Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning
|
|
- Birgitta Anna-Karin Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Råd och riktlinjer angående jämställdhetsanalys av löner - lönekartläggning 1. Inledning För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader som har samband med kön ska en arbetsgivare vart tredje år kartlägga och analysera kvinnors och mäns löner. Jämställdhetsanalys av löner är ett samlingsbegrepp för de krav som lagen uppställer på lönekartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Med anledning av en motion som framställdes vid Lärarnas Riksförbunds (LR) kongress 2008 har LR:s förbundsstyrelse beslutat att ge kansliet i uppdrag att i förbundets utbildningar inarbeta moment som ska ge ombuden kunskaper inom området lönekartläggning och arbetsvärdering. I uppdraget ingår också att utarbeta denna promemoria med råd och riktlinjer angående lönekartläggning. Promemorian är indelad i två huvudsakliga delar. Den första delen i avsnitt 2 behandlar jämställdhetsanalys av löner i praktiken - Vilka krav uppställer lagen och hur är det tänkt att dessa krav ska tillämpas i praktiken? Den andra delen i avsnitt 4 behandlar jämställdhetsanalys av löner kopplad till LR:s löneavtal och lönepolicy - Hur kan LR arbeta för att jämställdhetsanalys av löner ska få positiva konsekvenser för medlemmarna och hur kan man undvika negativa konsekvenser? 1.1. Varför jämställdhetsanalys av löner? Män som grupp tjänar mer än kvinnor som grupp. Kvinnors inkomst, dvs. den sammanlagda bruttolönen inklusive vissa skattepliktiga ersättningar såsom sjukpenning, föräldrapenning och ersättning vid arbetslöshet, är 70 procent av männens. Det beror bland annat på att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, tar ut större andel av föräldraförsäkringen och har längre och fler sjukskrivningar. Om man i stället för inkomst tittar på löner finns det även här en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. I genomsnitt har kvinnor 83 procent av männens löner vid heltidsarbete. Detta så kallade lönegap mellan kvinnor och män har i princip varit detsamma sedan talet trots att kvinnors arbetslivserfarenhet numera ligger i nivå med männens och att kvinnors utbildningsnivå till och med är högre än männens. Även om man tar hänsyn till faktorer som på ett mer sakligt sätt kan förklara löneskillnaden som t.ex. ålder, utbildning, sektor och yrke så återstår en oförklarad skillnad på cirka 7 procent. Till viss del kan denna skillnad bero på att män oftare än kvinnor blir chefer. En del av löneskillnaden kan man emellertid inte hitta någon annan förklaring till än att det finns en lönediskriminering som drabbar kvinnor. Den svenska arbetsmarknaden är i väldigt hög grad könsuppdelad. Kvinnor och män har ofta olika typer av arbeten. Nära 90 procent av arbetskraften finns i yrken som domineras av det ena könet. Kvinnodominerade yrken har ofta lägre status och betalas sämre än mansdominerade arbeten. När andelen kvinnor ökar i ett yrke visar erfarenheten att det finns stor risk att löneutvecklingen i yrket bromsas. 1
2 På nationell nivå är läraryrket utan tvekan kvinnodominerat. Det gäller samtliga årskurser, även om antalet män ökar ju högre upp i årskurserna man kommer. Bland förskollärare är 97 procent kvinnor och 3 procent män. Bland grundskollärare 1-7 är 87 procent kvinnor och 13 procent män. Bland grundskollärare 4-9 är 69 procent kvinnor och 31 procent män och bland gymnasielärare är 60 procent kvinnor och 40 procent män. På lokal nivå, i en kommun, är det dock inte ovanligt att vissa lärargrupper, särskilt högre upp i årskurserna, inte är kvinnodominerade eller till och med mansdominerade. Syftet med lagens bestämmelser om jämställdhetsanalys av löner är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män Problembild Den problembild kring jämställdhetsanalys av löner som har presenterats av LR:s företrädare i olika delar av landet kan sammanfattas på följande sätt. Kartläggning och analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete hos arbetsgivaren som är att betrakta som lika medför inte några större problem. Vad som däremot är problematiskt är kartläggningen och analysen av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt. För detta arbete används olika arbetsvärderingssystem där hos arbetsgivaren förekommande yrken sorteras in i olika grupper med hjälp av kriterier (t.ex. personalansvar, utbildning, farlig miljö). Det har i flera fall framkommit att medlemmar i LR genom den värdering som sker i dessa system drabbas av en oväntad bieffekt. Systemets grupperingar och värderingar tenderar att bli riktlinjer för både lönespridning och lönetak vilket hämmar medlemmarnas möjlighet till en god löneutveckling såväl som specifik yrkeskår som individer. Här följer ytterligare några uttalanden på mer detaljerad nivå kring de problem LR:s företrädare upplever i samband med kartläggning och analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt. De system för lönekartläggning som tillämpas och som våra ombud främst varit i kontakt med är BAS-systemet med olika boxar och MIA. Erfarenheterna från de här systemen visar att de leder till en minskad lönespridning för våra medlemmar. Man lägger alla lärare, trots olika utbildning och utbildningslängd (från förskolelärare till gymnasielärare), i samma box. Den individuella lönesättningen försvinner också i boxsystemet. Vid utarbetande av systemen har fackliga representanter fått delta i varierande utsträckning. Hänsynstagande till de fackliga synpunkterna har skiftat. Några ombud känner att arbetsgivaren har lyssnat på deras synpunkter och finner att systemet då blivit något bättre. Lönekartläggningssystemet finns i många kommuner men är endast påtagligt besvärliga i ett fåtal kommuner. Å andra sidan nöjer man sig i andra kommuner med en enklare lönekartläggning för att undvika genusskillnader i lönesättningen. Kommunerna använder sig ofta av konsulter utifrån som utarbetar arbetsvärderingssystemen. De blir därmed svåra att påverka. Det krävs också en stor arbetsinsats inom kommunerna för att göra dessa kartläggningar, liksom att kostnaderna är stora för att hålla igång systemen med bl.a. arvodering av konsulterna. I de här systemen viktar man in olika faktorer och viktar även dessa i förhållande till varandra.. Denna faktor måste få större viktning för oss och innebörden i faktorn ansvar måste vidgas. Man tar då inte tillräckligt stor hänsyn till faktorer som har avgörande betydelse i lärararbetet anser vi. Vi tycker att man måste bättre vikta in 2
3 utbildningens längd och djup, så att vi får bättre genomslag på utbildningens längd i lönesättningen. Utbildningens längd är en viktig faktor för oss eftersom en lång utbildning medför att lärare avstått inkomster under ett antal år i förhållande till andra lärare (och yrkesgrupper) med kortare utbildning. Faktorn ansvar viktas vidare alltför lågt för lärargruppen eftersom denna faktor uppfattas främst som ett ekonomiskt ansvar Vi behöver få fram fler faktorer som viktar läraryrket tyngre i lönesättningen och inte endast utbildningens längd. Faktorer som riskmoment i yrket och självständighet i arbetet måste få större genomslagskraft. Andra viktiga faktorer som bör uppmärksammas här är att vi utöver en självständig myndighetsutövning med betygssättning samt att vi har ett större ansvar för vår kompetensutveckling än andra yrkesgrupper; vilket annat yrke har så stor andel av sin arbetstid ägnad åt kompetensutveckling inskrivet i sitt avtal? Slutligen är det väsentligt med en bättre likvärdighet mellan kommunerna i detta så att behandlingen av våra medlemmar blir någorlunda lika. 2. Jämställdhetsanalys av löner i praktiken 2.1 Vilka krav uppställer lagen? I diskrimineringslagen (2008:567) som trädde i kraft den 1 januari 2009 hittar man bestämmelser om jämställdhetsanalys av löner i kapitel 3 angående aktiva åtgärder inom arbetslivet i paragraferna 10 och 11 under rubriken Lönefrågor. Den nya diskrimineringslagen innebär inte några förändringar i sak på området jämställdhetsanalys av löner i förhållande till den tidigare regleringen i jämställdhetslagen. De skillnader som den nya lagen medför på detta område är att arbetsgivaren är skyldig att genomföra lönekartläggning upprätta en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan endast vart tredje år, i stället för varje år som tidigare var kravet. Vidare gäller skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan numera inte för arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 personer. Tidigare fanns en sådan skyldighet för arbetsgivaren som sysselsatte 10 eller fler personer Lönefrågor Diskrimineringslagens 3 kapitel 10 handlar om kartläggning och analys. I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och 3
4 -grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat. Diskrimineringslagens 3 kapitel 11 handlar om upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10. I planen ska anges vilja lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda löner gäller inte arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare Samverkan I diskrimineringslagens 3 kapitel 1 och 2 paragraf anges att samverkan ska ske mellan arbetsgivare och arbetstagare. I 12 paragrafen samma kapitel regleras fackliga organisationers rätt till information vid samverkan. 1 - Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, och särskilt motverka diskriminering i arbetslivet på sådana grunder. 2 - Arbetsgivare och arbetstagare ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. De ska också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män. Ett arbete är att betrakta som likvärdigt med ett annat om det utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetet ställer samt dess natur kan anses ha lika värde som det andra arbetet. Bedömningen av de krav arbetet ställer ska göras med beaktande av kriterier som kunskap och färdigheter, ansvar och ansträngning. Vid bedömningen av arbetets natur ska särskilt arbetsförhållandena beaktas Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 14 kap. 7, 9 och 10 sekretesslagen (1980:100) 4
5 2.2. Hur är det tänkt att lagens krav ska tillämpas i praktiken? Samverkan Arbetsgivarens jämställdhetsanalyser ska alltså göras i samverkan med arbetstagarna eller deras fackliga organisationer. I detta arbete ska man särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. I 3 kapitlet 2 paragrafen definieras vilka kriterier man ska utgå ifrån vid bedömningen av om olika arbeten hos arbetsgivaren är att betrakta som likvärdiga. Lagens krav på lönekartläggning, analys och handlingsplan medför till viss del en ny roll för fack och arbetsgivare eftersom arbetet med jämställdhetsanalys av löner inte är vare sig en förhandlings- eller avtalsfråga. I stället är det osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor som ska upptäckas, åtgärdas och förhindras. Lagstiftaren har valt att lägga ett stort ansvar på arbetsmarknadens parter för att lagens bestämmelser om jämställdhetsanalys av löner ska följas. Bland annat kan en centralfacklig organisation göra framställan till Nämnden mot diskriminering om vitesföreläggande av en arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter. Fungerar inte samverkan är det dock ytterst arbetsgivaren som ansvarar för lönekartläggningen, analysen och handlingsplanen. Finns det inga fackliga organisationer ska arbetsgivaren samverka med andra arbetstagarrepresentanter. Även arbetstagare som inte är fackligt anslutna ska omfattas av jämställdhetsanalysen av löner Kartläggning och analys av bestämmelser och tillämpningen av dessa Alla faktorer som påverkar lön ska kartläggas och analyseras. Alla lönebestämmelser och löneförmåner bör listas för att ge ett underlag för att bedöma om dessa är könsneutrala och tillämpas på samma sätt för kvinnor och män med lika eller likvärdigt arbete. Det kan gälla kollektivavtalets utformning, löneförmåner (inklusive sidoförmåner som tjänstebil, bostadseller reseförmåner, bonussystem och liknande), kriterier för bedömning av individers prestation med mera. Det är också viktigt att samla in annan information som kan ha betydelse för bedömningen såsom ålder, kön och utbildning. Kriterierna för hur man bedömer prestation och hur de tillämpas ska gås igenom. Undersök om kvinnor och män har samma möjligheter att påverka sina löner utifrån individuella kriterier. Undersök om det finns (dolda) värderingar som gör att mäns prestationer blir mer synliga och värderas högre än kvinnors prestationer. Syftet med genomgången är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader Kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete Alla anställda hos arbetsgivaren, oavsett anställningsform, ska ingå i kartläggningen. Avgör vilka arbeten som är lika, dvs. vilka arbeten som har samma eller i det närmaste samma arbetsuppgifter. Bestäm vilket lönebegrepp som ska användas vid lönejämförelsen. Det är viktigt att komma ihåg är att hela lönen, inklusive alla tillägg, ska kunna förklaras sakligt vid jämförelsen. För att möjliggöra en jämförelse räknas timlöner om till månadslöner och deltidslöner till heltidslöner. Det är lämpligt att särskilt markera arbeten som är att anse som kvinnorespektive mansdominerade. Räkna fram medellön eller medianlön för kvinnor respektive och 5
6 lönen totalt för kvinnor och män i respektive arbete. Därefter beräknas kvinnors lön i procent av männens för varje arbete Analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete Analysera skillnader i lön mellan kvinnor och män som utför lika arbeten. Lönesättningen ska vara saklig oavsett hur arbetsgivaren valt att utforma sitt lönesystem och bör vara så tydligt att det går att bedöma vad löneskillnaderna beror på. Vid analysen ska hela löneskillnaden förklaras och det räcker inte med att uppge ett antal tänkbara förklaringar. Förklaringarna bör återfinnas i lönekriterierna. Om individuell lönesättning tillämpa måste man i regel gå ner på individnivå för att kunna bedöma om det finns något sakligt skäl till en löneskillnad Kartläggning av löneskillnader mellan likvärdiga arbeten Vid bedömningen av vilka arbeten som är likvärdiga är det arbetets krav som ska bedömas, inte individens kvalifikationer eller prestationer. Bedömningen kräver en strukturerad genomgång av arbetets svårighetsnivå utifrån de kriterier som anges i diskrimineringslagens 3 kapitel 2 paragraf, dvs. kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. En bedömning av kraven i arbetet kan göras med siffror eller till exempel med nivåerna låga krav, medelstora krav, höga krav och mycket höga krav. Metoden ger ett underlag för att bedöma om arbeten som är olika (har olika arbetsuppgifter) ändå är likvärdiga utifrån kraven i arbetena. Det finns inget krav i diskrimineringslagen på att arbetsgivaren ska använda sig av systematisk arbetsvärdering (faktorbaserade system) för att komma fram till vilka arbeten som är likvärdiga. Ett system underlättar dock för stora arbetsgivare. Det är viktigt att ett arbetsvärderingssystem är könsneutralt och innefattar de fyra kriterierna som nämns i diskrimineringslagens 3 kapitel 2 paragraf eller motsvarande. Det avgörande är att systemets värderingsfaktorer inte är utformade så att de främst synliggör typiskt mansdominerade arbetens innehåll. Värderingsfaktorer som emotionell ansträngning och ansvar för människors hälsa är viktiga att ha med i systemet. En sammantagen bedömning av kriterierna kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden ska synliggöra om olika arbeten hos arbetsgivaren är likvärdiga baserat på kraven i arbetena. Två arbeten behöver alltså inte ha fått samma poäng på samma kriterium för att de ska betraktas som likvärdiga utan det är det poängen sammantaget som ska avgöra vilka arbeten som ska jämföras med varandra. Arbetsgivaren lägger tonvikten på olika arbetskrav beroende på inriktning och mål med verksamheten. Att väga de fyra faktorerna (kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden) mot varandra och bestämma deras inbördes tyngd kallas viktning. Man bestämmer då hur de fyra faktorerna ska viktas i förhållande till varandra för att bäst spegla organisationens värderingar. Vad är viktigast, lite mindre viktigt eller minst viktigt? Analys av löneskillnader mellan likvärdiga arbeten Denna analys ska göras på gruppnivå och inte på individnivå för att upptäcka den strukturella undervärdering som kan vara förknippad med arbetsuppgifter som är eller har varit typiska för kvinnor. Analysen ska avse löneskillnader mellan de arbetsgrupper hos arbetsgivaren som har bedömts som likvärdiga. Grupper som utför lägre avlönade kvinnodominerade arbeten ska 6
7 jämföras med grupper som utför högre avlönade likvärdiga arbeten som inte är kvinnodominerade. Inga andra jämförelser behöver göras eftersom syftet är att komma tillrätta med kvinnodominerade yrkens eventuella undervärdering. Eventuella löneskillnader mellan likvärdiga arbeten ska kunna förklaras med sakliga kriterier som bör ha sin grund i arbetsgivarens lönepolitik. Hela löneskillnaden ska förklaras. Beror löneskillnaden på marknaden, kontrollera att det finns fog för detta. Man ska också undersöka skillnader i lönespridning mellan kvinnodominerade arbeten och arbeten som inte är kvinnodominerade. Man ska också kontrollera om det finns något kvinnodominerat arbete som har värderats högre än andra arbeten som inte är kvinnodominerade, men trots det har lägre lön. Förutom själva lönejämförelsen bör man även undersöka om möjligheten till löneutveckling är lika stor utifrån individuella kriterier inom kvinnodominerade arbeten som ickekvinnodominerade arbeten. Dessutom bör man undersöka om det finns (dolda) värderingar som gör att icke-kvinnodominerade arbetens prestationer blir mer synliga och värderas högre än kvinnodominerade arbetens prestationer Upprätta en handlingsplan för jämställda löner I handlingsplanen är det lämpligt att först redovisa de åtgärder som planerades i föregående handlingsplan för jämställda löner. Redovisa sedan resultatet av kartläggningen och analysen i handläggningsplanen. Beslut om vilka lönejusteringar eller andra åtgärder som ska vidtas ska också redovisas liksom en kostnadsberäkning och en tidsplan. Nödvändiga lönejusteringar ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. 3. Arbetsvärderingssystem Arbetsvärdering är en systematisk metod för att bestämma krav och svårigheter i olika arbeten hos en arbetsgivare. Metoden ger underlag för att bedöma om arbeten som är olika ändå är likvärdiga när man summerar kraven. En bedömning av ett arbetes krav och svårigheter görs alltid utifrån värderingar. Arbetsvärdering är inte en objektiv vetenskap utan ett sätt att systematisera och synliggöra värderingar. En systematisk arbetsvärdering innebär att man utifrån vissa förutbestämda faktorer beskriver och värderar olika arbeten hos en arbetsgivare på ett likartat sätt. Det är inte de anställdas meriter eller prestationer som ska värderas, inte heller brist på arbetskraft eller andra omvärldsrelaterade faktorer som kan påverka lönebildningen. Hur stor del av lönen som svarar mot arbetets krav, och hur stora löneskillnaderna ska vara, bestäms genom lönepolitiken. Det finns ett antal arbetsvärderingssystem som används i Sverige. Tidigare Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har sammanställt en översikt över de mest använda arbetsvärderingssystemen. JämO understryker att myndigheten inte har gjort någon värdering, kvalitetsgranskning eller certifiering av de enskilda systemen och att det är arbetsgivarens ansvar att välja ett system som följer lagen. Det vanliga är att systemen beskriver någon form av grundmodell som bör anpassas till förutsättningarna hos den enskilde arbetsgivaren. Vid anpassning och utveckling av arbetsvärderingssystem spelar samverkan och formerna för samverkan med arbetstagarna en 7
8 avgörande roll. För ett lyckat lönepolitiskt utvecklingsarbete är det viktigt att man uppnår en hög grad av acceptans från de anställdas sida. Samverkan och formerna för samverkan är en avgörande faktor för om ett arbetsvärderingsprojekt ska betraktas som bra eller dåligt. Arbetsvärderingssystem kan vara framtagna av arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer eller partsgemensamt. Det finns också konsulter som säljer färdiga system och arbetsgivare som tagit fram egna system. Systemen kan vara utformade för enskilda företag, branscher eller vara generella för användning på hela arbetsmarknaden. Arbetsvärderingssystem som ofta används hos kommuner är Lönelänken som har utvecklats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och BAS och MIA (Marknad, Individ, Arbete) som båda har utvecklats av konsulter 4. Arbetsvärdering och Lärarnas Riksförbunds lönepolitik Två tredjedelar av Lärarnas Riksförbunds medlemmar är kvinnor. Alla lärargrupper i Sverige anses kvinnodominerade, det vill säga minst 60 % är kvinnor. Det är självklart att förbundet anser att löneskillnader som beror på kön inte får förekomma. Lärarnas Riksförbund ska aktivt delta i det arbete som lagen föreskriver för att utreda och åtgärda osakliga löneskillnader hos alla arbetsgivare. Det är dock viktigt att detta arbete inte leder till att värdet av de löneavtal som förbundet tecknar minskar. Parterna behöver därför hos varje arbetsgivare tillsammans reda ut vilken plats löneanalyser och arbetsvärdering ska ha i förhållande till gällande löneavtal. 4.1 Arbetsvärderingssystem I kommunerna är valet av arbetsvärderingssystem ofta en politisk fråga som de fackliga organisationerna har mycket liten möjlighet till inflytande över. De flesta system beskriver dock, som tidigare nämnts, någon form av grundmodell som bör anpassas till förutsättningarna hos den enskilde arbetsgivaren. Det är således i samverkan vid anpassning och utveckling av arbetsvärderingssystemen som de fackliga organisationerna främst har möjlighet till inflytande över systemets närmare utformning. I de handböcker som behandlar arbetsvärderingssystem anges uttryckligen att arbetsvärdering kan användas i flera sammanhang. Likväl som det kan användas för att bedöma om olika arbeten är likvärdiga kan det också användas som grund för att utveckla kriterier för bedömning av individers kvalifikationer och prestationer. Man bör alltså vara medveten om att arbetsgivarens syfte med att införa ett arbetsvärderingssystem kanske inte bara är att bedöma om olika arbeten är likvärdiga utan också att använda det som underlag i den reguljära lönesättningen. Det är därför viktigt att förbundets företrädare redan i den inledande fasen vid införandet av ett arbetsvärderingssystem i samverkan begär att arbetsgivaren redogör för hur resultatet av löneanalysarbetet ska användas. Det är då lämpligt att särskilt ta upp frågor som hur arbetsvärderingens resultat ska förhålla sig till den individuella lönesättningen av förbundets medlemsgrupper. Parterna bör också reda ut vilka effekter som kan uppstå på lönestruktur och lönespridning. 8
9 4.2 Samverkan Erfarenheterna hittills av införandet och tillämpningen av arbetsvärderingssystemen och effekterna för Lärarnas Riksförbunds medlemmar varierar. Det är dock tydligt att resultaten i hög grad beror på i vilken utsträckning de fackliga företrädarna deltar i utformningen av systemen och i genomförandet av analysarbetet. Det förekommer att arbetsgivare hävdar att det inte finns någon skyldighet att samverka med de fackliga organisationerna överhuvudtaget utan att samverkan kan ske med någon annan representant för arbetstagarna. Lärarnas Riksförbunds bestämda uppfattning är att samverkan kring arbetet med jämställdhetsanalys av löner i första hand ska ske med de fackliga organisationerna, där sådana finns. Denna uppfattning stöds av diskrimineringslagens bestämmelse om fackets rätt till information vid jämställdhetsanalys av löner i 3 kap. 12. Diskrimineringslagen sätter inte upp några begränsningar för arbetstagarnas rätt till samverkan vid jämställdhetsanalys av löner. Förbundets utgångspunkt är därför att arbetsgivaren har en skyldighet att samverka dessa frågor i samtliga delar av processen. Arbetsgivaren kan till exempel inte införa ett arbetsvärderingssystem utarbetat av konsulter utan att fackliga företrädare ges möjlighet att påverka systemets utformning. Det är viktigt att förbundets företrädare redan i inledningsskedet försäkrar sig om att få delta i alla delar och på alla nivåer i arbetet med jämställdhetsanalys av löner för att ge arbetet en inriktning som är till fördel för medlemmarna. Samverkan ställer stora krav på kunskaper hos de företrädare som deltar i arbetet. De personer som utses att vara delaktiga i kartläggnings- och analysarbetet bör vara personer som har insikt i både arbetsgivarens verksamhet och förbundets lönepolitiska uppfattningar. Det är en fördel om arbetet med jämställdhetsanalys av löner inleds med att de lokala parterna kommer överens om ramar och former för samverkan. 4.3 Arbetsvärdering är inte lönesättning! När införandet av arbetsvärderingssystem aktualiseras hos arbetsgivaren, är det angeläget att avtalsslutande parter reder ut hur resultatet av värderingen ska hanteras i förhållande till den löneöversyn som årligen sker med stöd av det gällande löneavtalet. Det finns en risk att tillämpningen av löneanalyser och arbetsvärdering i praktiken tränger ut den lönebildning som parterna kommit överens om i avtal. En sådan utveckling är inte acceptabel och ska på alla sätt motverkas. De aktiviteter som äger rum för att säkra att arbetsgivaren lever upp till diskrimineringslagstiftningens krav, har aldrig syftat till att tillämpas som ett system för lönesättningen vid sidan av löneavtalen. Det är avtalens principer, kriterier och förhandlingsordningar som ska användas för lönesättningen av arbetstagarna Viktningen av kriterier För att komma fram till en värdering av olika yrkesgrupper använder man i arbetsvärderingssystemen ett antal kriterier, som till exempel kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Dessa kriterier måste viktas i förhållande till varandra, det vill säga man måste ta ställning till vilken relativ betydelse ett visst kriterium ska tillmätas vid värderingen. Det kan inte undvikas att ett betydande mått av subjektivitet kommer att 9
10 avgöra resultatet av värderingen. Det är därför viktigt att bevaka Lärarnas Riksförbunds möjligheter att påverka denna del av arbetsvärderingen. Om arbetsgivaren ensam får avgöra viktningen av kriterierna, kommer resultatet att bli en ren arbetsgivarprodukt. Hela arbetet med arbetsvärderingen och i synnerhet viktningen av kriterierna måste därför vara en fråga för samverkan mellan avtalsslutande parter Löneavtalen ska tillämpas! Det kan vara svårt att hålla isär arbetet med löneanalys och arbetsvärdering å ena sidan och arbetet med den årliga löneöversynen å den andra. Det är angeläget att de lokala parterna gemensamt klarar ut var gränserna går. Det arbete som syftar till att hitta och åtgärda eventuella löneskillnader som beror på kön, kan med fördel hanteras mellan parterna inom ramen för samverkan eller MBL. De aktiviteter som regleras av löneavtalet - framför allt den årliga löneöversynen - ska däremot alltid hanteras enligt reglerna i löneavtalet Ingen grupplönesättning! Eftersom arbetsvärderingssystemen syftar till att undersöka om det finns osakliga löneskillnader mellan yrkesgrupper, finns en uppenbar risk att resultatet blir en grupplönesättning hos arbetsgivaren. Detta är inte avsikten och kan inte accepteras. Löneavtalen föreskriver att lönesättningen ska vara individuell och differentierad och baseras på löneavtalens grundläggande principer Utbildning av ombud Lärarnas Riksförbund arbetar från och med 2009 in moment om löneanalyser och arbetsvärdering i ombudsutbildningarna på alla nivåer. Inriktningen är att förbundets företrädare ska vara aktiva deltagare i utformning och genomförande av arbetsvärderingssystem hos alla arbetsgivare och därvid effektivt bevaka medlemmarnas intressen. 10
Lönelots/JämO Rapport 2001:1
-lpvwloogkhwvdqdo\vdy O QHVNLOOQDGHU± VWHJI UVWHJ Lönelots/JämO Rapport 2001:1 Ur Jämställdhetslagen 1992:433 i dess lydelse den 1 januari 2001 2 Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva
Läs merHandlingsplan för jämställda löner
Handlingsplan för jämställda löner Jämställdhetsnätverket Avdelning 282 Vision 1. Samverkan Det är arbetsgivarens ansvar att genomföra lönekartläggningen, som ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och
Läs mer10 steg till jämställda löner
10 steg till jämställda löner Denna vägledning är gjord av Livsmedelsföretagen, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Ledarna och Livsmedelsarbetareförbundet för att hjälpa de lokala parterna att uppfylla diskrimineringslagens
Läs merLÖNEKARTLÄGGNING. Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser. Steg 2 Lika arbeten. Steg 3 Likvärdiga arbeten
Vad säger diskrimineringslagen? Steg 1 Kartläggning av lönebestämmelser Steg 2 Lika arbeten Steg 3 Likvärdiga arbeten Analys Steg 4 Handlingsplan LÖNEKARTLÄGGNING Stockholm, september 2011 Tryck: Tryckeri
Läs merLönekartläggning. En vägledning
Sidan 1 av 10 Lönekartläggning En vägledning I avtalsrörelsen 2007 för området branschavtal Energi beslöts att en partsgemensam kansligrupp skulle undersöka vilket material rörande lönekartläggning som
Läs merReomti Bygg AB Jämställdhetsplan
06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
Läs merGranskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner
Granskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner Granskning Ärendenummer GRA 201 Arbetsgivare Handling Datum Antal anställda Anställda kvinnor Anställda
Läs merJämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06
Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för
Läs merPersonal Nya regler i jämställdhetslagen om kartläggning av löneskillnader
Cirkulärnr: 2001:45 Diarienr: 0774/2001 P-cirknr: 2001:2-14 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Jämställdhet Lena Emanuelsson Förhandlingssektionen Datum: 2001-04-09 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelse
Läs merHandlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3
Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare 2015. Bilaga 3 Nämndens uppdrag till förvaltningen Prioriterat mål: De som vill arbeta heltid
Läs merVerktyg 5 KARTLÄGGNING, ANALYS OCH HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER ***CHECKLISTA***
Verktyg 5 KARTLÄGGNING, ANALYS OCH HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER ***CHECKLISTA*** Här hittar du som har ansvar för företagets/organisationens lönekartläggning en metod för lönejämförelse och för att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merJämställdhetsanalys av löner steg för steg
Jämställdhetsanalys av löner steg för steg Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Serie DO H2 2009 Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2009 Jämställdhetsanalys av löner steg för steg Innehåll Inledning...6 Viktiga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merNya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder
Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder Den 1 januari 2017 kommer nya regler i 3 kap. diskrimineringslagen gällande arbetet med aktiva åtgärder att träda i kraft. Förändringarna innebär i
Läs merLönekartläggning Upplands Väsby kommun
Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merVerktyg 5 Kartläggning och analys av löner
Verktyg 5 Kartläggning och analys av löner Här hittar du som har ansvar för företagets/organisationens lönekartläggning en metod för lönejämförelse och för att jämföra kvinnodominerade arbetens löner med
Läs merLönekartläggning 2008 Enköpings kommun
1 Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun Personalenheten 2009-01-28 2 (11) FEL! HITTAR INTE Sammanfattning Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivare med fler än tio anställda gör en årlig lönekartläggning.
Läs merJämställdhetsanalys av löner steg för steg. handledning
Jämställdhetsanalys av löner steg för steg handledning Diskrimineringsombudsmannen, DO DO DO H2.1 2012 ISBN 978-91-979591-5-5 Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Jämställdhetsanalys av löner steg för steg Innehåll
Läs merTio steg till jämställda löner en vägledning i lönekartläggningsarbetet
Tio steg till jämställda löner en vägledning i lönekartläggningsarbetet 1 Utdrag ur diskrimineringslagen 3 kap. Aktiva åtgärder Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare 1 Arbetsgivare och arbetstagare
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merSKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!
SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett
Läs merLönekartläggning 2016
Lönekartläggning 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 3 Förankring fackliga organisationer... 4 Lika arbete... 4 Likvärdigt arbete... 4 Analys av löneskillnader... 4 Likvärdigt arbete...
Läs merNulägesbeskrivning. -Checklista
Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.
Läs merRiktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015
STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merStöd för lönekartläggning
Stöd för lönekartläggning Ett partsgemensamt metodstöd anpassad till statlig sektor för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader Parternas gemensamma utgångspunkter Lönekartläggning: - knyter
Läs merTACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN
TACK EDGEHR.SE/LONEVAGEN VÄLKOMMEN! DE SKÄRPTA KRAVEN KRING LIKABEHANDLING OCH LÖNEKARTLÄGGNING AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING TOMMY ISESKOG 7 april 2017 HR I TALENT MANAGEMENT
Läs merJämställdhetsplan 2013-2015
Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merPlan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019 2018-09-28 Inledning Docksta Friskola ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla, oavsett kön, könsöverskridande
Läs merLönekartläggning 2018
Arbetsgivare: Övertorneå kommun Org. nummer: 2120002700 Antal anställda: 459 månadsanställda Könsfördelning: 78 % kvinnor & 22 % män INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 1.... 4 1.2 Arbetsgivarens
Läs merCirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf
Cirkulärnr: 2000:143 Diarienr: 2000/3032 P-cirknr: 2000:2-33 Nyckelord: Arbetsrätt, Jämställdhet Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Ulf Nordström Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2000-12-22
Läs merDOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT
Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten
Läs merJämställdhetsplan
Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas
Läs merLönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merLönekartläggning i Fastigo-företagen
Lönekartläggning i Fastigo-företagen www.fastigo.se Kvinnor och män har lika rätt i fråga om arbete, lön och andra anställningsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Löneskillnader som beror på
Läs merJämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 222-1911/2011) Jämställd lönepolitik Motion (2011:56) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:56) av Ann-Margarethe
Läs merJämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]
SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika
Läs merMinskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2013: RI (Dnr 222-163/2013) Minskning av de strukturella löneskillnaderna i staden mellan kvinnor och män Motion (2013:11) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs mer-~~~~ SALA KOMMUN. Lönekartläggning 2014 i Sala kommun
Dilagu KS 2015/102/1 -~~~~ KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lars-Göran Carlsson Kommunstyrelsen 1(2) 2015-04-24 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2n1S -n,- 1 2 Oiarienr 2.0/t{ /...,00/Aklbilaga
Läs merAnsvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Läs merIngenjör och lön guide om lönekartläggning
Ingenjör och lön guide om lönekartläggning INNEHÅLL Förord...3 Ingenjörens värde...4 Varför behövs lönekartläggning och analys?...5 Individuell lönesättning...6 Normer och normkritik...6 Förändringar i
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet
Läs merLöne. kartläggning. Hur kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor enligt diskrimineringslagen kan genomföras på företaget
Löne kartläggning Hur kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor enligt diskrimineringslagen kan genomföras på företaget Förord När Teknikarbetsgivarna, IF Metall, Unionen, Sveriges
Läs merPlats och tid: Sammanträdesrum Grön, 2012-10-23, kl 08:30. Sekreterare. 3 Rapport över genomförd lönekartläggning 2012/421
KALLELSE 2012-10-23 Kommunstyrelsens personalutskott 1 (1) Plats och tid: Sammanträdesrum Grön, 2012-10-23, kl 08:30 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Ragnar Steen Ordförande Frida Persson Sekreterare
Läs merAtt göra en lönekartläggning
Att göra en lönekartläggning Att göra en lönekartläggning Alla arbetsgivare, oavsett storlek på företaget, måste analysera skillnader i löner och anställningsvillkor utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merLönekartläggning. En handbok
Lönekartläggning En handbok Förord Arbetet med att kartlägga och undanröja osakliga löneskillnader är en viktig del i löneprocessen. Det är ett av flera sätt att kvalitetssäkra en väl fungerande lokal
Läs merCarin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se
LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell
Läs merSödermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN
Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN 2009 Inledning Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbete finns i gällande lagstiftning, Jämställdhetslagen, Lagen om åtgärder mot etnisk
Läs merHÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen
HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 AkademikerAlliansen Bilaga 1 till HÖK T Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
BILAGA 5 SERVICEFÖRVALTNINGEN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 Inledning I enlighet med gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och stadens riktlinjer ska ett aktivt jämställdhets- och
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Läs merLönekartläggning 2016
Arbetsgivare: Övertorneå kommun Org. nummer: 2120002700 Antal anställda: 448 personer Könsfördelning: 78% kvinnor & 22% män INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3... 5 Arbetsgivarens ansvar och samverkan...
Läs mer5. Likvärdiga arbeten
5. Likvärdiga arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Grupp
Läs merJÄMSTÄLLDHETPLAN
Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men
Läs merpolicy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152
modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:
Läs merNya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen
Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen Begreppet aktiva åtgärder ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på ett annat sätt verka för lika
Läs merFarsta stadsdelsförvaltning UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN
Farsta stadsdelsförvaltning UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2010-2012 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2010 Inriktningsmål för jämställdhets- och mångfaldsarbete Arbete för jämställdhet
Läs merLÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375
LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Läs merFörord. Unionen 2014. 1 Lönekartläggning har effekt, debattartikel i Svenska Dagbladet 2013-07-25.
Lönekartläggning lönar sig 2015 1 2 Innehåll Innehåll... 1 Förord... 2 Om rapporten... 4 Bakgrund... 6 Om undersökningen... 6 Lönegapet mellan kvinnor och män... 6 Vad säger diskrimineringslagen... 7 Om
Läs merLönekartläggning Tyresö kommun
Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merLönepolitiskt program för Hällefors kommun
Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...
Läs merLönepolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok POLICY Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 45 Giltighetstid 2016-2019 1(6) Dnr 2016/000600-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merJämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24
Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär
Läs merKOMMUNLEDNINGSKONTORET. Rapport inför löneöversyn
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Rapport inför löneöversyn 2018 2020 Innehållsförteckning Förord 1 Lönekartläggning 2 Tillvägagångsätt 2 Uppföljning handlingsplan från lönekartläggning 2016 inför 2017 löneöversyn
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Överförmyndarnämnden Socialförvaltningen Överförmyndarkontoret Anders Hagander 016-710 20 74 2017-09-11 1 (1) ÖFNES/2017:106 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017-2019
Läs merTRANAS KOMMUN. [Metadata::Typ av skrivelse] Redovisning Lönekartläggning. KL-Förvaltningen Ank Z.9. L~,..!J.:. ~.t 1.1 Dnr ~. ~OL. 1.6.:-.
TRANAS KOMMUN KL-Förvaltningen Ank Z.9. L~,..!J.:. ~.t 1.1 Dnr ~. ~OL. 1.6.:-.J Sida 1 (1) o TRANAS KOMMUN [Metadata::Typ av skrivelse] Avsändare: Utfärdat av: Datum: [Metadata::Förvaltning] [Role: :Författare]
Läs merAktiva åtgärder att göra en jämställdhetsplan
Handbok 2 Aktiva åtgärder att göra en jämställdhetsplan FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 2 Aktiva åtgärder att göra en jämställdhetsplan Innehåll Aktivt jämställdhetsarbete
Läs merLönekartläggning behövs!
SKTFs utökade undersökning om personalchefers syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! (Uppdaterad version) Mars 28 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning
Läs merLönekartläggning Helsingborgs stad
Lönekartläggning Helsingborgs stad 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt jämställdhetslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merLöneprinciperna och bestämmelsen om diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader
Löneprinciperna och bestämmelsen om diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader Tekoavtalets respektive Tjänstemannaavtalets löneprinciper och bestämmelsen om diskriminerande eller sakligt
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merTillväxtverkets likabehandlingsplan
Datum Dessa riktlinjer beslutades 140212 Version Översyn 150901 Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Tillväxtverkets likabehandlingsplan 2014 2016 Tillväxtverket
Läs merNämnden mot diskriminering c/o Maria Arenfalk Box Stockholm
Nämnden mot diskriminering c/o Maria Arenfalk Box 2066 103 12 Stockholm Sökande Vision (tidigare Fackförbundet SKTF) Box 7825 103 97 Stockholm Ombud förbundsjurist Daniel Falk Adress som ovan Tel 08-789
Läs merNya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)
Nya bestämmelser för arbetsgivare undersöka, analysera, åtgärda och följa upp Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskriminerings lagen. Nu ska du som arbetsgivare förebygga
Läs merPLAN FÖR LIKA BEHANDLING
PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet
Läs merkartläggning Hur kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor enligt jämställdhetslagen kan genomföras på företaget
Löne kartläggning Hur kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor enligt jämställdhetslagen kan genomföras på företaget Förord När Teknikarbetsgivarna, Metall, Sif och CF tecknade avtal
Läs merDin lön. - så går det till i Västerås stad
1 Din lön - så går det till i Västerås stad 2015-05-05 2 Årshjul Löneanalys 1 JANUARI Löneöverläggning Medarbetarsamtal Löneöversyn & ny lön Lönekartläggning Avstämning 3 Central nivå När det finns ett
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merHultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy
Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...
Läs merReferensmaterial Del 1 Bilaga till Råd & Riktlinjer. Kommer att kompletteras med information om lönesamtal
Referensmaterial Del 1 Bilaga till Råd & Riktlinjer Kommer att kompletteras med information om lönesamtal INNEHÅLL Referensmaterial del 1: Lönepolitik för ett modernt arbetsliv Förhandlingsmetodik några
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som
Läs merLönepolicy för Orust kommun
Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (11) 2016-12-01 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017 stockholm.se Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden...
Läs merNytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens
Läs merPlan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014
Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter
SD Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3388 av Paula Bieler och Sven-Olof Sällström (båda SD) med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja
Läs merHÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn
VÅRDFÖRBUNDET avdelning Västra Götaland HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn Checklista för förtroendevald med mandat att förhandla lön JL, RJ, GE, OS 2011-05-09 Viktigt angående LOK 11 Våren 2011 träffade
Läs mersom säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets
Läs merPROJEKTPRESENTATION. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet
PROJEKTPRESENTATION Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet Bank- och finansbranschen ska ligga i framkant och konkurrera om den bästa arbetskraften, idag och i framtiden. Inledning Bankinstitutens
Läs merTILLÄMPNING. Jämställdhet. Hudiksvalls kommun
TILLÄMPNING Jämställdhet i Hudiksvalls kommun Jämställdhet Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Diskriminerings lagens syfte vad gäller förbudet att diskriminera på grund av kön,
Läs merPunkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017
2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen
Läs merMiljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Läs merLönepolitiska riktlinjer för Mjölby kommun
Lönepolitiska riktlinjer för Mjölby kommun Beslutade av kommunstyrelsen 2013-09-18 (Dnr KS/2013:553) Personalavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning 2013-09-10 Innehåll Sid Inledning 3 Mjölby kommuns
Läs merVästra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1
Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Det förebyggande arbetet mot diskriminering handlar om fackliga kärnfrågor som: Lön Arbetsmiljö Trygg anställning Den här
Läs merJämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015
Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen
Läs mer