Kör- och vilotider. vägarbetstidslagen. samt

Transkript

1 Kör- och vilotider samt vägarbetstidslagen

2 I den här broschyren finns en kortfattad information om kör- och vilotidsregler i EU för fordon och fordonskombinationer med en sammanlagd totalvikt på mer än 3,5 ton samt bussar oavsett vikt. Broschyren innehåller också information om hur digitala och analoga färdskrivare ska användas. I slutet av broschyren finns även en kort sammanfattning av vägarbetstidslagen. Broschyren riktar sig främst till förare och arbetsgivare i transportbranschen, men den vänder sig även till aktörer som planlägger eller köper transporter, exempelvis speditörer, industrier och resebyråer. För godstransporter med fordon och fordonskombinationer med en sammanlagd totalvikt på 3,5 ton eller mindre samt för taxi gäller nationella regler om vilotider. Information om dessa finns samlade i broschyren Vilotider och personlig tidbok för vissa nationella transporter som kan beställas från Vägverket.

3 Därför regler för kör- och vilotider Alla som arbetar med vägtransporter ska ha goda arbetsförhållanden. De ska ha rätt till regelbunden vila och de ska aldrig behöva köra orimligt långa arbetspass. Därför finns det regler för kör- och vilotider. Reglerna har tre huvudsyften:» De ska säkerställa en sund konkurrens mellan aktörerna i vägtransportsektorn.» De ska ge förarna en god social situation.» De ska bidra till ökad trafiksäkerhet. EU har gemensamma regler när det gäller kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer som har en totalvikt över 3,5 ton. De gäller även bussar oavsett vikt. Reglerna omfattar alla medlemsländer och tillämpas även i EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge. Regelverket gäller från och med den 11 april 2007 i EU, medan EESländerna kan tillkomma något senare. I övriga Europa och i stora delar av Asien tillämpas de så kallade AETR-reglerna. Dessa regler liknar det regelverk som gällde inom EU fram till 11 april 2007, alltså Rådets förordning (EEG) nr 3820/85. Mer information Det finns ett antal undantag från reglerna och dessa beskrivs i de fullständiga författningstexterna och i den PM som finns att läsa på Vägverkets hemsida under Bestämmelserna om kör- och vilotider kan studeras i följande regeltexter:» Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 som handlar om kör- och vilotider.» Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 som handlar om färdskrivare vid vägtransporter.» SFS 2004:865 som bland annat handlar om vilka nationella undantag som antagits i Sverige samt hur kontroller av kör- och vilotider samt färdskrivare ska hanteras i Sverige.

4 Här gäller de olika reglerna för kör- och vilotider Det regelverk för kör- och vilotider som beslutats på EU-nivå gäller i EU:s medlemsländer. Samma regelverk gäller också i EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge, ibland med viss fördröjning. I övriga Europa gäller AETR-reglerna. De gäller också i flera länder i Asien. AETR är en FN-överenskommelse om arbetsförhållanden för fordonsförare som kör i internationell trafik. Vid körning helt eller delvis utanför EU och EES gäller AETR-reglerna på hela turen, förutsatt att transporten körts till, från eller genom ett land som ingår i AETR-överenskommelsen. AETR-reglerna motsvarar i stort sett de regler som gällde i EU-länderna före 11 april Vid körning inom ett land som inte är med i EU, EES eller AETR gäller det landets egna bestämmelser. Schweiz betraktas enligt sig själva, FN och bland annat av Sverige som ett AETR-land, medan Kommissionen betraktar Schweiz som ett EU-land. Därför kan olika tolkningar om vad som gäller för transport till/från och genom Schweiz förekomma i länder utanför Sverige.

