Företagsrekonstruktion

Transkript

1 Företagsrekonstruktion Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad? Författare: Mattias Mellström Ekonomprogrammet Timmy Emilsson Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Ämne: Ekonomi Nivå och termin: Kandidatuppsats VT

2 Förord Denna uppsats är skriven vårterminen 2009 vid Handelshögskolan BBS i Kalmar. Uppsatsen utgör den sista delen av kursen Företagsekonomi hp. Uppsatsen är en kandidatuppsats och omfattar 15 hp. Vi vill rikta ett stort tack till alla ni som gjort denna uppsats möjlig genom att ni bidragit med fakta, erfarenheter och åsikter. Vi hoppas, och tror, att ni läsare kommer finna uppsatsen intressant och att den bidrar till ökad kunskap inom ämnet företagsrekonstruktion. BBS Handelshögskolan i Kalmar Timmy Emilsson Mattias Mellström 1

3 Sammanfattning Författare: Handledare: Utbildning: Kurs: Titel: Timmy Emilsson och Mattias Mellström Thomas Karlsson Ekonomprogrammet Ekonomistyrning Företagsekonomi hp Företagsrekonstruktion - Konstgjord andning eller fortsatt överlevnad? Inledning: Under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats i konkurs. Av alla dessa företag tror vi att ett flertal i grunden är livskraftiga och lönsamma. Vi anser därför att det är slöseri med resurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöring och de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa företag borde en rekonstruktion vara mer lämplig åtgärd. Vid ett rekonstruktionsförfarande ser man över om företaget kan rekonstrueras till att bli lönsamt. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med en företagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företag ska bli aktuellt för rekonstruktion. Vidare ska vi undersöka vilka faktorer som kan påverka utgången av en företagsrekonstruktion och vad som skiljer rekonstruktion från konkurs. Resultat och slutsatser: Rekonstruktörens kompetens är av yttersta vikt om rekonstruktionen ska lyckas respektive misslyckas. De rekonstruktioner som har störst chans att lyckas är de där företagets likviditetsbrist beror endast på en eller ett fåtal faktorer som relativt enkelt kan isoleras och förändras så att lönsamhet kan uppstå. I många fall är det ledningen och styrning av företaget som måste förändras. 2

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Metod Forskningsansats Förhållningssätt Forskningsstrategi Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Val av forskningsstrategi Datainsamling Primärdata Sekundärdata Tillvägagångssätt vid datainsamling Analys av data Kriterier för företagsekonomisk forskning Reliabilitet Validitet Metod- och källkritik Teoretisk referensram Allmänt om förmånsrätten Företagsrekonstruktion, huvudprinciper Rekonstruktionens inledande skede Rekonstruktörens kompetens och uppgifter Gäldenärens och borgenärens ställning under rekonstruktionen Ackord och rekonstruktionens avslutande del Allmänt om konkurs Konkurs i förhållandet till rekonstruktion Konkursförvaltningen Brott mot borgenärer och straffpåföljden Finansiell planering Likviditetsplanering Empiri

5 4.1 Intervju med Per Håkansson Advokat på firman Amber Advokater Karlskrona Intervju med Peter Öfverman, konkursförvaltare och företagsrekonstruktör Ackordscentralen Malmö Intervju med Ola Tyrberg Bankchef Handelsbanken Kalmar Intervju med Erik M Gabrielsson, Växjö Advokatbyrå Intervju med Per Storbacka, Öhrlings PWC Intervju med Bengt Stridh, advokat Glimstedt i Kalmar Intervju med Maryanne-Verner Sundström, Skatteverket Stockholm Analys Slutsatser Bilaga Förmånsrättslag (1970:979) Källförteckning

6 1 Inledning I detta inledande kapitel kommer vi att presentera en kort bakgrund där vi redogör för varför ämnet har intresserat oss. Vidare fortsätter kapitlet med en problemdiskussion som sedermera leder till vår problemformulering. Kapitlet avslutas med uppsatsens syfte samt de avgränsningar vi gjort i vår studie. 1.1 Bakgrund Företaget SAAB Automobile har figurerat flitigt i TV och press den senaste tiden då företaget befinner sig i en mycket svår ekonomisk sits eftersom nybilsförsäljningen sjunkit markant i stora delar av världen som en följd av rådande finanskris. SAAB Automobile har i många år kämpat med dålig lönsamhet och förlustresultat. Enligt företagets offentliga redovisning omsatte företaget under miljarder kronor. Resultatet var för samma period en förlust på 2 miljarder kronor, 2007 års bokslut liknar till stora delar tidigare års redovisningar då liknande siffror har redovisats ( År 1990 fanns cirka anställda hos biltillverkaren. I dagsläget finns omkring kvar, stora uppsägningar har skett och risken är överhängande att fortsatta uppsägningar kan ske ( Saabs ägare, den amerikanska biljätten General Motors, befinner sig även de i en djup kris med stora förluster till följd av minskad försäljning. General Motors har under tidigare år täckt Saabs underskott genom att skjuta till kapital men deklarerade den 16 februari 2009 att man inte kommer göra så i fortsättningen. Förhandlingar mellan GM och den svenska regeringen har pågått där GM vill att svenska staten ska skjuta till pengar för att rädda Saabs framtid, något som staten inte kommer att göra enligt näringslivsminister Maud Olofsson ( Regeringen får stöd från svenska folket enligt en Sifo undersökning som gjorts den 18 februari 2009, där merparten av de tillfrågade är negativa till att staten skall skjuta till pengar för att rädda Saab (Sifo-undersökning). Den 10 februari 2009 lämnade Saab därför in en ansökan om företagsrekonstruktion till Vänersborgs tingsrätt, där tingsrätten sedermera beviljade ansökan. I korthet kan man säga att rekonstruktionen går ut på att få företaget Saab Automobile livskraftigt och självständigt. Vi valde uppsatsämnet då företaget SAAB berör en stor del av landets befolkning då bilföretaget ses som en av endast två nu existerande svenska biltillverkare. Bilfabrikanten skapar dessutom mängder med arbetstillfällen både på bilfabrikantens egen fabrik i Trollhättan och bland dess underleverantörer. 5

7 1.2 Problemdiskussion I den nuvarande globala finanskrisen försätts fler och fler företag i konkurs och sjunkande orderingång som bidrar till likviditetsbrist är en stark orsak till att företag hamnar i obestånd och får betalningssvårigheter. UC kom nyligen med statistik som visar att under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats i konkurs vilket motsvarar en ökning med hela 51 procent jämfört med samma period Av dessa 1909 företag tror vi att ett flertal i grunden är livskraftiga och lönsamma men som av olika anledningar drabbats av bristande likviditet. Vi anser att det är slöseri med resurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöring och de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa bolag borde en rekonstruktion vara mer lämplig där man ser om företaget kan rekonstrueras på ett sådant sätt att företaget kan bli lönsamt på längre sikt. För att en rekonstruktion ska vara möjlig krävs att företaget på allvar vill pröva möjligheterna att rekonstruera verksamheten. En uppgörelse mellan berörda parter som har fodringar på företaget behöver nås och deras möjligheter att få sina fodringar betalda efter rekonstruktionen måste anses vara goda. Borgenärerna måste även ha ett framtida intresse när det gäller att göra affärer med företaget ( Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) är omarbetad och ändringarna började tillämpas Lagen vänder sig främst till företag som tidigare satts i konkurs för att sedan kunna rekonstrueras. Nu kan dessa företag istället för konkurs, rekonstruera sin verksamhet under ordnade former vanligtvis under en tremånadersperiod men ända upp till ett år. Företag som är under rekonstruktion får anstånd med att betala skulder och är skyddat mot att fordringsägare säger upp avtal och driver in fodringar under rekonstruktionsperioden ( Domstol utser ledaren för rekonstruktionsarbetet och både ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv är det viktigt att rekonstruktionen kommer igång fortast möjligt när företaget hamnat i betalningssvårigheter, blir krisen för djup är det stor risk att möjligheten till rekonstruktion försvinner ( Vi tycker att det är positivt att myndigheter och institutet i större utsträckning förespråkar och utfäster rekonstruktioner istället för att direkt försätta företag i konkurs. Företag som hamnat i tillfällig ekonomisk kris men som för övrigt är sunda företag med ljus framtid ges nu en andra chans och olyckliga konsekvenser förhindras. 6

8 1.3 Problemformulering Vad krävs för att ett företag ska bli aktuellt för en rekonstruktion och hur går förfarandet med företagsrekonstruktion till? Vilka åtgärder krävs för att en företagsrekonstruktion ska bli lyckosam? Vilka huvudsakliga likheter och skillnader finns det mellan företagsrekonstruktion och konkurs? 1.4 Syfte Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med en företagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företag ska bli aktuellt för rekonstruktion. Vidare ska vi undersöka vilka faktorer som kan påverka utgången av en företagsrekonstruktion och vad som skiljer rekonstruktion från konkurs. 1.5 Avgränsningar I en rekonstruktion finns det många aktörer. Företaget med dess anställda som hamnat i ekonomiska svårigheter, rekonstruktören som fått i uppgift att rekonstruera företaget och alla berörda borgenärer som har fordringar till företaget. Domstol och hela samhället där företaget verkar är exempel på två ytterligare aktörer. Det hade varit omöjligt för oss att skriva om och beröra alla aktörer som påverkas av rekonstruktionsförfarandet. Vi har därför valt att avgränsa oss till att intervjua berörda personer med bred erfarenhet. Ett par rekonstruktörer, företrädare för staten och en person som företräder en bank. Anledningen till att vi väljer att intervjua flera rekonstruktörer är att de har olika erfarenheter och har handlett olika företag. Banken och staten är normalt två stora borgenärer som deltar med helt olika förutsättningar i rekonstruktionen. 7

9 2 Metod En metod är ett redskap för att bedriva det arbete och uppnå de mål forskaren har med sin undersökning. Vi kommer i kapitlet som följer beskriva olika arbetssätt och metoder som är tillämpliga vid studier och forskning inom samhällsvetenskap. Vi kommer också beskriva den metod vi valt att arbeta efter och varför vi just valt denna. Vidare kommer vi i även att redogöra för hur datainsamlingen gått till och vilket tillvägagångssätt vi har använt oss av. Slutligen kommer vi att ta upp de metodproblem vi har stött på under arbetets gång. 2.1 Forskningsansats Primärt finns det två tillvägagångssätt för insamling av information, deduktiv och induktiv ansats. Forskarnas valda förhållningssätt är till viss del sammankopplade med forskningsansatsen. Den deduktiva ansatsen utgår från teorin för att säga något om empirin. Kritik som ofta förs fram mot denna ansats handlar främst om den risk att forskaren letar efter data och information som denne själv finner intressanta och relevanta och ignorera alternativa förklaringar som kan finnas (Jacobsen, 2002). Patel och Davidson (2003) menar att deduktion är när forskarna ser till redan framtagna teorier som sedan studien grundar sig på. Forskarna försöker vid en deduktiv ansats bevisa teorin som valts. Fördelar med detta är enligt Patel & Davidsson att objektiviteten i forskningen stärks eftersom det finns redan framtagna teorier. Den induktiva ansatsen grundar sig i empirin för att säga något om teorin, man kan därför säga att den induktiva ansatsen tar en motsatt riktning mot den deduktiva ansatsen (Jacobsen, 2002). Patel & Davidson säger att induktivt ansats är när forskaren genomför sin studie helt utan att läsa in sig i teorier på området, de empiriska data som forskaren samlat in ligger istället som grund för att skapa en teori. Den teori som då framställs av forskarna kan vara svår att dra generella slutsatser ifrån då empirin som samlats in kan vara en lokal företeelse och följaktligen även den teorin som skapats en lokal företeelse (Patel & Davidson, 2003) I en ideal undersökning med induktiv ansats skall forskarna helt utan förväntningar samla in relevant information och därefter systematisera den. Det är också här den vanligaste kritiken ligger, många menar att det är orealistiskt att tro forskare kan förhålla sig så neutrala som denna ansats kräver (Jacobsen, 2002). Vi har valt att kombinera dessa två ansatser och får då något som vanligtvis benämns abduktiv forskningsansats. Under undersökningsprocessen fortlöpande växlar forskaren mellan teori och empiri vilket leder till att förståelsen successivt växer fram (Patel och Davidson, 2003). Frågeställningen som funnit med oss från början har utvecklats allt eftersom vår kunskap om området har ökat tackvare inläsning och intervjuer. 8

