Hög tid för jämställda löner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hög tid för jämställda löner"

Transkript

1 Hög tid för jämställda löner EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET.

2

3 Hög tid för jämställda löner En rapport från Kommunal, Legitimerade Sjukgymnasters Förbund LSR, Akademikerförbundet SSR, Vision och Vårdförbundet Författare: Emma Ölmebäck

4

5 Innehåll Inledning...6 Historisk tillbakablick... 6 Löneskillnaden idag... 7 Olika mått på löneskillnad... 9 Individuell och strukturell diskriminering Myter om varför kvinnor tjänar mindre...13 Åtgärder...16 Källor

6 Inledning Kommunal, Vårdförbundet, Vision, Akademikerförbundet SSR och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund LSR företräder medlemmar med olika utbildningar, yrken och arbetsuppgifter men som har en sak gemensamt de får för lite i lönekuvertet varje månad. Våra medlemmar jobbar till stor del inom vård- och omsorg och hälso- och sjukvård, en sektor som till 84 procent består av kvinnliga arbetstagare. Just på grund av att sektorn domineras av kvinnor, inte arbetets svårighetsgrad eller de enskilda individernas kompetens, värderas arbetet lägre. Denna strukturella diskriminering, som är riktad mot yrken och inte enskilda individer, är den enskilt största förklaringen till lönegapet mellan kvinnor och män. Lönegapet mellan män och kvinnor har legat runt 15 procent sedan 80-talet. Utvecklingen mot jämställda löner har stagnerat. Det är hög tid att ta nästa steg mot en arbetsmarknad utan strukturell diskriminering av kvinnodominerade yrken. Därför presenterar vi idag denna rapport med ett sjupunktsprogram för jämställda löner. Historisk tillbakablick Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. (Eli Heckscher, 1912) Citatet från 1912 kommer från en av de största svenska ekonomerna genom tiderna och vittnar om att lönegapet mellan män och kvinnor inte är något ny företeelse. Under den första halvan av 1900-talet fick kvinnor arbeta men med begränsningar i både lön, arbetstid och tillåtna befattningar. Ända fram till 1960 fanns det två kolumner i lönetabellerna en för män och en för kvinnor. Systemet med särskilda lägre kvinnolöner avskaffades på 1960-talet då det uppfattades som diskriminerande. Fortfarande är de faktiska löneskillnaderna mellan kvinnor och män betydande. Kvinnornas arbetsmarknad har historiskt formats av vilka yrken och arbeten som varit möjliga att kombinera med ansvaret för det obetalda hemarbetet. Under och 1970-talet byggdes den offentliga sektorn ut och efterfrågan på arbetskraft ökade kraftigt inom vård- och omsorgsyrken som ansågs passande för kvinnor. Den offentliga sektorn var både en viktig arbetsmarknad som en förutsättning för kvinnor att ta förvärvsarbete. Kvinnors löneutveckling gick till en början åt rätt håll. Från slutet av 1960-talet till i början på 1980-talet minskade löneskillnaderna drastiskt. Den huvudsakliga anledningen var att kvinnor ökade sin förvärvsfrekvens, utbildningsnivå och de låglönesatsningar som genomfördes under denna period. Sedan hände något. Utvecklingen stannade av och under de senaste 30 åren har det inte skett någon förbättring att tala om. Diagrammet visar kvinnors lön som del av mäns lön från 1968 och framåt. Under de senaste 30 åren har löneskillnaderna endast minskat med 3 procentenheter. 6

7 Diagram 1. Kvinnors lön i procent av mäns lön % 85% 80% 75% 70% 65% Diagram 1. Kvinnors lön i procent av mäns lön % Källa: SCB SCB Löneskillnaden idag Löneskillnaden idag År 2010 tjänade kvinnor 85,7 procent av männens löner eller kronor mindre i År månaden tjänade På ett år kvinnor tjänar 85,7 män procent i genomsnitt av männens löner kronor eller mer 4 än 400 kvinnor kronor vilket mindre i månaden. På ett år motsvarar tjänar män matkostnaden i genomsnitt för en hel kronor barnfamilj. mer än Efter kvinnor tio år vilket räcker motsvarar pengarna matkostnaden till att för en hel köpa barnfamilj. en sommarstuga. Efter tio år Det räcker rör sig pengarna således till inte att om köpa några en sommarstuga. små summor. Det Sammantaget små fattas summor. det omkring Sammantaget 70 miljarder fattas i det kvinnors omkring lönekuvert 70 miljarder varje i kvinnors år, om lönekuvert anser att varje år, om vi anser rör sig således inte om några det att är det rimligt är rimligt att kvinnor att kvinnor ska ha ska lika ha lika hög hög lön som lön som män. män. I praktiken I praktiken subventionerar subventionerar kvinnornas låga kvinnornas låga löner medborgarnas användning av välfärdstjänster. Samma mönster gäller akademiskt utbildade kvinnor inom vård och omsorgssektorn. Även inom löner medborgarnas användning av välfärdstjänster. Samma mönster gäller akademiskt utbildade handeln kvinnor och inom till vård viss och del restaurangbranschen omsorgssektorn. Även finansieras inom handeln verksamheterna och till viss till del viss restaurangbranschen del finansieras med låga verksamheterna kvinnolöner. till viss del med låga kvinnolöner. Diagrammet nedan nedan visar visar löneutvecklingen i kronor i kronor för kvinnor för kvinnor och män och under män under senaste de senaste sju åren. I sju kronor åren. I räknat kronor har räknat lönegapet har lönegapet legat konstant legat konstant runt 4runt 0004 kronor 000 kronor i månaden. i 7 5

8 Diagram 2. Medellön för kvinnor och män Diagram 2. Medellön för kvinnor och män Diagram Medellön för kvinnor och män Män Kvinnor Män Kvinnor Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Källa: SCB:s lönestrukturstatistik Löneskillnaderna mellan män och kvinnor finns i alla åldrar. Tittar man även på förvärvsinkomst är det Löneskillnaderna Löneskillnaderna tydligt att skillnaderna mellan mellan ökar män män i och och 30-årsåldern. kvinnor kvinnor finns finns En trolig i alla åldrar. i alla förklaring åldrar. Tittar man Tittar till även man att kurvorna på förvärvsinkomst det kvinnor tydligt i att större även på ser förvärvsinkomst ut som de gör är att är det skillnaderna utsträckning tydligt att skillnaderna ökar än i 30-årsåldern. män är föräldralediga ökar i 30-årsåldern. En trolig och förklaring oftare stannar En trolig förklaring till att hemma kurvorna för till att ser vård ut av som sjuka de gör är kurvorna barn. att kvinnor Den ser ojämställda ut i större som de utsträckning gör fördelningen är att kvinnor än av män i obetalt större är föräldralediga utsträckning hemarbete försvårar än och män oftare är kvinnors föräldralediga stannar deltagande hemma för på vård av sjuka och arbetsmarknaden barn. oftare Den stannar ojämställda hemma och är fördelningen sannolikt vård av en sjuka bidragande av barn. obetalt Den hemarbete orsak ojämställda till att försvårar män fördelningen oftare kvinnors blir av aktuella obetalt chefspositioner. deltagande för bättre på betalda arbetsmarknaden hemarbete försvårar Diagrammet och kvinnors är sannolikt visar deltagande medianinkomst en bidragande på arbetsmarknaden orsak för män till och att och kvinnor män är sannolikt oftare utifrån blir en individernas aktuella för bättre ålder. betalda bidragande orsak till att män oftare blir aktuella för bättre betalda chefspositioner. Diagrammet chefspositioner. visar medianinkomst Diagrammet för visar män och medianinkomst kvinnor utifrån för individernas män och kvinnor ålder. utifrån individernas ålder. Diagram 3. Sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern år Diagram Sammanräknad förvärvsinkomst för personer i åldern i åldern år år Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år Män Kvinnor Män Kvinnor Sverige 50 utpekas ofta ut som världens mest jämställda land. Tyvärr börjar den bilden Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år 2009 Källa: SCB, Medianinkomst i 1000-tal kronor, år

9 Sverige utpekas ofta ut som världens mest jämställda land. Tyvärr börjar den bilden blekna då Sverige blekna tappar då i internationella Sverige tappar rankingar. i internationella I World rankingar. Economic I World Forum s Economic Global Gender Forum s Gap Report ligger Global Gender Gap Report ligger Sverige nu på fjärde plats efter Island, Norge Sverige nu på fjärde plats efter Island, Norge och Finland. När det gäller löneskillnader mellan män och Finland. När det gäller löneskillnader mellan män och kvinnor ligger Sverige i mittfältet och kvinnor av de ligger europeiska Sverige länderna. i mittfältet Det av ska de europeiska dock tilläggas länderna. att många Det av ska de dock länder tilläggas att många av som de länder har ett som mindre har ett lönegap mindre också lönegap har en också arbetsmarknad har en arbetsmarknad där sysselsättningsgraden där sysselsättningsgraden bland bland kvinnor kvinnor är betydligt är betydligt lägre lägre än i Sverige. än i Sverige. Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor 30 Diagram 4. Procentuell löneskillnad mellan män och kvinnor Källa: Eurostat, Gender Pay Gap, Slovenien Italien Malta Rumänien Belgien Polen Portugal Luxemburg Irland Lettland Bulgarien Litauen Frankrike Sverige Spanien Norge Danmark Ungern Nederländerna Finland Storbittanien Cypern Slovakien Tyskland Österrike Tjeckien Källa: Eurostat, Gender Pay Gap, 2009 Olika Olika mått mått på pålöneskillnad Det finns flera sätt att mäta löneskillnader mellan kvinnor och män. Ofta talas om korrigerade Det finns flera och sätt okorrigerade att mäta löneskillnader skillnader. Med mellan okorrigerad kvinnor löneskillnad och män. Ofta avses talas löneskillnaden okorrigerade mellan skillnader. män och Med kvinnor okorrigerad helt utan löneskillnad hänsyn tagen avses till löneskillnaden att andra faktorer mellan än män och kvinnor om korrigerade och könstillhörigheten helt utan hänsyn tagen kan påverka till att andra lönen, faktorer exempelvis än könstillhörigheten utbildningsnivå eller kan påverka sysselsättningsgrad. lönen, exempelvis utbildningsnivå eller sysselsättningsgrad. Löneskillnaderna kan också korrigeras för att ta hänsyn till eventuella andra faktorer Löneskillnaderna än just könstillhörighet kan också. korrigeras Det förekommer för att ta att hänsyn man korrigerar till eventuella för exempelvis andra faktorer än just utbildningsnivå könstillhörighet eller. Det vilken förekommer sektor personen att man korrigerar jobbar i. Det för mått exempelvis på löneskillnader utbildningsnivå eller vilken som sektor oftast personen används jobbar korrigerar i. Det mått för sysselsättningsgrad, på löneskillnader som uppräknat oftast används till heltid, korrigerar den för skillnaden sysselsättningsgrad, är 14,3 procent. uppräknat Korrigerar till heltid, vi för den ålder skillnaden och att är kvinnor 14,3 procent. har längre Korrigerar utbildning kvinnor än män har längre är löneskillnaden utbildning än större; män 16 är procent. löneskillnaden större; 16 procent. vi för ålder och att Ibland beräknas något som kallas oförklarad löneskillnad. Den beräknas med hänsyn Ibland beräknas till att kvinnor något och som män kallas arbetar oförklarad i olika yrken löneskillnad. och sektorer. Den Problemet beräknas med med hänsyn till att kvinnor att och ta män hänsyn arbetar till just i olika att kvinnor yrken och och sektorer. män arbetar Problemet i olika med sektorer att taär hänsyn att man till då just bortser arbetar från den i olika absolut sektorer största är att anledningen man då bortser till kvinnor från den tjänar absolut mindre största än anledningen män. Nämli-till kvinnor tjänar att kvinnor och män gen mindre att stora än män. grupper Nämligen av kvinnodominerade att stora grupper av yrkesgrupper kvinnodominerade idag är felavlönade yrkesgrupper i idag är felavlönade förhållande i förhållande till till den den utbildning utbildning och och det det ansvar ansvar som som krävs krävs i yrket. i yrket. 9 7

10 Metod Skillnad Metod Korrigering för heltid, ålder, utbildning 16 % Skillnad Korrigering för heltid, ålder, utbildning 16 % Korrigering för heltid 14 % Korrigering för heltid 14 % Korrigering Korrigering för heltid, utbildning, för heltid, utbildning, ålder, sektor, ålder, yrke (samma 6 % fråga här) 6 % sektor, yrke (samma fråga här) Källa: Medlingsinstitutet 2010 Källa: Medlingsinstitutet 2010 Individuell och strukturell diskriminering Individuell och strukturell diskriminering Att utan sakliga skäl betala en kvinna lägre lön än en man för lika eller likvärdigt arbete är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Det innebär att två individer som har olika arbeten hos en arbetsgivare har de rätt till samma lön om kraven i deras Att utan sakliga arbeten skäl i form betala av utbildning, en kvinna lägre ansvar lön och än en arbetsinsats man för lika bedöms eller som likvärdigt likvärdiga arbete och är förbjudet enligt diskrimineringslagen. arbetsgivaren inte kan Det motivera innebär att löneskillnaden två individer på som annat har olika sätt. Lagen arbeten gäller hos endast arbetsgivare har de rätt till individer samma lön som om arbetar kraven på i deras samma arbeten arbetsplats i form då av arbetsgivare utbildning, ansvar inte kan och hållas arbetsinsats ansvariga för bedöms som likvärdiga och lönesättningen arbetsgivaren hos inte någon kan motivera annan arbetsgivare. löneskillnaden Diskrimineringslagens på annat sätt. Lagen främsta verktyg är lönekartläggning vilket ger de lokala parterna på arbetsmarknaden gäller endast individer som arbetar på samma arbetsplats då arbetsgivare inte kan hållas ansvariga för möjlighet att upptäcka och utjämna könsbundna löneskillnader. Eftersom kvinnor lönesättningen tjänar hos mindre någon än annan män även arbetsgivare. inom yrkesgrupper Diskrimineringslagens är viktig främsta och borde verktyg utnyttjas är i lönekartläggning större utsträckning. vilket ger de Denna lokala typ parterna av diskriminering på arbetsmarknaden kallas individuell möjlighet diskriminering. att upptäcka och utjämna könsbundna löneskillnader. Eftersom kvinnor tjänar mindre än män även inom yrkesgrupper är lagen viktig och Problemet borde utnyttjas är dock i större att män utsträckning. och kvinnor Denna i stor typ utsträckning av diskriminering har olika kallas arbetsgivare. individuell När det gäller den strukturella diskrimineringen mellan olika branscher skapar diskrimineringslagen inga förutsättningar att pröva denna diskriminering diskriminering. juridiskt. Problemet Den är dock svenska att män arbetsmarknaden och kvinnor i stor är tydligt utsträckning könsuppdelad; har olika segregerad. arbetsgivare. De När flesta det sektorer diskrimineringen är antingen starkt mellan kvinnodominerade olika branscher eller skapar starkt diskrimineringslagen mansdominerade. inga Kvinnor förutsättningar gäller den strukturella att pröva denna arbetar diskriminering i stor utsträckning juridiskt. i offentlig sektor; 2009 var 74 procent av de anställda i offentlig sektor kvinnor. I kommuner och landsting är omkring 80 procent av de Den svenska anställda arbetsmarknaden kvinnor medan är tydligt staten könsuppdelad; har en jämnare segregerad. könsfördelning. De flesta sektorer är antingen starkt kvinnodominerade eller starkt mansdominerade. Kvinnor arbetar i stor utsträckning i offentlig sektor; 2009 Yrken var som 74 procent i huvudsak av de innehas anställda av i kvinnor offentlig värderas sektor kvinnor. systematiskt I kommuner lägre än och likvärdiga landsting är yrken som i huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av lika värde omkring 80 procent av de anställda kvinnor medan staten har en jämnare könsfördelning. med avseende på arbetets svårighetsgrad. Det innebär att det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken. Denna diskriminering är riktad mot Yrken som yrken, i huvudsak inte mot innehas individer. av kvinnor Detta gäller värderas både systematiskt i gruppen arbetare lägre än och likvärdiga i gruppen yrken tjänstemän; innehas kvinnodominerade av män, trots att yrkena kan betalas antas lägst vara inom av lika varje värde grupp. med Även avseende män i på kvin- arbetets som i huvudsak svårighetsgrad. nodominerade Det innebär yrken att drabbas. det finns en strukturell diskriminering mot kvinnodominerade yrken. Denna diskriminering är riktad mot yrken, inte mot individer. Detta gäller både i gruppen arbetare och Diagrammet nedan visar att kvinnors arbete värderas lägre än mäns arbete inom i gruppen olika tjänstemän; sektorer kvinnodominerade bland arbetaryrken. yrken Det betalas finns ett lägst negativt inom samband varje grupp. mellan Även lönenivå män i kvinnodominerade och andelen yrken kvinnor drabbas. inom ett avtalsområde. Ju längre till höger i diagrammet, desto större andel kvinnor och desto lägre lön. Den horisontella röda linjen i diagrammet nedan visar att medellönen kvinnors arbete för arbetare värderas lägre Den än vertikala mäns arbete röda inom linjen olika motsvaras sektorer bland Diagrammet arbetaryrken. av 50 Det procent finns ett kvinnor negativt i en samband sektor. Alla mellan sektorer lönenivå som och ligger andelen i den undre kvinnor delen inom av ett avtalsområde. diagrammet Ju längre har till en höger medellön i diagrammet, som ligger desto under större genomsnittet andel kvinnor för arbetare. och desto Dessa lägre lön. Den sektorer är också starkt kvinnodominerade. I övre delen av diagrammet ligger de horisontella röda linjen i diagrammet nedan visar medellönen för arbetare Den vertikala röda sektorer som har en medellön över genomsnittet för arbetare. Dessa sektorer är linjen motsvaras starkt mansdominerade. av 50 procent kvinnor Kommunals i en sektor. avtalsområde Alla sektorer är kvinnodominerat som ligger i den och undre har delen en av diagrammet medellön har en medellön som ligger som cirka ligger under kronor genomsnittet under medellönen för arbetare. för arbetare. Dessa sektorer är också starkt kvinnodominerade. I övre delen av diagrammet ligger de sektorer som har en medellön över genomsnittet för arbetare. Dessa sektorer är starkt mansdominerade. Kommunals avtalsområde är kvinnodominerat och har en medellön som ligger cirka kronor under medellönen för arbetare. 10 8

11 Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Medellön Medellön Diagram 5. Samband andel kvinnor inom arbetaryrken och lön Diagram 27 Medellön 5. Samband 000 Bygg andel kvinnor inom arbetaryrken och lön 27 Medellön Bygg Bygg Bygg Stål Papp Verks.ind Transp Partih. Graf Trä.ind Stål Papp Verks.ind Övr. 25 Genomsnittslön arbetare Stål Papp Stat Transp Partih. Stål Verks.ind Papp Livs Graf Trä.ind Transp Partih. Verks.ind Graf Trä.ind Övr. ind Företagstj. Transp Partih. Övr. ind Graf Detaljhand. Genomsnittslön arbetare Trä.ind Stat Vård Genomsnittslön arbetare Övr. ind Stat Livs 23 Kommunal Stat Livs Genomsnittslön arbetare Livs Hotel o rest Äldreoms Företagstj. Företagstj. Detaljhand. Detaljhand. Barnoms Skola Företagstj. Vård Vård Detaljhand. Vård Kommunal Kommunal Andel Hotel kvinnor o rest % Kommunal Äldreoms Hotel o rest Äldreoms Hotel o rest Äldreoms Barnoms Skola Barnoms Källa: SCB, LO och egna beräkningar Barnoms Skola Skola Andel kvinnor % Diagram Nästa diagram 5. Samband visar samma andel samband, kvinnor inom men arbetaryrken för tjänstemän. och I tjänstemannagrupperna lön är sambandet Andel kvinnor % också Källa: SCB, tydligt, LO och i kronor egna beräkningar Andel kvinnor % handlar det dessutom om en större löneskillnad än i gruppen arbetare. Källa: SCB, LO och egna beräkningar Källa: Medellönen SCB, LO och för egna tjänstemän beräkningar är kronor i månaden. För akademiker i den landstingkommunala sektorn Nästa diagram ligger lönerna visar samma betydligt samband, samband, under lönerna men men för för i tjänstemän. den tjänstemän. privata sektorn I I tjänstemannagrupperna tjänstemannagrupperna vilket drabbar kvinnorna är sambandet hårdast Nästa är eftersom också diagram sambandet tydligt, sektorn också i visar kronor samma domineras tydligt, handlar samband, av i kronor det kvinnliga dessutom men för handlar arbetstagare. om tjänstemän. det en dessutom större En majoritet löneskillnad I tjänstemannagrupperna om en större av de än mansdominerade löneskillnad ligger Medellönen än över i gruppen medellönen för tjänstemän arbetare. för tjänstemän. Medellönen är kronor för tjänstemän i månaden. är För 32 akademiker 700 kronor i månaden. landstingkommunala i gruppen är arbetare. sambandet sektorerna också Nästa tydligt, diagrami kronor visar samma handlar samband, det dessutom men om för en tjänstemän. större löneskillnad I tjänstemannagrupperna i gruppen arbetare. är sambandet Medellönen För också akademiker för tjänstemän i den landstingkommunala är kronor i sektorn månaden. ligger För lönerna akademiker betydligt i den under landstingkommunala sektorn tydligt, ligger lönerna i kronor betydligt handlar det under dessutom lönerna om i den privata större sektorn löneskillnad vilket än drabbar i gruppen kvinnorna arbetare. hårdast sektorn lönerna Medellönen ligger i den privata lönerna sektorn betydligt vilket under drabbar lönerna kvinnorna i den privata hårdast sektorn eftersom vilket drabbar sektorn kvinnorna domineras av sektorn kvinnliga domineras arbetstagare. av kvinnliga En majoritet arbetstagare. av de En mansdominerade majoritet av de mansdominerade sektorerna sektorerna hårdast eftersom sektorn för tjänstemän domineras av är 32 kvinnliga 700 kronor arbetstagare. i månaden. En majoritet För akademiker av mansdominerade i den landstingkommunala sektorerna eftersom sektorn ligger över ligger medellönen lönerna betydligt för tjänstemän. under lönerna i den privata sektorn vilket drabbar kvinnorna hårdast ligger över medellönen för tjänstemän. eftersom sektorn domineras av kvinnliga arbetstagare. En majoritet av de mansdominerade sektorerna ligger över medellönen för tjänstemän