5 EU-länderna är: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länderna är: Island, Liechtenstein och Norge. AETR-länderna är: Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Kazakstan, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Ryssland, San Marino, Schweiz, Serbien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland. Nationella regler exempelvis i: Georgien. Förteckningen över länder gäller förhållandena den 1 december

6 Körtider, raster och vilotider Definitioner I bestämmelserna om kör- och vilotider används en rad olika begrepp. De vanligaste definieras så här: Förare Den som kör fordonet eller den som följer med i tjänsten för att vid behov köra. Körtid Tid som registreras som körning i färdskrivaren eller manuellt av föraren då utrustningen tillfälligt är ur funktion. Körperiod Den sammanlagda körtiden från det att föraren börjar köra efter en viloperiod eller en rast till dess att föraren tar en viloperiod eller en rast. Annat arbete Allt annat arbete för samma eller en annan arbetsgivare inom eller utom transportområdet. Rast Tid avsedd endast för återhämtning i samband med en körperiod. Vila Oavbruten tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid. Dygnsvila Tidsperiod då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila. Vecka Från måndag kl till söndag kl Veckovila Tidsperiod under veckan då föraren fritt förfogar över sin tid och som kan vara normal veckovila eller reducerad veckovila. Multibemanning Bemanning av ett fordon där minst två förare medföljer fordonet för att köra det. Närvaron av minst två förare är frivillig under den första timmen av multibemanning, men obligatorisk för den återstående perioden. Tillgänglighet Tid då föraren är tillgänglig men inte utför arbete. Exempel på det är när föraren följer med fordonet på tåg eller färja, väntetid vid statsgränser samt när en förare medföljer vid multibemanning. (Fullständig information finns i direktivet 2002/15/EG, artikel 3 b.)

7 Körtid Körtiden får vara längst 9 timmar per dag. Högst två gånger i veckan får körtiden utsträckas till 10 timmar. Maximal körtid per vecka är 56 timmar. Under två på varandra följande veckor får den totala körtiden vara högst 90 timmar. Körperiod En körperiod får omfatta en körtid på högst 4,5 timmar. Körperioden får vara oavbruten eller avbruten. Annat arbete I begreppet annat arbete ingår allt annat arbete än körning. Som annat arbete räknas också att förflytta sig från hemmet eller arbetsplatsen till en annan plats för att ta över ett fordon. Om förflyttningen sker med ett fordon som omfattas av kör- och vilotidsreglerna ska färdskrivaren användas och förflyttningen registreras som körning. Samma sak gäller för returresan. Det finns inget undantag för privat körning. Rast Minst 45 minuters rast ska tas under eller omedelbart efter en körperiod på maximalt 4,5 timmar. Rasten kan tas ut i sin helhet eller delas i två delar. Den första delen måste då vara minst 15 minuter och den sista delen måste vara minst 30 minuter. Efter totalt minst 45 minuters rast påbörjas alltid en ny körperiod på högst 4,5 timmar. Dygnsvila Under varje 24-timmarsperiod ska föraren ta en sammanhängande normal dygnsvila på minst 11 timmar. Dygnsvilan får reduceras till som minst 9 timmar högst tre gånger mellan två veckovilor, och då utan krav på kompensation. En normal dygnsvila kan också delas i två delar. Den första perioden måste då bestå av minst 3 timmars sammanhängande vila och den andra perioden av minst 9 timmars sammanhängande vila. Förare som medföljer ett fordon som transporteras 7

8 med färja eller järnväg kan avbryta en sammanhängande normal dygnsvila högst två gånger för att ägna sig åt andra aktiviteter. De kan exempelvis handla om att köra ombord eller av ett tåg eller en färja. Sådana avbrott får dock inte vara längre än en timme sammanlagt. Sedan ska föraren komplettera dygnsvilan så att den totala vilotiden blir minst 11 timmars total vila. En reducerad dygnsvila får aldrig avbrytas. Veckovila Normal veckovila är 45 timmar. Varannan vecka kan veckovilan reduceras till som lägst 24 timmar. Reduceringen av veckovilan ska dock kompenseras senast före utgången av den tredje veckan efter veckan ifråga. Detta ska ske genom att den saknade vilotiden tas ut i samband med en annan viloperiod på minst 9 timmar. Veckovilan ska inledas senast efter sex 24-timmarsperioder (6 x 24 timmar =144 timmar) räknat från slutet av föregående veckovila. Detta gäller nu även vid internationell persontrafik. Multibemanning Vid multibemanning ska varje förare ta en ny dygnsvila på minst 9 timmar inom en 30-timmarsperiod, räknat från den föregående dygns- eller veckovilan. Den förare som sitter bredvid den som kör, registreras som tillgänglig. De flesta myndigheter i EU tillämpar regelverket så att detta kvalificerar för och tillgodoräknas som rast. Sovplats Dygnsvila och reducerad veckovila som tas på annan ort än stationeringsorten får tas i fordonet, om detta står stilla och är utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare. Ansvar Alla aktörer som är involverade i en transport är skyldiga att se till att alla avtalade transporter följer regelverket. Det inkluderar exempelvis fraktföretag, speditörer, researrangörer, huvudentreprenörer, 8

