesteringar etc. finnas och då det är relevant även fördelas på annan part som använder de delade momenten som ingår i accessalternativen. Att göra någon annan tolkning där historiska kostnader skulle återupplivas och gamla investeringar värderas om till vad det skulle kosta att göra dem idag är än otänkbar metodik som inte bara är inexakt och något märklig ur ett ekonomiskt perspektiv utan även synnerligen diskriminerande. Övriga synpunkter - ickediskriminering Teracom har goda möjligheter till annan diskriminering genom koppling av tjänster och även genom sina bolagsrelationer och vertikala integrering. De bolag som sänder såväl analog som digital marksänd TV (SVT och TV4) är också mycket stora kunder hos Teracom. Risken är stor att dessa två

5 2T Broadcasting AB 5 distributionstjänster kombineras i erbjudandet från Teracom till de aktuella programbolagen eller att Teracom finner metoder att diskriminera kunden om denne väljer att ha olika tjänsteleverantörer för distributionen av analog och digital TV. Att bemöta en korspaketering mellan analog och digital TV är omöjlig för en konkurrent då analog TV-distribution är reglerad så att den endast får skötas av Teracom. Att sampaketering redan förekommer framgår med stor tydlighet i den EU-granskning som gjorts på initiativ av NSAB där kopplingen mellan SVT och Teracom kritiseras hårt. Där beskrivs hur SVT och Teracom har en kombinerad digital- och analog TV betalmodell där en omviktning sker över tiden mellan de olika distributionssätten. Att Teracom skulle kunna få fortsätta med att sampaketera analog och digital TV-distribution i framtiden skulle innebära att företaget omöjligen kan konkurrensutsättas. Likväl så utgör Teracoms vertikala integrering ett kraftigt konkurrenshinder. Teracom äger 70 % av Boxer TV Access AB som är en nödvändighet för alla programbolag som vill kunna bedriva någon form av betal-tv i marknätet. Till den stora majoriteten av Boxers kunder erbjuds från Boxer en affärsmodell som innebär att Boxer tar ansvar för distributionen och programbolagen endast erbjuds ett provisionsnetto per hushåll som nyttjar kanalen. Genom att Teracom är majoritetsägare kan Boxer svårligen initiera en distributionsupphandling där man vänder sig till någon annan aktör än Boxer. Denna vertikala kontroll innebär en stor risk för att marknadsvinsterna förskjuts från konsumenten mot Teracom. Övrigt Som nämnts inledningsvis tycker 2T att PTS väl fångat marknadssituationen på marknaden för digitala TV-utsändningstjänster. Med avslutandet av detta informella samråd ser vi fram mot en snabb fortsatt hantering av ärendet så att 2T kan blir fullt operationella. Erik Dillner 2T Broadcasting AB