De nya förmånsrättsreglerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De nya förmånsrättsreglerna"

Transkript

1 Högskolan Dalarna Institutionen för ekonomi och samhälle Företagsekonomi Kandidatuppsats, VT 2004 De nya förmånsrättsreglerna Hur påverkas företagen? Examinator: Författare: Högskolan Dalarna Jerry Johansson Håkan Löfnäs Borlänge Handledare: Eric Wärnhem Tfn Lars-Olof Nordqvist

2 Summary The purpose of this essay was to evaluate the immediate consequences due to the reform; the new priority legislation for small- and medium sized enterprises. These rules have been applicable since January The new priority rules are about companies in bankruptcy and set the order of dividend to the creditors. The writers found that banks have become more restrictive with their crediting. Banks steer crediting for companies towards more expensive forms of financing such as leasing, factoring and hire purchase. Because of the actions taken by the bank, ALMI has doubled its lending. The writers claim that it was a misjudgement to weaken the position of banks at bankruptcy. Another conclusion is that the reform will hurt new businesses with a lesser accessibility to credits and that personal securities probably will increase. The legislators` purpose with the reform was to lower the number of companies going out of business, increase the number of reconstruction s and increase the dividend to creditors with subordinate claims at bankruptcy. The reform will not have any greater effect for companies that are insolvent. The government will probably, for competitive reasons, not participate in a deed of arrangement. Banks will take a loss and try to get as much as possible out of their business mortgage instead of accepting reconstruction, which means yet another risk. Creditors with subordinate claims will probably receive an increased dividend at bankruptcy, however the difference will be negligible. To fulfil the purpose of the essay the writers have interviewed banks, business organisations, one receiver, ALMI and Sveriges Kreditgarantiförening. Relevant articles on the subject have been studied.

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av reformen; nya förmånsrättsregler, för små och medelstora företag. Reformen trädde i kraft första januari Reglerna om förmånsrätt handlar om företag i konkurs och styr utdelningsordningen av tillgångarna till fordringsägare. Författarna har kommit fram till att bankerna blivit mer restriktiva med sin kreditgivning. Bankerna styr kreditgivningen till företag mot dyrare finansieringsformer såsom leasing, factoring och avbetalningskontrakt. På grund av bankernas agerande har ALMI fördubblat sin utlåning. Författarna anser att det var en felbedömning att försvaga bankernas ställning vid konkurser. En annan slutsats är att reformen kommer att slå hårt mot nyföretagare med en minskad kredittillgång som följd och att personliga borgensåtagande troligtvis kommer att öka. Lagstiftarnas syfte med reformen var att minska antalet konkurser, öka antalet rekonstruktioner samt att oprioriterade borgenärer ska få mer utdelning vid konkurser. Reformen kommer inte få någon större effekt för företag på obestånd. Staten kommer av konkurrensskäl troligtvis inte att ställa upp på ackordsuppgörelser. Banker tar en förlust och försöker få ut så mycket som möjligt av sina företagsinteckningar istället för att acceptera rekonstruktion, vilket betyder ytterligare risk. Borgenärer med oprioriterade fordringar kommer troligen få ökad utdelning vid konkurser, skillnaden blir dock obetydlig. För att uppfylla syftet med uppsatsen har författarna intervjuat banker, företagsorganisationer, en konkursförvaltare, ALMI och Sveriges Kreditgarantiförening. Relevanta artiklar i ämnet har studerats.

4 Innehållsförteckning Ordförklaringar Inledning Bakgrund De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Syften med reformen Företags kapitalförsörjning Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Kapitalstrukturering Pecking order teorin Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet Metod Vetenskapligt forskningsperspektiv Undersökningsansats Tillvägsgångssätt Primärdata Intervjuer Sekundärdata - Dokumentstudier Kvalitet i kvalitativa undersökningar Generaliserbarhet Empiri Reformens effekter på finansieringsmarknaden Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Kredituppföljning Alternativa finansieringsformer Övriga framtida förändringar Reformens effekter på insolvenshantering Rekonstruktioner Konkurser Leverantörens ställning vid konkurs Reformens effekter på nyföretagande...18

5 4.4 Reformens effekt på enskilda firmor Respondenternas upplevda för- och nackdelar Artiklar Analys Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagsrekonstruktion Konkurs Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Diskussion Slutsats Förslag till fortsatt forskning Slutord...24 Källförteckning...25 Bilaga 1... I Intervjuguide Finansiärer... I Bilaga 2...II Intervjuguide - Företagsrepresentanter...II Bilaga 3...III Intervjuguide Konkursförvaltare...III Bilaga 4... IV Intervjuer... IV Bank 1... IV Bank 2...V Bank 3... VI ALMI Dalarna...VIII Sveriges Kreditgarantiförening... IX Konkursförvaltare... XI Företagarna...XIII Svenskt Näringsliv...XV Figurförteckning Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979)..8 Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers)...10 Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004)...11 Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion)...13

6 Ordförklaringar 3:12-reglerna bestämmer hur mycket en ägare till ett fåmansföretag kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på 30 procent och hur mycket som ska beskattas som löneinkomst med en skattesats upp till 58 procent. Ackord är en uppgörelse med flertalet fordringsägare om nedsättning av bolagets skulder för betalning av t ex 75 procent av skuldbelopp. Affärsänglar är informella privata investerare som investerar i, och tar med sig ledarskap och erfarenheter till företag med tillväxtmöjligheter. Allmän förmånsrätt har de som vid konkurs får sina pengar sedan de med bättre rätt fått sina pengar, men får betalt före de med oprioriterade fordringar. Avbetalningskontrakt är ett köpesätt som innebär att företaget äger den köpta varan men står i skuld till det säljande företaget eller den kreditgivare detta företag anlitar. Det säljande företaget har ofta ett äganderättsförbehåll i säljkontraktet. Blancokredit är en kredit utan säkerhet. Borgenären har en fordran på gäldenären. Factoring innebär att företaget låter ett factoringbolag hantera sin fordran på kunden. Företaget får vanligtvis procent av pengarna utbetalade direkt, och resten när kunden betalat fakturan. Gäldenären har en skuld till borgenären. Industriella partners är företag som investerar i ägarkapital och med samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Leasing innebär att företaget väljer att inte själv göra investeringen utan i stället hyra av leasinggivaren, som äger objektet Massagäld är en skuld som konkursboet ådragit sig genom avtal, passivitet eller rörelsedrift. Obestånd (insolvens) betyder inte tillfällig betalningsoförmåga. En situation där företaget inte kan fullfölja alla sina betalningsåtaganden. Oprioriterade fordringar är fordringar utan förmånsrätt. Riskkapitalbolag är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Räknar ofta med exit, d.v.s. att sälja sin del inom en viss tid. SME-företag är förkortning för små och medelstora företag och kommer av engelskans Small- and Medium sized Enterprises. Särskild förmånsrätt har de som får sina pengar först vid en konkurs. 1

7 1 Inledning I detta avsnitt ges en bakgrund och syfte med de nya förmånsrättsreglerna samt koppling till företags finansiering. Här redovisas även uppsatsens problemdiskussion. 1.1 Bakgrund Om ett företag är på obestånd och har problem med att betala sina skulder kan detta leda till antingen rekonstruktion eller konkurs. En rekonstruktion syftar till att företaget skall fortleva, en konkurs syfte är avveckling. En företagsrekonstruktion leder ofta till en omstrukturering av verksamheten och en uppgörelse med fordringsägarna s.k. ackord. En konkurs innebär att företaget avvecklas under ledning av en konkursförvaltare. Tillgångarna i företaget säljs för att betala fordringsägarna enligt en viss turordning som styrs av förmånsrättsreglerna. (Föreningssparbanken, 2004) Reglerna om förmånsrätt styr utdelningen av konkursgäldenärens tillgångar mellan alla borgenärer som har haft fordringar på gäldenären före konkursen. Innan tillgångarna fördelas ut avskiljs dels egendom som tillhör någon annan än gäldenären, dels tillgångar som skall täcka konkurskostnader och massaskulder, dvs. skulder som uppstått i konkursboet. Det finns två olika typer av förmånsrätt, allmän respektive särskild. Den särskilda förmånsrätten gäller enbart viss egendom och gäller både i utmätning och i konkurs. Den allmänna förmånsrätten avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Den särskilda förmånsrätten har i regel företräde framför den allmänna. Turordningen inom den allmänna förmånsrätten styrs av följden i förmånsrättslagens 14. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 76 f) Den femte juni 2003 antogs nya förmånsrättsregler, den första januari 2004 trädde de i kraft. Det var stor oenighet i riksdagen, moderaterna och folkpartiet ogillade utformningen av den nya företagsinteckningen. Centerpartiet och miljöpartiet ansåg att förslaget borde ha sänts tillbaka till utskottet. Trots detta röstade socialdemokraterna, vänsterpartiet och kristdemokraterna igenom de nya reglerna. (TT, ) Reformen; nya förmånsrättsregler, kan sägas bestå av fyra stora ändringar: Ny lag om företagsinteckning, statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffas, förmånsrätten för en hyresvärds fordran vid konkurs avskaffas samt att anställdas löneskydd vid konkurser stärks. (RSV-Nytt, nr ) 2

8 1.1.1 De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Redan i början av 1990-talet påbörjades flera utredningar som har lett fram till de nya reglerna. Insolvensutredningens betänkande SOU 1991:113 ligger till grund för lagen om företagsrekonstruktion. Ur den utredningens förslag går det att läsa enbart några enstaka förändringar i förmånsrättordningen, dels att vissa lönefordringar skulle ges förmånsrätt framför säkerhet i företagshypotek dels att statens förmånsrätt för en del skatte- och avgiftsfordringar skulle slopas. Syftet med dessa förändringar var att öka antalet företagsrekonstruktioner. Då regeringen granskade propositionen till lagen om företagsrekonstruktion ansåg de att förslagen behövde utredas mer grundligt beslutade således regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle tillkallas för att utreda frågorna om förmånsrättslagen. Två år senare beslutade regeringen att Förmånsrättskommittén även skulle utreda om en gäldenär under pågående företagsrekonstruktion borde ges en rätt att säga upp avtal i förtid, något gäldenären inte får göra idag. Kommitténs uppdrag rörande frågorna om löneförmånsrätt och lönegaranti återkallades samtidigt. (Tuula M, 2003, Ny Juridik s 73) I nästa steg gav regeringen ett tilläggsdirektiv till Förmånsrättskommittén, som innebar att de skulle undersöka alternativa möjligheter för staten att minska kostnaderna för lönegarantin med 300 miljoner kronor per år, de skulle således lägga fram ett förslag till hur en sådan besparing skulle kunna genomföras. I början av 1999 lämnade Förmånsrättskommittén sitt huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler. Kommittén upphörde med sitt arbete och ordföranden fortsatte ensam att utreda hur gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion skulle hanteras, slutsatsen av detta arbete var att gäldenären inte skulle få häva avtal under pågående företagsrekonstruktion. En del av lönegarantireglerna infördes tillsammans med de nya förmånsrättsreglerna den första januari 2004, men den nya lönegarantin vid företagsrekonstruktion börjar verka fullt ut först ett år senare. (Ibid. s 73 f) Syften med reformen Regeringens syfte med reformen; nya förmånsrättsregler var att underlätta för företag att genomföra rekonstruktion istället för att gå i konkurs. Andra syften var att stärka intressegemenskapen mellan borgenär och gäldenär, utjämna konkurrensskillnaderna mellan konkursbon och övriga företag samt att förbättra arbetstagares löneskydd i konkurser. Övriga syften var att oprioriterade borgenärer skall få mer utdelning vid konkurser och att insolvenshanteringen dvs. rekonstruktion och konkursförfarande ska ske mer skyndsamt. 3

9 Kreditgivning och uppföljning skall baseras mer på företagens framtidsutsikter och ej dess säkerheter. (Prop. 2002/03:49 s 1) Företags kapitalförsörjning Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretagare. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Bankernas säkerheter i företagshypotek har försämrats genom reformen då företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning med allmän förmånsrätt istället för särskild och till endast 55 procent av värdet. (FAR INFO nr 12, 2003) I samband med reformeringen av förmånsrättsordningen påpekar regeringen i sin proposition vikten av att beakta företagens tillgång till kapital. Enligt regeringen pågår en översyn av kapitalförsörjningen till företag. Regler om mikrolån, lån främst för småföretag med begränsat kapitalbehov, trädde i kraft år 2003 och regeringen avser även att föreslå en statlig lånegaranti som skall tas i bruk år De anser även att insatserna för s.k. såddfinansiering ska ökas dvs. finansiering i företags tidiga skeden. Regeringen kommer enligt egen utsago att initiera en utvärdering av konsekvenserna för kreditförsörjningen för främst små och medelstora företag. (Prop. 2002/03:49 s 107 f) 1.2 Problemdiskussion Enligt en debattartikel i Dagens Industri, innan reformens inträde, så räddas enbart 1,5 procent av alla företag på obestånd genom företagsrekonstruktion, hela 98,5 procent går i konkurs. Kan reformen förändra detta? Företagarnas Riksorganisation med flera menar att det är bankernas starka ställning som driver fram konkurser istället för rekonstruktioner. Hur kommer de nya reglerna att påverka bankernas vilja att låna ut pengar? Vad blir konsekvenserna för de nya företag som startas årligen? Risken finns att flera nyföretagare i större utsträckning blir tvungna att ställa stora privata säkerheter och rent allmänt får ta betydligt större personliga risker. (Dagens Industri, ) Om företag får svårare att finansiera sin verksamhet genom banklån kommer de troligen att finna alternativa finansieringsformer som t ex factoring och leasing. Dessa former av finansiering är både dyrare och krångligare för företagen. (Dagens Industri, ) Svenska bankföreningen anser att småföretagen kommer tvingas till att använda sig av dyrare finansieringsformer. Föreningssparbankens segmentansvarig anser att de nya förmånsrättsreglerna kommer att 4

10 försvåra för småföretagen att finansiera sin verksamhet. (Dagens Nyheter, ) Nyföretagandet har enligt statistik från Jobs & Society minskat med 2 procent under år 2003 jämfört med 2002 (Nyföretagarbarometern, 2003). I media förs dagligen debatt om hur viktig tillväxten är för Sverige. Efter förändringarna av förmånsrättsreglerna är det en stor osäkerhet vad som kommer att hända med den framtida kapitalförsörjningen till SME-företag. Reformen utgår från företag i insolvens men verkar få effekter på företag i start- eller tillväxtfas i form av minskad tillgång på kapital. 1.3 Problemfrågor Vilka åtgärder vidtas av banker efter införandet av de nya förmånsrättsreglerna och hur påverkar dessa åtgärder finansieringsmöjligheterna för företagen? Kommer de nya förmånsrättsreglerna att minska antalet konkurser och att öka antalet rekonstruktioner? 1.4 Syfte Uppsatsens syfte har varit att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av de nya förmånsrättsreglerna för företagen. 1.5 Avgränsning Författarna har valt att studera konsekvenserna för SME-företag. 5

11 2 Teoretisk referensram I teoriavsnittet beskrivs grundsynen om lika behandling vid insolvens samt en förklaring av förändringen för företagshypotek i och med den nya lagen om företagsinteckning. I avsnittet redovisas även relevanta teorier om SME-företags finansiering samt varför banklån är viktiga för företag. 2.1 Likabehandlingsprincipen Pari passu Pari passu, är det en självklar utgångspunkt? Konkursinstitutets grundsyn är att samtliga borgenärer ska få lika behandling och få ut lika mycket av sina fordringar proportionsenligt. Räcker inte gäldenärens tillgångar till att betala alla borgenärer så ska dessa få betalt i förhållande till fordrans storlek. Denna princip heter pari passu, eller i mer vardagligt tal, likabehandlingsprincipen. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 77) Trots att pari passu principen verkar vara en självklar utgångspunkt är det väldigt sällan borgenärer med oprioriterade fordringar får någon del av konkursboets tillgångar. För det mesta är det enbart borgenärer med särskild eller allmän förmånsrätt som får ut någonting. En tanke bakom de nya förmånsrättsreglerna är att ställningen mellan borgenärerna blir mer lika då skatter inte längre har förmånsrätt samt att den nya företagsinteckningen blir mer begränsad. De nya reglerna överrensstämmer alltså bättre med principen om lika behandling av borgenärer. Regeringen tror således att detta leder till att fler borgenärer blir mer intresserade av att i en företagsrekonstruktion finna olika ekonomiska lösningar (Ibid.) 2.2 Företagshypotek Företagsinteckning Före första januari 2004 kunde företag låna pengar från banker och ställa företagshypotek som säkerhet. Företagshypoteket var en företagsinteckning som skrevs in i ett särskilt register. Företagshypoteket hade särskild förmånsrätt till det belopp som stod angivet i företagshypoteksbrevet. Förmånsrätten för företagshypotek gällde den lösa egendomen med undantag för bl.a. kassa, bank, aktier och andelar i aktiefonder samt givetvis egendom vilken var pantsatt. Företagshypoteket gällde både vid utmätning och vid konkurs. (Nytt från Revisorn, 2003) Den gamla lagen om företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning. Företagsinteckningen får en allmän förmånsrätt med plats direkt efter den s.k. revisorsförmånsrätten. Eftersom det är en allmän förmånsrätt kommer inteckningen 6

12 omfatta all egendom. Företagsinteckningen ger endast rätt till 55 procent av boets tillgångar som står till fördelning efter det att de med bättre förmånsrätt blivit tillgodosedda. (FAR INFO, 2003) 2.3 Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Hyresvärdar hade tidigare en särskild förmånsrätt för tre månadshyror på grund av hyres- eller arrendeavtal. Enligt den nya ordningen avskaffades denna förmånsrätt. (Ibid.) Staten hade tidigare allmän förmånsrätt för skatter och andra avgifter, denna förmånsrätt har avskaffats. (Ibid.) Maxbeloppet för löneskyddet har höjts från kr till fyra prisbasbelopp (4 x = , (2004)). Tiden då lönegaranti maximalt kan lämnas har förlängts från sex till åtta månader. (RSV-NYTT 2003) Den statliga lönegarantin gäller enbart i en månad från konkursbeslutet, därefter belastas konkursboet för lönekostnaderna, detta som en massgäld. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 86) Hur förmånsrätten ser ut nu efter införande av de nya reglerna illustreras översiktligt i figur 1. 7

13 Före1/1-04 Särskild förm ånsrätt Efter 1/1-04 P ant i lös egendom t ex sjöpant, luftpant K varstår Försäkringstagares ford ran pga. försäkr.avtal i egendom K varstår H yresvärds fordran m ax 3 m ånadshyror Företagshyp otek U tgår oprioriterad fordran. U tgår, 45% oprioriterad, 55% allm än förm ånsrätt Förm ånsrätt i fast egendom K varstår Förm ånsrätt i to m trätt K varstår A llm än förm ånsrätt B orgenärs konkurskostnad K varstår Företagsrekonstruktörs arvode och kostnad sersättn. K varstår Företagsrekonstruktions ko stnader K varstår R evisors arvode s.k. revisorsförm ånsrätt K varstår Statens fordran på skatt och avgifter U tgår oprioriterad fordran Företagsinteckning till 55% av värdet A rb etstagare, fordran på lön m ax :- K varstår, ökar till 4 basbelopp O prio riterade fordringar, enl. Pari Passu. T ex Leverantörsskulder K varstår, sam t tillägg av företagsinteckning till resterande 45% av värdet, statens fordran på skatter/avgifter och hyresvärds fordran sam t övriga oprioriterade. Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979) 8

14 2.4 Företagens finansiering Det finns tre sätt att finansiera en verksamhet, dessa är eget kapital, lånat (externt) kapital och internt genererat kapital. Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretag, de har en framskjuten betydelse för företagets ekonomiska organisation och för skapandet av goda ekonomiska rutiner i små företag. Det sker genom bankernas krav på finansiell information från entreprenören i samband med låneansökan och bankernas uppföljning av givna krediter. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Banker följer bankrörelselagen och är därför styrda av säkerhetskrav. Enligt bankrörelselagen får kredit endast beviljas om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. (SFS 1987:617. Bankrörelselag) För en företagare är behovet av egen kontroll viktigt och företagaren vill helst finansiera sin verksamhet med eget kapital. Vid tillväxt räcker kanske inte detta varför företagaren väljer den finansiering som ger fortsatt mest egen kontroll, därav valet av bankfinansiering före företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Bankernas primära roll är att förse företaget med kapital men de kan även inta en roll att hjälpa till att öka den finansiella kompetensen i företaget. Företagaren har därmed fortfarande kontroll och styre över verksamheten, men kan få råd och stöd. Primärt är dock bankerna enbart intresserade av att få tillbaka sina pengar plus ränta motsvarande den risk de anser sig ta. Bankerna besitter inte erforderliga sakkunskaper om branschen eller om det enskilda företagets drift, vilket innebär att de inte kommer att försöka påverka det enskilda företagets verksamhetsinriktning. Företagsänglar, industriella partners och riskkapitalbolag är fokuserade på framtida tillväxt och inte säkerhet. Dessa tar aktiv del i styrningen av företaget. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 46 ff) 9

15 2.4.1 Kapitalstrukturering Pecking order teorin Landström nämner Myers s.k. Pecking order teori som utgår från företagarens vilja att ha kvar kontrollen över företaget. Detta synsätt resulterar i att kapital för finansiering väljs utifrån det perspektivet. Förstahandskällan för kapital vid start är eget kapital och vid tillväxt eget genererat kapital. I de fall externt kapital skall tillföras väljs den form som ger företagaren mest kontroll. I valet, rangordningen, kommer banklån före externt ägarkapital såsom kapital från företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Ur en småföretagares synvinkel kan en relativt passiv styrning från en bank accepteras men styrningen från en affärsängel anses vara oacceptabel. (Landström et al s 50) Figur 2 visar hur rangordningen dvs. valet av kapital för företagaren kan se ut. 1.Eget kapital 2.Eget kapital från familjoch vänner 3.Banklån 4.ALMI 5.Affärsänglar 6.Industriella partners 7.Riskkapitalbolag Eget sparande, eller privata lån som sätts in som ägarkapital. Lån från närstående som sätts in i företaget som eget kapital. Lån hos bank till marknadsmässig ränta som amorteras av i en förutbestämd takt ALMI som i valet av kapital hamnar mellan banklån och affärsänglar lånar ut kapital 1,5 2% högre ränta än banken, de investerar ej i ägarkapital. Dessa är informella privata investerare som investerar i ägarkapital. Det är företag som investerar i ägarkapital och har samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Räknar med exit dvs. sälja sin del. Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers) 10

16 2.4.2 Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet En annan teori att beakta när det gäller SME-företag är den om det påstådda finansiella gapet mellan utbud och efterfrågan. Landström tar upp frågan och visar att det eventuella finansiella gap som existerar beror både på finansiärer och på företagarna själva. Faktorer som spelar in är informationsasymmetrin 1 mellan finansiärer och företagare. Från finansiärens synvinkel är de största faktorerna den höga risken det innebär att investera i ett nytt eller mindre företag samt finansiärernas brist på kompetens och fackkunskap. Negativt är även den relativt höga transaktions- och kontrollkostnaden det innebär för finansiären att låna ut till dessa företag. Från företagarperspektiv är det bristen på kunskap i finansiella frågor samt den negativa attityden till externt kapital. Se figur 3 (Landström et al s 13 f). Landström påpekar även i Riskkapitalet och de nya företagen (2004) att det i slutet av 1990-talet fanns relativt gott om kapital, och att finansieringen inte betraktades som ett dominerande problem för företagen. Sedan slutet av 90-talet har bilden förändrats, småföretagare har sett en vikande riskkapitalmarknad, vilket tar sig uttryck i minskade investeringar från riskkapitalföretagens sida och mindre offentliga medel till tidiga faser, vilket gjort att finansieringsproblematiken återigen blivit aktuell för många företag. Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004) 1 Den ena parten vet mer än den andra. 11

17 3 Metod I detta avsnitt redovisas undersökningens tillvägsgångssätt och vilken metod som använts för att uppnå syftet med uppsatsen. Här redovisas även uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. 3.1 Vetenskapligt forskningsperspektiv Med deduktion menas att utifrån befintliga teorier och principer dras slutsatser. Utifrån kunskaper inom ett område deducerar dvs. härleder forskaren en eller flera hypoteser som empiriskt granskas. Motsatsen till deduktion är induktion, med induktion menas att man utifrån observationer/resultat genererar en teori. (Bryman 2002 s 20 ff). Undersökningens forskningsperspektiv är induktivt då problemområdet är relativt nytt och beskrivningsstrategin är empiriskt uppbyggd. Ett deduktivt inslag finns även då teoretiska kunskaper inhämtats före det empiriska arbetet. Kunskapsmålet författarna vill uppnå är analyserande. En nulägesanalys har utförts ur företagens perspektiv, dvs. hur finansieringsmöjligheterna har förändrats efter reformens inträde. Författarna har velat uppnå en helhetsförståelse med hjälp av delarna och har använt sig av en beskrivningsstrategi benämnd av Wigblad (1997 s 44) som ett förståelseinriktat mönster bestående av många bilder eller utsnitt som tillsammans bygger upp mönstret. 3.2 Undersökningsansats Det finns två olika forskningsstrategier som de flesta skiljer på, kvantitativ- och kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning kan ses som en forskningsstrategi som betonar mängden data när det gäller insamling och analys. Den kvantitativa forskningen utgår mycket från positivismen (naturvetenskaplig modell). Teorier prövas och ses utifrån ett objektivt perspektiv. Kvalitativ forskning är den forskningsstrategi som lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data. (Bryman 2002 s 35) Författarna har valt att göra en kvalitativ undersökning. Genom intervjuer med berörda parter och experter i företagskontexten, se figur 4, har syftet med uppsatsen uppfyllts. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen (Patel, Davidsson 2003 s 78) 12

18 3.3 Tillvägsgångssätt Primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av aktuella artiklar har använts Primärdata Intervjuer För att få maximal men samtidigt bearbetningsbar information har semistrukturerade intervjuer använts. Med en semistrukturerad intervju menas att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, en s.k. intervjuguide, men intervjuobjektet har fortfarande stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Man kan antingen använda sig av anteckningar eller bandspelare för att spara svaren. Använder man sig av bandspelare kan man senare analysera svaren efter röstläge och uttryck. (Bryman 2002 s 301 ff) Författarna har använt sig av Brymans (2002 s 306) schema för utformande av intervjuguiderna. Tre stycken intervjuguider har utformats, se bilaga 1-3, en för finansiärer, en för företagsrepresentanter och en för konkursförvaltaren. Tre banker, ALMI, två företagsorganisationer, en konkursförvaltare samt en kreditgarantiförening valdes som representanter ur företagskontexten, se figur 4. För att respondenterna skulle kunna förbereda sig inför intervjun skickades e-post till respondenterna där syftet med uppsatsen beskrevs samt vilka områden intervjun berörde. Under intervjuerna användes en MiniDisc (MD) och en mikrofon för att öka tillförlitligheten i återgivandet av respondenternas svar ett förfarande som godkändes av alla respondenter. Författarna är medvetna om att inspelning av intervjuer kan påverka respondentens svar. Längden på intervjuerna varierade från en halvtimme upp till en timme. Intervjuerna skrevs ned direkt efter intervjutillfällena. Av praktiska skäl har upprepningar och oväsentligheter inte tagits med. Risk kapital Staten Bank Företag Leverantör Kund Insolvens hantering Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion) 13

19 3.3.2 Sekundärdata - Dokumentstudier För att uppnå syftet har för ämnet relevanta artiklar studerats. Då tillgången till praktiska exempel av naturliga skäl är kraftigt begränsade har information via artiklar studerats. Detta för att ge uppsatsen ytterligare substans. 3.4 Kvalitet i kvalitativa undersökningar Vid bedömning av samhällsvetenskapliga undersökningar är reliabilitet, replikerbarhet och validitet de tre viktigaste kriterierna. Reliabilitet dvs. tillförlitlighet behandlar frågan om resultaten blir desamma om undersökningen genomförs igen. Replikerbarhet är när en forskare försöker upprepa en undersökning och resultat någon annan forskare kommit fram till. Validitet är om de slutsatser som genererats hänger ihop eller inte. (Bryman 2002 s 43 f). Uppsatsen är som tidigare nämnts en nulägesanalys och det är därför svårt att bedöma reliabilitet då företagskontexten och tidsperspektiv ständigt förändras. Författarna är medvetna om att uppsatsen är en nulägesanalys grundad på effekterna av en lagändring och därav omöjlig att replikera under samma förutsättningar. Validitet har åstadkommits genom grundligt förberedda intervjuguider. Författarna är medvetna om risken att i en kvalitativ undersökning omedvetet påverka respondenten med subjektiva samt ledande frågor. För att undvika detta har vid intervjutillfällena i möjligaste mån intervjuguiderna följts. Respondenterna har varit representanter för olika organisationer i företagens kontext. De har naturligtvis olika subjektiva uppfattningar om lagförändringens för- och nackdelar, vilket författarna har tagit hänsyn till i sin analys. Vid intervjuer hos ALMI och en av bankerna fanns två respondenter närvarande vilket kan ha påverkat deras svar. För att få en samtida analys av nuläget ansågs det viktigt att genomföra intervjuerna (primärdata) inom en kort tidsperiod. Intervjuerna genomfördes under nio dagar ( ) och därmed kan kravet på samtida analys anses vara uppnått. Även i dokumentstudierna (sekundärdata) har så ny data som möjligt studerats. 3.5 Generaliserbarhet Då författarna har gjort en kvalitativ undersökning är det svårt att generalisera resultatet. (Bryman 2002 s 270 f) I slutsatsen har dock ett försök till att generalisera resultatet av undersökningen gjorts. 14

20 4 Empiri I empiriavsnittet sammanställs de olika respondenternas svar utifrån frågeställningarna i intervjuguiderna. (Intervjuerna i sin helhet finns i bilaga 4) I detta avsnitt redovisas även relevanta artiklar. 4.1 Reformens effekter på finansieringsmarknaden Här redovisas respondenternas åsikter angående reformens påverkan på företags finansiering Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Respondenterna för bank 1 tror på en ökning av personliga borgensåtagande för nya företag. Respondenten för bank 2 berättade att banken redan föregående år tog kompletterande säkerheter för de kunder som ville låna mera pengar pga. företagsinteckningens minskade värde. Fanns det inte några andra säkerheter sade banken nej till nya krediter om det inte var ett riktigt solvent, dvs. stabilt företag. Det ska väldigt mycket till om banken ska säga upp befintliga krediter, något banken ej har gjort. Respondenten för bank 3 menar att säkerheten ej är viktigast utan företagets återbetalningsförmåga. Banken tappar dock i princip hälften av säkerheterna, banken har ej krävt in nya säkerheter från befintliga kunder. Ett nytt belåningsvärde har räknats fram, resten blir blancokredit, något som i förlängningen kan leda till högre ränta. Två av bankerna samt ALMI har även tidigare sett mer på återbetalningsförmåga än säkerhet. Respondenten för SKGF 2 egendomen hos företagen. tror att de nya reglerna minskar belåningsvärdet för den lösa En av företagens representanter tror inte att räntan ökar på grund av sämre säkerhet utan att bankerna blir mer restriktiva med sin utlåning. 2 Sveriges Kreditgarantiföreningen 15

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Lagutskottets betänkande 2004/05:LU28 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:57 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion samt

Läs mer

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker Behöver Sverige en ny Bo Becker 1 Insolvens Insolvens: ett företag kan inte betala sina skulder Ett företag har tillgångar värda V och skulder D Insolvens om V < D Företaget kan likvideras eller rekonstrueras

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

EXAMENSARBETE. Återställning av bankernas förmånsrätt 2009. Institutionen för teknik och samhälle. Kommer bankernas kreditgivning att förändras?

EXAMENSARBETE. Återställning av bankernas förmånsrätt 2009. Institutionen för teknik och samhälle. Kommer bankernas kreditgivning att förändras? Institutionen för teknik och samhälle EXAMENSARBETE Återställning av bankernas förmånsrätt 2009 Kommer bankernas kreditgivning att förändras? Examensarbete inom ämnet företagsekonomi C-nivå 15 poäng Vårterminen

Läs mer

Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt STOCKHOLM. Remissyttrande

Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt STOCKHOLM. Remissyttrande 1 (5) Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM 2007-12-12 Remissyttrande Betänkandet En starkare företagsinteckning (SOU 2007:71) Föreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Kommittédirektiv Samordnat insolvensförfarande Dir. 2007:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Läs mer

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 september 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över Förmånsrättskommitténs slutbetänkande

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag A2007:014 Förmånsrättsreformen En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag Torbjörn Danell, Marcus Jernström, Gun Jonsson och Aurora Pelli Förmånsrättsreformen En utvärdering

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007

Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 Tillsynsmyndigheten i konkurser KFM Rapport 2008:4 1(25) 2(25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 4 Sammanfattning 5 1. Syfte 7 2. Metod

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning

Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning FINANSDEPARTEMENTET Skatte- och tullavdelningen Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning 1 Innehållsförteckning 1 Lagförslag...3 2 Bakgrunden till förslaget...5 2.1 Stämpelskatt...5

Läs mer

Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland 1601 företag i Västerbottens län under första halvåret 2004 Rapport 2004:193:19:04001a.doc FÖRORD Denna rapport ingår som en del i Västerbottens

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Finansiering av företag under rekonstruktion

Finansiering av företag under rekonstruktion Handelshögskolan i Stockholm Examensuppsats inom ämneskurs 639 Redovisning och finansiering Finansiering av företag under rekonstruktion Författare: Martin Ejeklint, Viktor Söderberg Handledare: Walter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L 2) 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler 1. SAMMANFATTNING Stiftelsen

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion Företagsrekonstruktion Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad? Författare: Mattias Mellström Ekonomprogrammet Timmy Emilsson Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar

Läs mer

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029 PETER SMEDMAN A B Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk Organisationsnummer: 556711-4029 Karlholmsbruk 2012-07-02 Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan.

Läs mer

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Redogörelse för gällande rätt, utifrån praxis och med fokus på konkurser På säker grund för hållbar utveckling Presentationens innehåll Efterbehandlingsansvaret

Läs mer

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Josefin Nordegren Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare Examensarbete 20 poäng Birgitta Nyström Förmögenhetsrätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Chefen & Arbetsgivarens konkurs

Chefen & Arbetsgivarens konkurs Chefen & Arbetsgivarens konkurs 1 INNEHÅLL Konkurs 4 Konkursförvaltarens roll 4 Anställningen 4 Arbetsskyldighet 5 Arbetsbefrielse 5 Betalning av lön 5 Konkursboet som ny arbetsgivare 5 De arbetsrättsliga

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66

Läs mer

Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende

Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende EXAMENSARBETE 2004:189 SHU Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende En fallstudie i Norrbotten CHRISTIAN ANDERSSON JOHAN ERIKSSON STEVE FAHLGREN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

Läs mer

Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter att betala skatter och avgifter

Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter att betala skatter och avgifter Sidan 1 av 6 Nr 03/09 Stockholm 2009-01-20 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening I detta cirkuläret kommer vi att informera om: * Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Här får du svar på de viktigaste frågorna med anledning av att PA Resources rekommenderar dig att i förtid byta dina konvertibler mot aktier. Styrelsen i

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag A2007:014 Förmånsrättsreformen En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag Torbjörn Danell, Marcus Jernström, Gun Jonsson och Aurora Pelli Förmånsrättsreformen En utvärdering

Läs mer

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004 Avdelningen Bidrag & Vuxenstöd Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Larsson, Leif Sandberg, Solveig Ängström Tfn: 08-508 12 000 Tjänsteutlåtande sid 1 (6) 2004-12-28 SDN 2005-01-27

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) Målnummer: Ö5644-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-05-09 Rubrik: Förmånsrätt enligt 10 första stycket 4 förmånsrättslagen (1970:979)

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan. Redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till obeståndet

Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan. Redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till obeståndet PETER SMEDMAN A B Till fordringsägarna hos Karlit AB, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556266-6510 Stockholm 2012-07-02 Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan.

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

En empirisk analys av utdelning i svenska konkurser av Karin S. Thorburn. Förmånsrättens teori och empiri av Clas Bergström och Stefan Sundgren

En empirisk analys av utdelning i svenska konkurser av Karin S. Thorburn. Förmånsrättens teori och empiri av Clas Bergström och Stefan Sundgren SOU 1999:1 Innehåll 1 DEL II Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 1995:163 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 1997:26 Bilaga 3 Tilläggsdirektiv 1997:82 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Sammanställning av anteckningar

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen

Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen Södertörns högskola Institutionen för företagande och ekonomi Kandidat 15 hp Företagsekonomi Höstterminen 2008 Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen Vad är det som gick snett? Av: Daria

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 D-UPPSATS 2005:47 Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 FREDRIK HERTZMAN RÄTTSVETENSKAP D Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation?

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? Hamilton Advokatbyrå ger vägledning om hur du hanterar obestånd och rekonstruktioner. ,, Sinne för affärer är A och O för lyckad konkursförvaltning. Hamilton

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians lagförslag... 7 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians lagförslag... 7 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Promemorians lagförslag... 7 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)...7 2 Ärendet... 17 3 Nuvarande regler... 19 3.1 Lönegaranti...19

Läs mer

Några modeller för intresseavvägning och reglering vid rekonstruktion av företag i ekonomisk kris

Några modeller för intresseavvägning och reglering vid rekonstruktion av företag i ekonomisk kris Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Tillämpade studier, 20 poäng, Handledare: Claes Martinson Författare: Kristina Ekberg Inlämningsdatum: 2003-09-22 Några modeller för intresseavvägning

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland aktiebolag i Västerbottens län 2005 2005:219:19:05001a.doc FÖRORD Denna rapport utgör den andra delen i Västerbottens Handelskammares arbete med

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80)

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Sammanfattning Stiftelsen

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2004 T 2679-02 KLAGANDE Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520, c/o konkursförvaltaren jur. kand. SO Ställföreträdare:

Läs mer

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00103 Er referens: Ju2014/4135/L2 2014-10-30 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Att. Mattias Pleiner 103 33 Stockholm Via e-post

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Frågor och svar om Custodia Credit AB

Frågor och svar om Custodia Credit AB Frågor och svar om Custodia Credit AB Uppdaterat 2006-06-16 Innehåll (länkar) 1. Om beslutet den 27 januari 2006 (Uppdaterad 2006-06-16) 2. Vad var skälet till FI:s beslut? 3. Överklagan till Kammarrätten

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt UMEÅ UNIVERSITET 2009-09-13 Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens

Läs mer

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE Fylgia är namnet på den nordiska mytologins ständigt närvarande personliga skyddsande. Någon som alltid står vid din sida. Det är också så vi ser på oss själva, som en juridisk

Läs mer