12 Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Medellön Medellön Medellön Verks.ind Verks.ind Stål Stål Övr. ind Övr. ind Papp Papp Partih. Partih. Livs Livs Bygg Företagstj. Trä.ind Genomsnittslön tjänstemän tjänstemän Graf Graf Detaljhand. Detaljhand. Transp Transp Hotel o rest SSR Hotel o rest SSR Äldreoms Skola Vårdförb. Äldreoms Skola Sjukgymn. Vårdförb. Sjukgymn. Vision Vision Barnoms Barnoms Andel 40 kvinnor 50 % Andel kvinnor % Källa: SCB, LO och egna beräkningar Källa: SCB, LO och egna beräkningar Diagram 6. Samband andel kvinnor inom tjänstemannayrken och lön Kvinnodominerade yrken inom både arbetare- och tjänstemannaorganisationer värderas systematiskt Kvinnodominerade Källa: lägre SCB, än mansdominerade LO och egna beräkningar yrken yrken. inom Är både det arbetare- då önskvärt och att tjänstemannaorganisationer arbetsmarknaden blir mindre värderas könsuppdelad? systematiskt lägre Är lösningen än mansdominerade att män börjar yrken. arbeta Är som det sjukgymnaster då önskvärt och att arbetsmarknaden biståndsbedömare blir i större mindre utsträckning? könsuppdelad? Kvinnodominerade yrken inom både arbetare- och tjänstemannaorganisationer Är Som värderas lösningen ett långsiktigt systematiskt att män mål börjar vore det lägre än arbeta bra mansdominerade som arbetsmarknaden sjukgymnaster blev yrken. och Är det biståndsbedömare mindre segregerad men då önskvärt att i större det behövs utsträckning? Som även arbetsmarknaden ett akuta långsiktigt åtgärder blir mål för att mindre vore uppvärdera det könsuppdelad? bra om kvinnodominerade arbetsmarknaden yrken Är lösningen blev idag. att män mindre börjar segregerad arbeta men det behövs även som sjukgymnaster akuta åtgärder för och att biståndsbedömare uppvärdera kvinnodominerade i större utsträckning? yrken idag. Som ett långsiktigt mål När vore Medlingsinstitutet det bra om arbetsmarknaden analyserar orsakerna blev till mindre löneskillnaderna segregerad mellan men det kvinnor behövs och även män konstaterar akuta de att åtgärder yrke den för enskilt att uppvärdera största förklaringen. kvinnodominerade Det är uppenbarligen yrken idag. en förklaring som man hittills När Medlingsinstitutet analyserar orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män konstaterar accepterat och inte kopplat samman med diskriminering av kvinnodominerade yrken. Därför ser vi de När att Medlingsinstitutet yrke är den enskilt analyserar största förklaringen. orsakerna till Det löneskillnaderna är uppenbarligen mellan en förklaring kvinnor som man hittills behov av ett breddat uppdrag till Medlingsinstitutet där kartläggning och analys av löneskillnaderna accepterat och mellan män kvinnodominerade konstaterar och inte kopplat de att och yrke samman mansdominerade är den med enskilt diskriminering yrken största ingår. förklaringen. av kvinnodominerade Det är uppenbarligen av en ett förklaring breddat uppdrag som man till hittills Medlingsinstitutet accepterat och där inte kartläggning kopplat samman och analys med av löneskillnaderna yrken. Därför ser vi behov mellan diskriminering Diskrimineringsombudsmannen kvinnodominerade av kvinnodominerade och mansdominerade (DO) har yrken. tillsynsansvar Därför yrken ser för ingår. vi att behov arbetsgivare av ett breddat följer uppdrag diskrimineringslagens till Medlingsinstitutet krav på där lönekartläggningar kartläggning och och analys aktivt av jämställdhetsarbete. löneskillnaderna mellan Sedan JämO:s Diskrimineringsombudsmannen kvinnodominerade och mansdominerade yrken ingår. verksamhet upphörde och den nya (DO) samlade har diskrimineringsmyndigheten tillsynsansvar för att arbetsgivare inrättades följer den 1 januari 2009 diskrimineringslagens Diskrimineringsombudsmannen har inte en enda granskning krav av på arbetsgivares lönekartläggningar (DO) har tillsynsansvar lönekartläggningar och aktivt för att jämställdhetsarbete. genomförts. arbetsgivare Detta följer trots Sedan att JämO:s verksamhet diskrimineringslagens erfarenheterna upphörde från JämO:s och krav den insatser på nya lönekartläggningar på samlade området diskrimineringsmyndigheten visade och att aktivt metoden jämställdhetsarbete. var en effektiv inrättades åtgärd den för att 1 januari rätta 2009 har Sedan till inte ojämställda JämO:s en enda verksamhet löner. granskning DO bör upphörde av inom arbetsgivares ramen och för den sitt lönekartläggningar nya tillsynsansvar samlade diskrimineringsmyndigheten genomföra inrättades systematiska från den JämO:s 1 januari granskningar insatser 2009 har på av området arbetsgivares inte en enda visade lönekartläggningar. granskning att metoden av arbetsgivares en effektiv åtgärd för att rätta omgående genomförts. avdela Detta resurser trots för att erfarenheterna till lönekartläggningar ojämställda löner. genomförts. DO bör inom Detta ramen trots för att sitt erfarenheterna tillsynsansvar från omgående JämO:s insatser avdela resurser för att på Varför området är dessa visade uppdrag att metoden för MI och var DO en effektiv viktiga? Kvinnors åtgärd för löner att rätta sätts till ju inte ojämställda av någon av dessa genomföra systematiska granskningar av arbetsgivares lönekartläggningar. löner. myndigheter. DO bör De inom är viktiga ramen därför sitt att tillsynsansvar ett synliggörande omgående av löneskillnaderna avdela resurser är det för första att och genomföra nödvändiga systematiska steget för en positiv granskningar förändring. av arbetsgivares lönekartläggningar. Varför är dessa uppdrag för MI och DO viktiga? Kvinnors löner sätts ju inte av någon av dessa myndigheter. Varför är dessa De uppdrag är viktiga för därför MI och att DO ett viktiga? synliggörande Kvinnors av löneskillnaderna löner sätts ju inte är av det någon av dessa steget myndigheter. för en positiv De är förändring. viktiga därför att ett synliggörande av löneskillna- första och nödvändiga derna är det första och nödvändiga steget för en positiv förändring

13 Myter Myter om om varför varför kvinnor tjänar mindre Idén om omfördelning mellan olika sektorer på arbetsmarknaden handlar inte om att Idén det finns om omfördelning en utbredd diskriminering mellan olika sektorer på grund på av arbetsmarknaden kön. (Rapporten handlar Kvinnors inte om att det finns en löner, utbredd Svenskt diskriminering Näringsliv på 2010) grund av kön. (Rapporten Kvinnors löner, Svenskt Näringsliv 2010) Det Det finns finns de de som som hävdar hävdar att att strukturell strukturell diskriminering diskriminering mot mot kvinnodominerade kvinnodominerade yrken inte existerar. Att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle bero på att yrken inte existerar. Att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle bero på att kvinnors individuella egenskaper, kvinnors individuella egenskaper, exempelvis sämre utbildning. Ingenting kunde vara exempelvis mer felaktigt. sämre utbildning. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Kvinnor har idag en en högre utbildningsnivåän män. Det är är betydligt fler manliga arbetstagare som arbetstagare endast har förgymnasial som endast har utbildning. förgymnasial I början utbildning. av 1990-talet I början var av andelen 1990-talet med var förgymnasial utbildning andelen cirka 12 med procent förgymnasial både män utbildning och kvinnor. cirka 12 Sedan procent dess för har både andelen män kvinnor och kvinnor. med förgymnasial Sedan utbildning dess minskat har andelen till 8 kvinnor procent med medan förgymnasial andelen män utbildning ligger kvar minskat på samma till 8 procent nivå som tidigare. medan andelen män ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 7. Andel i befolkningen med förgymnasial utbildning Diagram 7. Andel i befolkningen med förgymnasial utbildning Källa: 10 SCB 9 Kvinnor 8 Män Källa:SCB Även när det gäller högre utbildning har kvinnorna dragit ifrån. Andelen kvinnor med eftergymnasial Även utbildning när det har gäller ökat högre markant utbildning under den har senaste kvinnorna tioårsperioden. dragit ifrån. Mer Andelen än var kvinnor fjärde kvinna hade 2010 med minst eftergymnasial en treårig eftergymnasial utbildning har utbildning ökat markant men endast under den knappt senaste var femte tioårsperioden. man. Idag är kvinnorna även i Mer majoritet än var på fjärde doktorandutbildningarna. kvinna hade 2010 minst en treårig eftergymnasial utbildning men endast knappt var femte man. Idag är kvinnorna även i majoritet på doktorandutbildningarna

14 Diagram 8. Andel i i befolkningen med med minst minst 3-årig 3-årig eftergymnasial eftergymnasial utbildning utbildning Kvinnor Män Diagram 8. Andel i befolkningen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning Källa: SCB Källa: SCB Det Det andra argumentet som som brukar lyftas fram är är att att kvinnodominerade yrken inte inte har samma har svårighetsgrad samma svårighetsgrad som mansdominerade som mansdominerade yrken; att det yrken; inte att rör det sig inte om rör lika sig avancerade om lika arbetsuppgifter. Det avancerade är svårt att arbetsuppgifter. värdera olika arbetsuppgifter Det är svårt att utifrån värdera svårighetsgrad olika arbetsuppgifter men det finns utifrån metoder och verktyg i svårighetsgrad form av arbetsvärderingssystem. men det finns metoder Arbetsvärdering och verktyg i sätter form arbetet av arbetsvärderingssystem. i centrum Arbetsvärdering vid lönesättning sätter och arbetet är därför eller arbetsuppgiften ett viktigt verktyg och om inte man individen vill åstadkomma i cen- en könsneutral eller arbetsuppgiften och inte individen trum vid lönesättning och är därför ett viktigt verktyg om man vill åstadkomma en värdering av olika arbetsinsatser. könsneutral värdering av olika arbetsinsatser. Det Det går går exempelvis exempelvis att att ifrågasätta ifrågasätta om om en en verkstadsindustiarbetare verkstadsindustiarbetare har har en en större större svårighetsgrad i arbetet svårighetsgrad utifrån kunskap i arbetet och färdigheter, utifrån kunskap ansvar, och ansträngning färdigheter, och ansvar, arbetsförhållanden ansträngning och än en undersköterska arbetsförhållanden som vårdar sjuka äldre. än en Ändå undersköterska skiljer det som minst vårdar 2 600sjuka kronor äldre. i månaden Ändå skiljer i lön mellan det dessa två minst yrkesgrupper kronor i månaden i lön mellan dessa två yrkesgrupper. Socialsekreterare är är ett ett kvinnodominerat yrke med myndighetsutövning och och stort ansvar där man ansvar ibland där måste man fatta ibland beslut måste om fatta tvång beslut mot enskilda om tvång personer. mot enskilda Det kan personer. gälla tvångsomhändertagande Det kan av gälla tvångsomhändertagande av barn eller vuxna missbrukare. Socialsekreterare barn eller vuxna missbrukare. Socialsekreterare har ett personligt straffansvar och kan fällas för har ett personligt straffansvar och kan fällas för tjänstefel. Trots detta är medellönen tjänstefel. för det Trots mansdominerade detta är medellönen yrket IT-konsult för det mansdominerade kronor högre yrket i IT-konsult månaden kronor högre i månaden. Lika anmärkningsvärt är att en specialistutbildad sjuksköterska eller barnmorska tjänar Lika anmärkningsvärt kronor mindre är att i en månaden specialistutbildad än en civilingenjör. sjuksköterska Eller eller att en barnmorska tandsköterska mindre tjänar i månaden än kronor en civilingenjör. mindre i månaden Eller att än en en tandsköterska företagssäljare. tjänar Eller 12 att 000 en kronor mindre i tjänar kronor sjukgymnast månaden än tjänar en företagssäljare kronor Eller mindre att en i månaden sjukgymnast än en tjänar systemutvecklare kronor All mindre den i månaden än en kunskap systemutvecklare. som dessa All yrkesgrupper den kunskap tillför som hälso- dessa och yrkesgrupper sjukvården tillför värderas hälso- inte. och Att sjukvården värderas inte. utveckla Att utveckla vården vården och arbeta och arbeta för alla för människors alla människors goda goda hälsa hälsa och livskvalitet och livskvalitet värderas värderas inte alls lika inte högt alls som lika att högt utveckla som att teknik. utveckla Merparten teknik. av Merparten högskoleutbildningarna av högskoleutbildningarna med negativ avkastning, där med utbildningen negativ avkastning, inte lönar sig där i utbildningen form av högre inte lön, lönar leder sig till i form yrken av som högre är starkt lön, leder kvinnodominerade och till som yrken framför som allt är starkt finns inom kvinnodominerade kommuner och och landsting. som framför allt finns inom kommuner och landsting. En tredje myt är att marknaden på ett rättvist och könsneutralt sätt bestämmer vad olika arbeten och yrken är värda. Marknaden är inte fri från traditionella värderingar av kvinnors och mäns arbeten. Ofast har hänvisningar till marknaden som förklaring till en sämre lön inget att göra med tillgång och efterfrågan på en viss arbetskraft utan är just en spegling av undervärderingen av kvinnodominerade arbetsuppgifter

15 En tredje myt är att marknaden på ett rättvist och könsneutralt sätt bestämmer vad olika arbeten och yrken är värda. Marknaden är inte fri från traditionella värderingar av kvinnors och mäns arbeten. Ofast har hänvisningar till marknaden som förklaring till en sämre lön inget att göra med tillgång och efterfrågan på en viss arbetskraft utan är just en spegling av undervärderingen av kvinnodominerade arbetsuppgifter. 15

16 Åtgärder För att komma tillrätta med den strukturella diskrimineringen föreslår vi följande: 1. Att lönerna för kvinnodominerade yrken uppvärderas i relevans till den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver. 2. Att Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade på hela arbetsmarknaden samt i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. 3. Att ett långsiktigt partsgemensamt arbete startas i syfte att utveckla fler karriärbefattningar och nya karriärvägar inom kvinnodominerade yrken. 4. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken. 5. Att diskrimineringsombudsmannen inom ramen för sitt tillsynsansvar omgående avdelar resurser för att genomföra systematiska granskningar av arbetsgivarnas lönekartläggningar. 6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen. 7. Att införa rätt till heltid i kommuner och landsting för ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor. 16

17 Källor Eurostat, Gender Pay Gap 2009 Kommunal (2004), Bodil Umegård, Löneskillnader mellan kvinnor och män LO (2011), Mats Larsson, Lönerapport år 2011 Medlingsinstitutet (2010), Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2010? SACO (2011), Thomas Ljunglöf, Lönsamma studier? Livslönerapport 2011 SKL (2011) Här finns Sveriges viktigaste jobb en rekryteringsprognos för välfärdssektorn Statistiska Centralbyrån (2010), På tal om kvinnor och män Statistiska Centralbyrån, Lönestrukturstatistik, Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildningsnivå, TCO (2011), Jämställdhetspolitiskt program Thoursie Anna (2004), Varför tjänar kvinnor mindre? Handbok i lönediskriminering Unionen (2008), Lönekartläggning lönar sig kön ska inte avgöra lön 17

18

19

20 Hög tid för jämställda löner Rapporten handlar om hur kvinnodominerade yrken diskrimineras på svensk arbetsmarknad samt förslag till åtgärder. År 2010 tjänade kvinnor i genomsnitt 85,7 procent av männens löner. I kronor räknat är skillnaden kronor, varje månad. På ett år tjänar män i genomsnitt kronor mer än kvinnor vilket motsvarar matkostnaden för en hel barnfamilj. Efter tio år räcker pengarna till att köpa en sommarstuga. Det är alltså inga småsummor det rör sig om. Den huvudsakliga orsaken till löneskillnaderna är att det finns en strukturell lönediskriminering mot kvinnodominerade branscher. Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas systematiskt lägre än likvärdiga yrken som i huvudsak innehas av män, trots att yrkena kan antas vara av samma svårighetsgrad. Art nr Hög tid för jämställda löner. Produktion Kommunal 2012 EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET.

