De nya förmånsrättsreglerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De nya förmånsrättsreglerna"

Transkript

1 Högskolan Dalarna Institutionen för ekonomi och samhälle Företagsekonomi Kandidatuppsats, VT 2004 De nya förmånsrättsreglerna Hur påverkas företagen? Examinator: Författare: Högskolan Dalarna Jerry Johansson Håkan Löfnäs Borlänge Handledare: Eric Wärnhem Tfn Lars-Olof Nordqvist

2 Summary The purpose of this essay was to evaluate the immediate consequences due to the reform; the new priority legislation for small- and medium sized enterprises. These rules have been applicable since January The new priority rules are about companies in bankruptcy and set the order of dividend to the creditors. The writers found that banks have become more restrictive with their crediting. Banks steer crediting for companies towards more expensive forms of financing such as leasing, factoring and hire purchase. Because of the actions taken by the bank, ALMI has doubled its lending. The writers claim that it was a misjudgement to weaken the position of banks at bankruptcy. Another conclusion is that the reform will hurt new businesses with a lesser accessibility to credits and that personal securities probably will increase. The legislators` purpose with the reform was to lower the number of companies going out of business, increase the number of reconstruction s and increase the dividend to creditors with subordinate claims at bankruptcy. The reform will not have any greater effect for companies that are insolvent. The government will probably, for competitive reasons, not participate in a deed of arrangement. Banks will take a loss and try to get as much as possible out of their business mortgage instead of accepting reconstruction, which means yet another risk. Creditors with subordinate claims will probably receive an increased dividend at bankruptcy, however the difference will be negligible. To fulfil the purpose of the essay the writers have interviewed banks, business organisations, one receiver, ALMI and Sveriges Kreditgarantiförening. Relevant articles on the subject have been studied.

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av reformen; nya förmånsrättsregler, för små och medelstora företag. Reformen trädde i kraft första januari Reglerna om förmånsrätt handlar om företag i konkurs och styr utdelningsordningen av tillgångarna till fordringsägare. Författarna har kommit fram till att bankerna blivit mer restriktiva med sin kreditgivning. Bankerna styr kreditgivningen till företag mot dyrare finansieringsformer såsom leasing, factoring och avbetalningskontrakt. På grund av bankernas agerande har ALMI fördubblat sin utlåning. Författarna anser att det var en felbedömning att försvaga bankernas ställning vid konkurser. En annan slutsats är att reformen kommer att slå hårt mot nyföretagare med en minskad kredittillgång som följd och att personliga borgensåtagande troligtvis kommer att öka. Lagstiftarnas syfte med reformen var att minska antalet konkurser, öka antalet rekonstruktioner samt att oprioriterade borgenärer ska få mer utdelning vid konkurser. Reformen kommer inte få någon större effekt för företag på obestånd. Staten kommer av konkurrensskäl troligtvis inte att ställa upp på ackordsuppgörelser. Banker tar en förlust och försöker få ut så mycket som möjligt av sina företagsinteckningar istället för att acceptera rekonstruktion, vilket betyder ytterligare risk. Borgenärer med oprioriterade fordringar kommer troligen få ökad utdelning vid konkurser, skillnaden blir dock obetydlig. För att uppfylla syftet med uppsatsen har författarna intervjuat banker, företagsorganisationer, en konkursförvaltare, ALMI och Sveriges Kreditgarantiförening. Relevanta artiklar i ämnet har studerats.

4 Innehållsförteckning Ordförklaringar Inledning Bakgrund De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Syften med reformen Företags kapitalförsörjning Problemdiskussion Problemfrågor Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Kapitalstrukturering Pecking order teorin Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet Metod Vetenskapligt forskningsperspektiv Undersökningsansats Tillvägsgångssätt Primärdata Intervjuer Sekundärdata - Dokumentstudier Kvalitet i kvalitativa undersökningar Generaliserbarhet Empiri Reformens effekter på finansieringsmarknaden Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Kredituppföljning Alternativa finansieringsformer Övriga framtida förändringar Reformens effekter på insolvenshantering Rekonstruktioner Konkurser Leverantörens ställning vid konkurs Reformens effekter på nyföretagande...18

5 4.4 Reformens effekt på enskilda firmor Respondenternas upplevda för- och nackdelar Artiklar Analys Likabehandlingsprincipen Pari passu Företagsrekonstruktion Konkurs Företagshypotek Företagsinteckning Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Företagens finansiering Diskussion Slutsats Förslag till fortsatt forskning Slutord...24 Källförteckning...25 Bilaga 1... I Intervjuguide Finansiärer... I Bilaga 2...II Intervjuguide - Företagsrepresentanter...II Bilaga 3...III Intervjuguide Konkursförvaltare...III Bilaga 4... IV Intervjuer... IV Bank 1... IV Bank 2...V Bank 3... VI ALMI Dalarna...VIII Sveriges Kreditgarantiförening... IX Konkursförvaltare... XI Företagarna...XIII Svenskt Näringsliv...XV Figurförteckning Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979)..8 Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers)...10 Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004)...11 Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion)...13

6 Ordförklaringar 3:12-reglerna bestämmer hur mycket en ägare till ett fåmansföretag kan ta ut som kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på 30 procent och hur mycket som ska beskattas som löneinkomst med en skattesats upp till 58 procent. Ackord är en uppgörelse med flertalet fordringsägare om nedsättning av bolagets skulder för betalning av t ex 75 procent av skuldbelopp. Affärsänglar är informella privata investerare som investerar i, och tar med sig ledarskap och erfarenheter till företag med tillväxtmöjligheter. Allmän förmånsrätt har de som vid konkurs får sina pengar sedan de med bättre rätt fått sina pengar, men får betalt före de med oprioriterade fordringar. Avbetalningskontrakt är ett köpesätt som innebär att företaget äger den köpta varan men står i skuld till det säljande företaget eller den kreditgivare detta företag anlitar. Det säljande företaget har ofta ett äganderättsförbehåll i säljkontraktet. Blancokredit är en kredit utan säkerhet. Borgenären har en fordran på gäldenären. Factoring innebär att företaget låter ett factoringbolag hantera sin fordran på kunden. Företaget får vanligtvis procent av pengarna utbetalade direkt, och resten när kunden betalat fakturan. Gäldenären har en skuld till borgenären. Industriella partners är företag som investerar i ägarkapital och med samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Leasing innebär att företaget väljer att inte själv göra investeringen utan i stället hyra av leasinggivaren, som äger objektet Massagäld är en skuld som konkursboet ådragit sig genom avtal, passivitet eller rörelsedrift. Obestånd (insolvens) betyder inte tillfällig betalningsoförmåga. En situation där företaget inte kan fullfölja alla sina betalningsåtaganden. Oprioriterade fordringar är fordringar utan förmånsrätt. Riskkapitalbolag är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Räknar ofta med exit, d.v.s. att sälja sin del inom en viss tid. SME-företag är förkortning för små och medelstora företag och kommer av engelskans Small- and Medium sized Enterprises. Särskild förmånsrätt har de som får sina pengar först vid en konkurs. 1

7 1 Inledning I detta avsnitt ges en bakgrund och syfte med de nya förmånsrättsreglerna samt koppling till företags finansiering. Här redovisas även uppsatsens problemdiskussion. 1.1 Bakgrund Om ett företag är på obestånd och har problem med att betala sina skulder kan detta leda till antingen rekonstruktion eller konkurs. En rekonstruktion syftar till att företaget skall fortleva, en konkurs syfte är avveckling. En företagsrekonstruktion leder ofta till en omstrukturering av verksamheten och en uppgörelse med fordringsägarna s.k. ackord. En konkurs innebär att företaget avvecklas under ledning av en konkursförvaltare. Tillgångarna i företaget säljs för att betala fordringsägarna enligt en viss turordning som styrs av förmånsrättsreglerna. (Föreningssparbanken, 2004) Reglerna om förmånsrätt styr utdelningen av konkursgäldenärens tillgångar mellan alla borgenärer som har haft fordringar på gäldenären före konkursen. Innan tillgångarna fördelas ut avskiljs dels egendom som tillhör någon annan än gäldenären, dels tillgångar som skall täcka konkurskostnader och massaskulder, dvs. skulder som uppstått i konkursboet. Det finns två olika typer av förmånsrätt, allmän respektive särskild. Den särskilda förmånsrätten gäller enbart viss egendom och gäller både i utmätning och i konkurs. Den allmänna förmånsrätten avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Den särskilda förmånsrätten har i regel företräde framför den allmänna. Turordningen inom den allmänna förmånsrätten styrs av följden i förmånsrättslagens 14. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 76 f) Den femte juni 2003 antogs nya förmånsrättsregler, den första januari 2004 trädde de i kraft. Det var stor oenighet i riksdagen, moderaterna och folkpartiet ogillade utformningen av den nya företagsinteckningen. Centerpartiet och miljöpartiet ansåg att förslaget borde ha sänts tillbaka till utskottet. Trots detta röstade socialdemokraterna, vänsterpartiet och kristdemokraterna igenom de nya reglerna. (TT, ) Reformen; nya förmånsrättsregler, kan sägas bestå av fyra stora ändringar: Ny lag om företagsinteckning, statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffas, förmånsrätten för en hyresvärds fordran vid konkurs avskaffas samt att anställdas löneskydd vid konkurser stärks. (RSV-Nytt, nr ) 2

8 1.1.1 De nya förmånsrättsreglernas uppkomst Redan i början av 1990-talet påbörjades flera utredningar som har lett fram till de nya reglerna. Insolvensutredningens betänkande SOU 1991:113 ligger till grund för lagen om företagsrekonstruktion. Ur den utredningens förslag går det att läsa enbart några enstaka förändringar i förmånsrättordningen, dels att vissa lönefordringar skulle ges förmånsrätt framför säkerhet i företagshypotek dels att statens förmånsrätt för en del skatte- och avgiftsfordringar skulle slopas. Syftet med dessa förändringar var att öka antalet företagsrekonstruktioner. Då regeringen granskade propositionen till lagen om företagsrekonstruktion ansåg de att förslagen behövde utredas mer grundligt beslutade således regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle tillkallas för att utreda frågorna om förmånsrättslagen. Två år senare beslutade regeringen att Förmånsrättskommittén även skulle utreda om en gäldenär under pågående företagsrekonstruktion borde ges en rätt att säga upp avtal i förtid, något gäldenären inte får göra idag. Kommitténs uppdrag rörande frågorna om löneförmånsrätt och lönegaranti återkallades samtidigt. (Tuula M, 2003, Ny Juridik s 73) I nästa steg gav regeringen ett tilläggsdirektiv till Förmånsrättskommittén, som innebar att de skulle undersöka alternativa möjligheter för staten att minska kostnaderna för lönegarantin med 300 miljoner kronor per år, de skulle således lägga fram ett förslag till hur en sådan besparing skulle kunna genomföras. I början av 1999 lämnade Förmånsrättskommittén sitt huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler. Kommittén upphörde med sitt arbete och ordföranden fortsatte ensam att utreda hur gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion skulle hanteras, slutsatsen av detta arbete var att gäldenären inte skulle få häva avtal under pågående företagsrekonstruktion. En del av lönegarantireglerna infördes tillsammans med de nya förmånsrättsreglerna den första januari 2004, men den nya lönegarantin vid företagsrekonstruktion börjar verka fullt ut först ett år senare. (Ibid. s 73 f) Syften med reformen Regeringens syfte med reformen; nya förmånsrättsregler var att underlätta för företag att genomföra rekonstruktion istället för att gå i konkurs. Andra syften var att stärka intressegemenskapen mellan borgenär och gäldenär, utjämna konkurrensskillnaderna mellan konkursbon och övriga företag samt att förbättra arbetstagares löneskydd i konkurser. Övriga syften var att oprioriterade borgenärer skall få mer utdelning vid konkurser och att insolvenshanteringen dvs. rekonstruktion och konkursförfarande ska ske mer skyndsamt. 3

9 Kreditgivning och uppföljning skall baseras mer på företagens framtidsutsikter och ej dess säkerheter. (Prop. 2002/03:49 s 1) Företags kapitalförsörjning Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretagare. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Bankernas säkerheter i företagshypotek har försämrats genom reformen då företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning med allmän förmånsrätt istället för särskild och till endast 55 procent av värdet. (FAR INFO nr 12, 2003) I samband med reformeringen av förmånsrättsordningen påpekar regeringen i sin proposition vikten av att beakta företagens tillgång till kapital. Enligt regeringen pågår en översyn av kapitalförsörjningen till företag. Regler om mikrolån, lån främst för småföretag med begränsat kapitalbehov, trädde i kraft år 2003 och regeringen avser även att föreslå en statlig lånegaranti som skall tas i bruk år De anser även att insatserna för s.k. såddfinansiering ska ökas dvs. finansiering i företags tidiga skeden. Regeringen kommer enligt egen utsago att initiera en utvärdering av konsekvenserna för kreditförsörjningen för främst små och medelstora företag. (Prop. 2002/03:49 s 107 f) 1.2 Problemdiskussion Enligt en debattartikel i Dagens Industri, innan reformens inträde, så räddas enbart 1,5 procent av alla företag på obestånd genom företagsrekonstruktion, hela 98,5 procent går i konkurs. Kan reformen förändra detta? Företagarnas Riksorganisation med flera menar att det är bankernas starka ställning som driver fram konkurser istället för rekonstruktioner. Hur kommer de nya reglerna att påverka bankernas vilja att låna ut pengar? Vad blir konsekvenserna för de nya företag som startas årligen? Risken finns att flera nyföretagare i större utsträckning blir tvungna att ställa stora privata säkerheter och rent allmänt får ta betydligt större personliga risker. (Dagens Industri, ) Om företag får svårare att finansiera sin verksamhet genom banklån kommer de troligen att finna alternativa finansieringsformer som t ex factoring och leasing. Dessa former av finansiering är både dyrare och krångligare för företagen. (Dagens Industri, ) Svenska bankföreningen anser att småföretagen kommer tvingas till att använda sig av dyrare finansieringsformer. Föreningssparbankens segmentansvarig anser att de nya förmånsrättsreglerna kommer att 4

10 försvåra för småföretagen att finansiera sin verksamhet. (Dagens Nyheter, ) Nyföretagandet har enligt statistik från Jobs & Society minskat med 2 procent under år 2003 jämfört med 2002 (Nyföretagarbarometern, 2003). I media förs dagligen debatt om hur viktig tillväxten är för Sverige. Efter förändringarna av förmånsrättsreglerna är det en stor osäkerhet vad som kommer att hända med den framtida kapitalförsörjningen till SME-företag. Reformen utgår från företag i insolvens men verkar få effekter på företag i start- eller tillväxtfas i form av minskad tillgång på kapital. 1.3 Problemfrågor Vilka åtgärder vidtas av banker efter införandet av de nya förmånsrättsreglerna och hur påverkar dessa åtgärder finansieringsmöjligheterna för företagen? Kommer de nya förmånsrättsreglerna att minska antalet konkurser och att öka antalet rekonstruktioner? 1.4 Syfte Uppsatsens syfte har varit att utvärdera de omedelbara konsekvenserna av de nya förmånsrättsreglerna för företagen. 1.5 Avgränsning Författarna har valt att studera konsekvenserna för SME-företag. 5

11 2 Teoretisk referensram I teoriavsnittet beskrivs grundsynen om lika behandling vid insolvens samt en förklaring av förändringen för företagshypotek i och med den nya lagen om företagsinteckning. I avsnittet redovisas även relevanta teorier om SME-företags finansiering samt varför banklån är viktiga för företag. 2.1 Likabehandlingsprincipen Pari passu Pari passu, är det en självklar utgångspunkt? Konkursinstitutets grundsyn är att samtliga borgenärer ska få lika behandling och få ut lika mycket av sina fordringar proportionsenligt. Räcker inte gäldenärens tillgångar till att betala alla borgenärer så ska dessa få betalt i förhållande till fordrans storlek. Denna princip heter pari passu, eller i mer vardagligt tal, likabehandlingsprincipen. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 77) Trots att pari passu principen verkar vara en självklar utgångspunkt är det väldigt sällan borgenärer med oprioriterade fordringar får någon del av konkursboets tillgångar. För det mesta är det enbart borgenärer med särskild eller allmän förmånsrätt som får ut någonting. En tanke bakom de nya förmånsrättsreglerna är att ställningen mellan borgenärerna blir mer lika då skatter inte längre har förmånsrätt samt att den nya företagsinteckningen blir mer begränsad. De nya reglerna överrensstämmer alltså bättre med principen om lika behandling av borgenärer. Regeringen tror således att detta leder till att fler borgenärer blir mer intresserade av att i en företagsrekonstruktion finna olika ekonomiska lösningar (Ibid.) 2.2 Företagshypotek Företagsinteckning Före första januari 2004 kunde företag låna pengar från banker och ställa företagshypotek som säkerhet. Företagshypoteket var en företagsinteckning som skrevs in i ett särskilt register. Företagshypoteket hade särskild förmånsrätt till det belopp som stod angivet i företagshypoteksbrevet. Förmånsrätten för företagshypotek gällde den lösa egendomen med undantag för bl.a. kassa, bank, aktier och andelar i aktiefonder samt givetvis egendom vilken var pantsatt. Företagshypoteket gällde både vid utmätning och vid konkurs. (Nytt från Revisorn, 2003) Den gamla lagen om företagshypotek har ersatts med en ny lag om företagsinteckning. Företagsinteckningen får en allmän förmånsrätt med plats direkt efter den s.k. revisorsförmånsrätten. Eftersom det är en allmän förmånsrätt kommer inteckningen 6

12 omfatta all egendom. Företagsinteckningen ger endast rätt till 55 procent av boets tillgångar som står till fördelning efter det att de med bättre förmånsrätt blivit tillgodosedda. (FAR INFO, 2003) 2.3 Förändringar för hyresvärdar, stat och löntagare Hyresvärdar hade tidigare en särskild förmånsrätt för tre månadshyror på grund av hyres- eller arrendeavtal. Enligt den nya ordningen avskaffades denna förmånsrätt. (Ibid.) Staten hade tidigare allmän förmånsrätt för skatter och andra avgifter, denna förmånsrätt har avskaffats. (Ibid.) Maxbeloppet för löneskyddet har höjts från kr till fyra prisbasbelopp (4 x = , (2004)). Tiden då lönegaranti maximalt kan lämnas har förlängts från sex till åtta månader. (RSV-NYTT 2003) Den statliga lönegarantin gäller enbart i en månad från konkursbeslutet, därefter belastas konkursboet för lönekostnaderna, detta som en massgäld. (Tuula, M, 2003, Ny Juridik s 86) Hur förmånsrätten ser ut nu efter införande av de nya reglerna illustreras översiktligt i figur 1. 7

13 Före1/1-04 Särskild förm ånsrätt Efter 1/1-04 P ant i lös egendom t ex sjöpant, luftpant K varstår Försäkringstagares ford ran pga. försäkr.avtal i egendom K varstår H yresvärds fordran m ax 3 m ånadshyror Företagshyp otek U tgår oprioriterad fordran. U tgår, 45% oprioriterad, 55% allm än förm ånsrätt Förm ånsrätt i fast egendom K varstår Förm ånsrätt i to m trätt K varstår A llm än förm ånsrätt B orgenärs konkurskostnad K varstår Företagsrekonstruktörs arvode och kostnad sersättn. K varstår Företagsrekonstruktions ko stnader K varstår R evisors arvode s.k. revisorsförm ånsrätt K varstår Statens fordran på skatt och avgifter U tgår oprioriterad fordran Företagsinteckning till 55% av värdet A rb etstagare, fordran på lön m ax :- K varstår, ökar till 4 basbelopp O prio riterade fordringar, enl. Pari Passu. T ex Leverantörsskulder K varstår, sam t tillägg av företagsinteckning till resterande 45% av värdet, statens fordran på skatter/avgifter och hyresvärds fordran sam t övriga oprioriterade. Figur 1: Modell över förändringar i förmånsrätten. (Egen konstruktion efter SFS 1970:979) 8

14 2.4 Företagens finansiering Det finns tre sätt att finansiera en verksamhet, dessa är eget kapital, lånat (externt) kapital och internt genererat kapital. Bankerna är de viktigaste externa finansiärerna för småföretag, de har en framskjuten betydelse för företagets ekonomiska organisation och för skapandet av goda ekonomiska rutiner i små företag. Det sker genom bankernas krav på finansiell information från entreprenören i samband med låneansökan och bankernas uppföljning av givna krediter. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 60) Banker följer bankrörelselagen och är därför styrda av säkerhetskrav. Enligt bankrörelselagen får kredit endast beviljas om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet. (SFS 1987:617. Bankrörelselag) För en företagare är behovet av egen kontroll viktigt och företagaren vill helst finansiera sin verksamhet med eget kapital. Vid tillväxt räcker kanske inte detta varför företagaren väljer den finansiering som ger fortsatt mest egen kontroll, därav valet av bankfinansiering före företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Bankernas primära roll är att förse företaget med kapital men de kan även inta en roll att hjälpa till att öka den finansiella kompetensen i företaget. Företagaren har därmed fortfarande kontroll och styre över verksamheten, men kan få råd och stöd. Primärt är dock bankerna enbart intresserade av att få tillbaka sina pengar plus ränta motsvarande den risk de anser sig ta. Bankerna besitter inte erforderliga sakkunskaper om branschen eller om det enskilda företagets drift, vilket innebär att de inte kommer att försöka påverka det enskilda företagets verksamhetsinriktning. Företagsänglar, industriella partners och riskkapitalbolag är fokuserade på framtida tillväxt och inte säkerhet. Dessa tar aktiv del i styrningen av företaget. (Landström, Berggren, Winborg 2003 s 46 ff) 9

15 2.4.1 Kapitalstrukturering Pecking order teorin Landström nämner Myers s.k. Pecking order teori som utgår från företagarens vilja att ha kvar kontrollen över företaget. Detta synsätt resulterar i att kapital för finansiering väljs utifrån det perspektivet. Förstahandskällan för kapital vid start är eget kapital och vid tillväxt eget genererat kapital. I de fall externt kapital skall tillföras väljs den form som ger företagaren mest kontroll. I valet, rangordningen, kommer banklån före externt ägarkapital såsom kapital från företagsänglar, industriella partners eller riskkapitalbolag. Ur en småföretagares synvinkel kan en relativt passiv styrning från en bank accepteras men styrningen från en affärsängel anses vara oacceptabel. (Landström et al s 50) Figur 2 visar hur rangordningen dvs. valet av kapital för företagaren kan se ut. 1.Eget kapital 2.Eget kapital från familjoch vänner 3.Banklån 4.ALMI 5.Affärsänglar 6.Industriella partners 7.Riskkapitalbolag Eget sparande, eller privata lån som sätts in som ägarkapital. Lån från närstående som sätts in i företaget som eget kapital. Lån hos bank till marknadsmässig ränta som amorteras av i en förutbestämd takt ALMI som i valet av kapital hamnar mellan banklån och affärsänglar lånar ut kapital 1,5 2% högre ränta än banken, de investerar ej i ägarkapital. Dessa är informella privata investerare som investerar i ägarkapital. Det är företag som investerar i ägarkapital och har samarbete och teknisk utveckling som mål. Har ofta personer med i styrelsen för ett aktivt styre. Är ofta företag som specialiserar sig på att gå in med aktivt stöd i form av riskkapital och kompetens till företag med utvecklingsmöjligheter. Räknar med exit dvs. sälja sin del. Figur 2: Företagarens rangordning av kapital. (Egen konstruktion efter Myers) 10

16 2.4.2 Utbud och efterfrågan på kapital Finansiella gapet En annan teori att beakta när det gäller SME-företag är den om det påstådda finansiella gapet mellan utbud och efterfrågan. Landström tar upp frågan och visar att det eventuella finansiella gap som existerar beror både på finansiärer och på företagarna själva. Faktorer som spelar in är informationsasymmetrin 1 mellan finansiärer och företagare. Från finansiärens synvinkel är de största faktorerna den höga risken det innebär att investera i ett nytt eller mindre företag samt finansiärernas brist på kompetens och fackkunskap. Negativt är även den relativt höga transaktions- och kontrollkostnaden det innebär för finansiären att låna ut till dessa företag. Från företagarperspektiv är det bristen på kunskap i finansiella frågor samt den negativa attityden till externt kapital. Se figur 3 (Landström et al s 13 f). Landström påpekar även i Riskkapitalet och de nya företagen (2004) att det i slutet av 1990-talet fanns relativt gott om kapital, och att finansieringen inte betraktades som ett dominerande problem för företagen. Sedan slutet av 90-talet har bilden förändrats, småföretagare har sett en vikande riskkapitalmarknad, vilket tar sig uttryck i minskade investeringar från riskkapitalföretagens sida och mindre offentliga medel till tidiga faser, vilket gjort att finansieringsproblematiken återigen blivit aktuell för många företag. Figur 3: Finansiella gapet. (Landström, Riskkapitalet och de nya företagen, 2004) 1 Den ena parten vet mer än den andra. 11

17 3 Metod I detta avsnitt redovisas undersökningens tillvägsgångssätt och vilken metod som använts för att uppnå syftet med uppsatsen. Här redovisas även uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. 3.1 Vetenskapligt forskningsperspektiv Med deduktion menas att utifrån befintliga teorier och principer dras slutsatser. Utifrån kunskaper inom ett område deducerar dvs. härleder forskaren en eller flera hypoteser som empiriskt granskas. Motsatsen till deduktion är induktion, med induktion menas att man utifrån observationer/resultat genererar en teori. (Bryman 2002 s 20 ff). Undersökningens forskningsperspektiv är induktivt då problemområdet är relativt nytt och beskrivningsstrategin är empiriskt uppbyggd. Ett deduktivt inslag finns även då teoretiska kunskaper inhämtats före det empiriska arbetet. Kunskapsmålet författarna vill uppnå är analyserande. En nulägesanalys har utförts ur företagens perspektiv, dvs. hur finansieringsmöjligheterna har förändrats efter reformens inträde. Författarna har velat uppnå en helhetsförståelse med hjälp av delarna och har använt sig av en beskrivningsstrategi benämnd av Wigblad (1997 s 44) som ett förståelseinriktat mönster bestående av många bilder eller utsnitt som tillsammans bygger upp mönstret. 3.2 Undersökningsansats Det finns två olika forskningsstrategier som de flesta skiljer på, kvantitativ- och kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning kan ses som en forskningsstrategi som betonar mängden data när det gäller insamling och analys. Den kvantitativa forskningen utgår mycket från positivismen (naturvetenskaplig modell). Teorier prövas och ses utifrån ett objektivt perspektiv. Kvalitativ forskning är den forskningsstrategi som lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data. (Bryman 2002 s 35) Författarna har valt att göra en kvalitativ undersökning. Genom intervjuer med berörda parter och experter i företagskontexten, se figur 4, har syftet med uppsatsen uppfyllts. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen (Patel, Davidsson 2003 s 78) 12

18 3.3 Tillvägsgångssätt Primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av aktuella artiklar har använts Primärdata Intervjuer För att få maximal men samtidigt bearbetningsbar information har semistrukturerade intervjuer använts. Med en semistrukturerad intervju menas att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, en s.k. intervjuguide, men intervjuobjektet har fortfarande stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Man kan antingen använda sig av anteckningar eller bandspelare för att spara svaren. Använder man sig av bandspelare kan man senare analysera svaren efter röstläge och uttryck. (Bryman 2002 s 301 ff) Författarna har använt sig av Brymans (2002 s 306) schema för utformande av intervjuguiderna. Tre stycken intervjuguider har utformats, se bilaga 1-3, en för finansiärer, en för företagsrepresentanter och en för konkursförvaltaren. Tre banker, ALMI, två företagsorganisationer, en konkursförvaltare samt en kreditgarantiförening valdes som representanter ur företagskontexten, se figur 4. För att respondenterna skulle kunna förbereda sig inför intervjun skickades e-post till respondenterna där syftet med uppsatsen beskrevs samt vilka områden intervjun berörde. Under intervjuerna användes en MiniDisc (MD) och en mikrofon för att öka tillförlitligheten i återgivandet av respondenternas svar ett förfarande som godkändes av alla respondenter. Författarna är medvetna om att inspelning av intervjuer kan påverka respondentens svar. Längden på intervjuerna varierade från en halvtimme upp till en timme. Intervjuerna skrevs ned direkt efter intervjutillfällena. Av praktiska skäl har upprepningar och oväsentligheter inte tagits med. Risk kapital Staten Bank Företag Leverantör Kund Insolvens hantering Figur 4: Företagskontext. (Egen konstruktion) 13

19 3.3.2 Sekundärdata - Dokumentstudier För att uppnå syftet har för ämnet relevanta artiklar studerats. Då tillgången till praktiska exempel av naturliga skäl är kraftigt begränsade har information via artiklar studerats. Detta för att ge uppsatsen ytterligare substans. 3.4 Kvalitet i kvalitativa undersökningar Vid bedömning av samhällsvetenskapliga undersökningar är reliabilitet, replikerbarhet och validitet de tre viktigaste kriterierna. Reliabilitet dvs. tillförlitlighet behandlar frågan om resultaten blir desamma om undersökningen genomförs igen. Replikerbarhet är när en forskare försöker upprepa en undersökning och resultat någon annan forskare kommit fram till. Validitet är om de slutsatser som genererats hänger ihop eller inte. (Bryman 2002 s 43 f). Uppsatsen är som tidigare nämnts en nulägesanalys och det är därför svårt att bedöma reliabilitet då företagskontexten och tidsperspektiv ständigt förändras. Författarna är medvetna om att uppsatsen är en nulägesanalys grundad på effekterna av en lagändring och därav omöjlig att replikera under samma förutsättningar. Validitet har åstadkommits genom grundligt förberedda intervjuguider. Författarna är medvetna om risken att i en kvalitativ undersökning omedvetet påverka respondenten med subjektiva samt ledande frågor. För att undvika detta har vid intervjutillfällena i möjligaste mån intervjuguiderna följts. Respondenterna har varit representanter för olika organisationer i företagens kontext. De har naturligtvis olika subjektiva uppfattningar om lagförändringens för- och nackdelar, vilket författarna har tagit hänsyn till i sin analys. Vid intervjuer hos ALMI och en av bankerna fanns två respondenter närvarande vilket kan ha påverkat deras svar. För att få en samtida analys av nuläget ansågs det viktigt att genomföra intervjuerna (primärdata) inom en kort tidsperiod. Intervjuerna genomfördes under nio dagar ( ) och därmed kan kravet på samtida analys anses vara uppnått. Även i dokumentstudierna (sekundärdata) har så ny data som möjligt studerats. 3.5 Generaliserbarhet Då författarna har gjort en kvalitativ undersökning är det svårt att generalisera resultatet. (Bryman 2002 s 270 f) I slutsatsen har dock ett försök till att generalisera resultatet av undersökningen gjorts. 14

20 4 Empiri I empiriavsnittet sammanställs de olika respondenternas svar utifrån frågeställningarna i intervjuguiderna. (Intervjuerna i sin helhet finns i bilaga 4) I detta avsnitt redovisas även relevanta artiklar. 4.1 Reformens effekter på finansieringsmarknaden Här redovisas respondenternas åsikter angående reformens påverkan på företags finansiering Säkerheter kontra återbetalningsförmåga Respondenterna för bank 1 tror på en ökning av personliga borgensåtagande för nya företag. Respondenten för bank 2 berättade att banken redan föregående år tog kompletterande säkerheter för de kunder som ville låna mera pengar pga. företagsinteckningens minskade värde. Fanns det inte några andra säkerheter sade banken nej till nya krediter om det inte var ett riktigt solvent, dvs. stabilt företag. Det ska väldigt mycket till om banken ska säga upp befintliga krediter, något banken ej har gjort. Respondenten för bank 3 menar att säkerheten ej är viktigast utan företagets återbetalningsförmåga. Banken tappar dock i princip hälften av säkerheterna, banken har ej krävt in nya säkerheter från befintliga kunder. Ett nytt belåningsvärde har räknats fram, resten blir blancokredit, något som i förlängningen kan leda till högre ränta. Två av bankerna samt ALMI har även tidigare sett mer på återbetalningsförmåga än säkerhet. Respondenten för SKGF 2 egendomen hos företagen. tror att de nya reglerna minskar belåningsvärdet för den lösa En av företagens representanter tror inte att räntan ökar på grund av sämre säkerhet utan att bankerna blir mer restriktiva med sin utlåning. 2 Sveriges Kreditgarantiföreningen 15

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker

Behöver Sverige en ny insolvenslag? Bo Becker Behöver Sverige en ny Bo Becker 1 Insolvens Insolvens: ett företag kan inte betala sina skulder Ett företag har tillgångar värda V och skulder D Insolvens om V < D Företaget kan likvideras eller rekonstrueras

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag

Förmånsrättsreformen. En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag A2007:014 Förmånsrättsreformen En utvärdering av reformens konsekvenser för små och medelstora företag Torbjörn Danell, Marcus Jernström, Gun Jonsson och Aurora Pelli Förmånsrättsreformen En utvärdering

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion MAGISTERUPPSATS (61-80 P) I FÖRETAGSEKONOMI VID INSTITUTIONEN FÖR DATA OCH AFFÄRSVETENSKAP 2007:MF07 Företagsrekonstruktion Väljer företag att gå i konkurs framför en rekonstruktion? Mikael Andersson Jon

Läs mer

Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007

Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 Temagranskning avseende verksamhetsrekonstruktion genom konkurs 2007 Tillsynsmyndigheten i konkurser KFM Rapport 2008:4 1(25) 2(25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Förord 4 Sammanfattning 5 1. Syfte 7 2. Metod

Läs mer

Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland 1601 företag i Västerbottens län under första halvåret 2004 Rapport 2004:193:19:04001a.doc FÖRORD Denna rapport ingår som en del i Västerbottens

Läs mer

Företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion Företagsrekonstruktion Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad? Författare: Mattias Mellström Ekonomprogrammet Timmy Emilsson Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar

Läs mer

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L 2) 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler 1. SAMMANFATTNING Stiftelsen

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Josefin Nordegren Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare Examensarbete 20 poäng Birgitta Nyström Förmögenhetsrätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Chefen & Arbetsgivarens konkurs

Chefen & Arbetsgivarens konkurs Chefen & Arbetsgivarens konkurs 1 INNEHÅLL Konkurs 4 Konkursförvaltarens roll 4 Anställningen 4 Arbetsskyldighet 5 Arbetsbefrielse 5 Betalning av lön 5 Konkursboet som ny arbetsgivare 5 De arbetsrättsliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende

Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende EXAMENSARBETE 2004:189 SHU Nya Förmånsrättslagens inverkan på finansiärers beteende En fallstudie i Norrbotten CHRISTIAN ANDERSSON JOHAN ERIKSSON STEVE FAHLGREN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66

Läs mer

Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland aktiebolag i Västerbottens län 2005 2005:219:19:05001a.doc FÖRORD Denna rapport utgör den andra delen i Västerbottens Handelskammares arbete med

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen

Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen Södertörns högskola Institutionen för företagande och ekonomi Kandidat 15 hp Företagsekonomi Höstterminen 2008 Företagsrekonstruktionslagen och Förmånsrättsreformen Vad är det som gick snett? Av: Daria

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004

Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 D-UPPSATS 2005:47 Företagsinteckning och förmånsrätt Praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004 FREDRIK HERTZMAN RÄTTSVETENSKAP D Luleå tekniska universitet Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation?

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? Hamilton Advokatbyrå ger vägledning om hur du hanterar obestånd och rekonstruktioner. ,, Sinne för affärer är A och O för lyckad konkursförvaltning. Hamilton

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

När uppkommer en lönefordran vid en företagsrekonstruktion?

När uppkommer en lönefordran vid en företagsrekonstruktion? När uppkommer en lönefordran vid en företagsrekonstruktion? Pontus Malmborg Kandidatuppsats i handelsrätt Obeståndsrätt HT2011 Handledare Magnus Pfannenstill Innehåll 1. Inledning... 10 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt UMEÅ UNIVERSITET 2009-09-13 Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER?

DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER? DEN NYA FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN VILKEN INVERKAN HAR DEN HAFT PÅ BANKERS KREDITGIVNING OCH PÅ DERAS INSTÄLLNING TILL FÖRETAGSREKONSTRUKTIONER? Magisteruppsats i Företagsekonomi Stefan Haga Maria Wallgren VT 2008:MF15

Läs mer

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80)

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Sammanfattning Stiftelsen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2. R-2010/1856 Stockholm den 1 mars 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/774/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över valda delar över betänkandet

Läs mer

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel 8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel utifrån regionala och lokala förutsättningar - och gör

Läs mer

Konkursskrift februari/2009

Konkursskrift februari/2009 Konkursskrift februari/2009 Förord Sedan mitten av 2000-talet befinner sig förmånsrättsordning och löneskydd för arbetstagarna på en ungefärlig europanivå. Med anledning av den förändrade lagstiftningen

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

2004 Priono AB. Rapport Y-län finansieringskampanj. Priono AB

2004 Priono AB. Rapport Y-län finansieringskampanj. Priono AB 2004 Priono AB Rapport Y-län finansieringskampanj 2004 Priono AB 1 2004 Priono AB I avslutningen av Affärsängelprojektet i februari 2004 åkte jag kring i länet och berättade vår forskning kring det sextiotal

Läs mer

Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvårigheter! - Externfinansiering av nystartade företag

Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvårigheter! - Externfinansiering av nystartade företag Finansieringsmöjligheter, inte finansieringssvårigheter! - Externfinansiering av nystartade företag Författare: Isabella Feretti Katrin Wahlstedt Handledare: Thomas Karlsson Program: Health management

Läs mer

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen.

Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En fondstruktur för innovation och tillväxt, SOU 2015:64 Stiftelsen Norrlandsfonden lämnar följande remissynpunkter på utredningen. Norrlandsfondens sammanfattande

Läs mer

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029 PETER SMEDMAN A B Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk Organisationsnummer: 556711-4029 Karlholmsbruk 2012-07-02 Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan.

Läs mer

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33

Affärsänglar...27 Avtalet...27 Du står risken...29 Finansiell medverkan...32 Var hittar du en affärsängel?...33 Innehåll Om boken...7 Affärsplanen...9 Vad är en affärsplan?...9 Affärsplanens innehåll...10 Två affärsplaner...11 Så läser finansiären din affärsplan...12 Affärsplanens framställning...16 Förslag till

Läs mer

Sida l (10) KAMMARRÄTTEN T^^* K Mål nr 2667-13 I SUNDSVALL. Meddelad i Sundsvall

Sida l (10) KAMMARRÄTTEN T^^* K Mål nr 2667-13 I SUNDSVALL. Meddelad i Sundsvall Sida l (10) KAMMARRÄTTEN T^^* K Mål nr 2667-13 I SUNDSVALL O 33, > T ntthtr^tr l. W JLJVJIVJL f '^ 2014-08-26 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE Promocar i Stockholm AB (tidigare Din Motor i Gävle AB), 556306-6959

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Planeringsarbete och nya idéer... 3 1.1 Att planera affärsutveckling... 3 1.2 Olika slag av idéer för utveckling...

Läs mer

Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti

Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti Göteborg den 28 december 2011 Uppdaterad den 27 januari 2012 Tillagda frågor och svar hittar du i slutet av dokumentet Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti Vad innebär konkurs? En gäldenär

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Här får du svar på de viktigaste frågorna med anledning av att PA Resources rekommenderar dig att i förtid byta dina konvertibler mot aktier. Styrelsen i

Läs mer

Frågor och svar om Custodia Credit AB

Frågor och svar om Custodia Credit AB Frågor och svar om Custodia Credit AB Uppdaterat 2006-06-16 Innehåll (länkar) 1. Om beslutet den 27 januari 2006 (Uppdaterad 2006-06-16) 2. Vad var skälet till FI:s beslut? 3. Överklagan till Kammarrätten

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Lagen om företagsrekonstruktion

Lagen om företagsrekonstruktion Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Tillämparuppsats, 20 poäng / utgåva 3 Handledare universitetsadjunkt Enar Folkesson VT 2001 Lagen om företagsrekonstruktion en ännu inte

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering Kapitel 25 673 25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering 14 Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., indrivningslagen Lag (1993:892) om

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner

Finansiering. Visit Värmland 2015-03-12. Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Finansiering Visit Värmland 2015-03-12 Claes Edberg, Fryksdalens Sparbank Per-Olov Johansson, Almi Företagspartner Sockenstämman den 15 maj 1855 Syftet var dubbelt då: synnerlig fördel för församlingen

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Särskilt yttrande av Ingemar Hamskär

Särskilt yttrande av Ingemar Hamskär 1 Särskilt yttrande av Ingemar Hamskär Allmänt om rekonstruktion av företag Det är näringspolitiskt viktigt att lagstiftning möjliggör att företag på ett bra sätt kan avvecklas respektive rekonstrueras.

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

Peer-to-peer-lån i Sverige

Peer-to-peer-lån i Sverige Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2015 (Programmet för Entreprenörskap, innovation och marknad) Peer-to-peer-lån i Sverige en kvalitativ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2007 T 1071-06 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART ÅS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Jur kand MR SAKEN Ersättning

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan. Redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till obeståndet

Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan. Redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till obeståndet PETER SMEDMAN A B Till fordringsägarna hos Karlit AB, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556266-6510 Stockholm 2012-07-02 Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan.

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ 2003:124 SHU EXAMENSARBETE Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord En jämförelse ANNIKA BERGMAN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN

SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

21 Konkurs, ackord m.m.

21 Konkurs, ackord m.m. Konkurs, ackord m.m., Avsnitt 21 371 21 Konkurs, ackord m.m. 21.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas administrativa regler i samband med konkurs, ackord, likvidation m.m. För ytterligare information om

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Nu blir vi Ackordscentralen Väst

Nu blir vi Ackordscentralen Väst ...en ännu större och kraftfullare organisation som möter marknadens krav på hantering av obeståndsärenden... Nu blir vi Ackordscentralen Väst Våra kontor i Göteborg och Borås går samman Intervju med Kristian

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 12 1 (9) FÖR KONKURSÄRENDEN

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 12 1 (9) FÖR KONKURSÄRENDEN DELEGATIONEN REKOMMENDATION 12 1 (9) FÖR KONKURSÄRENDEN 28.9.2004 BETALNING AV UTDELNING 1 ALLMÄNT 2 FÖRSKOTT PÅ UTDELNING 2.1 Betalning av förskott på utdelning När konkursboet är utrett och den egendom

Läs mer

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? 2013-09-26 1 rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man? Någon man inte har avtal med som t ex: ägaren av en stulen TV som du köpt säljarens borgenärer (personer

Läs mer

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov En fallstudie med tre småföretag Författare: Ann Louise Adolfsson Karlsson Civilekonomprogrammet Kristina Svanberg Civilekonomprogrammet Lennart Strand Civilekonomprogrammet

Läs mer