Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar"

Transkript

1 Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, Åtvidaberg Tel: Fax: E-post VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

2 Bakgrund och syfte Under hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning på mödravårdcentralen i Åtvidabergs kommun utifrån kommunens pågående kvinnofridsprojekt. Enkätundersökningen handlar om att under en månad dela ut en enkät till alla kvinnor över 15 år som besöker mottagningen under mätperioden. Enkätens upplägg bygger på en tidigare genomförd studie, och syftet med enkäten är att få en bild av hur många kvinnor i Åtvidabergs kommun som har varit utsatta för våld. Syftet är vidare att se hur kvinnorna ställer sig till att rutinmässigt få frågan om våld, då tidigare studier pekat på att hälso- och sjukvården är en viktig arena för att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. 1 Mödravårdcentralen känns som en naturlig arena eftersom många kvinnor besöker mottagningen. Det är frivilligt att delta och kvinnorna deltar anonymt. Skälet till att genomföra enkätundersökningen på mödravårdcentralen och enbart bland kvinnor beror på att våld i nära relation framförallt drabbar kvinnor via mäns våld mot kvinnor. 2 Enkätens upplägg Enkäten består av sex frågor, varav den sista frågan är ett fält för övriga kommentarer. Två frågor är bakgrundsvariabler, ålder och anledning till besöket på mottagningen. En fråga berör hälsa och hur denna uppfattas, en fråga berör våld i nära relation och en fråga berör vilken inställning man har till om personalen rutinmässigt skulle börja fråga om våld vid besök på mottagningen. Alla frågor består av fördefinierade valbara alternativ och frågan om inställningen till att få frågan om våld har kompletterats med ett öppet fält där motivering till svaret är möjligt att lämna. Enkäten inleds med en kortare information om vad som är syftet, vem som står bakom enkäten och hur den kommer att användas. Den har namnet hälsa och kränkningar och kontaktuppgifter till projektledaren i kommunen uppges. En exemplifiering av våld har gjorts då många kvinnor som varit utsatta för våld ofta förminskar det de varit med om. Genom att exemplifiera vad våld kan vara kan möjligheten öka att fler kvinnor som är utsatta för våld i nära relation betraktar det de varit med om som våld. 3 1 Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt, 2006, Lundgren, Eva, Slagen Dam, Se även Brottsförebyggande rådets årliga statistik. 3 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004, En riktig våldtäktsman, 2005, samt Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt : att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt,

3 Sammanställning av enkät Totalt har 86 kvinnor besvarat enkäten. Resultatsammanställningen av enkäterna ger en indikation om kvinnors våldsutsatthet i kommunen men kan inte syfta till att ge en total bild av våldsutsatthet i kommunen. Antalet kvinnor som besvarat enkäten ligger i linje med hur många som besökt mottagningen under mätperioden. Den första frågan i enkäten handlar om ålder, på följande sätt fördelar sig kvinnorna i ålder: Ålder Antal Alternativ De första två frågorna i enkäten är bakgrundsfrågor för att rama in vilka som nåtts av enkätundersökningen. I ovanstående fråga om ålder går det att utläsa att de flesta som besvarat enkäten under mätmånaden befunnit sig i åldersspannet år, där den största gruppen återfinns i Kvinnor över 65 är alltså inte representerade i denna enkätundersökning. Vidare frågas om anledningen till besöket på mottagningen. På följande sätt fördelar sig svarsalternativen: Vilken är anledningen till ditt besök på mottagningen? Antal Preventivrådgivning Graviditet Annat Alternativ 3

4 Här har en stor grupp angett annat som svarsalternativ, vilket kan innebära graviditetstest eller cellprov. Därefter följer en fråga om det allmänna hälsotillståndet här framgår följande: Hur bedömer du ditt allmänna hälsostillstånd? Antal Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Alternativ Här går att utläsa att de flesta av kvinnorna befinner sig på den positivare skalan. 13 kvinnor bedömer att deras hälsa är på den sämre skalan, från någorlunda där den största gruppen finns till dåligt och mycket dåligt. Slutskedet av enkäten lyfter frågor om våld: Har Du varit utsatt för hot, våld eller kränkningar av någon som står/stått dig nära? Antal Ja, upprepade gånger 14 Ja, vid något enstaka tillfälle 68 Nej Alternativ 4

5 I svaren framgår att 18 kvinnor totalt sätt vid något tillfälle varit utsatt för någon typ av våld av någon som står/stått dem nära. I diagrammet ovan har frågan minskats ner något, i enkäten har våldsaspekten exemplifierats inom parentes där det stått (slag, kallad elaka saker, sparkad, knuffad, sexuellt tvång). 18 kvinnor motsvarar strax över 20,1 procent av kvinnorna som besvarat enkäten. I svaren ovanför går det att utläsa att fyra av kvinnorna varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen, merparten anger att de varit utsatta vid något enstaka tillfälle. Efterföljande fråga i enkäten har behandlat inställningen till om mottagningen (i detta fall mödravårdcentralen/kvinnohälsan) rutinmässigt skulle börja fråga om våld. På följande sätt har kvinnorna svarat: Vilken är Din inställning till om personalen skulle börja fråga alla som kommer till mottagningen om de varit utsatta för våld och kränkningar? Antal Negativ Varken positiv eller negativ Positiv ej svar Alternativ Den största gruppen anger att de är positiva, endast fyra är uttryckligen negativa medan en stor grupp anger att de varken är positiva eller negativa. Procentuellt sätt är 64 procent uttryckligen positiva, 4 procent negativa och 31 procent varken eller. I gruppen varken eller är det dock många som kan tolkas positiva utifrån de kommentarer som de valt att lämna i anslutning till frågan. Av de fyra som uttryckligen är negativa är det tre som lämnat kommentarer. I dessa anges: Tycker att sådant kan frågas om anledning finns, inte som rutin Jag tror inte man svarar ärligt, när man är beredd att ta emot hjälp söker man den Vill inte prata om det, vill försöka komma över 5

6 Här går det att se att uppfattningen finns att kvinnan kanske inte skulle svara ärligt samt att kvinnan inte vill prata om det. Tre av de fyra som är negativa har även angett att de vid något enstaka tillfälle varit utsatta för våld. I den grupp som varken är positiv eller negativ är det 13 av kvinnorna som har valt att lämna kommentarer. Här har enkäterna delats in i dem som uppgett att de varit utsatta för våld och de som uppgett att de inte varit utsatta för våld. Gruppen i varken eller som lämnat kommentarer och uppgett att de inte varit utsatta för våld har lämnat följande kommentarer: Det kan kännas konstigt att prata med folk man inte känner om såna saker Tror inte man ska fråga alla men lära sig bättre att tyda människor kanske Skulle nog ta det som en allmän fråga Jag tror det skulle bli tjatigt och är inte säker på att det skulle ge någonting, men samtidigt kanske det kan bli en liten hjälp vidare för den som vill berätta Det är bra att problemet uppmärksammas Visst är det bra att fråga och veta, men behöver de verkligen det egentligen? Är man på ett sådant ställe för våld osv, då är det självklart Om personalen har eller känner att det är befogat att fråga så tycker jag att det är helt ok Det är ju en väldigt känslig fråga. Dom som varit utsatta kanske skulle undvika mottagningen men samtidigt skulle det ju vara väldigt bra Sammanfattningsvis är flera av kommentarerna inte helt emot att frågan ställs, många reflekterar kring vad det skulle kunna medföra och vilka positiva effekter det skulle kunna få. Andra verkar tycka att det skulle vara bra att man frågade och uppmärksammade frågan/problemet. Här finns också reflektioner kring huruvida mödravårdcentralen är ett sånt ställe där man får och ska prata om våld. Ytterligare fem kvinnor har svarat varken eller, dessa fem kvinnor har angett att de själva varit utsatta för våld. Tre av dessa kvinnor har valt att lämna kommentarer på sitt svar. De lyder: Tror inte att alla skulle vara ärliga nog att säga det faktiskt Beror på hur pass allvarligt hot eller våld man blivit utsatt för, många vill nog inte tala om det Individuell bedömning efter person Här handlar svaren mer om hur pass ärlig personen skulle vara, vem personen är eller hur allvarligt våld personen utsatts för. 6

7 Hela 29 av de som angett att de är positiva till att få frågan om våld har lämnat kommentarer på frågan. 23 av dessa har angett att de själva inte varit utsatta för våld medan resterande 6 har varit utsatta för våld. I gruppen som inte varit utsatt är kommentarerna av följande karaktär: Man ska bry sig om andra, inte vara rädd för att fråga eller lägga sig i. Vill man inte svara låter man bli att göra det. Svårare är det inte. Har en nära vän som var utsatt och vet att hon tyckte att det var lättare att berätta för någon som inte kände henne så väl. Så jag tycker det vore en bra ide. Om man gör det på ett bra sätt Bra på grund av stort mörkertal tar inte upp frågan själv Bra att ställa frågan om det finns någon som vill berätta men inte vågar, skadar inte att fråga Bra att det kommer fram Personen i fråga kan då välja att svara ärligt eller ej. Men jag tror att de som blivit utsatta kan behöva någon som frågar för att våga ta steget att berätta Sjukvården i allmänhet behöver en helhetsbild av en patient för att göra den bästa bedömningen. Utsatta kvinnor kan få en fristad på kvinnohälsan där alla sjukdomsaspekter tas upp! Det är många som inte vågar ta upp dessa saker tror jag. Bra att det kommer på tal. Vissa kanske tar illa upp? Men det gäller att man kan bemöta svaret, tänka på vad man säger Har inget att dölja! Om så vore, kanske en dörr öppnas om någon är utsatt. Bra att det uppmärksammas! På så sätt vet kvinnor att de kan få hjälp! De behöver ej be om hjälp själva om någon frågar Kan ju vara svårt för dom utsatta att ta upp ämnet så det kan ju hjälpa om någon tar upp det Kan vara svårt att ta upp själv, skönt att någon bryr sig Att fråga en extra gång skadar inte men om man får ett ärligt svar är inte säkert Tror att många skulle erkänna mer att dom blivit utsatta! Fråga går ju. Upp till var och en om man vill svara. Oftast har kränkta ingen alls att prata med och döljer detta sjuka tillståndet för länge Jag tycker att det vore positivt, oftast känner man ju tilltro till sjukvården. Kan kanske på så sätt öppna sig. Man motverkar våldet på ett bättre sätt om mottagningen hjälper till Jag tycker det skulle vara bra för dom som blir utsatta kan ju kanske känna att någon bryr sig. Så skulle jag tycka om jag skulle bli slagen eller kränkt. Det är ett bra sätt att ta reda på om våldet förekommer och i vilken grad. Mottagningen är det naturligaste stället att bli frågad om såna frågor. Det är nog svårare att ta upp sånt själv. Lättare om någon annan frågar proppen slits ur då och man börjar prata 7

8 Det är bra att man frågar, då visar man att man bryr sig. Och man vet att det finns någon där. Här är kommentarerna av den karaktären att det vore ett bra och naturligt ställe att fråga på inom sjukvården, att det kan vara ett sätt att lätta för en utsatt att berätta då de ofta inte vågar berätta om våldsutsattheten själva. De sex kvinnor som själva varit utsatta som är positiva till att få frågan om våld har lämnat följande kommentarer: Det är bra för vissa vågar nog inte ta upp det själva Vissa uppskattar det. Andra inte. Vissa tycker att man kan öppna upp sig hos er, andra inte. Tycker frågan ska ställas om det är ok att prata om det först. Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar. Kan kännas lätt att ta upp det med någon som man ej har något band till Det är lättare för den utsatta att öppna sig. Behöver inte ta första svåra steget. Det behövs fler som frågar och bryr sig. Det finns nog en del som inte skulle säga något just då, men säkert senare. Här är kommentarerna mer av karaktären att det kan underlätta för den utsatta att någon frågar. Slutligen har det funnits möjlighet att lämna övriga kommentarer i enkäten. Tre kvinnor har valt att lämna övriga kommentarer. Samtliga av dessa tre har också angett att de varit utsatta för någon form av våld. Kommentarerna lyder: Tycker det är väldigt många kvinnor som är utsatta och mår väldigt dåligt. En del får inte leva. Tycker det är bra att man försöker påverka det här och ändra på det. Det är viktigt att fråga på rätt sätt så man inte blir kränkt oavsett om man blivit utsatt eller inte och att det hanteras på rätt sätt om någon berättar. Det gäller pojkvän i unga år som jag lyckats ta mig ifrån. Har idag bra förhållande. Vilka är de som varit utsatta för våld? Vid en närmare genomgång av de 18 kvinnor som i enkäten har uppgett att de varit utsatta för någon form av våld eller kränkning så visar det sig att tre av dem besökt mottagningen på grund av graviditet. Två av dessa uppger dessutom att de varit utsatta för hot, våld och kränkningar vid upprepade tillfällen. 8

9 Nio av kvinnorna som angett att de blivit utsatta för någon typ av våld besöker mottagningen på grund av preventivmedel, resterande sex har angett annat som svarsalternativ till deras besök på mottagningen. Annat kan vara cellprov. Sex av kvinnorna som uppgett att de varit utsatta för våld befinner sig i åldersspannet år, samtliga av dessa har uppgett att de varit utsatta för våld vid något enstaka tillfälle. 11 av kvinnorna befinner sig i åldern och en är mellan år. Samtliga av de som angett att de varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen, vilket fyra kvinnor angett, befinner sig alltså i gruppen år. Två av kvinnorna har angett att deras hälsotillstånd är mycket bra, tolv att deras hälsotillstånd är bra, två att det är någorlunda och en att det är dåligt. Hälsotillståndet verkar för dessa kvinnor inte ha påverkats av att de varit utsatta för våld. Dock går det att vidare reflektera kring om det alltid är så lätt att själv bedöma och se hur ens hälsa påverkats av olika saker, däribland våld. Avslutande reflektioner Många kvinnor som utsätts för våld vill inte erkänna att de varit utsatta och söker kanske därför inte heller stöd och hjälp då de bagatelliserar det våld de utsatts för. 4 I den här enkätundersökningen har vad våld och kränkningar är exemplifierats för att undkomma att respondenterna inte ska karakterisera det de varit med om som icke-våld. Dock går det att se tendenser i svaren att det beror på hur mycket våld man varit utsatt för om frågan om våld ska ställas eller inte och hur allvarligt. En respondent som varit utsatt skrev att hon inte ville prata om det utan bara ville glömma. Eftersom tidigare studier har visat att det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld i nära relation ofta förminskar våldet är det kanske svårt för dem själva att också bedöma om de har varit utsatta för tillräckligt mycket våld eller inte, och därav är berättigade till stöd och hjälp eller inte. Här ska påpekas att stöd är till för alla oavsett kränkning eller våldshandling, men många tänker kanske att de som varit fysiskt och sexuellt utsatta kanske är mer utsatta än de som endast blivit hotade och verbalt kränkta. Många är väldigt positiva till att få frågan om våld, men tycker att det är viktigt att svaret behandlas bra och att det är ett tillåtande klimat att prata om våld när frågan väl ställts. Många anser att det är lättare om någon annan, någon okänd ställer frågan, att det kan fungera 4 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004, En riktig våldtäktsman, 2005, samt Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt : att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt,

10 förlösande och visa att det finns någon som bryr sig. Några är också inne på att mörkertalet kring våld är stort, att de därför tror att det skulle kunna ha en effekt för mörkertalet om frågan ställdes. De som varit inne på att det kanske kan vara känsligt att få frågan kan säkerligen kopplas samman med att det är många som inte söker stöd och hjälp, många som inte anmäler, det är fortfarande ett något tabubelagt område att prata om våld. Särskilt om våldet skett bakom stängda dörrar i det egna hemmet. Vanligt är också att många våldsutsatta kvinnor vittnar om att de fått ett dåligt bemötande (i andra studier) vilket kan påverka den egna benägenheten att söka stöd och hjälp. En skyll dig själv mentalitet och varför går hon inte attityd. 5 Denna attityd kan ha med okunskap att göra, flera av respondenterna i denna enkät menar att det är viktigt att svaret bemöts på ett bra sätt. Då är kunskap givetvis viktigt. Flera kvinnor svarar också att sjukvården är rätt plats att fråga om våld i nära relation på då sjukvården ska se till hela patientens hälsotillstånd och det som påverkar detta. Här finns en mycket viktig poäng. Om någon gör återkommande besök i sjukvården för olika åkommor som kan vara våldsrelaterade, men aldrig får frågan om detta, kan patienten komma rätt långt i sjukvårdsstegen och antal besök innan våldet framkommer. Detta kan givetvis vara både en tidsoch resursfråga för sjukvården. I hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns det tydligt angett att målet med hälso- och sjukvården är att verka för en god hälsa och en jämlik vård för hela befolkningen liksom att ha en helhetssyn på patienten där även psykosociala faktorer ska lyftas fram. 6 Det finns således goda skäl att anse att detta är en fråga för sjukvården. För närvarande arbetar Nationellt centrum för kvinnofrid med en rapport om och hur frågan om våld ska ställas inom vården. Rapporten är beställd av regeringen. 7 Eftersom det i dagsläget inte finns någon exakt skrivelse eller uttalad bestämmelse att frågan om våld ska ställas, är det kanske inte heller så konstigt om funderingen om huruvida vården är rätt plats att prata om våld eller ej dyker upp hos några av kvinnorna i enkätundersökningen. Huruvida frågan ska ställas som rutin eller inte är svårt att säga, det kan NCK:s framtida rapport kanske ge svar på. Vad som är viktigt att reflektera kring är att situationerna kan se väldigt olika ut, ibland kommer kvinnan (som det i de flesta fall gäller) tillsammans med sin partner. Hur ska frågan ställas då? Vad som dock går att säga efter denna enkätundersökning är att 64 procent är positiva till att få frågan om våld, varav de som svarat varken eller också i mångt och mycket är 5 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottberättelser, Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar,

11 positiva om frågan ställs under rätt förutsättningar. 8 I denna enkätundersökning synliggörs också att 18 av 86 kvinnor som besvarat enkäten varit utsatta för någon typ av våld. Detta motsvarar ca 20 procent. Då inte samtliga kvinnor i Åtvidaberg tillfrågats så går det inte att dra några generella statistiska slutsatser, men att det finns kvinnor som utsätts för våld i Åtvidabergs kommun går att säga. I enkätundersökningen har det inte funnits utrymme att ange när i tid som våldet skett, det kan därav ha skett för flera år sedan eller mer nyligen. Eftersom enkätundersökningen skulle vara av kortare karaktär har denna fråga inte funnits med, men för framtiden kanske det kan vara aktuellt att fundera kring för att få en så aktuell bild av läget som möjligt. Vidare diskussioner kan föras kring enkätens uppbyggnad då det till exempel inte har funnits utrymme att närmre beskriva förövaren, om det varit en man eller kvinna, om det varit ens partner eller någon annan. Socialstyrelsen menar dock att i närstående begreppet inkluderas förutom ens partner även släktingar och vänner. Dessutom spelar det ingen roll om kvinnorna är utsatta för mäns våld i nära relation eller våld i samkönad relation, frågan om våld blir detsamma, våldets karaktär och effekter är densamma. Oavsett vem som utsatt kvinnorna för våld är bemötandet det som är viktigast och att alla får samma stöd och hjälp. I detta finns idag ofta en risk att kvinnor som drabbas av våld i en samkönad relation inte får ett lika bra bemötande eller har ännu svårare att berätta om att de utsätts för våld då de måste outa sin relation/läggning i och med detta och inte vet hur detta mottas. 9 Värt att notera extra i denna enkätundersökning är att flera av kvinnorna som själva varit utsatta för våld är uttalat positiva till att få frågan om våld. Som en av dem skriver: Det är lättare för den utsatta att öppna sig. Behöver inte ta det första svåra steget. 8 I tidigare studier visar det sig också att många är positiva till att få frågan, Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, Holmberg, Carin, Våldsamt lika och olika,

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld FREDA-beskrivning Råd för användning FREDA-beskrivning är främst tänkt som ett underlag för samtal om det våld som förekommit och bedömningen av behov av hjälp och skydd. Det kan användas både för att

Läs mer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

När kärleken slår Om pojkars och mäns våld

När kärleken slår Om pojkars och mäns våld Länsstyrelsen Gotlands län Nedladdningsbar pdf: http://www.lansstyrelsen.se/gotland/site CollectionDocuments/Sv/Människa-ochsamhälle/Jämställdhet/Kvinnofrid/Karlek en%20slarslut2011.pdf När kärleken slår

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Kartläggning av våld i nära relationer i Stockholms stad

Kartläggning av våld i nära relationer i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande SON 2013-11-26 Sida 1 (9) 2013-11-05 Handläggare Pia Modin Telefon: 08 508 25618 Till Socialnämnden Kartläggning av

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Charlotta Lundberg likabehandlingsstrateg 044-309 33 13 charlotta.lundberg@skane.se BESLUT 2011-03-22 1 (2) Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling Beskrivning

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid Vad är särskild sårbarhet och intersektionalitet i teori och praktik? MAKT (Associationsövning)

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män

Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män Magisteruppsats i Kriminologi om sexuellt våld mot män Mitt namn är Christian Bruhner och jag studerar på Masterprogrammet i Kriminologi här på Malmö Högskola. Jag håller just nu på att skriva min Magisteruppsats

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global

Läs mer

Sammanställning - handlingsplan

Sammanställning - handlingsplan Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD. Handlingsprogram Uppdaterad HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD Handlingsprogram Uppdaterad 2013-01-01 Mål Arbeta för att mänskliga rättigheter skall gälla alla invånare i Skellefteå. Arbeta förebyggande för att motverka

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen

BLOOD CALLS YOU. Diskussionsunderlag till filmen en banbrytande film 4 **** Situation Stockholm omöjligt att inte bli berörd Aftonbladet en gripande historia som är både personlig och allmängiltig. Expressen stark och angelägen. Sydsvenska Dagbladet

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer