Innehåll. Medlemsförteckning...30 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Revisionsberättelse...

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll Ordförande har ordet...3 Uppdrag, organisationsidé och arbetsstrategi...4 Funktionshinderpolitisk reflektion...5 Höjdpunkter Funktionshinderpolitiken Information...10 Medlemsförteckning...30 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Revisionsberättelse...39 Organisation och funktion styrelsen revisorer valberedningen...12 Projektarbete DOA, De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar Redskapsboden, Från FN-konvention till vardagsverklighet NINA Tankesmedjan...15 Konferenser och utbildningar...17 Samverkan Brukarpanelen Habilitering och hjälpmedelsnämnden Tandvård Trafikverkets rådsgrupp...18 Personal...19 Styrelsen...20 Kalendarium...21 Denna årsredovisning finns att få med större text. V.g kontakta HSO Skånes kansli, Vaktgatan 3, Helsingborg E-post: info@hsoskane.se 2

3 Ordförande har ordet Jag skriver nu för sista gången som ordförande i HSO Skåne. När jag ser tillbaka på alla mina år inom HSO Skånes verksamhetsområde är det inte utan en viss stolthet som jag kan konstatera att vi har gjort mycket för personer med någon funktionsnedsättning. Därmed inte sagt att vi skall vara nöjda, man kan alltid göra mer. Men det finns begränsningar som till exempel personella resurser och inte minst ekonomin. Om man ser till detta har vår kanslipersonal och inte minst styrelsen under åren lagt ned stort arbete på att förbättra vårt samhälle så att en funktionsnedsättning inte skall vara ett hinder för att ta del av samhället som alla andra.vi har inte nått ända fram men jag kan konstatera att det har blivit bättre inom många områden. En bidragande orsak till detta är vårt fina samarbete med politiker och tjänstemän inom regionen. Även om vi inte alltid är överens har vi kunnat diskutera fram förslag på lösningar till olika problem. Ibland har vi fått gehör för våra åsikter, ibland inte, men det är så ett demokratiskt samhälle fungerar. Det är mycket kvar att göra.tyvärr tvingas jag konstatera att även de nyproducerade objekten innehåller en hel del fel som skulle ha eliminerats med den nya plan- och bygglagen. Jag kommer även att vara kvar som ordförande i styrgruppen för projektet Redskapsboden som vi hoppas skall bli ytterligare ett redskap för att påverka samhället i en positiv riktning. Avslutningsvis vill jag tacka Region Skåne och Arvsfonden, samt alla övriga samarbetspartner som har gjort vårt arbete både ekonomiskt möjligt och lagt vägen för vårt positiva resultat. Jag vill också passa på att tacka alla politiker, tjänstemän, brukare, kanslipersonal och inte minst de olika ledamöterna i HSO Skånes styrelse under de gångna åren. Ni har gjort mitt arbete intressant och lärorikt. Som ni alla vet: ensam är man inte stark men tillsammans kan man utföra mycket. Ett stort tack till er alla Gert Igheden Det är väl ingen som har missat mitt stora intresse för tillgänglighetsfrågorna. Då menar jag inte bara den fysiska tillgängligheten utan i ett bredare perspektiv. Detta arbete tänker jag fortsätta med inom HSO Skåne.Tillsammans med tillgänglighetsgruppen kommer jag fortsätta att kontrollera hur tillgänglighetsarbetet fortlöper inom regionen. 3

4 Uppdrag, organisationsidé och arbetsstrategi Uppdrag HSO Skånes uppdrag är att arbeta för ett samhälle där en funktionsnedsättning eller en kronisk sjukdom inte är ett hinder för att leva ett bra liv. Organisationsidé HSO Skåne skall med hög kompetens, kvalitet och professionalism driva funktionshinderfrågor som är av betydelse för flera av medlemsorganisationerna. Arbetsstrategier HSO Skåne drivs av starka värderingar om vård och stöd på lika villkor och att behoven skall vara styrande för olika samhällsinsatser, men också av tanken att vi skall vara med och ta ett stort samhällsansvar. HSO Skåne vill bidra till en positiv utveckling på det socialpolitiska området genom samarbete med olika myndigheter, genom egna utvecklingsprojekt och genom att stödja politiker och tjänstemän till bra beslut. HSO Skåne arbetar med områden där det finns stora behov och där vi själva har kompetens och ser möjligheter att förändra.vårt arbete skall alltid vara långsiktigt. 4

5 Funktionshinderpolitisk reflektion I vår förra verksamhetsberättelse för 2012 sade Lars Gustavsson att det var den sista funktionshinderpolitiska reflektionen som han skrev. Men här kommer ännu en. Varför? Förändringar på vårt kansli och i vår organisation har gjort att jag än en gång har fått påta mig uppgiften. Dessa förändringar har gjort att mina arbetsuppgifter förändrats lite mot vad det var tänkt från början. Jag arbetar deltid sedan drygt ett år tillbaka. Från början arbetade jag bara med projekten, men nu har arbetet förskjutits mer mot funktionshinderpolitiken och valet. Hur ser du på verksamhetsåret 2013? Det har varit ett delvis komplicerat år.vi har startat upp två nya stora projekt och haft en ny länsombudsman vilket inneburit ny personal, nya verksamheter och en annan syn på gamla verksamheter. En negativ ekonomi resulterade i att styrelsen tog beslut om en omorganisation. Det påverkar naturligtvis även de externa verksamheterna. Vilka har varit de stora funktionshinderpolitiska frågorna under året? Det har varit arbetsmarknad, tillgänglighet och i viss mån hälsofrågorna. Under senare delen av året kom även LSS-frågorna upp efter TV4:s program Kalla Fakta. Det bekräftade signaler som vi har fått länge, att det finns kommuner som på alla sätt försöker undfly sina lagliga skyldigheter. På arbetsmarknadsområdet avlöstes projektet Stegen in i arbetsmarknaden, SIA, av De offentliga arbetsgivarnas ansvar, DOA. SIA-projektet uppnådde mycket goda resultat. I DOA är det ännu svårt att se hur slutresultatet skall bli. Vilka resultat har ni uppnått? Det är främst på tillgänglighetsområdet som vi kan peka på att våra ansträngningar leder till något. Här har hänt en hel del med att ta bort enkelt avhjälpta hinder både i Region Skåne och i flera kommuner. Mycket återstår men det är trots allt en positiv utveckling på gång. Även på arbetsmarknadsområdet kan vi peka på positiva resultat, att människor har fått arbete genom våra ansträngningar. Vilka är utmaningarna framåt? Den stora utmaningen utåt är att öka tillgängligheten i samhället och att få på plats den diskrimineringslagstiftning som riksdagen ålagt regeringen att ta fram. Arbetslösheten är förfärande stor bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. En tredje utmaning är att behålla och i vissa fall öka kvaliteten i välfärdstjänsterna. Nya aktörer ställer krav på nya arbetssätt från oss i handikapprörelsen. Vi hoppas att vårt projekt Redskapsboden ska bli framgångsrikt. Det handlar om att ta fram arbetsredskap för att FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter skall få genomslag i verkligheten. En annan utmaning är att få vår interna organisation på plats. Vad förväntar du dig av valet 2014? Att det blir ett spännande år. Förhoppningsvis skall vi från handikapprörelsen kunna få med ett par angelägna frågor i den allmänna debatten. Ett valår ger ju möjlighet till exponering, men det förutsätter att vi samlas runt ett par tema. Rätten till försörjning är ett övergripande tema, som har antagits av Handikappförbunden centralt och det är en viktig fråga för många yngre. 5

6 Höjdpunkter 2013 Du har fått ett mycket spännande uppdrag av Region Skåne. Kan du berätta lite om det? Jag har fått i uppdrag att göra en utvärdering av det handikappolitiska programmet och regionens funktionshinderpolitiska arbete. Jag gör intervjuer med politiker, tjänstemän och företrädare för funktionshinderorganisationerna, för att få deras åsikter. Sedan tittar jag på ett antal olika verksamhetsområden och försöker analysera vad de har gjort för att leva upp till programmets målsättningar. Det är ett spännande arbete och framsynt av regionen att låta oss genomföra revisionen. Funktionshinderpolitiska frågor: Arbetsmarknad FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning Onödig ohälsa Gränssnittet mellan regionen och kommunerna Nationella patientenkäten Kollektivtrafiken Färdtjänsten Tillgänglighetsfrågorna Brukarutvärdering av regionens handikappolitiska program Patientutbildning Jubileumskonferens HSO Skåne firade sitt 50-årsjubleum den 3 december. Tillbakablickar och framtidsperspektiv stod i fokus denna dag. HSO Skånes ordförande Gert Igheden inledde dagen med en tillbakablick på arbetet med programmet Från patient till medborgare. Han redogjorde också för arbetet med att få bort Enkelt avhjälpta hinder som för HSO Skånes del började med projektet Mainstreaming Vid starten var detta arbete ganska okänt och nu pågår det i de flesta av Skånes kommuner. Stöd till enskilda Lars Gustavsson, tidigare länsombudsman, gav en tillbakablick till HCK i Malmöhus län. Arbetet som handlade om stöd till enskilda och arrangerande av fritidsaktiviteter, resor etc. i början på 1980-talet övergick till att bli alltmer politiskt. Detta skedde genom de förändringar i sociallagstiftningen, som försköt makten från den centrala nivån till de kommunala nivåerna bildades HSO Skåne i sin nuvarande form och organisationen tog alltmer den form den har idag, med tre verksamhetsfundament nämligen: information, samverkan och utvecklingsprojekt. Nationella program Eva Pihl Krabbe, S, gav en bred exposé över den handikappolitiska utvecklingen i Sverige och hur olika program har format politiken och den politiska agendan. En framträdande person som hon lyfte fram var Bengt Lindqvist, nestorn inom svensk handikappolitik. Eva Pihl Krabbe har bred erfarenhet och ett djupt engagemang i handikappfrågor, vilket färgade hennes föredrag om framväxten av en svensk handikappolitik. Carl Olof Börjesson som sammanställt en jubileumsskrift gav ett antal citat för att belysa de intervjuades syn på HSO Skånes arbete och handikappolitiken i stort. Vad händer framåt? Mikael Klein från Handikappförbunden talade om framtiden och gav åhörarna en bred bild av vad som händer på riksnivå och vad som planeras inför det kommande valet. 6

7 Den viktigaste frågan är Rätten till försörjning. Där kommer handikapprörelsen att göra en kraftsamling. Föredragen avslutades av PO Hedvall från Certec som gav ett antal tankar och idéer kring både forskning och tillgänglighet. PO:s tankar skapade livliga diskussioner bland deltagarna. Brukarpanelen Region Skånes satsning på brukarsamverkan har resulterat bland annat i att den politiska samverkan har höjts och utvecklats. I brukarpanelen som är knuten direkt till regionstyrelsen, deltar ett flertal regionråd och andra politiker från de flesta av Region Skånes verksamhetsområden. I brukarpanelen har det under året lyfts upp teman som arbetsmarknad och patientfokuserad vård och rehabilitering. Vid brukarpanelens möte i juni, höll brukarorganisationerna i planeringen och genomförandet av temat, patientfokuserad vård och rehabilitering. På mötet föreläste bland andra Maria Gardsäter från Nordiska välfärdscentret om patientmakt och patientinflytande. Bertil Lindström, numera seniorkonsult inom hälsoområdet, föreläste om patientperspektiv och fördjupad samverkan. Brukarpanelen har under året utvecklats till att bli en mer konstruktiv och fördjupad samverkan mellan brukarorganisationerna och Region Skånes politiker. Detta arbete kommer att utvecklas mer under kommande år. Utvärderingen av Region Skånes handikappolitiska program HSO Skåne fick under hösten ett erbjudande om att få göra en brukarrevidering av Region Skånes handikappolitiska program. HSO Skåne fick uppdraget att göra revideringen och arbetet gick till Lars Gustavsson på HSO Skåne. Det är första gången som uppdraget att göra en revidering av Region Skånes verksamhet eller program går till en brukarorganisation inom funktionshinderrörelsen och det kändes som ett steg framåt. Under hösten har Lars Gustavsson intervjuat ett antal politiker, tjänstemän och representanter från funktionshinderrörelsen om hur de ser och upplever att det handikappolitiska programmet har fungerat. En rapport kommer att presenteras till Region Skåne under första kvartalet av årsjubleum som hölls den 3 december, många av deltagarna tyckte det var en gemytlig och trevlig dag. 7

8 Funktionshinderpolitiken 2013 Hälso- och sjukvårdsfrågor Hälso- och sjukvård är sedan många år tillbaka ett av de områden som berör och intresserar många inom HSO Skånes medlemsorganisationer. En god vård med hög tillgänglighet och kvalitet är viktigt för de flesta som söker vård, men särskilt viktigt om man har en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Att vara mer eller mindre beroende av hälso- och sjukvård, läkemedel, rehabilitering eller tandvård, ställer höga krav på dem som beslutar om dess innehåll. HSO Skåne har sedan många år tillbaka en regelbunden samverkan med Region Skåne för att förmedla den kunskap som finns i våra medlemsorganisationer och förbättra kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Under 2013 har den främsta formella kontakten med Region Skåne skett i planeringsdelegationen som är ett partssatt brukarråd med politiker och representanter från funktionshinderrörelsen i Skåne. Dess uppgift är att arbeta tematiskt, vilket innebär att frågor på en mer övergripande nivå diskuteras och utvecklas. Ytterst är det politiker som sätter de övergripande målen, men det är sedan tjänstemännen inom Region Skåne som får i uppdrag att formulera hur dessa mål skall genomföras. Det är därför viktigt att föra en kontinuerlig dialog med Region Skånes tjänstemän i olika verksamhetsområden. HSO Skåne har haft en god dialog med ett flertal tjänstemän inom en rad olika områden. Patientfokuserad vård i fokus I Region Skånes planeringsdelegation har två teman varit i fokus under 2013, fler i arbete och patientfokuserad vård. Planeringsdelegationens möte i juni ägnades helt åt att lyfta upp temat patientfokuserad vård. Maria Gardsäter som har varit sakkunnig inom förbundet Sällsynta diagnoser höll föredrag om patientmaktutredningens tredje och sista betänkande som släpptes under våren Patientmaktutredningen lade fram ett antal förslag som skall stärka patientens rättigheter inom vården. Planeringsdelegationen var överens om att fortsätta att fördjupa och utveckla de tankar och inriktningar som finns inom området patientfokuserad vård i fortsatta möten och utbildningar. Att patienten ska stå i fokus är en mycket viktig fråga för HSO Skåne Patientenkäter utvecklar vården HSO Skåne deltar i olika arbetsgrupper för att delge andra sina kunskaper. En av de arbetsgrupper som vi har varit aktiva i är en referensgrupp till Region Skånes nätverk för patientenkäter. Denna arbetsgrupp tillsattes när Region Skåne tillsammans med de flesta landsting i Sverige beslöt sig för att genomföra regelbundna patientenkäter inom vården. Patientenkäterna som skickas ut till ett stort antal besökare i hälso- och sjukvården visar sig innehålla en mängd data som kommer att förändra hälso- och sjukvården på sikt. Under våren fick HSO Skåne möjlighet att föreläsa vid en nationell konferens som hölls i Göteborg för dem som arbetar med patientenkäter i landstingen. Bland annat lyftes frågan från HSO Skåne om möjligheter till att även mäta vårdprocesser i enkäterna. Idag är det endast enstaka besök vid respektive klinik som mäts. Att mäta vårdprocesser ger en fördjupad bild av hur patienterna upplever sina vårdbesök ur ett helhetsperspektiv. 8

9 Ökat hälsoarbete I HSO Skånes projekt Uppdrag Plushälsa anordnades ett stort hälsoinriktat arbete i många hälsogrupper. Projektet som togs emot väl av medlemsorganisationerna har idag fått en genomslagskraft när det gäller intresset och kunskapen om behovet av kost och motion bland personer med funktionsnedsättning. Projektets framgång och uppmärksamhet har även lett till ett samverkansavtal mellan HSO Skåne och Region Skåne om fortsatt satsning på hälsogrupper enligt projektets modell. Detta avtal kan göra att projektets mål och arbete kan leva vidare efter projektets avslutning. Dialogsamverkan Under året har vi också deltagit i en arbetsgrupp inom Region Skåne som tillsammans med Kommunförbundet Skåne arbetar fram ett nytt utkast till avtal som skall reglera vilket ansvar som respektive huvudman skall ha när det gäller hälso- och sjukvård. Sedan flera år tillbaka har de båda parterna avtalat och skatteväxlat ett antal områden inom hälso- och sjukvården. Ett nytt avtal är på gång som skall börja gälla från den 1 januari HSO Skåne har i denna arbetsgrupp delgett ett antal exempel och förslag på åtgärder som våra medlemmar har upplevt när det gäller dessa så kallade gränssnittsregler. Det nya avtalet skall ha ett fördjupat och förtydligande fokus på patientens behov och delaktighet. Andra områden inom hälso- och sjukvårdsområdet som HSO Skåne har varit med och fått ta del av samt yttra sig i är avtal om ackreditering, tillgänglighet inom vården och tandvårdsfrågor. Utbildning höjer vårdkvalitén En fråga som HSO Skåne har arbetat med i många år är behovet av patientinformation och utbildning. Målet är att fler patienter och brukare får patientutbildning som bygger på deras behov av kunskap och inte alltid den som sjukvården anser att de behöver. Vid de tre patientutbildningscentren som finns i Skåne är patientutbildning en viktig del av verksamheten. I patientskolorna/utbildningarna får personer med olika kroniska sjukdomar och funktionshinder träffas för att utbyta erfarenheter och lära sig mer om sitt funktionshinder. HSO Skåne har vid flera tillfällen lyft frågan med politiken inom Region Skåne om att utveckla denna verksamhet att gälla hela Skåne och att dess betydelse lyfts fram mer. Mycket av HSO Skånes tillgänglighetsarbete består av att fysiskt gå ut och kontrollera hur det ser ut i Skånes kommuner. Tillgänglighet HSO Skåne har som mål att enkelt avhjälpta hinder skall elimineras och att kommunerna får in en rutin för hur de skall arbeta med enkelt avhjälpta hinder. Detta sker genom ständiga kontroller och anmälningar till byggnadsnämnderna i respektive kommun. Det görs för att få igång arbetet och för att de inte ska tappa bort tillgängligheten i sitt dagliga arbete. HSO Skåne använder de checklistor som vi själva har tagit fram. Checklistorna tar inte upp alla hinder och problem som man kan stöta 9

10 Information på vid en inventering, men de tar upp viktiga delar och framförallt får de människor att börja tänka i de rätta banorna. HSO Skåne har under året varit ute och inventerat i en del kommuner. Gert Igheden från tillgänglighetsgruppen har bland annat varit på besiktning av badet i Smedstorp och inventerat i Regionhuset i Malmö. HSO Skåne arbetar för att tillgänglighetskrav kommer med vid upphandling inom Region Skåne. Under året har möte hållits med Koncerninköp, där vikten av att säkerställa tillgängligheten ur ett brett perspektiv diskuterades. Det har också anordnats en utbildning om tillgänglighet i Klippan. HSO Skånes film om tillgängligheten i Klippan visades och Gert Igheden informerade om de lagar och regler som finns. Gert Igheden har under året haft utbildning om enkelt avhjälpta hinder för tjänstemän, politiker och brukare i Båstads kommun. Tillgängligheten till kollektivtrafiken måste öka. Därför deltog HSO Skåne vid Skånetrafikens dialogmöte i slutet av året där tillgängligheten till bl.a. ersättningsbussar och tåg samt bemötandet togs upp. Mötena kommer att fortsätta under HSO Skånes webbplats HSO Skåne har ett stort informationsutbud. En ny artikel kommer ut minst var tionde dag på vår hemsida. Här läggs även ut aktiviteter och anmälningsblanketter. Allt vårt material som tas fram går att ladda ner eller läsa direkt på vår hemsida. HSO Skåne har i dag ett aktivt konto på Facebook Under 2013 har HSO Skåne tagit fram en policy kring sociala medier som kommer att vidareutvecklas under Denna policy ska vara en hjälp för HSO Skånes anställda/förtroendevalda så att de kan använda sociala medier på ett positivt sätt och undvika de värsta fallgroparna. I första hand handlar policyn om den yrkesmässiga användningen av sociala medier. Även vid privat användning av sociala medier tror vi att många anställda kan ha nytta av att följa samma riktlinjer. HSO Skåne har en sida på Facebook där man kan gå in och gilla sidan. Det finns ett moderkonto som administratören har. Sedan finns det redaktörer till detta konto.vi lägger nästan dagligen ut olika nyheter som har hänt i Sverige men även i världen, som påverkar och kan skapa debatt inom funktionshinderområdet.vi länkar även till vissa artiklar på hemsidan och det går att följa HSO Skånes arbete och projekten som drivs av HSO Skåne.Vi ger dig där möjlighet att se bilder och uppdateringar från möten och andra intressanta reflektioner ur det dagliga arbetet. Vi ger även alla som gillar oss möjligheten att lägga ut egna intressanta nyheter som de vill dela med alla inom det funktionshinderpolitiska området. 10

11 I konversationer som HSO Skåne har via sociala medier finns vissa grundregler som du bör följa. På HSO Skåne ser vi framförallt dessa nio punkter som viktiga ledstjärnor: Transparens och tydlighet Kompetens Ärlighet och ansvarstagande Artighet och gott omdöme Respekt för andra Skydda organisationen och inte sprida ut interna diskussioner Du hittar oss på 11

12 Organisation och funktion HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av de handikappföreningar som är aktiva i Skåne. I dessa 38 medlemsföreningar finns det närmare medlemmar med funktionsnedsättningar. HSO Skåne bedriver en bred verksamhet på medlemsorganisationernas uppdrag. De områden som är prioriterade är främst sjukvård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social omsorg samt stöd och service. Inom HSO Skåne finns en bred kunskap och kompetens ur handikapperspektivet på dessa frågor.verksamheten bedrivs främst genom informationsmaterial, utbildningar, projekt- och utredningsarbeten. Högsta beslutande organ är årsmötet som väljer styrelse, fastställer planer för handikappolitiska frågor, ekonomi och den övergripande verksamheten. Varje medlemsorganisation har rätt att utse två ombud till årsmötet och en gång per år hålls en ordförandekonferens där riktlinjerna för den intressepolitiska verksamheten diskuteras och formuleras. HSO Skånes arbete leds av styrelse och arbetsutskott. Kansliet är beläget i Helsingborg. Styrelsen 2013 Ordförande: Gert Igheden, med ansvar för tillgänglighet, primärvård, kollektivtrafik och färdtjänst 1:e vice ordförande: Lena Landin, FUB, med ansvar för tillgänglighet, habilitering och hjälpmedel samt skola och utbildning Ledamöter: Sven-Olof Johansson, Attention, med ansvar för forskning, SoL och LSS-frågor Sonja Jörgensen, FUB, med ansvar för SoL och LSS-frågor samt arbetsmarknad Carin Nilsson, HRF, med ansvar för arbetsmarknad samt hälso- och sjukvårdsfrågor Annika Ralsmark, NHR, med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor samt forskning Gerd Winoy Mowitz, Mag- och tarmföreningen, med ansvar för skola och utbildning samt tillgänglighet Birgith Linde, PSO, med ansvar för tandvårdsfrågor John Andersson, RSMH Ingeborg Öster,Tandvårdsskadeförbundet, med ansvar för tandvårdsfrågor samt hälso- och sjukvårdsfrågor Arbetsutskottet: Gert Igheden, ordförande Lena Landin, vice ordförande Annika Ralsmark Revisorer: Kjell Nilsson, Revikonsult revisionsbyrå AB Sven Wallander, Mag- och tarmföreningen Roland Svensson, NHR Valberedningen: Margareta Lindgren, Personskadeförbundet RTP, sammankallande Mona Korths-Nordén, Reumatikerföreningen Christer Svensson, IFS 12

13 Projektarbete 2013 Projekt DOA, De offentliga arbetsgivarnas ansvar DOA startade 1 februari 2013 och är ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad, finansierat av Arvsfonden. Syftet med projektet är att offentliga verksamheter i Skåne ska anställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i ökad omfattning. Projektet arbetar med tre områden. Det första är att öka antalet anställda personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter. Målet är att kommuner anställer 3 personer + 1 per tusen anställda och att myndigheter anställer minst 2 personer. Det andra området handlar om att stödja arbetsgivare och arbetstagare i projektet med hjälp av metodiken i supported employment. Område nummer tre handlar om att kartlägga orsaker till det motstånd och hinder som finns vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Arbetet i DOA startade med en kartläggning av statistik inom området funktionsnedsättning och arbete i Skånes kommuner, för att få en uppdaterad bild över hur situationen ser ut. Även Skånes kommuners och myndigheters personalpolicys och mångfaldsplaner gicks igenom för att få en uppfattning om deras inställning till rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Efter kartläggningen påbörjades uppvaktningen av tjänstemän och politiker från offentliga verksamheter. Under uppvaktningen informeras tjänstemän och politiker om projektet och fördelar med att anställa personer med funktionsnedsättning. De får ett erbjudande om samarbete och stödåtgärder. Projekt DOA har även haft två seminarier om arbete för personer med funktionsnedsättning under året. Rubriken på seminarierna var Vill din kommun vara ett föredöme som arbetsgivare? De riktade sig till politiker och tjänstemän från Skånes kommuner. Programmet innehöll bland annat information om SIA-metoden och projekt DOA. Deltagarna fick också vetskap om vilken betydelse ett arbete kan ha för en person med funktionsnedsättning, likväl som fördelarna för arbetsplatsen med att ha en medarbetare med funktionsnedsättning. Deltagarna var engagerade och det blev flera intressanta diskussioner. Under år 2013 har projekt DOA kontaktat 20 kommuner och 19 myndigheter (lokala kontor ingår) i Skåne. Av dessa har tre kommuner och myndigheter rekryterat och en kommun kommer förmodligen att ändra sin personalpolicy från att främja mångfald till att de ska rekrytera personer med funktionsnedsättning. Politiker i två kommuner har lämnat in motioner om att kommunen bör öka antalet anställda personer med funktionsnedsättning i sin verksamhet. Förutom dessa är ytterligare tio kommuner och myndigheter intresserade av projekt DOA och att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Överlag har det tagit längre tid än beräknat att få offentliga verksamheter att säga ja till att nyanställa personer med funktionsnedsättning. Överlag har det varit svårare och tagit längre tid än beräknat att få offentliga verksamheter att säga ja till att nyanställa personer med funktionsnedsättning. Trögheten har dock gjort att projektet har kunnat studera motståndet. Exempel på motstånd som har uppkommit är att det inte finns någon budget för att anställa personer med funktionsnedsättning, man har anställningsstopp eller att facket ställer krav som arbetsgivaren anser är svåra att uppfylla. 13

14 Projekt Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet Redskapsboden startade 1 februari 2013 och är ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och bland andra Region Skåne, Furuboda Folkhögskola och Finsam MittSkåne, finansierat av Arvsfonden. Syftet med projektet är att förenkla och förverkliga användandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom både privat och offentlig sektor. Projektet vänder sig till individer likväl som organisationer. Projektet arbetar med att utveckla konkreta och tydliga verktyg för att verksamheter och individer ska kunna använda FN-konventionen i sitt vardagliga arbete och liv. Målet är att ta fram, utveckla och sprida verktyg för 13 av de olika rättsartiklarna i konventionen. Arbetet i Redskapsboden började med att starta upp fyra olika fokusgrupper för att få in information och erfarenheter av hur personer med egna funktionsnedsättningar samt tjänstemän upplever och arbetar med funktionshinderfrågor och tillgänglighet. Tre av fokusgrupperna tillhör projektets primära målgrupp, personer med funktionsnedsättning. Den fjärde gruppen består av tjänstemän och praktiker som arbetar med funktionshinderfrågor, projektets sekundära målgrupp. Under vårterminen spreds information om fokusgrupperna och deltagare rekryterades till de olika grupperna. Två av grupperna är ett resultat av samarbeten med Furuboda Folkhögskola och Finsam MittSkåne. Grupperna finns på Furuboda Folkhögskola, i Eslöv, i Helsingborg och i Malmö. Grupperna träffades fyra gånger under året och diskuterade rättigheterna tillgänglighet, arbete, skydd för integriteten och personlig rörelse. Under våren utvecklades även arbetsmaterial till de olika rättsartiklarna som användes under fokusgruppsmötena. Under våren och början av sommaren intervjuades även fem regionoch kommunpolitiker om sina erfarenheter av att ha en funktionsnedsättning och vara aktiv i politiken. Intervjuerna utgick från artikeln om politiskt deltagande i konventionen. Efter sommaren påbörjades utvecklingen av det första verktyget och testpiloter, både individer och verksamheter rekryterades. Två kommuner, Helsingborgs stad och Klippans kommun, valde att bli referensverksamheter och sammanlagt har tre olika förvaltningar valt att pröva tillgänglighetsverktyget. De individuella testpiloterna, 25 till antalet, påbörjade sitt arbete i oktober och prövade verktyget fram till slutet av december. Arbetet i fokusgrupperna fortsatte parallellt med verktygsutveckling och utprövning under hösten. Projekt Redskapsboden har under året som gått informerat om vad som händer i projektet både på HSO Skånes Facebook-sida, via Arvsfondens projektblogg och på den egna Redskapsbloggen på HSO Skånes hemsida. Dessutom har projektet fått uppmärksamhet via Arvsfondens blogg, Region Skånes interna webb och i Lokaltidningen Helsingborg. Projektet har under det gånga året presenterats för ett flertal organisationer, både inom och utom handikapprörelsen. Projektet arbetar med att utveckla konkreta och tydliga verktyg för att verksamheter och individer ska kunna använda FN-konventionen i sitt vardagliga arbete och liv. 14

15 Projektet har även deltagit i Kommunförbundet Skånes Idéverkstäder och utvecklingsprojekt, både som medaktör och deltagare. Under år 2013 har projekt Redskapsboden haft kontakt med sju kommuner, två högskolor, tre myndigheter (lokala kontor ingår) och tre företag i Skåne. Alla dessa har varit positivt inställda till projektets arbete och diskuterat samarbeten och samverkan på olika sätt som kommer att ge resultat under Projektet har även samarbetat med två andra Arvsfondsprojekt, Mamma, pappa lam och En tillgänglig jour för alla. Dessa samarbeten kommer att fortsätta under Överlag har det varit svårare och tagit längre tid än beräknat att få engagerade personer att delta i projektet som deltagare i fokusgrupper och som testpiloter. Både de referensverksamheter och individer som har valt att delta i projektet har uttryckt att det har varit givande och utvecklande att vara med i projektet och att det verktyg som utvecklats speglar deras erfarenheter och behov. Projekt NINA 4.0 Projekt Nytt Inflytande Nya Arenor, NINA 4.0, har haft till syfte att öka användandet av sociala medier för att öka möjligheten till samhällsinflytande och användande av andra digitala instrument för att effektivisera och underlätta föreningsarbetet. Idag är det få medlemmar eller aktiva i den etablerade handikapprörelsen som systematiskt använder sig av de möjligheter som webben och sociala medier erbjuder. Projektet Under hela projekttiden har 10 grundutbildningar, två mellanstegsutbildningar och en avancerad utbildning genomförts. En av mellanstegsutbildningarna och den avancerade utbildningen genomfördes i internat. Under utbildningarna har följande innehåll lärts ut: Allmän orientering om webben och sociala medier Informationssökning med Google Facebook och andra sociala medier Dropbox, Google Drive, Skydrive dokumentadministration på nätet Google almanacka - planeringsinstrument Doodle - mötesplaneringsinstrument Avancerad sökning på Internet - omvärldsbevakning RSS Google Alerts - omvärldsbevakning En enkät på nätet (Google Docs) nätbaserade marknadsun dersökningar Infobrevet Skype Skype premium - Google Hangouts möten via nätet m.m. Förutom detta har kommunikationsstrategier med hjälp av de nya medierna diskuterats och strategier för att successivt föra in dem i organisationernas arbete. Under hela projekttiden har 10 grundutbildningar, två mellanstegsutbildningar och en avancerad utbildning genomförts. Resultat Det långsiktiga resultatet i ett projekt likt det som vi har genomfört är svårt att mäta. Deltagarna i kurserna har genomgående varit nöjda och de har i en överväldigande majoritet ansett att de ökat sina kunskaper. En deltagande förening har startat en studiecirkel för att ytterligare fördjupa sina kunskaper och befästa dem. Det finns även andra exempel på hur deltagare har gått vidare. 15

16 Flera föreningar har startat upp Facebookgrupper, liksom flera deltagare privat, och olika webblösningar för möten, planering och styrelsearbete har börjat användas inom organisationerna. Projektet har bidragit till att öka kunskaperna om sociala medier och användandet av olika webbaserade instrument. Det är svårt att sätta ett tal på hur mycket. Under utbildningarna har 97 fysiska personer deltagit i de olika kurserna, vilket inneburit 128 kursdeltagare på de totalt 13 utbildningar som har genomförts. Dessa 97 personer har representerat 27 av HSO Skånes 37 medlemsorganisationer. Projektpersonal Projektet har en deltidsarvoderad projektledare, Lars Gustavsson, och till detta har vi köpt in utbildningstjänster från studieförbund och konsulter. I vissa utbildningar har vi haft ABF Skåne som samarbetspartner. Den avslutande mer avancerade slututbildningen genomförde vi med hjälp av egen personal. Projekt Tankesmedjan Projekt Tankesmedjan har till uppgift att titta på handikapprörelsen och framtiden. Samhället förändras hela tiden och handikapprörelsen behöver också förändras, om vi skall fortsätta att vara ett alternativ och ett stöd för människor med funktionsnedsättningar. Vi går mot ett samhälle med fler äldre och en ökad etnisk mångfald. Allt fler verksamheter inom stöd, omsorg och vård drivs av privata entreprenörer. Hur påverkar vi kvalitet och utbud i dessa verksamheter? Valfrihet är honnörsord för många politiker, men vems valfrihet är det? Många organisationer har svårt att både få och engagera medlemmar.vad söker morgondagens medlem och hur arbetar vi med den nya idealiteten? Vad vill samhället, kommuner och landsting, ha ut av handikapprörelsen för att fortsätta att stödja oss? Vilka verksamheter är det viktigt att organisationerna kan erbjuda sina medlemmar ur ett framtidsperspektiv? Detta är några av de frågeställningar som har diskuterats inom projekt Tankesmedjan. Projektet Projektet har haft sex möten och genomfört tre seminarier under Första seminariet var med professor Lars Trägårdh som talade om den framtida utvecklingen utifrån tankar och resonemang i Framtidskommissionen. Det andra seminariet handlade om Medlemsmodellen och föreläsare var Angeli Sjöström. Det tredje seminariet var ett idéseminarium där Lars Gustavsson var processledare. Projekt Tankesmedjan har också producerat tre material, till stöd för utvecklingen i HSO Skåne och dess medlemsorganisationer. Dessa är: Riktning mot framtiden En ny storregion? Åren framför oss Materialen är tillgängliga på vår webbsida. I projektgruppen har Jan Linne, Hjärt- & lungsjuka, Lotta Lagerholm, Autismföreningen, Carina Bergström Bång, Föreningen för utvecklingsstörda, Sonja Jörgensen, Lena Landin och Carina Stenkilsson samt Magnus Thene (t.o.m. september) från HSO Skåne ingått. Projektledare Lars Gustavsson, HSO Skåne, har varit projektledare för projekt Tankesmedjan. 16

17 Konferenser och utbildningar Tillgänglighetsutbildningar Gert Igheden har haft utbildning för politiker, tjänstemän och brukare i Båstads kommun gällande enkelt avhjälpta hinder. En inspirationsdag om tillgänglighet hölls i Klippan. Gert Igheden talade om tillgänglighet och visade en film om tillgängligheten i Klippan. Susanne Svensson föreläste om social tillgänglighet och Emelie Rydberg föreläste om tillgänglighet till arbetsmarknaden. NINA 4.0 HSO Skåne har genomfört ett projekt som har finansierats av Region Skåne. Projektet heter Nytt Inflytande Nya Arenor, NINA 4.0. Sammanlagt har nära hundra personer från medlemsorganisationerna deltagit i en grundkurs i sociala medier som har gett baskunskaper i hur man använder de sociala medierna. I september genomförde vi en fördjupad utbildning i Internet och de sociala medierna. Kursen som hölls i Helsingborg lockade ett 25-tal personer. På utbildningen togs det bland annat upp vikten av att kommunicera sitt budskap på ett genomtänkt sätt och att vara aktiv på de sociala medierna. På utbildningen fick deltagarna även testa och koppla upp sig på olika verktyg som finns på nätet. Dessa verktyg hjälper till att underlätta för föreningarna att sköta sin administrativa verksamhet lättare och med bättre kommunikation med sina medlemmar. föreläste flera olika personer om en bättre kosthållning och hur man kan få alla att vara delaktiga i hälsoaktiviteter, även om man har funktionsnedsättningar. En av talarna var hockeytränaren Björn Hellkvist, som trots sin Parkinsonsjukdom visade att man kan göra mycket för att öka sitt välbefinnande, både fysiskt och psykiskt. Jubileumskonferens HSO Skåne startade sin verksamhet Första året var det ett tiotal organisationer som var medlemmar och frågorna var mestadels av socialoch omsorgskaraktär. För att uppmärksamma vår organisations jubileumsår, arrangerades en konferens i december med temat, dåtid nutid framtid. Syftet var att dels göra en tillbakablick på viktiga händelser inom de femtio år som organisationen har funnits, men även se framåt och ta riktning på de områden som är de kommande årens utmaningar. På konferensen talade bland andra Lars Gustavsson, mångårig ombudsman inom HSO Skåne, och Handikappförbundens intressepolitiska chef Mikael Klein. Ett 70-tal personer från både medlemsorganisationer, kommuner och Region Skåne deltog i konferensen och framförde sina gratulationer. Hälsokonferens För några år sedan genomförde HSO Skåne ett lyckat projekt som kalllades Plushälsa. Projektet syftade till att öka hälsoinriktade verksamheter i medlemsorganisationerna och ytterst få deras medlemmar att må bättre. Kost, motion, social aktivering och självhjälpsgrupper var huvudinriktningen på de aktiviteter som bedrevs i medlemsorganisationerna. I november satsade HSO Skåne på att påminna medlemsorganisationerna om denna viktiga verksamhet genom att bjuda in till en hälsokonferens. Konferensen, som lockade ett 70-tal personer, pekade på vikten av att arrangera hälsoinriktade aktiviteter i föreningarna. Som inspiration 17

18 Samverkan Brukarpanelen HSO Skåne har sedan flera år tillbaka en samverkan med Region Skåne. Sedan valet 2010 har den politiska samverkan med funktionshinderrörelsen främst skett i ett brukarråd som kallas planeringsdelegationens brukarråd. Ett utökat brukarråd har några årliga träffar där man bjuder in en bredare representation. Gemensamt för dessa brukarråd är att det är de regionala övergripande frågorna som behandlas. Under året har brukarpanelen haft två teman att arbeta med, fler personer med funktionsnedsättningar i arbete och en patientfokuserad vård. Båda dessa teman har haft olika föreläsare vid brukarpanelens möten. Till brukarpanelen finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och representanter från funktionshinderorganisationerna. Denna arbetsgrupp har i uppgift att förbereda och följa upp brukarpanelens arbete. Utöver den politiska brukarrådsnivån, finns det brukarråd inom förvaltningar för habilitering och hjälpmedel, tandvård och trafikfrågor. Dessa har mer specifika områden att samverka kring. I samtliga av dessa brukarråd finns representanter från HSO Skåne. Dessa samverkansledamöter har ett mandat från HSO Skåne att representera samtliga medlemsorganisationer som ingår i HSO Skåne. En viktig uppgift för HSO Skåne är att samordna och stödja samverkansledamöterna i deras arbete i brukarråden. Brukarrådens uppgift är dels att förmedla de synpunkter som funktionshinderrörelsen har, och att dessa skall leda till kvalitetsförbättringar inom hälso- och sjukvården samt att funktionshinderrörelsen får information om förändringar etc. från politiker och tjänstemannaledning. Ordinarie Gert Igheden Annika Ralsmark Lena Landin Karin Berg Thomas P Larsson Ersättare Per-Thomas Örlegård Carin Nilsson Lars Gustavsson Magnus Thene, tom Brukarråd för habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Brukarrådet samverkar med samtliga områden inom habiliterings- och hjälpmedelsnämndens verksamhet. Här finns till exempel, syn, hörsel, döv, barn- och vuxenhabilitering. Samverkan leds av förvaltningschefen och dess olika avdelningschefer medverkar i brukarrådet. Ordinarie Lena Landin Brukarråd tandvård Brukarrådet har haft två möten under året. I brukarrådet som leds av biträdande förvaltningschefen Georg Persson, har flera frågor som för tandvård och funktionsnedsättningar diskuterats. Ordinarie Birgith Linde Ingeborg Öster Ingrid Wadenheim Gerd Winoy Mowitz Thomas P Larsson Trafikverkets rådsgrupp Brukarrådet har haft ett möte under året. Frågorna i brukarrådet har handlat om färdtjänst och samhällsutveckling av kollektivtrafiken. Ordinarie Bengt Williamsson Maria Quensel 18

19 Personal HSO Skåne har kansli i Helsingborg. Kansliets personal är ansvariga för att genomföra verksamheter enligt årsmötets och styrelsens beslut och genomföra de projekt som drivs av HSO Skåne. Personalen skall också stödja förtroendevalda med samordning, material och underlag för det handikappolitiska arbetet. Kompetensutveckling är ett ständigt prioriterat område. Tills vidare anställd personal Lars Gustavsson arbetar på deltid som projektledare för HSO Skånes projekt Tankesmedjan, Sociala medier och DOA. Thomas P Larsson är administrativ chef med ansvar för förvaltning med personaladministration, allmän administration, samverkan, förtroendeapparaten, information och verksamhetsstöd. Lars Gustavsson Thomas Larsson Carina Stenkilsson Annette Svensson arbetar som sekreterare med administrativa arbetsuppgifter, register, utskick och korrekturläsning som huvudarbetsuppgifter. Carina Stenkilsson arbetar med HSO Skånes hemsida, tillgänglighetsfrågor, att ta fram utredningsunderlag, information och vissa administrativa uppgifter. Emelie Rydberg arbetar som projekthandläggare för projekt DOA, de offentliga arbetsgivarnas ansvar. Annette Svensson Emelie Rydberg Susanne Svensson Susanne Svensson arbetar som projekthandläggare för projekt Redskapsboden, ett projekt med FN-konventionen som utgångspunkt. Magnus Thene var länsombudsman och ansvarig för den handikappolitiska verksamheten. Han var projektledare för projekt Redskapsboden. På grund av omorganisation fick han avsluta sin tjänst Beslutet till omorganisation har sin grund i att HSO Skåne måste minska sina omkostnader. Magnus Thene 19

20 Styrelsen 2013 Ordförande: 1:e vice ordförande: Ledamot: Ledamot: Gert Igheden Lena Landin Sonja Jörgensen Annika Ralsmark Ledamot: Sven-Olof Johansson Ledamot: Carin Nilsson Ledamot Gerd Winoy Movitz Birgith Linde Ingeborg Öster John Andersson 20

21 Kalendarium bättre sjukskrivningsprocess Thomas Larsson träffar Anja Nyberg för en uppdatering av Region Skånes projekt om bättre sjukskrivningsprocess. Projektet syftar till att ge en förbättrad rehabgaranti och sjukskrivningsprocess för personer med sjukdomar och ge dem en kortare sjukskrivningsperiod arbetsgrupp brukarpanelen Thomas Larsson har möte med arbetsgruppen i Region Skånes brukarpanel. Arbetsgruppen förbereder och diskuterar vilka frågor som skall komma upp på brukarpanelens möte. Årets tema är arbetsmarknad och patientfokuserad vård. Arbetsgruppen träffas regelbundet inför varje brukarpanelsmöte avslutning SIA-projektet Lars Gustavsson, Leif Berg, Samuel Löfgren och Erik Lindell avslutar SIA projektet som har haft till uppgift att stödja yngre personer in på arbetsmarknaden. Projektet har varit mycket framgångsrikt Sällsynta diagnosförbundet Thomas Larsson träffar Maria Gardsäter från förbundet Sällsynta diagnoser och blir intervjuad om HSO Skånes verksamhet och samarbete med Region Skåne nätverk social ekonomi Thomas Larsson deltar i möte med nätverket för social ekonomi i Skåne. Nätverket är en sammanslutning av de flesta större ideella organisationerna i Skåne. I nätverket utvecklar man samverkan mellan idéburen sektor och Region Skåne möten med Tankesmedjan Projekt Tankesmedjan har fem möten under året. Deltagarna diskuterar eventuella framtida regionala förändringar och dess konsekvenser för handikapprörelsen, framtidens medlem och olika behov av verksamheter i den framtida funktionshinderorganisationen samt olika utbildningsoch kompetensutvecklingsbehov inom handikapprörelsen ledningsgruppsmöte Ledningsgruppen bestående av Gert Igheden, Annika Ralsmark och Lena Landin från styrelsen och tjänstemän från kansliet träffas regelbundet för att följa och leda verksamheten inom HSO Skåne. Ledningsgruppen har haft 8 möten under året studiebesök Fontänhuset Thomas Larsson besöker Fontänhuset i Malmö för att ta del av deras verksamhet. Fontänhuset är en samlingspunkt för personer med psykiska funktionsnedsättningar patientutbildningscentren Thomas Larsson träffar representanter från patientutbildningscentren i Skåne. Träffen är en kontinuerlig uppföljning av den samverkan som sker mellan HSO Skåne och patientutbildningscentren möte med Handikappberedningen Lars Gustavsson och Susanne Svensson informerar Region Skånes Handikappberedning om projekt Redskapsboden och arbetets uppläggning möte med Koncerninköp Gert Igheden träffar Koncerninköp och diskuterar vikten av att säkerställa tillgängligheten både den fysiska och övergripande föreningsbesök Reumatikerföreningen Thomas Larsson deltar som mötessekreterare vid Reumatikerföreningen i Malmös årsmöte information om Tankesmedjan Lars Gustavsson besöker de Handikappades Samarbetskommitté i Helsingborg för att informera om Tankesmedjan och de olika arbetsinstrument som projektet har använt för olika former av analyser. 21

22 presentation för Region Skånes Handikappberedning Susanne Svensson presenterar projekt Redskapsboden och ger en kort föreläsning om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings mål, syfte och portalartiklar seminarium i projekt Tankesmedjan Professor Lars Trägårdh från Ersta Sköndal håller föredrag om vad som påverkar vår framtid och olika tänkbara scenario. Lars Trägårdh har ingått i regerıngens framtidskommission inventering av Regionhuset Gert Igheden inventerar Regionhuset i Malmö Testbädd Thomas Larsson deltar i möte med projekt Testbädd. Projektet är ett Region Skåne projekt som syftar till att utveckla medicintekniska produkter. Gruppen består av representanter från bland annat universitet, högskola, Region Skåne, Certec och HSO Skåne besök av Habilitering- och hjälpmedelsnämnden HSO Skåne har besök av Habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Emelie Rydberg presenterar projekt DOA utbildning i Båstad Gert Igheden håller i utbildning för politiker, tjänstemän och brukare i Båstads kommun gällande enkelt avhjälpta hinder jubileumsgrupp Thomas Larsson har möte med arbetsgruppen för HSO Skånes jubileum fyllde HSO Skåne 50 år som organisation. Gruppen planerar någon form av event under året föreningsbesök Mag- och tarmföreningen Thomas Larsson medverkar som mötesordförande vid Mag- och tarmföreningen i Skånes årsmöte brukarråd tandvård Thomas Larsson deltar vid möte med brukarrådet för tandvård. På mötet diskuterades bland annat bättre information till brukare, bättre tillgänglighet och behovet av utbildning. Brukarrådet för tandvård har haft två möten under året informationsmöte om tandvårdsförsäkring HSO Skåne arrangerar tillsammans med Region Skåne ett informationsmöte om det tredje steget i tandvårdsförsäkringen. På mötet medverkade politiker och tjänstemän från Region Skånes tandvårdsnämnd. Ett 20-tal medlemmar deltog utbildningar i sociala medier HSO Skåne har två grundkurser och två fördjupade utbildningar i sociala medier i samarbete med ABF. Utbildningarna ingår i projektet NINA 3.0 = Nytt inflytande Nya Arenor Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans chefskonferens Samuel Löfgren från Furuboda Arbetsmarknad och Emelie Rydberg deltar vid Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans chefskonferens för södra Sverige i Växjö. Samuel håller en presentation om projektet SIA och DOA. Material om projekten delas ut vid ett mässbord möte med Länsstyrelsen Skåne Emelie Rydberg och Lars Gustavsson träffar Mattias Lundström från Länsstyrelsen Skåne för att informera om projekt DOA och erbjuda samarbete Finsam MittSkåne Susanne Svensson träffar Janet Winslott, ansvarig tjänsteman, och beslutar om ett samarbete kring en fokusgrupp för praktiker och tjänstemän, Praktikernätverket Studentcentrum, Malmö Högskola Susanne Svensson träffar Bitte Johannesson, specialpedagog och samordnare, och diskuterar hur ett ev. samarbete mellan Studentcentrum och projekt Redskapsboden kan se ut. 22

23 HIF Glimten Susanne Svensson träffar Henrik Andersson, konsulent, och diskuterar hur projekt Redskapsboden kan utveckla samarbete med HIF Glimten möte med Rasmus Isaksson Emelie Rydberg träffar Rasmus Isaksson som arbetar med projektet Jobbmentorn för att få information om detta projekt samt berätta om projekt DOA projektledarutbildning, Arvsfonden Susanne Svensson och Emelie Rydberg deltar i Arvsfondens projektledarutbildning och inspirationsdag för nya projekt. De fick träffa projektets handläggare på Arvsfonden och fick en redogörelse för hur rapporter, redovisningar och ansökningar för en fortsättning ska gå till Malmö Högskola Idéverkstad Susanne Svensson, Emelie Rydberg och Magnus Thene deltar i Malmö Högskolas idéverkstad kring hur ett nationellt center för funktionshinderforskning skulle kunna se ut. Resultatet från dagen blev en ansökan till Arvsfonden tillgänglighetsdagar Thomas Larsson och Carina Stenkilsson deltar vid Funka Nu:s tillgänglighetsdagar i Stockholm.Tillgänglighetsdagarna är landets främsta event för tillgängliga hemsidor och informationer besiktning i Smedstorp Gert Igheden besiktigar badet i Smedstorp beträffande tillgängligheten nationell PUC konferens Thomas Larsson föreläser om HSO Skånes verksamhet vid en nationell konferens för patientutbildningscentren.vid mötet deltog ett 30-tal personer möte med Föreningen Idrott för Handikappade, FIFH Malmö Susanne Svensson träffar Andres Alm, koordinator, och Peter Nilsson, controller, för att diskutera möjligheterna för ett samarbete inom projektets ramar utbildning i Bromölla kommun Lars Gustavsson håller en utbildning för handikapprådet i Bromölla kommun. Ett tiotal personer deltar från handikapprörelsen och olika politiska organisationer. Utbildningen utgår från HSO Skånes skrift effektivare handikappråd fokusgrupp Helsingborg Susanne Svensson leder fokusgruppen vid tre tillfällen under året i erfarenhetsutbyte, diskussion och utbildning kring konventionens 9:e artikel om tillgänglighet, 27:e artikel om arbete och 17:e artikel om integritet. I gruppen ingår åtta personer från olika handikapporganisationer i nordvästra Skåne referensgrupp nationell patientenkät Thomas Larsson deltar tillsammans med fyra andra representanter från HSO Skåne vid ett referensgruppsmöte för Region Skånes patientenkätarbete.vid mötet diskuteras bland annat hur resultatet för patientenkäterna kan användas mer effektivt i Skåne. Gruppen träffas vid tre tillfällen under året Arvsfondsprojektet Spinalis Susanne Svensson träffar Nora Sandholt, projektledare, Mamma pappa, lam för att diskutera hur ett samarbete och informationsutbyte mellan projekten kan se ut. Båda projekten handläggs av samma person hos Arvsfonden som uppmuntrar till samarbeten mellan olika Arvsfondsprojekt nationell patientutbildningkonferens Thomas Larsson talar vid Indikators konferens för nationell patientenkätsarbete. Konferensen vände sig till alla landsting som arbetar med nationell patientenkät. 23