Hög tid för jämställda löner

Hög tid för jämställda löner Hög tid för jämställda löner EN GEMENSAM RAPPORT FRÅN KOMMUNAL, LEGITIMERADE SJUKGYMNASTERS RIKSFÖRBUND LSR, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR, VISION, OCH VÅRDFÖRBUNDET. Hög tid för jämställda löner En rapport

Läs mer

Byt lön. dags för jämställda löner

Byt lön. dags för jämställda löner Byt lön dags för jämställda löner Byt lön Hög dags tid för jämställda löner löner Innehåll Inledning... 5 Historisk tillbakablick... 5 Löneskillnaden idag... 6 Olika mått på löneskillnader... 8 Individuell

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011

Ständigt standby. - en rapport om visstidsanställdas villkor. Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Ständigt standby - en rapport om visstidsanställdas villkor Rapport av Emma Ölmebäck, Kommunal 2011 Innehåll Sammanfattning 3. 4 Om rapporten 4. 5 Begrepp i rapporten...4. 5 De otrygga anställningarna

Läs mer

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014 Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor januari 2014 Inledning Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Det är Vision övertygade om. För att fortsätta ha världens bästa välfärd,

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner

Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner Motion till riksdagen 2011/12 av Stina Svensson m.fl. (FI) Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner Innehåll 1. Förslag till riksdagsbeslut... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Bakgrund... 3 3.1 Oförändrat

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006

Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Lönerapport år 2007 Löner och löneutveckling år 1996 2006 Rapporten har utarbetats av LOs löne- och välfärdsenhet. För ytterligare information, kontakta Mats Larsson, telefon 08-796 28 11. Landsorganisationen

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning

Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning 1. Inledning För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har samband med kön ska en arbetsgivare vart

Läs mer

Handlingsplan för jämställda löner

Handlingsplan för jämställda löner Handlingsplan för jämställda löner Jämställdhetsnätverket Avdelning 282 Vision 1. Samverkan Det är arbetsgivarens ansvar att genomföra lönekartläggningen, som ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V)

Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V) Utlåtande 2012: RI (Dnr 222-1911/2011) Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:56) av Ann-Margarethe

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun 1 Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun Personalenheten 2009-01-28 2 (11) FEL! HITTAR INTE Sammanfattning Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivare med fler än tio anställda gör en årlig lönekartläggning.

Läs mer

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Löner/avtal Lönerapport år 2013 Löner och löneutveckling år 2000 2012 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Landsorganisationen i Sverige 2013 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun 2013-2015

Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun 2013-2015 Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun 2013-2015 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-03-19 KS 80 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Jämställdhet... 1 1.2 Kön och organisation... 1 1.3 Jämställdhet

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Högskoleutbildning lönar sig allt sämre Lönerna för högskoleutbildade jämfört med gymnasieutbildade, den så kallade högskolepremien ökade trendmässigt från början av 1980-talet fram till början av 2000-talet.

Läs mer

Innehåll. Jämställdhetsfond för jämställda löner

Innehåll. Jämställdhetsfond för jämställda löner En rapport från Feministiskt Initiativ Jämställdhetsfond för jämställda löner 8 juli 2010 2 Innehåll Sammanfattning...3 Feministiskt initiativ föreslår...3 Bakgrund...4 Oförändrat lönegap...4 Talet om

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V)

Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V) Utlåtande 2013: RI (Dnr 222-163/2013) Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

10 steg till jämställda löner

10 steg till jämställda löner 10 steg till jämställda löner Denna vägledning är gjord av Livsmedelsföretagen, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Ledarna och Livsmedelsarbetareförbundet för att hjälpa de lokala parterna att uppfylla diskrimineringslagens

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...

Läs mer

Din lön. - så går det till i Västerås stad

Din lön. - så går det till i Västerås stad 1 Din lön - så går det till i Västerås stad 2015-05-05 2 Årshjul Löneanalys 1 JANUARI Löneöverläggning Medarbetarsamtal Löneöversyn & ny lön Lönekartläggning Avstämning 3 Central nivå När det finns ett

Läs mer

Plats och tid: Sammanträdesrum Grön, 2012-10-23, kl 08:30. Sekreterare. 3 Rapport över genomförd lönekartläggning 2012/421

Plats och tid: Sammanträdesrum Grön, 2012-10-23, kl 08:30. Sekreterare. 3 Rapport över genomförd lönekartläggning 2012/421 KALLELSE 2012-10-23 Kommunstyrelsens personalutskott 1 (1) Plats och tid: Sammanträdesrum Grön, 2012-10-23, kl 08:30 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Ragnar Steen Ordförande Frida Persson Sekreterare

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2007 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007 I Norrbottens läns landsting är jämställdhet en strategisk fråga. Landstingets riktlinjer fastställer att jämställdhetsarbete i landstinget är en

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort

Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort Vi är överens osakliga löneskillnader ska bort En partsgemensam satsning Målsättning att de statistiska skillnaderna i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete och som inte kan förklaras väsentligen

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Löneskillnader mellan kvinnor och män. En rapport om löneskillnader mellan Kommunals medlemmar

Löneskillnader mellan kvinnor och män. En rapport om löneskillnader mellan Kommunals medlemmar Löneskillnader mellan kvinnor och män En rapport om löneskillnader mellan Kommunals medlemmar 1 Löneskillnader mellan kvinnor och män www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals press-och informationsenhet

Läs mer

POLICY MOT DISKRIMINERING

POLICY MOT DISKRIMINERING POLICY MOT DISKRIMINERING Fridhems folkhögskola accepterar inte att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen eller i arbetssituationen. Alla har rätt till likabehandling oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Så mycket bättre? 2016

Så mycket bättre? 2016 Så m yctt Så mbyc? ke t bä e keret?b r t t ä t e k c ättre Så my? En jä m i priv förelse a En jämförelse av anstaällni va t chngsv ner illko tällnlöner or ocholö kom nrsoch svillkmun g ingsv i priva in

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer