De nya förmånsrättsreglerna

Transkript

1 Högskolan Dalarna Institutionen för ekonomi och samhälle Företagsekonomi Kandidatuppsats, VT 2004 De nya förmånsrättsreglerna Hur påverkas företagen? Examinator: Författare: Högskolan Dalarna Jerry Johansson Håkan Löfnäs Borlänge Handledare: Eric Wärnhem Tfn Lars-Olof Nordqvist

2 Summary The purpose of this essay was to evaluate the immediate consequences due to the reform; the new priority legislation for small- and medium sized enterprises. These rules have been applicable since January The new priority rules are about companies in bankruptcy and set the order of dividend to the creditors. The writers found that banks have become more restrictive with their crediting. Banks steer crediting for companies towards more expensive forms of financing such as leasing, factoring and hire purchase. Because of the actions taken by the bank, ALMI has doubled its lending. The writers claim that it was a misjudgement to weaken the position of banks at bankruptcy. Another conclusion is that the reform will hurt new businesses with a lesser accessibility to credits and that personal securities probably will increase. The legislators` purpose with the reform was to lower the number of companies going out of business, increase the number of reconstruction s and increase the dividend to creditors with subordinate claims at bankruptcy. The reform will not have any greater effect for companies that are insolvent. The government will probably, for competitive reasons, not participate in a deed of arrangement. Banks will take a loss and try to get as much as possible out of their business mortgage instead of accepting reconstruction, which means yet another risk. Creditors with subordinate claims will probably receive an increased dividend at bankruptcy, however the difference will be negligible. To fulfil the purpose of the essay the writers have interviewed banks, business organisations, one receiver, ALMI and Sveriges Kreditgarantiförening. Relevant articles on the subject have been studied.

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av reformen; nya förmånsrättsregler, för små och medelstora företag. Reformen trädde i kraft första januari Reglerna om förmånsrätt handlar om företag i konkurs och styr utdelningsordningen av tillgångarna till fordringsägare. Författarna har kommit fram till att bankerna blivit mer restriktiva med sin kreditgivning. Bankerna styr kreditgivningen till företag mot dyrare finansieringsformer såsom leasing, factoring och avbetalningskontrakt. På grund av bankernas agerande har ALMI fördubblat sin utlåning. Författarna anser att det var en felbedömning att försvaga bankernas ställning vid konkurser. En annan slutsats är att reformen kommer att slå hårt mot nyföretagare med en minskad kredittillgång som följd och att personliga borgensåtagande troligtvis kommer att öka. Lagstiftarnas syfte med reformen var att minska antalet konkurser, öka antalet rekonstruktioner samt att oprioriterade borgenärer ska få mer utdelning vid konkurser. Reformen kommer inte få någon större effekt för företag på obestånd. Staten kommer av konkurrensskäl troligtvis inte att ställa upp på ackordsuppgörelser. Banker tar en förlust och försöker få ut så mycket som möjligt av sina företagsinteckningar istället för att acceptera rekonstruktion, vilket betyder ytterligare risk. Borgenärer med oprioriterade fordringar kommer troligen få ökad utdelning vid konkurser, skillnaden blir dock obetydlig. För att uppfylla syftet med uppsatsen har författarna intervjuat banker, företagsorganisationer, en konkursförvaltare, ALMI och Sveriges Kreditgarantiförening. Relevanta artiklar i ämnet har studerats.

4 Innehållsförteckning Ordförklaringar Inledning Bakgrund De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Syften med reformen Företags kapitalförsörjning Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Kapitalstrukturering Pecking order teorin Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet Metod Vetenskapligt forskningsperspektiv Undersökningsansats Tillvägsgångssätt Primärdata Intervjuer Sekundärdata - Dokumentstudier Kvalitet i kvalitativa undersökningar Generaliserbarhet Empiri Reformens effekter på finansieringsmarknaden Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Kredituppföljning Alternativa finansieringsformer Övriga framtida förändringar Reformens effekter på insolvenshantering Rekonstruktioner Konkurser Leverantörens ställning vid konkurs Reformens effekter på nyföretagande...18

5 4.4 Reformens effekt på enskilda firmor Respondenternas upplevda för- och nackdelar Artiklar Analys Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagsrekonstruktion Konkurs Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Diskussion Slutsats Förslag till fortsatt forskning Slutord...24 Källförteckning...25 Bilaga 1... I Intervjuguide Finansiärer... I Bilaga 2...II Intervjuguide - Företagsrepresentanter...II Bilaga 3...III Intervjuguide Konkursförvaltare...III Bilaga 4... IV Intervjuer... IV Bank 1... IV Bank 2...V Bank 3... VI ALMI Dalarna...VIII Sveriges Kreditgarantiförening... IX Konkursförvaltare... XI Företagarna...XIII Svenskt Näringsliv...XV Figurförteckning Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979)..8 Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers)...10 Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004)...11 Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion)...13

6 Ordförklaringar 3:12-reglerna bestämmer hur mycket en ägare till ett fåmansföretag kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på 30 procent och hur mycket som ska beskattas som löneinkomst med en skattesats upp till 58 procent. Ackord är en uppgörelse med flertalet fordringsägare om nedsättning av bolagets skulder för betalning av t ex 75 procent av skuldbelopp. Affärsänglar är informella privata investerare som investerar i, och tar med sig ledarskap och erfarenheter till företag med tillväxtmöjligheter. Allmän förmånsrätt har de som vid konkurs får sina pengar sedan de med bättre rätt fått sina pengar, men får betalt före de med oprioriterade fordringar. Avbetalningskontrakt är ett köpesätt som innebär att företaget äger den köpta varan men står i skuld till det säljande företaget eller den kreditgivare detta företag anlitar. Det säljande företaget har ofta ett äganderättsförbehåll i säljkontraktet. Blancokredit är en kredit utan säkerhet. Borgenären har en fordran på gäldenären. Factoring innebär att företaget låter ett factoringbolag hantera sin fordran på kunden. Företaget får vanligtvis procent av pengarna utbetalade direkt, och resten när kunden betalat fakturan. Gäldenären har en skuld till borgenären. Industriella partners är företag som investerar i ägarkapital och med samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Leasing innebär att företaget väljer att inte själv göra investeringen utan i stället hyra av leasinggivaren, som äger objektet Massagäld är en skuld som konkursboet ådragit sig genom avtal, passivitet eller rörelsedrift. Obestånd (insolvens) betyder inte tillfällig betalningsoförmåga. En situation där företaget inte kan fullfölja alla sina betalningsåtaganden. Oprioriterade fordringar är fordringar utan förmånsrätt. Riskkapitalbolag är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Räknar ofta med exit, d.v.s. att sälja sin del inom en viss tid. SME-företag är förkortning för små och medelstora företag och kommer av engelskans Small- and Medium sized Enterprises. Särskild förmånsrätt har de som får sina pengar först vid en konkurs. 1

7 1 Inledning I detta avsnitt ges en bakgrund och syfte med de nya förmånsrättsreglerna samt koppling till företags finansiering. Här redovisas även uppsatsens problemdiskussion. 1.1 Bakgrund Om ett företag är på obestånd och har problem med att betala sina skulder kan detta leda till antingen rekonstruktion eller konkurs. En rekonstruktion syftar till att företaget skall fortleva, en konkurs syfte är avveckling. En företagsrekonstruktion leder ofta till en omstrukturering av verksamheten och en uppgörelse med fordringsägarna s.k. ackord. En konkurs innebär att företaget avvecklas under ledning av en konkursförvaltare. Tillgångarna i företaget säljs för att betala fordringsägarna enligt en viss turordning som styrs av förmånsrättsreglerna. (Föreningssparbanken, 2004) Reglerna om förmånsrätt styr utdelningen av konkursgäldenärens tillgångar mellan alla borgenärer som har haft fordringar på gäldenären före konkursen. Innan tillgångarna fördelas ut avskiljs dels egendom som tillhör någon annan än gäldenären, dels tillgångar som skall täcka konkurskostnader och massaskulder, dvs. skulder som uppstått i konkursboet. Det finns två olika typer av förmånsrätt, allmän respektive särskild. Den särskilda förmånsrätten gäller enbart viss egendom och gäller både i utmätning och i konkurs. Den allmänna förmånsrätten avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Den särskilda förmånsrätten har i regel företräde framför den allmänna. Turordningen inom den allmänna förmånsrätten styrs av följden i förmånsrättslagens 14. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 76 f) Den femte juni 2003 antogs nya förmånsrättsregler, den första januari 2004 trädde de i kraft. Det var stor oenighet i riksdagen, moderaterna och folkpartiet ogillade utformningen av den nya företagsinteckningen. Centerpartiet och miljöpartiet ansåg att förslaget borde ha sänts tillbaka till utskottet. Trots detta röstade socialdemokraterna, vänsterpartiet och kristdemokraterna igenom de nya reglerna. (TT, ) Reformen; nya förmånsrättsregler, kan sägas bestå av fyra stora ändringar: Ny lag om företagsinteckning, statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffas, förmånsrätten för en hyresvärds fordran vid konkurs avskaffas samt att anställdas löneskydd vid konkurser stärks. (RSV-Nytt, nr ) 2

8 1.1.1 De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Redan i början av 1990-talet påbörjades flera utredningar som har lett fram till de nya reglerna. Insolvensutredningens betänkande SOU 1991:113 ligger till grund för lagen om företagsrekonstruktion. Ur den utredningens förslag går det att läsa enbart några enstaka förändringar i förmånsrättordningen, dels att vissa lönefordringar skulle ges förmånsrätt framför säkerhet i företagshypotek dels att statens förmånsrätt för en del skatte- och avgiftsfordringar skulle slopas. Syftet med dessa förändringar var att öka antalet företagsrekonstruktioner. Då regeringen granskade propositionen till lagen om företagsrekonstruktion ansåg de att förslagen behövde utredas mer grundligt beslutade således regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle tillkallas för att utreda frågorna om förmånsrättslagen. Två år senare beslutade regeringen att Förmånsrättskommittén även skulle utreda om en gäldenär under pågående företagsrekonstruktion borde ges en rätt att säga upp avtal i förtid, något gäldenären inte får göra idag. Kommitténs uppdrag rörande frågorna om löneförmånsrätt och lönegaranti återkallades samtidigt. (Tuula M, 2003, Ny Juridik s 73) I nästa steg gav regeringen ett tilläggsdirektiv till Förmånsrättskommittén, som innebar att de skulle undersöka alternativa möjligheter för staten att minska kostnaderna för lönegarantin med 300 miljoner kronor per år, de skulle således lägga fram ett förslag till hur en sådan besparing skulle kunna genomföras. I början av 1999 lämnade Förmånsrättskommittén sitt huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler. Kommittén upphörde med sitt arbete och ordföranden fortsatte ensam att utreda hur gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion skulle hanteras, slutsatsen av detta arbete var att gäldenären inte skulle få häva avtal under pågående företagsrekonstruktion. En del av lönegarantireglerna infördes tillsammans med de nya förmånsrättsreglerna den första januari 2004, men den nya lönegarantin vid företagsrekonstruktion börjar verka fullt ut först ett år senare. (Ibid. s 73 f) Syften med reformen Regeringens syfte med reformen; nya förmånsrättsregler var att underlätta för företag att genomföra rekonstruktion istället för att gå i konkurs. Andra syften var att stärka intressegemenskapen mellan borgenär och gäldenär, utjämna konkurrensskillnaderna mellan konkursbon och övriga företag samt att förbättra arbetstagares löneskydd i konkurser. Övriga syften var att oprioriterade borgenärer skall få mer utdelning vid konkurser och att insolvenshanteringen dvs. rekonstruktion och konkursförfarande ska ske mer skyndsamt. 3

9 Kreditgivning och uppföljning skall baseras mer på företagens framtidsutsikter och ej dess säkerheter. (Prop. 2002/03:49 s 1) Företags kapitalförsörjning Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretagare. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Bankernas säkerheter i företagshypotek har försämrats genom reformen då företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning med allmän förmånsrätt istället för särskild och till endast 55 procent av värdet. (FAR INFO nr 12, 2003) I samband med reformeringen av förmånsrättsordningen påpekar regeringen i sin proposition vikten av att beakta företagens tillgång till kapital. Enligt regeringen pågår en översyn av kapitalförsörjningen till företag. Regler om mikrolån, lån främst för småföretag med begränsat kapitalbehov, trädde i kraft år 2003 och regeringen avser även att föreslå en statlig lånegaranti som skall tas i bruk år De anser även att insatserna för s.k. såddfinansiering ska ökas dvs. finansiering i företags tidiga skeden. Regeringen kommer enligt egen utsago att initiera en utvärdering av konsekvenserna för kreditförsörjningen för främst små och medelstora företag. (Prop. 2002/03:49 s 107 f) 1.2 Problemdiskussion Enligt en debattartikel i Dagens Industri, innan reformens inträde, så räddas enbart 1,5 procent av alla företag på obestånd genom företagsrekonstruktion, hela 98,5 procent går i konkurs. Kan reformen förändra detta? Företagarnas Riksorganisation med flera menar att det är bankernas starka ställning som driver fram konkurser istället för rekonstruktioner. Hur kommer de nya reglerna att påverka bankernas vilja att låna ut pengar? Vad blir konsekvenserna för de nya företag som startas årligen? Risken finns att flera nyföretagare i större utsträckning blir tvungna att ställa stora privata säkerheter och rent allmänt får ta betydligt större personliga risker. (Dagens Industri, ) Om företag får svårare att finansiera sin verksamhet genom banklån kommer de troligen att finna alternativa finansieringsformer som t ex factoring och leasing. Dessa former av finansiering är både dyrare och krångligare för företagen. (Dagens Industri, ) Svenska bankföreningen anser att småföretagen kommer tvingas till att använda sig av dyrare finansieringsformer. Föreningssparbankens segmentansvarig anser att de nya förmånsrättsreglerna kommer att 4

10 försvåra för småföretagen att finansiera sin verksamhet. (Dagens Nyheter, ) Nyföretagandet har enligt statistik från Jobs & Society minskat med 2 procent under år 2003 jämfört med 2002 (Nyföretagarbarometern, 2003). I media förs dagligen debatt om hur viktig tillväxten är för Sverige. Efter förändringarna av förmånsrättsreglerna är det en stor osäkerhet vad som kommer att hända med den framtida kapitalförsörjningen till SME-företag. Reformen utgår från företag i insolvens men verkar få effekter på företag i start- eller tillväxtfas i form av minskad tillgång på kapital. 1.3 Problemfrågor Vilka åtgärder vidtas av banker efter införandet av de nya förmånsrättsreglerna och hur påverkar dessa åtgärder finansieringsmöjligheterna för företagen? Kommer de nya förmånsrättsreglerna att minska antalet konkurser och att öka antalet rekonstruktioner? 1.4 Syfte Uppsatsens syfte har varit att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av de nya förmånsrättsreglerna för företagen. 1.5 Avgränsning Författarna har valt att studera konsekvenserna för SME-företag. 5

11 2 Teoretisk referensram I teoriavsnittet beskrivs grundsynen om lika behandling vid insolvens samt en förklaring av förändringen för företagshypotek i och med den nya lagen om företagsinteckning. I avsnittet redovisas även relevanta teorier om SME-företags finansiering samt varför banklån är viktiga för företag. 2.1 Likabehandlingsprincipen Pari passu Pari passu, är det en självklar utgångspunkt? Konkursinstitutets grundsyn är att samtliga borgenärer ska få lika behandling och få ut lika mycket av sina fordringar proportionsenligt. Räcker inte gäldenärens tillgångar till att betala alla borgenärer så ska dessa få betalt i förhållande till fordrans storlek. Denna princip heter pari passu, eller i mer vardagligt tal, likabehandlingsprincipen. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 77) Trots att pari passu principen verkar vara en självklar utgångspunkt är det väldigt sällan borgenärer med oprioriterade fordringar får någon del av konkursboets tillgångar. För det mesta är det enbart borgenärer med särskild eller allmän förmånsrätt som får ut någonting. En tanke bakom de nya förmånsrättsreglerna är att ställningen mellan borgenärerna blir mer lika då skatter inte längre har förmånsrätt samt att den nya företagsinteckningen blir mer begränsad. De nya reglerna överrensstämmer alltså bättre med principen om lika behandling av borgenärer. Regeringen tror således att detta leder till att fler borgenärer blir mer intresserade av att i en företagsrekonstruktion finna olika ekonomiska lösningar (Ibid.) 2.2 Företagshypotek Företagsinteckning Före första januari 2004 kunde företag låna pengar från banker och ställa företagshypotek som säkerhet. Företagshypoteket var en företagsinteckning som skrevs in i ett särskilt register. Företagshypoteket hade särskild förmånsrätt till det belopp som stod angivet i företagshypoteksbrevet. Förmånsrätten för företagshypotek gällde den lösa egendomen med undantag för bl.a. kassa, bank, aktier och andelar i aktiefonder samt givetvis egendom vilken var pantsatt. Företagshypoteket gällde både vid utmätning och vid konkurs. (Nytt från Revisorn, 2003) Den gamla lagen om företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning. Företagsinteckningen får en allmän förmånsrätt med plats direkt efter den s.k. revisorsförmånsrätten. Eftersom det är en allmän förmånsrätt kommer inteckningen 6

12 omfatta all egendom. Företagsinteckningen ger endast rätt till 55 procent av boets tillgångar som står till fördelning efter det att de med bättre förmånsrätt blivit tillgodosedda. (FAR INFO, 2003) 2.3 Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Hyresvärdar hade tidigare en särskild förmånsrätt för tre månadshyror på grund av hyres- eller arrendeavtal. Enligt den nya ordningen avskaffades denna förmånsrätt. (Ibid.) Staten hade tidigare allmän förmånsrätt för skatter och andra avgifter, denna förmånsrätt har avskaffats. (Ibid.) Maxbeloppet för löneskyddet har höjts från kr till fyra prisbasbelopp (4 x = , (2004)). Tiden då lönegaranti maximalt kan lämnas har förlängts från sex till åtta månader. (RSV-NYTT 2003) Den statliga lönegarantin gäller enbart i en månad från konkursbeslutet, därefter belastas konkursboet för lönekostnaderna, detta som en massgäld. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 86) Hur förmånsrätten ser ut nu efter införande av de nya reglerna illustreras översiktligt i figur 1. 7

13 Före1/1-04 Särskild förm ånsrätt Efter 1/1-04 P ant i lös egendom t ex sjöpant, luftpant K varstår Försäkringstagares ford ran pga. försäkr.avtal i egendom K varstår H yresvärds fordran m ax 3 m ånadshyror Företagshyp otek U tgår oprioriterad fordran. U tgår, 45% oprioriterad, 55% allm än förm ånsrätt Förm ånsrätt i fast egendom K varstår Förm ånsrätt i to m trätt K varstår A llm än förm ånsrätt B orgenärs konkurskostnad K varstår Företagsrekonstruktörs arvode och kostnad sersättn. K varstår Företagsrekonstruktions ko stnader K varstår R evisors arvode s.k. revisorsförm ånsrätt K varstår Statens fordran på skatt och avgifter U tgår oprioriterad fordran Företagsinteckning till 55% av värdet A rb etstagare, fordran på lön m ax :- K varstår, ökar till 4 basbelopp O prio riterade fordringar, enl. Pari Passu. T ex Leverantörsskulder K varstår, sam t tillägg av företagsinteckning till resterande 45% av värdet, statens fordran på skatter/avgifter och hyresvärds fordran sam t övriga oprioriterade. Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979) 8

14 2.4 Företagens finansiering Det finns tre sätt att finansiera en verksamhet, dessa är eget kapital, lånat (externt) kapital och internt genererat kapital. Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretag, de har en framskjuten betydelse för företagets ekonomiska organisation och för skapandet av goda ekonomiska rutiner i små företag. Det sker genom bankernas krav på finansiell information från entreprenören i samband med låneansökan och bankernas uppföljning av givna krediter. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Banker följer bankrörelselagen och är därför styrda av säkerhetskrav. Enligt bankrörelselagen får kredit endast beviljas om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. (SFS 1987:617. Bankrörelselag) För en företagare är behovet av egen kontroll viktigt och företagaren vill helst finansiera sin verksamhet med eget kapital. Vid tillväxt räcker kanske inte detta varför företagaren väljer den finansiering som ger fortsatt mest egen kontroll, därav valet av bankfinansiering före företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Bankernas primära roll är att förse företaget med kapital men de kan även inta en roll att hjälpa till att öka den finansiella kompetensen i företaget. Företagaren har därmed fortfarande kontroll och styre över verksamheten, men kan få råd och stöd. Primärt är dock bankerna enbart intresserade av att få tillbaka sina pengar plus ränta motsvarande den risk de anser sig ta. Bankerna besitter inte erforderliga sakkunskaper om branschen eller om det enskilda företagets drift, vilket innebär att de inte kommer att försöka påverka det enskilda företagets verksamhetsinriktning. Företagsänglar, industriella partners och riskkapitalbolag är fokuserade på framtida tillväxt och inte säkerhet. Dessa tar aktiv del i styrningen av företaget. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 46 ff) 9

15 2.4.1 Kapitalstrukturering Pecking order teorin Landström nämner Myers s.k. Pecking order teori som utgår från företagarens vilja att ha kvar kontrollen över företaget. Detta synsätt resulterar i att kapital för finansiering väljs utifrån det perspektivet. Förstahandskällan för kapital vid start är eget kapital och vid tillväxt eget genererat kapital. I de fall externt kapital skall tillföras väljs den form som ger företagaren mest kontroll. I valet, rangordningen, kommer banklån före externt ägarkapital såsom kapital från företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Ur en småföretagares synvinkel kan en relativt passiv styrning från en bank accepteras men styrningen från en affärsängel anses vara oacceptabel. (Landström et al s 50) Figur 2 visar hur rangordningen dvs. valet av kapital för företagaren kan se ut. 1.Eget kapital 2.Eget kapital från familjoch vänner 3.Banklån 4.ALMI 5.Affärsänglar 6.Industriella partners 7.Riskkapitalbolag Eget sparande, eller privata lån som sätts in som ägarkapital. Lån från närstående som sätts in i företaget som eget kapital. Lån hos bank till marknadsmässig ränta som amorteras av i en förutbestämd takt ALMI som i valet av kapital hamnar mellan banklån och affärsänglar lånar ut kapital 1,5 2% högre ränta än banken, de investerar ej i ägarkapital. Dessa är informella privata investerare som investerar i ägarkapital. Det är företag som investerar i ägarkapital och har samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Räknar med exit dvs. sälja sin del. Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers) 10

16 2.4.2 Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet En annan teori att beakta när det gäller SME-företag är den om det påstådda finansiella gapet mellan utbud och efterfrågan. Landström tar upp frågan och visar att det eventuella finansiella gap som existerar beror både på finansiärer och på företagarna själva. Faktorer som spelar in är informationsasymmetrin 1 mellan finansiärer och företagare. Från finansiärens synvinkel är de största faktorerna den höga risken det innebär att investera i ett nytt eller mindre företag samt finansiärernas brist på kompetens och fackkunskap. Negativt är även den relativt höga transaktions- och kontrollkostnaden det innebär för finansiären att låna ut till dessa företag. Från företagarperspektiv är det bristen på kunskap i finansiella frågor samt den negativa attityden till externt kapital. Se figur 3 (Landström et al s 13 f). Landström påpekar även i Riskkapitalet och de nya företagen (2004) att det i slutet av 1990-talet fanns relativt gott om kapital, och att finansieringen inte betraktades som ett dominerande problem för företagen. Sedan slutet av 90-talet har bilden förändrats, småföretagare har sett en vikande riskkapitalmarknad, vilket tar sig uttryck i minskade investeringar från riskkapitalföretagens sida och mindre offentliga medel till tidiga faser, vilket gjort att finansieringsproblematiken återigen blivit aktuell för många företag. Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004) 1 Den ena parten vet mer än den andra. 11

17 3 Metod I detta avsnitt redovisas undersökningens tillvägsgångssätt och vilken metod som använts för att uppnå syftet med uppsatsen. Här redovisas även uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. 3.1 Vetenskapligt forskningsperspektiv Med deduktion menas att utifrån befintliga teorier och principer dras slutsatser. Utifrån kunskaper inom ett område deducerar dvs. härleder forskaren en eller flera hypoteser som empiriskt granskas. Motsatsen till deduktion är induktion, med induktion menas att man utifrån observationer/resultat genererar en teori. (Bryman 2002 s 20 ff). Undersökningens forskningsperspektiv är induktivt då problemområdet är relativt nytt och beskrivningsstrategin är empiriskt uppbyggd. Ett deduktivt inslag finns även då teoretiska kunskaper inhämtats före det empiriska arbetet. Kunskapsmålet författarna vill uppnå är analyserande. En nulägesanalys har utförts ur företagens perspektiv, dvs. hur finansieringsmöjligheterna har förändrats efter reformens inträde. Författarna har velat uppnå en helhetsförståelse med hjälp av delarna och har använt sig av en beskrivningsstrategi benämnd av Wigblad (1997 s 44) som ett förståelseinriktat mönster bestående av många bilder eller utsnitt som tillsammans bygger upp mönstret. 3.2 Undersökningsansats Det finns två olika forskningsstrategier som de flesta skiljer på, kvantitativ- och kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning kan ses som en forskningsstrategi som betonar mängden data när det gäller insamling och analys. Den kvantitativa forskningen utgår mycket från positivismen (naturvetenskaplig modell). Teorier prövas och ses utifrån ett objektivt perspektiv. Kvalitativ forskning är den forskningsstrategi som lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data. (Bryman 2002 s 35) Författarna har valt att göra en kvalitativ undersökning. Genom intervjuer med berörda parter och experter i företagskontexten, se figur 4, har syftet med uppsatsen uppfyllts. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen (Patel, Davidsson 2003 s 78) 12

18 3.3 Tillvägsgångssätt Primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av aktuella artiklar har använts Primärdata Intervjuer För att få maximal men samtidigt bearbetningsbar information har semistrukturerade intervjuer använts. Med en semistrukturerad intervju menas att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, en s.k. intervjuguide, men intervjuobjektet har fortfarande stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Man kan antingen använda sig av anteckningar eller bandspelare för att spara svaren. Använder man sig av bandspelare kan man senare analysera svaren efter röstläge och uttryck. (Bryman 2002 s 301 ff) Författarna har använt sig av Brymans (2002 s 306) schema för utformande av intervjuguiderna. Tre stycken intervjuguider har utformats, se bilaga 1-3, en för finansiärer, en för företagsrepresentanter och en för konkursförvaltaren. Tre banker, ALMI, två företagsorganisationer, en konkursförvaltare samt en kreditgarantiförening valdes som representanter ur företagskontexten, se figur 4. För att respondenterna skulle kunna förbereda sig inför intervjun skickades e-post till respondenterna där syftet med uppsatsen beskrevs samt vilka områden intervjun berörde. Under intervjuerna användes en MiniDisc (MD) och en mikrofon för att öka tillförlitligheten i återgivandet av respondenternas svar ett förfarande som godkändes av alla respondenter. Författarna är medvetna om att inspelning av intervjuer kan påverka respondentens svar. Längden på intervjuerna varierade från en halvtimme upp till en timme. Intervjuerna skrevs ned direkt efter intervjutillfällena. Av praktiska skäl har upprepningar och oväsentligheter inte tagits med. Risk kapital Staten Bank Företag Leverantör Kund Insolvens hantering Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion) 13

19 3.3.2 Sekundärdata - Dokumentstudier För att uppnå syftet har för ämnet relevanta artiklar studerats. Då tillgången till praktiska exempel av naturliga skäl är kraftigt begränsade har information via artiklar studerats. Detta för att ge uppsatsen ytterligare substans. 3.4 Kvalitet i kvalitativa undersökningar Vid bedömning av samhällsvetenskapliga undersökningar är reliabilitet, replikerbarhet och validitet de tre viktigaste kriterierna. Reliabilitet dvs. tillförlitlighet behandlar frågan om resultaten blir desamma om undersökningen genomförs igen. Replikerbarhet är när en forskare försöker upprepa en undersökning och resultat någon annan forskare kommit fram till. Validitet är om de slutsatser som genererats hänger ihop eller inte. (Bryman 2002 s 43 f). Uppsatsen är som tidigare nämnts en nulägesanalys och det är därför svårt att bedöma reliabilitet då företagskontexten och tidsperspektiv ständigt förändras. Författarna är medvetna om att uppsatsen är en nulägesanalys grundad på effekterna av en lagändring och därav omöjlig att replikera under samma förutsättningar. Validitet har åstadkommits genom grundligt förberedda intervjuguider. Författarna är medvetna om risken att i en kvalitativ undersökning omedvetet påverka respondenten med subjektiva samt ledande frågor. För att undvika detta har vid intervjutillfällena i möjligaste mån intervjuguiderna följts. Respondenterna har varit representanter för olika organisationer i företagens kontext. De har naturligtvis olika subjektiva uppfattningar om lagförändringens för- och nackdelar, vilket författarna har tagit hänsyn till i sin analys. Vid intervjuer hos ALMI och en av bankerna fanns två respondenter närvarande vilket kan ha påverkat deras svar. För att få en samtida analys av nuläget ansågs det viktigt att genomföra intervjuerna (primärdata) inom en kort tidsperiod. Intervjuerna genomfördes under nio dagar ( ) och därmed kan kravet på samtida analys anses vara uppnått. Även i dokumentstudierna (sekundärdata) har så ny data som möjligt studerats. 3.5 Generaliserbarhet Då författarna har gjort en kvalitativ undersökning är det svårt att generalisera resultatet. (Bryman 2002 s 270 f) I slutsatsen har dock ett försök till att generalisera resultatet av undersökningen gjorts. 14

20 4 Empiri I empiriavsnittet sammanställs de olika respondenternas svar utifrån frågeställningarna i intervjuguiderna. (Intervjuerna i sin helhet finns i bilaga 4) I detta avsnitt redovisas även relevanta artiklar. 4.1 Reformens effekter på finansieringsmarknaden Här redovisas respondenternas åsikter angående reformens påverkan på företags finansiering Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Respondenterna för bank 1 tror på en ökning av personliga borgensåtagande för nya företag. Respondenten för bank 2 berättade att banken redan föregående år tog kompletterande säkerheter för de kunder som ville låna mera pengar pga. företagsinteckningens minskade värde. Fanns det inte några andra säkerheter sade banken nej till nya krediter om det inte var ett riktigt solvent, dvs. stabilt företag. Det ska väldigt mycket till om banken ska säga upp befintliga krediter, något banken ej har gjort. Respondenten för bank 3 menar att säkerheten ej är viktigast utan företagets återbetalningsförmåga. Banken tappar dock i princip hälften av säkerheterna, banken har ej krävt in nya säkerheter från befintliga kunder. Ett nytt belåningsvärde har räknats fram, resten blir blancokredit, något som i förlängningen kan leda till högre ränta. Två av bankerna samt ALMI har även tidigare sett mer på återbetalningsförmåga än säkerhet. Respondenten för SKGF 2 egendomen hos företagen. tror att de nya reglerna minskar belåningsvärdet för den lösa En av företagens representanter tror inte att räntan ökar på grund av sämre säkerhet utan att bankerna blir mer restriktiva med sin utlåning. 2 Sveriges Kreditgarantiföreningen 15