9 underentreprenörer och uthyrare av förare. De ska planera transporterna så att bestämmelserna kan följas. Transportföretaget ska även kontrollera att bestämmelserna efterlevs. Givetvis har även föraren ansvar för att reglerna följs. Om överträdelser upptäcks kan var och en som har möjlighet att påverka transportupplägget ställas till ansvar. Mer information Bestämmelserna om transportföretagens och andra aktörers ansvar för att kör- och vilotiderna följs, finns bland annat i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006, artikel 10. 9

10 Färdskrivare Alla fordon som omfattas av reglerna för kör- och vilotider inom EU ska vara utrustade med färdskrivare, enligt Rådets förordning (EEG) nr 3821/85. I färdskrivaren registreras bland annat förarnas kör- och vilotider. Med hjälp av uppgifterna som registrerats i färdskrivaren kan förare, företag och kontrollmyndigheter kontrollera att reglerna följts. Det finns två typer av färdskrivare: Digital färdskrivare, där kör- och vilotider registreras digitalt i en fordonsenhet och på ett förarkort. Den digitala färdskrivaren är obligatorisk i fordon som tagits i bruk från och med den 1 maj Analog färdskrivare, där kör- och vilotider registreras mekaniskt på diagramblad. Den analoga färdskrivaren får bara finnas i fordon som tagits i bruk före 1 maj Installation och besiktning av färdskrivare Alla färdskrivare ska ha en installationsskylt som ska sitta väl synlig i fordonet omedelbart bredvid, på eller i färdskrivaren. Skylten sätts dit av den ackrediterade verkstad som har kontrollerat färdskrivarutrustningen efter installation. OBS! Färdskrivaren ska besiktas senast två år efter föregående besiktning. Denna besiktning ska utföras av en ackrediterad färdskrivarverkstad. Besiktningen av färdskrivaren utförs alltså inte av Bilprovningen i samband med den årliga kontrollbesiktningen av fordonet. 10

11 Skylten ska även bytas vid den återkommande tvåårsbesiktningen. I en digital färdskrivare finns skyltens uppgifter dessutom lagrade digitalt. Installationsskylten ska tas bort och förstöras av kontrollpersonal om en färdskrivare inte uppfyller gällande krav vid en vägkontroll. Om färdskrivaren inte genomgått föreskriven besiktning i tid får fordonet bara användas på följande sätt: 1. Vid provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivaren. 2. För färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för reparation eller besiktning. 3. Vid transporter där färdskrivare inte krävs. Mer information Regler om hur en färdskrivare ska vara beskaffad m.m. anges i Rådets förordning (EEG) nr 3821/85. 11

12 Färdskrivarens symboler De symboler som används vid registrering av kör- och vilotider är likadana i både analoga och digitala färdskrivare. Symbolerna används för att registrera tidskategorier. Det finns fyra tidskategorier. De är: Körtid. Den tid som färdskrivaren registrerar som körning. Annat arbete. Allt annat arbete för samma eller annan arbetsgivare inom eller utom transportområdet. Tillgänglighet. All annan tid då föraren är tillgänglig, men inte utför arbete. Exempel på det är när föraren följer med fordonet på tåg eller färja, väntetid vid statsgränser samt när en förare medföljer vid multibemanning. (Fullständig information finns i direktivet 2002/15/EG, artikel 3 b.) Rast eller vila. På de flesta färdskrivare blir symbolen (körtid) automatiskt inställd vid körning. Vid uppehåll i färden gäller att symbolen (annat arbete) ska användas då föraren utför annat No arbete än körning. Den digitala färdskrivaren väljer automatiskt (annat arbete) när föraren stannar. Symbolen (rast/vila) ska användas vid rast No eller viloperiod. No Symbolen (tillgänglighet) ska användas exempelvis då föraren är tillgänglig men inte utför något arbete eller åker med för att senare kunna köra fordonet. Se beskrivning ovan. Tid registrerad som (tillgänglighet) kvalificerar för rast i de flesta EUländer. 12

13 Analog färdskrivare Föraren ska se till att den på diagrambladet registrerade tiden överensstämmer med den officiella tiden i fordonets registreringsland. Om en förare kör flera fordon under samma dag ska samma färdskrivardiagramblad användas i samtliga fordon, förutsatt att bladet är godkänt för färdskrivaren i fråga. Dock får enstaka diagramblad inte användas för fler fordonsbyten än vad bladet är avsett för. Byter man fordon fler gånger, ska ett nytt blad användas. Om flera blad måste användas ska de förvaras tillsammans. Diagrambladen ska förvaras i minst ett år och de ska förvaras i kronologisk ordning. På sidorna visas hur diagrambladen ska fyllas i. 13

14 Anteckningar på färdskrivardiagramblad Dygnsviloperioder, tillgänglighet och annat arbete ska antecknas på färdskrivardiagrambladet om uppgifterna inte registreras automatiskt. Föraren ska på diagrambladet anteckna vilka dagar efter föregående körning som varit ledighet eller om annan verksamhet förekommit. I Sverige finns en praxis att det räcker om anteckningarna görs på det första diagrambladet som används efter ledighet eller annan verksamhet. Detta godkänns normalt inte utomlands. Vid internationella uppdrag ska ett intyg från arbetsgivaren/företaget medföras. Intyget kan hämtas på och det förklarar varför diagramblad saknas (för sjukdom, semester m.m.). Intyget ska vara maskinellt utskrivet och undertecknat före en resa. Intyget ska förvaras tillsammans med färdskrivaruppgifterna i original varhelst det krävs att dessa ska förvaras. Osant intygande är ett brott. I stället för intyg accepteras i Sverige även anteckningar på baksidan av ett i övrigt tomt diagramblad, där endast namn och datum finns på framsidan. Ett diagramblad får inte användas längre än 24 timmar. Diagrambladets godkännandeland. Exempel e18 = Danmark. Diagrambladet ska kunna användas i färdskrivare med dessa godkännandenummer. Även om godkännandenumret stämmer för en viss färdskrivare måste man kontrollera att hastighetsområdet är korrekt. I exemplet ovan registrerar färdskrivaren hastigheter upp till 125 km/tim. 14

15 Skyldigheter och ansvar vid användning av analog färdskrivare Innan körningen börjar ska föraren kontrollera att färdskrivaren visar rätt tid och att rätt diagramblad sitter på rätt plats i färdskrivaren. Föraren ska också kontrollera att färdskrivaren fungerar och att vredet för tidsgruppsväljaren är rätt inställt. Förarens skyldigheter och ansvar är följande: 1. Diagrambladen ska vara korrekt ifyllda. 2. Smutsiga eller skadade diagramblad får inte användas. 3. Ett diagramblad får inte användas längre än avsedd tid (24 timmar). 4. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande, vara besiktad i tid, handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt. 5. Om en analog färdskrivare inte fungerar eller om föraren måste lämna fordonet och inte kan ha diagrambladet kvar i färdskrivaren, ska tidsredovisningen (körning tillgänglighet annat arbete rast/ vila) göras manuellt på diagrambladets baksida. 6. Diagrambladen för innevarande dag samt för de föregående 28 kalenderdagarna ska medföras på skyddat sätt och kunna visas upp vid kontroll. 7. Tidsgruppsväljaren ska användas aktivt så att de olika tidskategorierna (se sidan 12) registreras tydligt var för sig. 8. Om föraren har fått ett förarkort utfärdat för en digital färdskrivare ska detta alltid medföras, även när föraren kör ett fordon med analog färdskrivare. Företagets/arbetsgivarens skyldigheter är följande: 1. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. 2. Diagramblad av rätt typ och i lämpligt antal ska lämnas ut till föraren. 3. Använda diagramblad ska arkiveras i kronologisk ordning under minst ett år. 4. Kopior av diagramblad ska tillhandahållas de förare som begär detta. 5. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler. 6. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet och eventuella brister ska åtgärdas. 15

16 Ifyllning av diagramblad Vid arbetstidens start eller innan körning påbörjas ska diagrambladet fyllas i. OBS! Om annat arbete utförts innan körningen startar, ska detta antecknas på baksidan. 1 Efternamn och förnamn (ej signatur eller tjänstenummer). 2 Plats där körningen börjar (startort) No No No No Dagens datum när diagrambladet sätts i. Fordonets registreringsnummer. Vägmätarställning vid start. No Efter körning. 6 Plats för avslutad körning. 7 No No Dagens datum när diagrambladet tas ut även om det är samma dag som det sätts i. 8 Vägmätarställning vid avslutad körning. No Om du kör flera fordon under dagen ska detta antecknas på diagrambladets baksida enligt följande. Högst tre fordonsbyten på samma blad No No No Tidpunkt för skifte av fordon. Fordonets registreringsnummer. Vägmätarställning vid start. 4 Vägmätarställning vid avslutad körning. 16

17

18 Digital färdskrivare Bussar och godstransportfordon med en sammanlagd totalvikt på mer än 3,5 ton som tagits i bruk från och med den 1 maj 2006 måste vara utrustade med digital färdskrivare. Var och en som kör ett fordon utrustat med digital färdskrivare i trafik där färdskrivare erfordras måste ha ett förarkort. Hur färdskrivaren ska användas framgår av de instruktioner som lämnas av det företag som levererat fordonet eller färdskrivaren. De kort som hör till användningen av digital färdskrivare beställs från Vägverket. Det finns förarkort, företagskort, verkstadskort och kontrollkort. Information vad som gäller för dem och om hur man ansöker om dem finns på Vägverkets hemsida I det här kapitlet beskrivs framför allt vad som gäller för förarens användning av färdskrivaren och förarkortet samt hur föraren ska agera om kortet förloras eller inte kan användas. Förarens ansvar och skyldigheter Färdskrivaren och korten ska handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. Kortet ska förvaras så att det inte utsätts för tryck, böjning eller annan påverkan som gör att det skadas. Föraren ska se till att färdskrivarpapper finns i tillräcklig mängd. Under arbetsdagens gång ska föraren använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna (se sid 12) registreras tydligt var för sig. Föraren ska kunna redovisa sina aktiviteter för innevarande dag och de föregående 28 kalenderdagarna. Har föraren under denna tidsperiod kört ett fordon med analog färdskrivare, måste diagramblad för den tiden medföras. Om förarkortet tappas, blir stulet eller förstört När ett förarkort blir stulet, har skadats så att det inte kan användas eller tappats bort, måste detta omedelbart anmälas till Vägverket. 18

19 Anmälan ska ske med brev, men kan även ske per telefon om kortinnehavaren kan ange det referensnummer som står på innehavarens körkort. (OBS! Detta är inte samma nummer som personnumret.) Ring som går till Vägverkets kundtjänst för körkort och färdskrivarkort. Välj tonval nummer 5 för att få kontakt med rätt handläggare. När anmälan är registrerad blir förarkortet ogiltigt. I samband med registrering av anmälan skickar Vägverket ut en ansökningshandling så att förarkortet kan ersättas. Om förarkortet blivit stulet ska anmälan göras till både Vägverket och Polisen. Anmälan skickas till Vägverket, SE Örebro och icke fungerande förarkort ska bifogas anmälan. Det förlorade eller förstörda kortet blir ogiltigt så fort anmälan kommit in till Vägverket. Ersättningskortet kommer inom en vecka och får samma giltighetstid som det tidigare utfärdade kortet. Under den tid som förarkort saknas, ska tidsredovisningen göras manuellt, se vidare under rubriken När förarkortet inte kan användas. När förarkortet måste tas ur färdskrivaren Om föraren måste lämna fordonet, och av någon anledning måste ta ut förarkortet ur färdskrivaren, ska tidskategorierna annat arbete, tillgänglighet och vila matas in på förarkortet manuellt. Detta sker via färdskrivarens funktion för manuell inmatning och ska göras nästa gång förarkortet sätts in. BLANDAD DIGITAL OCH ANALOG KÖRNING När en förare har kört ett fordon med digital färdskrivare ska förarkortet tas ut när körningen är avslutad. Arbetspasset är därmed avslutat och uppgifterna om körningen finns lagrade på förarkortet. Om föraren direkt tar över ett fordon med analog färdskrivare,

20 ska inte uppgifterna som finns lagrade på förarkortet anges på diagrambladet. Ifall det finns en tidsskillnad mellan uttagandet av förarkortet och insättningen av diagrambladet i fordonet med analog färdskrivare, ska den saknade tidsperioden redovisas på baksidan av diagrambladet. Om en förare har kört ett fordon med analog färdskrivare och går till ett fordon med digital färdskrivare, avslutas arbetspasset när föraren lämnar fordonet. Diagrambladet tas ut. Går föraren direkt till ett fordon utrustat med en digital färdskrivare och sätter in förarkortet där, så redovisas tiden på förarkortet från start. Skulle det däremot finnas en tidsskillnad mellan noteringarna på diagrambladet och insättningen av förarkortet, ska den saknade tidsperioden redovisas genom manuell inmatning. När färdskrivaren inte fungerar Om färdskrivaren inte fungerar ska tidsredovisningen göras manuellt på baksidan av utskriftspapperet, på ett diagramblad eller annat papper. Eftersom detta ersätter de manuellt inmatade uppgifterna, ska föraren här göra alla anteckningar som krävs för analoga färdskrivare samt ange sitt namn, förarkorts- eller körkortsnummer och skriva under med sin namnteckning. Denna handling ska sparas av företaget i minst ett år. När förarkortet inte kan användas Om kortet blir stulet eller tappas bort ska det anmälas till Vägverket. Det gäller även om kortet är felaktigt. Tidsredovisningen ska då göras manuellt. Föraren gör en utskrift som heter 24 timmar fordon innan denne börjar köra. På den skriver föraren sin namnteckning och förarkorts- eller körkortsnummer. Sedan registrerar föraren allt i färdskrivaren som vanligt under arbetspasset. När arbetspasset är slut görs en ny utskrift av 24 timmar fordon och på baksidan skrivs namnteckning och förarkorts- eller körkortsnummer. På baksidan av remsan förs för hand in information som saknas, såsom annat arbete och raster som inte registrerats automatiskt. Det är viktigt att hela 24 -timmarsperioden beskrivs på remsorna. Utskrifterna ska bevaras i minst ett år. 20

21 En förare som glömt sitt förarkort hemma får inte tillämpa reservrutinen ovan och därmed inte köra fordon som genom sitt användande omfattas av krav på färdskrivare. Kopiering av data från förarkort Informationen som lagras på ett förarkort ska kopieras av företaget/arbetsgivaren så ofta att inga data går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker senast var tredje vecka. Om företaget har en verksamhet som innebär att väldigt många körningar och andra aktiviteter genomförs under en dag, kan ännu tätare kopieringsintervaller behövas. Användning av förarkort Förarkort ska alltid användas. Om föraren kört fordon utrustat med analog färdskrivare under någon av de föregående 28 kalenderdagarna ska diagrambladen för dessa uppdrag medföras. Ett förarkort som är utgånget eller ogiltigt får inte användas. Det är också förbjudet att använda en annan förares kort. Företagets/arbetsgivarens skyldigheter 1. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid. 2. Information lagrad i fordonsenheter ska kopieras så ofta att inga data går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet och senast var sjätte vecka. 3. Se till att lagrad information på förarnas förarkort kopieras tillräckligt ofta för att inga data ska gå förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet och senast var tredje vecka. Om företaget har en verksamhet som innebär att väldigt många körningar och andra aktiviteter genomförs under en dag, kan ännu tätare kopiering behövas. 4. Kopierade data från fordonsenheter och förarkort, samt eventuella anteckningar och utskrifter, ska arkiveras på ett säkert sätt, i kronologisk ordning och i oförändrat och sökbart skick under minst ett år. 5. Förare ska få kopior eller utskrifter på lagrade förarkortsdata om de begär detta. 6. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler. 7. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet. 21

22 AETR-reglerna Vid körning till, från eller genom ett AETR-land gäller AETR-reglerna för kör- och vilotider på hela turen. Dessa regler motsvarar i stort de regler som gällde inom EU före 11/ Avsikten är dock att AETRreglerna inom några år ska förändras så att de anpassas till det regelverk som gäller inom EU. AETR-reglerna har många likheter med nuvarande regler inom EU, men det finns också skillnader. De viktigaste skillnaderna är: Körtid enligt AETR Den begränsning till högst 56 timmars körtid per vecka som gäller inom EU finns inte i AETR-reglerna. Vid internationella persontransporter som inte är linjetrafik, får veckovilan hållas efter 12 dagliga körperioder. Det innebär att två veckovilor då måste tas i direkt följd. Rast enligt AETR Rasten får delas upp i tre perioder om vardera minst 15 minuter. Dygnsvila enligt AETR Om dygnsvilan reduceras, måste detta kompenseras före nästa veckas slut. Dygnsvilan får delas upp i som mest 3 perioder, men ingen period får vara kortare än en timme och den sista perioden måste vara minst 8 timmar. Summan av perioderna vid delad dygnsvila ska vara minst 12 timmar. Veckovila enligt AETR Senast efter sex perioder av daglig körtid ska en veckovila inledas. Veckovilan kan förkortas till 36 timmar om den tas på den ort där fordonet normalt är stationerat eller på förarens hemort. Om vilan tas ut på annan ort kan den förkortas till 24 timmar. 22

23 Multibemanning enligt AETR Vid multibemanning får dygnsvilan reduceras till 8 timmars sammanhängande vila per 30-timmarsperiod utan kompensation. Dokument och information enligt AETR En förare i AETR-trafik ska alltid kunna visa upp förarkort, diagramblad, anteckningar eller utskrifter på samma sätt som en förare som kör enligt det regelverk som gäller inom EU. AETR-föraren behöver dock bara kunna visa upp information för den innevarande veckan och den senaste dagen denne kört dessförinnan. Eventuell period som saknar diagramblad ska redovisas genom intyg. Mer information Fullständig information om AETR-reglerna finns på Vägverkets hemsida 23

24 Vägarbetstidslagen Från och med den 1 juli 2005 gäller lag (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, vägarbetstidslagen. Lagen gäller för alla anställda som deltar i de vägtransporter som omfattas av kör- och vilotidsreglerna. I vägarbetstidslagen regleras bland annat hur mycket en anställd får arbeta och när rast ska tas. Vägarbetstidslagen gäller för förare som är stationerade i Sverige oavsett om de kör i Sverige eller i ett annat land. För tillsynen svarar Arbetsmiljöverket. Egenföretagare omfattas inte av lagen. För fullständig information om vägarbetstidslagen hänvisas till lagtexten. Grundförutsättningar Vissa delar i vägarbetstidslagen kan ändras genom kollektivavtal. Följande kan dock aldrig ändras:» sammanlagd genomsnittlig arbetstid» lärlingars och praktikanters viloperiod» raster» krav på att registrera arbetstiden» nattperiodens absoluta gränser. 24

25 Detta är arbete Med arbete menas i vägarbetstidslagen hela tidsperioden mellan arbetets början och dess slut, då de anställda som omfattas av vägarbetstidslagen bland annat utför följande:» körning» lastning och lossning» hjälp till passagerare som stiger av eller på fordonet» rengöring och tekniskt underhåll» arbete för att uppfylla de bestämmelser i lagar och andra författningar som direkt hänger samman med transporten i fråga, däribland övervakning av lastning och lossning.» administrativa formaliteter med polis, tull och invandrarmyndigheter.» allt annat arbete som handlar om att säkerställa fordonet, lastens och passagerarnas säkerhet. Väntetid Väntetid räknas också som arbete. Det är den tid som en anställd inte fritt kan disponera över utan måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete. Arbetstid Veckan räknas från och med måndag om inte annat gäller på arbetsstället. Den ordinarie arbetstiden får 25

26 uppgå till högst 40 timmar i veckan. Utöver detta får maximalt 200 övertids- eller mertidstimmar tas ut under ett kalenderår. En anställd får arbeta högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod. Beräkningsperioden är 4 månader. Den sammanlagda arbetstiden får som huvudregel inte under någon enskild vecka överstiga 60 timmar. Olika arbeten hos en arbetsgivare Allt arbete hos en arbetsgivare ska räknas ihop. Det gäller exempelvis om en anställd för samma arbetsgivare utför arbete som både omfattas av vägarbetstidslagen och av arbetstidslagen (t.ex. arbetar halvtid som chaufför och halvtid på lagret). Den sammanlagda arbetstiden får inte överstiga de maximala 48 timmarna per vecka under beräkningsperioden och de maximala 60 timmarna för en enskild vecka. Flera arbetsgivare Om en anställd utför arbete som omfattas av vägarbetstidslagen för flera arbetsgivare, får arbetsgivarna dela på de maximala 48 timmarna per vecka under beräkningsperioden och de maximala 60 timmarna för en enskild vecka. Eftersom vägarbetstidslagen gäller oavsett antal arbetsgivare, behöver arbetsgivaren ta reda på om det finns anställda som har fler än en arbetsgivare. Arbetsgivaren ska därför skriftligen begära in uppgifter från sina anställda om de utfört arbete som omfattas av vägarbetstidslagen för någon annan arbetsgivare. De anställda är skyldiga att svara sin arbetsgivare skriftligt. Nattarbete Med nattarbete menas arbete som utförs under någon del av perioden mellan 01:00 och 05:00. Arbetet behöver inte vara förlagt till hela perioden, utan det räcker att arbetstiden delvis pågår mellan 01:00 och 05:00. Om man utför arbete någon gång inom denna tidsram får arbetstiden inte överstiga 10 timmar under en 24- timmarsperiod. 26

27 Raster En anställd får aldrig arbeta mer än 6 timmar i följd utan rast. Arbetar den anställde upp till 9 timmar ska rasten vara minst 30 minuter. Överstiger arbetstiden 9 timmar ska rasten vara minst 45 minuter. Rasterna får delas upp i perioder om 15 minuter. Det innebär att välja mellan att ta raster i 15-minutersperioder under 6-timmarsperioden eller förlägga hela rasten direkt efter 6 timmars arbete. Rasterna ska alltid läggas så att kör- och vilotidsreglerna följs. Registrering av arbetstid Arbetsgivaren ska registrera all arbetstid för anställda som helt eller delvis omfattas av vägarbetstidslagen. Registret är till för att kontrollera att vägarbetstidslagen följs och ska bevaras hos arbetsgivaren i minst två år. Det finns inget krav på hur ett register ska se ut. Det kan exempelvis finnas på papper eller digitalt. Det är dock viktigt att tänka på att registret bör vara sammanhållet och bestå av uppgifter som är lätta att kontrollera. Det är också viktigt att tänka på att registret ska omfatta alla de arbetstidsbegrepp som finns i lagen. Dessa är ordinarie arbetstid, övertid, mertid, sammanlagd arbetstid, nattarbete, arbetstidens förläggning, viloperiod för lärlingar och praktikanter, raster och pauser. Observera dock att uppgifter från färdskrivare och tjänstgöringslistor kopplade till turlistor normalt behöver kompletteras för att uppfylla kravet på registrering av arbetstid. Det beror på att uppgifterna som går att läsa ut ur dessa normalt inte omfattar alla arbetstidsbegrepp. Om vägarbetstidslagen hamnar i konflikt med kör- och vilotidsreglerna tar de sistnämnda över. 27

28 Ytterligare information om kör- och vilotidsreglerna får du hos Polismyndighetens trafikavdelning i varje län eller på myndigheternas gemensamma telefonnummer för hela landet, Vägverkets regionkontor tillhandahåller upplysningar om kör- och vilotidsreglerna. Regionkontoren når du genom vårt gemensamma telefonnummer Mer information finns på Vägverkets hemsida För ytterligare information om vägarbetstidslagen och allmänna arbetstidsregler, kontakta Arbetsmiljöverket. Adress och telefonnummer till huvudkontoret och distrikten finns på hemsidan Denna broschyr kan beställas från Vägverket, telefax , telefon eller e-post vagverket. webbutiken@vv.se. Den kan också beställas via Vägverkets hemsida publikationer & broschyrer. För godstransporter med fordon under 3,5 ton och för taxi gäller nationella regler om vilotider. Information om dessa finns samlade i broschyren Vilotider och personlig tidbok för vissa nationella transporter som kan beställas från Vägverket. Vägverket Borlänge vagverket@vv.se Telefon: Texttelefon: Fax: VÄGVERKET. BEST.NR UTGÅVA 13. JAN PRODUKTION: BOLT, Jönköping. FOTO: KERSTIN ERICSSON, HENRIK HANSSON OCH Bjarne holmgren. TRYCK: strokirk-landströms.