10 2.2 Förhållningssätt Positivism och hermeneutik Vid studier av den sociala verkligheten menar positivismens förespråkare att naturvetenskapliga metoder skall användas (Bryman & Bell, 2005). Den kvalitativa metoden har setts som ovetenskaplig från positivismens förespråkare då tolkning närmast ses som tabu. Världen är objektiv och kan därför studeras objektivt (Jacobsen, 2002). Hermeneutik är ett synsätt som utformades ursprungligen för tolkning och förståelse av främst teologiska texter. Forskare som analyserar en text ska försöka få fram textens mening utifrån det perspektiv som dess upphovsman haft (Bryman & Bell, 2005, s 443). 2.3 Forskningsstrategi Det finns två typer av forskningsstrategier att använda sig av vid forskningsarbetet, den kvantitativa och den kvalitativa forskningsstrategin. När forskarna vill ha svar på frågor som var och vem, är kvantitativ forskning att föredra. Om forskarna däremot vill ha svar på frågor som handlar om varför något är på ett specifikt sätt är kvalitativ forskning att föredra (Patel & Davidson, 2003). Vi har i vår undersökning valt att använda oss av kvalitativ forskning. Vi kommer att nu att redogöra vad kvalitativ forsning innebär samt kort nämna vad kvantitativ forsning innebär. Vidare kommer vi att motivera vårt val av forskningsstrategi Kvantitativ forskning Kvantitativ forskning är forskning som innefattar mätningar vid datainsamlingen och statistiska beräkningar och analyser. Ett vanligt sätt att samla in data vid kvantitativ forskning är med hjälp av enkäter eller strukturerade intervjuer (Patel & Davidson, 2003). Bryman & Bell (2005, s 85) menar att kvantitativ forskning oftast ett deduktivt synsätt vilket innebär att forskningen utgår ifrån teorin och med den som intressegrund sedan samlar in empirin. Mätningen av det forskaren studerar är den kvantitativ forskningens huvudsakliga fokus, enligt Bryman & Bell (2005). Vid kvantitativ forskning vill forskarna vanligtvis generalisera resultatet av forskningen på liknande grupper och inte enbart de eller den grupp som har studerats. Det är av yttersta vikt att forskarna använder sig av ett urval som är representativt även för dem som inte deltagit i undersökningen. 9

11 2.3.2 Kvalitativ forskning Vid kvalitativt inriktad forskning sker datainsamlingen med hjälp av djupgående intervjuer och tolkande analyser (Patel & Davidson, 2003). Enligt Bryman & Bell (2005) har kvalitativ forskning ett induktivt synsätt, vilket som tidigare nämnt innebär, att forskaren först samlar in empirin och utifrån denna genererar teorin. Den sociala verkligheten kan förstås genom att studera hur människor i en viss omgivning tolkar denna verklighet. Vidare menar Bryman & Bell (2005) att människor tillskriver mening till sin omgivning vilket resulterar i att den kvalitativt inriktade forskaren ofta försöker betrakta och uppleva verkligheten på samma sätt som undersökningsobjektet gör. En fördel med den kvalitativa forskningen är dess stora flexibilitet eftersom forskaren kan anpassa sig efter situationen. Vid en intervjusituation kan forskaren förändra sina frågor och ställa följdfrågor efterhand som inte var forskarens ursprungliga avsikt. Den kvalitativa forskningen kan därför tränga djupare in i problemen (Bryman & Bell). Vid kvalitativ forskning tolkas allt i sitt sammanhang. Eftersom kvalitativa forskare i sina studier utgår från undersökningsobjektets ståndpunkter finns en risk att detaljer tas med i undersökningen som är ointressanta. Annan vanlig kritik som ofta framförs mot kvalitativ forskning är att det uppstår en personlig kontakt mellan forskare och undersökningspersonerna som gör att undersökningen blir subjektiv. Eftersom den kvalitativa forskningen ofta är väldigt ostrukturerad kan det leda till att vid försök till efterliknande undersökningar framkommer andra resultat än i den ursprungliga undersökningen. Eftersom den kvalitativa forskningsprocessen ofta är så ostrukturerad kan det vara svårt att se hur forskaren faktiskt gått till väga för att komma fram till sina slutsatser. Samt eftersom vid kvalitativ forskning är urvalet vanligtvis betydligt mindre än vid kvantitativa undersökningar finne en risk att forskarna inte kan generalisera sina slutsatser och resultat på andra omgivningar (Bryman & Bell, 2005) Val av forskningsstrategi Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskning då vårt mål är att få djupa och redogörande svar på intervjufrågorna, detta hade inte varit möjligt med en kvantitativ forskningsstrategi. Patel och Davidson(2003, s78) skriver om just detta och menar att frågor som har en kvalitativ ansats inte är standardiserade. Detta ger utrymme för intervjupersonerna att ställa frågorna med egna ord och mer fritt. Kvalitativa intervjuer passar vår strategi vid insamlandet av datamaterial utmärkt då vi som intervjuare och personen som blir intervjuad har en stor grad av flexibilitet och frihet. Patel & Davidson, (2003) skriver att med en kvalitativ ansats ges möjlighet att göra tolkande analyser av det insamlade datamaterialet och detta är viktigt för oss då detta skapar en större förståelse för vårt forskningsområde. 10

12 2.4 Datainsamling Forskare kan använda sig av två olika typer av data, nämligen primär- och sekundärdata. Data som forskaren själv tar fram benämns primärdata, som till exempel ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar (Patel & Davidson, 2003). Data som forskaren inte själv samlat in benämns sekundärdata (Bryman & Bell, 2005) Primärdata Vi har i undersökningen använt oss av primärdata som vi samlat in via intervjuer med ett flertal olika personer i olika positioner. Vi fann formen kvalitativa intervjuer mest lämpad för vår undersökning, eftersom vi då har möjlighet att vara flexibla i våra frågor och kan gå på djupet. Våra intervjuer har både varit personliga intervjuer och telefonintervjuer. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform, detta innebär att vi haft en intervjuguide med allmänt formulerade frågor. Detta har gett oss möjlighet att ställa fördjupande- och följdfrågor vid intressanta svar från intervjupersonen (Bryman & Bell, 2005). Andersson (1998) skriver att en intervjuguide även används som en form av checklista där intervjuarna kontrollerar att man tagit upp de frågor som man på förhand tänkt ställa. Vidare nämner Andersson (1998) att vid en ostrukturerad intervju finns en risk att data som insamlats blir svår att analysera och jämföra med andra data. Den främsta anledningen av vårt val av semistrukturerad intervjuform var möjligheten till att ställa följdfrågor samt att vara flexibla och låta intervjupersonen utveckla sig fritt för att på så vis se till att det framkommer så mycket relevant data som möjligt Sekundärdata Fördelarna med användning av sekundärdata är många. Datainsamling är både tids- och resurskrävande. Att forskaren på egen hand skall samla in data kan vara onödigt om det redan finns högkvalitativ data insamlad. En annan fördel med användandet av sekundärdata är att forskaren får mer tid att analysera data istället för att samla in den (Bryman & Bell, 2005). Nackdelar med användandet av sekundärdata är att forskarna inte kan vara helt säkra på sanningshalten i materialet. Ytterligare en nackdel är att materialet inte är lika bekant som om det vore insamlat direkt av forskarna (Bryman & Bell, 2005). De sekundärmaterial som vi använt oss av är böcker och artiklar som behandlar ämnen av intresse för vår undersökning. Böckerna vi använt oss av har vi huvudsakligen funnit på högskolebiblioteket i Kalmar samt via högskolans tillgång till databaser som Elin och Ebrary. 11

13 2.4.3 Tillvägagångssätt vid datainsamling När vi beslutade oss för att skriva om företagsrekonstruktioner och vilka faktorer som är avgörande för utfallet började vi med att diskutera kring hur vi på bästa sätt skulle utföra vår undersökning. Det första vi gjorde var att sätta oss in i ämnet genom en litteraturstudie och via Internet. Efterhand när vi blev mer och mer kunniga inom vårt valda ämne beslutade vi oss för att avgränsa vår problemformulering och syfte till att undersöka vilka förutsättningar SAAB har att lyckas med sin företagsrekonstruktion, samt att urskilja vissa bakgrundsfaktorer som leder till att en företagsrekonstruktion antingen lyckas eller misslyckas. Att man avgränsar sig beror på att arbetet hade blivit oerhört omfattande och tidskrävande. Intervjupersonerna är insatta personer på företag under konstruktion, revisorer och jurister som är ansvariga för rekonstruktioner m.m. Enligt Patel & Davidsson (2003, s54) ska man försöka få ett så heltäckande perspektiv som möjligt och därför valdes intervjupersoner ut som hade bred kunskap och erfarenhet av konstruktioner och även företag under konstruktion. Vid förberedandet av de kvalitativa intervjuerna skapade vi en intervjuguide där vi skrev ner frågor vi ville ha besvarade för att uppnå syftet med arbetet. Intervjuguiden skickades till berörda intervjupersoner i god tid innan intervjun. Detta för att de skulle kunna sätta sig in i våra frågor, förstå vårt syfte med intervjun och att kunna förbereda och ta fram relevant material. Information om intervjuguider och hur kvalitativa frågor kan utformas utifrån olika inriktningar läste vi om i boken Forskningsmetodikens grunder skriven av Patel & Davidsson (2003, s80). För att vi skulle få med allt under intervjuerna bandades dessa med hjälp av en diktafon, samtidigt som vi antecknade viktiga detaljer. Bryman & Bell (2005, s370) anser att kvalitativa intervjuer bör spelas in, särskilt om intervjupersonernas egna ord är tänkta att användas i empirin. 2.5 Analys av data Efter genomförandet av varje intervju, började arbetet med att lyssna av intervjun och överföra den till empirin. Detta gjordes omgående efter varje intervjutillfälle för att inte missa viktiga detaljer. Väntar man kan man glömma viktiga detaljer om hur intervjupersonen använde sitt kroppsspråk vid frågeställningarna. Efter insamlandet av primär- och sekundärdata ska vi försöka besvara vårt syfte. Detta görs genom att dra slutsatser av det insamlade materialet och de analyser och tolkningar vi gjort. Andersen (1998, s179) skriver att analys och tolkning av data innebär att man kategoriserar empirin för att beskriva vad man kommit fram till. Vidare innebär analys att man förenklar det insamlade materialet för att skapa en bättre överskådlighet. När man sedan tolkar empirin ska man enligt Andersen bedöma hållbarheten och betydelsen och detta har vi gjort genom att överlåta intervjumaterialet till de berörda personerna för att undvika att vi tolkat och analyserat materialet felaktigt. Innan kategoriseringen av empirin väljer man ut begrepp att utgå ifrån och dessa begrepp hamnar under referensramen. Vi kopplar sedan ihop vårt insamlade empirimaterial med referensramen för att kunna dra slutsatser utifrån våra analyser och tolkningar. 12

14 2.6 Kriterier för företagsekonomisk forskning När det gäller forskning inom företagsekonomi finns det olika begrepp som är viktiga att känna till för att kunna bedöma om forskningen som skett är trovärdig och har skett på ett vetenskapligt sätt. Två av dessa begrepp tillika kriterier är reliabilitet och validitet Reliabilitet Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt resultatet av en undersökning är. Undersökningen skall kunna upprepas vid ett annat tillfälle och ändå uppnå samma resultat. Undersökningen får inte på något vis påverkas av slumpen. Vid kvantitativt inriktade undersökningar är reliabiliteten en mycket viktig faktor (Bryman & Bell, 2005). I kvalitativ forskning får däremot reliabiliteten en annan innebörd, reliabiliteten bör istället ses mot bakgrund av situationen som råder vid undersökningstillfället (Patel & Davidson, 2003) Validitet Varje kvalitativ forskningsprocess är unik, detta leder till att det inte går att fastställa exakta regler för att nå en god validitet. Validiteten vid kvalitativ forskning avser datainsamlingen såväl som hela forskningsprocessen (Patel & Davidson, 2003). 2.7 Metod- och källkritik Vid kvalitativa undersökningar finns en risk både vid insamlandet av data och bearbetningen av densamma att den kan bli felaktig. Eftersom vi har valt att göra intervjuer vid insamlingen av data finns risken att vi gjort felaktiga tolkningar av respondenternas svar. Det finns även en risk att respondenterna kan ha blivit påverkade av oss intervjuare (Andersen, 1998). Därför är det viktigt att forskaren förhåller sig kritisk till både det insamlade materialet samt tillvägagångssättet för undersökningen. Enligt Patel & Davidsson (2003) innebär källkritik främst att avgöra trovärdigheten hos en källa. Detta gör man genom att utforska när och var källan tillkommit samt i vilket syfte. Vidare bör man utforska vem som producerat verket och i vilket syfte, samt under vilka omständigheter dokumentet har producerats. 13

15 3 Teoretisk referensram I det här kapitlet ska vi presentera den referensram som följer av vårt valda uppsatsämne. Vi berör ämnet konkurs och företagsrekonstruktion samt vilka straff man kan göra sig skyldig till om man inte följer de lagar och förordningar som finns inom dessa områden. Vi redogör även för finansiellplanering och likviditetsplanering som är viktiga instrument för att undvika att hamna i ekonomiska svårigheter. Vi börjar dock med att klargöra förmånsrätten som är av central betydelse för att förstå konkurs och rekonstruktionsförfarandet. Förmånsrättslagen ligger som bilaga i slutet av arbetet och där kan man studera de olika förmånsrätterna och ordningen sinsemellan. 3.1 Allmänt om förmånsrätten När ett företag hamnar i kris och får betalningssvårigheter är konkurs eller företagsrekonstruktion två olika utvägar. I princip ska alla borgenärer ta del av den uppkomna förlusten i förhållande till fordringens storlek. Det innebär i en konkurs eller företagsrekonstruktion att en utdelning på 10 procent ska resultera i att en borgenär med en fordran på kronor får för sin fordran och en borgenär med en fordran på kronor får betalt med kronor. De får alltså betalt med 10 procent av fordringens storlek oberoende av hur stor den individuella fordran är (Mellqvist, 2009) Det görs undantag från denna princip genom reglerna om förmånsberättigade fordringar. Den princip om att alla borgenärer ska få lika stor procentuell betalning av sina fordringar gäller enbart de fordringar som inte har förmånsrätt, de oprioriterade fordringarna. En borgenär som har en förmånsberättigad fordran, prioriterad fordringsägare har rätt att få betalt framför de oprioriterade fordringsägarna där fordringarna inte är förmånsberättigade. När det gäller fordringar med förmånsrätt skiljer man på särskild och allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt gäller i viss bestämd egendom medan allmän förmånsrätt gäller i all egendom som ingår i verksamheten (Heuman, 2008). Eftersom de särskilda förmånsrätterna gäller i viss egendom konkurrerar de inte inbördes vilket de allmänna gör. Förmånsrättsordningen följer paragrafordningen i förmånsrättslagen och de fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt. Förmånsrättsordningen fastställer i vilken ordning en gäldenärs borgenärer ska få sina fordringar betalda när gäldenärens tillgångar inte fullt ut täcker skulderna. Ett mycket viktigt syfte med denna lag är att den underlättar kreditgivning då bättre kreditvillkor kan uppnås då långivaren får särskild förmånsrätt i värdefull egendom hos gäldenären. Ordningen i förmånsrätten förutsätter att separationsrätten iakttagits. All egendom som inte tillhör gäldenären ska separeras och lämnas oberörd vid konkurs. Separationsrätten fungerar som en äganderätt vid vissa finansieringsformer, exempel vid leasing. Vid konkurs kan avtalet med leasingföretaget hävas och det köpta godset återtas (Adlercreutz, 2004). Då förmånsrättsordningen följer paragrafordningen har särskild förmånsrätt företräde framför allmän förmånsrätt. Det finns emellertid undantag från paragrafordningen. De allmänna förmånerna enligt paragraf 10 och 10a har företräde framför särskilda förmåner enligt 5 och 8 paragraf i förmånsrättslagen. Bland annat har kostnader för arbete med konkurser och rekonstruktioner företräde framför de särskilda förmånerna enligt paragraf 5 och 8 i förmånsrättslagen (Mellqvist, 2009). 14

16 Allmän och särskild förmånsrätt görs gällande vid en konkurs. Vid en företagsrekonstruktion antas gäldenärens ekonomi vara så pass god att alla prioriterade fordringsägare kan få full betalning för sina fordringar. Det är endast borgenärer utan förmånsrätt, de oprioriterade fordringsägarna som inte får full betalning vid en rekonstruktion (Adlercreutz, 2004). När en gäldenär försatts i konkurs tar en juridisk person över och förvaltar gäldenärens egendom. Denna juridiska person kallas för gäldenärens konkursbo och boet företräds av en konkursförvaltare som blivit utsedd av tingsrätten. Efter konkursbeslutet drar konkursboet på sig nya kostnader och om förvaltaren fortsatt att driva verksamheten har konkursboet dragit på sig kostnader till tredje man. Hyror för lokaler och ersättning till arbetstagare är två exempel på kostnader som en fortsatt verksamhet kan ha dragit på sig. Kostnader som konkursboet har gentemot tredje man kallas för massafordringar och dessa fordringar ska betalas före de prioriterade och oprioriterade fordringarna. Konkursboets konkurskostnader tillhör också massafordringar med högsta prioritet och kan vara kostnader till förvaltaren och arvoden till andra konkursfunktionärer (Heuman, 2008). I konkurslagen står det att konkurskostnader ska betalas framför andra kostnader konkursboet dragit på sig. Alltså ska konkurskostnader betalas allra först och kan ses som prioriterade massafordringar. Dessa kostnader är inte bara prioriterade utan även garanterade då staten betalar den del som konkursboet i vissa fall inte lyckas betala (Mellqvist, 2009). Massafordringarnas höga prioritet gör att gäldenärens leverantörer nästan alltid kan fortsätta att göra riskfria affärer med det rörelsedrivande konkursboet efter konkursbeslutet. Till skillnad från de oprioriterade leverantörsskulderna innan konkursen har de nya fordringarna högsta prioritet och ska därför betalas av konkursboet innan fordringarna med förmånsrätt. Detta gynnsamma läge är ibland svårt för leverantörerna att ta till sig och de slutar ofta med att ha affärsrelationer med konkursboet efter konkursbeslutet och försvårar därför en gynnsam avveckling av verksamheten. Det är därför av yttersta vikt att förvaltaren förklarar rättsläget för betydelsefulla leverantörer och på så vis försöka behålla affärsrelationen (Heuman, 2008). En kategori av borgenärer som alltid står i centrum vid en konkurs är löneborgenärerna. För tillfället har löntagarna en lågt prioriterad allmän förmånsrätt vid konkurs. Det egentliga löneskyddet som finns regleras istället i lönegarantilagen. Lönegarantilagen garanterar löntagaren maximalt 4 prisbasbelopp, cirka kronor för den del a fordran som är förmånsberättigad. Frågor om lönegaranti hanteras av konkursförvaltaren och länsstyrelsen betalar ut lönegarantin. Lönegarantin är en statlig garanti och finansieras genom att avgifter tas ut från arbetsgivare. Har löntagaren fått betalt genom lönegarantin, tar staten över förmånsrätten löneborgenären hade med samma belopp. Staten går in med ett regresskrav i konkursen som har samma förmånsrätt som lönefordringen hade (Mellqvist, 2009). 15

17 3.2 Företagsrekonstruktion, huvudprinciper När vi lever i en marknadsekonomi är det naturligt att företag slås ut och försvinner. Därför finns det lagar som reglerar arbetsgången då ett företag hamnar på obestånd. Resultatet av företagets obestånd är vanligtvis konkurs, dock finns idag möjlighet till en rekonstruktion av företaget (Larsson, 2008). Realisationen av det krisdrabbade företagets tillgångar vid en konkurs är ur ekonomisk synpunkt en dålig avveckling av företagets tillgångar då värdeförstöringen är stor. Trots att de oprioriterade borgenärerna, leverantörerna ofta blir tvungna att efterge mycket av sina fordringar vid en rekonstruktion är utfallet ändå bättre än om verksamheten försatts i konkurs (Heuman, 2007). Den tidigare rättsliga regleringen inom detta område var lagstiftningen om offentligt ackord. Dess syfte var att uppnå en ekonomisk uppgörelse mellan borgenärerna. När den nya lagen om företagsrekonstruktion kom 1996 var siktet istället inställt på se till att företag som i grunden var lönsamma kunde ha möjlighet att drivas vidare. Dessutom ville staten minska sina kostnader för den statliga lönegarantin samt att minska förlusterna för leverantörerna som vanligtvis är de största förlorarna vid en konkurs. Tanken med den nya lagen är även att större hänsyn skall tas till andra aspekter än de finansiella. Dessa varierar givetvis helt beroende på det individuella företaget, och vad som orsakat företagets problem, det kan som exempel vara minskad personalstyrka eller förändrad ledning (Larsson, 2008). Det bakomliggande syftet med en företagsrekonstruktion är att företag som kortsiktigt drabbats av betalningssvårigheter ska kunna rekonstrueras under ordnade former istället för att försättas i konkurs. Enligt lagen ska dessa företag långsiktigt bedömas ha överlevnadsförmåga och inneha en bärande affärsidé. Företagen ska på sikt kunna övervinna de ekonomiska svårigheterna som kan handla om kapitalförsörjning, produktion, företagsledning m.m. Viljan hos företaget och hos dess omgivning är av stor vikt. Saknas viljan till fortsatt överlevnad ska ett rekonstruktionsförfarande ej genomföras. Lagen ställer inga krav på omfattningen av verksamheten och därför har alla företagsformer, stora som små, möjlighet att ansöka om rekonstruktion. (Mellqvist, 2009) Dock har de mindre bolagen av praktiska och kostnadsskäl inte möjlighet att ta hjälp av lagen i samma utsträckning som större företag kan. (Larsson, 2008) Domstol inleder och avslutar förfarandet och domstolen har även viss kontroll under pågående rekonstruktion. Det är även domstolen uppgift att utse lämplig rekonstruktör som ska handleda och ansvara för rekonstruktionen. Företaget som ska rekonstrueras, gäldenärsföretaget ska tillsammans med en rekonstruktör arbeta fram en rekonstruktionsplan om hur företaget ska rekonstrueras. Oftast är både verksamheten och dess finanser utsatta för rekonstruktion och därför är ett ackord ofta förekommande när verksamheten rekonstrueras. (Mellqvist, 2009) 16

18 Ackordsförfarandet är en mycket viktig del i rekonstruktionsprocessen. Det finns principiellt två former av ackord, offentligt ackord samt underhandsackord. Innebörden av ett offentligt ackord är följande. Borgenärerna sätter ner sina sin fordran på rekonstruktionsföretaget med en viss procentsats dessutom skall borgenär och gäldenär komma överens om när den del av fordran som inte avskriv skall vara betald. Underhandsackord är när en uppgörelse framkommer frivilligt och accepteras av samtliga borgenärer. Vid offentligt ackord tar domstolen ett beslut om nedsättning av skulden, detta kan genomföras om en majoritet av fordringsägarna samtycker. Det kan dessutom tilläggas att det endast är de borgenärer som saknar förmånsrätt i sina fordringar som berörs av ackordsuppgörelsen (Larsson, 2008) Lagen om företagsrekonstruktion, LFR innehåller bestämmelser som skyddar gäldenären mot att borgenärerna utför verkställighetsåtgärder eller försätter gäldenärsföretaget i konkurs. Gäldenärens avtal skyddas även mot hävning från motpartens sida i LFR. Dessa åtgärder syftar till att företagsrekonstruktionen ska kunna bedrivas så effektivt och med så få störningar som möjligt. Äldre skulder som uppkommit innan gäldernärsföretaget ansökte om företagsrekonstruktion har betalningsförbud. Företaget får inte betala sådana skulder och insatsvaror till pågående produktion ska betalas kontant, kontantprincipen tillämpas i företaget under rekonstruktionen (Mellqvist, 2009). Rekonstruktionsförfarandet ger borgenärerna rätt till visst inflytande och information. De har rätten att delta och yttra sig vid de obligatoriska sammanträdena inför rätten och har möjlighet att påverka valet av rekonstruktör. Det är även borgenärerna som utser en borgenärs kommitté om de anser att sådan behövs och då fungerar kommittén som diskussionspartner till rekonstruktören (Mellqvist, 2009). 3.3 Rekonstruktionens inledande skede En företagsrekonstruktion inleds genom att tingsrätten fått in en ansökan. Denna ansökan får göras av både gäldernärsföretaget eller någon borgenär. Ansökan ska lämnas skriftligen och vara undertecknad av ansökaren själv och lämnas in till tingsrätten i den ort gäldenärsföretaget bör svara i tvister angående betalningsskyldigheten. Kommer ansökningen från gäldenärsföretaget ska den innehålla uppgifter om de ekonomiska förhållanden som råder i företaget, orsakerna till betalningssvårigheterna och en lista på berörda borgenärer. Går rekonstruktionen igenom underlättar detta för rekonstruktören då det är dennes uppgift att informera alla borgenärer inom en vecka att förfarandet har inletts. Det ska även framgå i ansökningen hur gäldenärsföretaget ska bedriva sin verksamhet i fortsättningen och hur de ska nå en uppgörelse med borgenärerna. Slutligen ska gäldenärsföretaget ge förslag till lämplig rekonstruktör som verksamhetens större borgenärer ställer sig bakom. Det är viktigt att rekonstruktören har borgenärernas förtroende för att vara lämplig för uppdraget (Mellqvist, 2009). I fallet då ansökan kommer från någon borgenär ser den ut på liknande sätt som ansökan från gäldenärsföretaget själv. Det finns med uppgifter om fordran på gäldenärsföretaget, det borgenären känner till om gäldenärsföretagets betalningssvårigheter och avslutningsvis även förslag på rekonstruktör och dess lämplighet. Det krävs att gäldenärsföretaget godkänner borgenärens ansökan för att förfarandet ska kunna prövas vidare. 17

19 För att ansökan om företagsrekonstruktion ska bifallas från tingsrätten krävs det att det berörda företaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att denna oförmåga inträder inom kort. Det krävs illikviditet eller risk för illikviditet och detta innebär att företagets kontanta medel och tillgångar som snabbt kan omsättas i kontanter inte räcker för att betala förfallna skulder. Det är endast företag med överlevnadspotential och rekonstruktionsvilja som blir föremål för ett rekonstruktionsförfarande och de skydd och övriga förmåner förfarandet innebär. Trots tingsrättens hårda krav vid bedömning av en rekonstruktion så betyder det inte att alla rekonstruktioner som godkänts av tingsrätten lyckas. Det kan hända mycket under förfarandets löptid och det kan framkomma att verksamheten inte gick att rekonstruera eller att företaget i själva verket inte var intresserade. Tingsrättens mycket osäkra initiala bedömning följs upp med regler om kontinuerlig bevakning och i förekommande fall omprövning av beslut om rekonstruktion. I de fall tingsrätten beslutar om en rekonstruktion ska de utse en rekonstruktör och bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde, normalt inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion. Efter detta har tingsrätten fullgjort sina åtaganden i inledningsskiftet, de kopplas dock in ytterligare om begäran om förhandling av offentligt ackord inkommer. Rekonstruktören tar nu vid och rättens funktion blir nu att kontrollera att rekonstruktionen är på väg i rätt riktning och att lagar och regler efterföljs. 3.4 Rekonstruktörens kompetens och uppgifter I 2 kap. 11 paragraf LFR kan man läsa: En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Den som är anställd vid domstol eller kronofogdemyndighet får inte vara rekonstruktör. Förutom ovanstående ska man vara oberoende i förhållande till gäldenärsföretaget och borgenärerna. Rekonstruktören ska ha ledaregenskaper och erfarenhet av företagsledning. Inneha juridisk och ekonomisk kompetens och ha kännedom om branschen där gäldenärsföretaget verkar (Mellqvist, 2009). Rekonstruktörens uppgifter är inte enbart att driva förfarandet och informera borgenärerna inom en vecka från att rekonstruktionen bifallits av tingsrätten. En rekonstruktionsplan ska utarbetas av rekonstruktören och den kommer naturligtvis att se olika ut då varje rekonstruktion är unik. Den bör innehålla ett avsnitt om hur rekonstruktören kommit fram till att företaget är möjligt att rekonstrueras. Planen bör även så noggrant som möjligt innehålla problemåtgärder när det gäller företagets resultat och finansiering. En tidsplan om när rekonstruktionen beräknas vara färdig bör finnas med. Rekonstruktionsplanen ska lämnas till både rätten och borgenärerna som varken behöver godkänna eller fastställa den (Mellqvist, 2009). Problemåtgärderna syftar till att förändra verksamheten så att lönsamhet på lång sikt uppstår. Vad krävs för att komma till rätta med företagets ekonomiska situation? Beroende på hur ekonomin ser ut så kan det ibland räcka med att nytt riskkapital skjuts till. Ofta krävs det även nedsättning av de oprioriterade borgenärernas fordringar (Heuman, 2007). 18

20 I samband med att rekonstruktören informerar alla kända borgenärer om att en rekonstruktion inletts överlämnas material till borgenärerna. Materialet innehåller gäldenärsföretagets status vad gäller tillgångar och skulder, företagets senaste balansräkning med kommentarer och upplysningar för att underlätta läsningen för borgenärerna och upplysningar om när och var borgenärssammanträdet äger rum. En preliminär rekonstruktionsplan skall även lämnas till borgenärerna i detta skede (Mellqvist, 2009). I lagen om företagsrekonstruktion finns bestämmelser om hur mycket rekonstruktören och eventuella sakkunniga biträden kan ta ut i arvodering. Rekonstruktören har rätt till ersättning för sitt arbete och sina utlägg och det är gäldenärsföretaget som ska betala arvode till rekonstruktör och eventuella medarbetare. Om gäldenärsföretaget, någon borgenär eller rekonstruktören själv inte är nöjd med ersättningen ska tingsrätten pröva rekonstruktörens ersättningsanspråk. Rätten får inte besluta om mer än skälig ersättning till rekonstruktören, inte heller mindre än skälig ersättning (Lagen om företagsrekonstruktion). 3.5 Gäldenärens och borgenärens ställning under rekonstruktionen Gäldenären har möjlighet att förfoga över sina tillgångar och skulder under rekonstruktionen och förlorar därmed inte sin rådighet över företaget. Gäldenären har möjlighet att ingå avtal som därmed rättsligt blir bindande utan rekonstruktörens samtycke. Sker detta har gäldenären inte uppfyllt sin skyldighet gentemot rekonstruktören och då har rekonstruktören möjlighet att upphäva rekonstruktionen. Gäldenärens skyldigeter är att upplysa rekonstruktören om alla ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen. Lydnadsplikt och en skyldighet att följa de anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas faller också under gäldenärens ansvar. Företagets rekonstruktion sker på rekonstruktörens villkor och kan inte det krisdrabbade företaget ställa upp på detta kan även företaget häva rekonstruktionen (Mellqvist, 2009). Förbuden mot gäldenärsföretaget är uppställda så att företaget ej får ingå vissa rättshandlingar utan samtycke från rekonstruktören. Trots detta som tidigare nämnts kan gäldenärsföretaget ingå bindande avtal utan samtycke från rekonstruktören och då uppträda illojalt och riskera att rekonstruktionen upphävs (Mellqvist, 2009). Ett exempel på förbud är som vi varit inne på tidigare att gäldenärsföretaget utan samtycke från rekonstruktören inte får betala skulder som uppkommit innan rekonstruktionen. Ett annat förbud är att gäldenärsföretaget utan rekonstruktörens samtycke inte får åta sig nya förpliktelser, inte heller lämna över, pantsätta eller låna ut egendom av väsentlig betydelse för företagets verksamhet (Lagen om företagsrekonstruktion). Samtidigt som rätten utsett en rekonstruktör förlorar borgenärerna rätten att tvångsvis driva in sina fordringar och de kan som regel inte heller tvinga gäldenärsföretaget i konkurs. Att borgenärerna inte heller kan häva ingångna avtal är en förutsättning för att verksamheten ska kunna drivas vidare. Borgenärerna kan inte kräva full betalning och annars hota med hävning av avtalet. Har gäldenären ej betalat amortering av lån och ränta, lokalhyror eller leasigavgifter är detta exempel på ingångna avtal som borgenärerna ej kan häva. Detta för att det förutsätts att gäldenärsföretaget ska ha en lokal att verka i och använda sig av de redskap som krävs för att de ska kunna bedriva en verksamhet (Heuman, 2007). 19

21 Skyddet mot hävning har sin största betydelse då motparten successivt har åtagit sig att leverera varor eller tjänster till gäldenärsföretaget. Hävningsskyddet inträffar inte med automatik utan i samråd mellan gäldenärsföretaget och rekonstruktören fattas beslut om enskilda avtal. För att man under rekonstruktionen ska kunna träffa avtal med motparter som är vikiga och har betydelse för om rekonstruktionen ska kunna lyckas behövs någon förmån som inte skrämmer dessa att göra affärer med ett krisdrabbat företag. För att trygga dessa borgenärer har de fått en allmän förmånsrätt under paragraf 10 i förmånsrättslagen som dessutom gäller före vissa andra tidigare förmåner med högre prioritet. Om rekonstruktionen misslyckas och företaget försätts i konkurs finns goda chanser att få betalt på grund av en tidig förmånsrätt, lyckas rekonstruktionen får dessa borgenärer full betalning då denna fordran inte räknas som oprioriterad och ej blir föremål vid en eventuell ackordsuppgörelse (Mellqvist, 2009). Rekonstruktionen som sådan innebär ett betalningsanstånd och de enskilda borgenärernas intresse av att driva in en fordran får stiga åt sidan för borgenärskollektivets gemensamma intresse av att skapa långsiktiga affärsrelationer med gäldenärsföretaget (Heuman, 2007). Borgenärernas ställning under förfarandet har vi delvis varit inne på tidigare under avsnittet företagsrekonstruktion, huvudprinciper. Lagrummets innehåll ger borgenärerna inflytande under rekonstruktionen. De har möjlighet att påverka valet av rekonstruktör, de har rätt till viss information inom en vecka efter förfarandets början. Under borgenärssammanträdet har borgenärerna tillfälle att uttala sig om hur rekonstruktionen ska bedrivas och om den överhuvudtaget ska fortsätta. Här kan de även få svar på frågor om hur rekonstruktören har tänkt agera i olika situationer (Lagen om företagsrekonstruktion). Borgenärerna kan begära att rätten ska utse en borgenärskommitté, detta är ovanligt men förekommer då och då. I denna grupp ska det ingå högst tre personer om det inte finns särskilda skäl till fler än tre. Har företaget mer än 25 anställda får ytterligare en person ingå i kommittén, som ska representera de anställda. Ofta består borgenärskommittén av en företrädare av gäldenärens största kreditgivare, en företrädare för staten och en från leverantörerna. Avsikten är att rekonstruktören i väsentliga frågor ska överlägga med kommittén, fungera som en diskussionspartner till rekonstruktören och vara kontaktorgan mellan rekonstruktören och övriga borgenärer. Finns det ingen borgenärskommitté ska rekonstruktören ändå fortlöpande föra diskussioner med borgenärerna eller åtminstone de mest betydelsefulla av dem (Mellqvist, 2009). 3.6 Ackord och rekonstruktionens avslutande del Syftet med en rekonstruktion är att rekonstruera gäldenärsföretagets ekonomi och därför följs en rekonstruktion ofta av ett ackord då det syftar till att skriva ner gäldenärsföretagets skulder och förbättra ekonomin i det krisdrabbade företaget. Ett underhandsackord kan komma till stånd om alla borgenärer accepterar skuldnedskrivningen och då behöver varken domstol eller myndighet blandas in. Finns inte förutsättningar för ett underhandsackord kan ett offentligt ackord istället komma på fråga. Ett offentligt ackord antas genom röstning där en majoritet av de oprioriterade borgenärerna röstat igenom ackordet. Det offentliga ackordet blir bindande för samtliga borgenärer som deltar i ackordet och för samtliga fordringar som hade kunnat delta i uppgörelsen. På grund av att minoriteten binds till ackordet och att möjligheten till offentligt ackord finns bidrar detta till att det i många situationer uppstår underhandsackord. Borgenärerna märker att det inte är lönt att sätta sig emot majoriteten då ett offentligt ackord 20

22 ändå blir bindande (Heuman, 2008). Gäldenärsföretaget ihop med rekonstruktören måste begära en ackordsförhandling under den pågående rekonstruktionen för att ackordet ska komma till stånd. Tingsrätten fastställer det offentliga ackordet om borgenärsmajoriteten står bakom uppgörelsen. Ackordslikviden ska betalas inom ett år efter att tingsrätten beslutat om offentligt ackord. Alla oprioriterade fordringar som uppkommit innan rekonstruktionen inleddes ska omfattas av ackordet. Likabehandlingsprincipen gäller och den innebär att alla oprioriterade borgenärer ska behandlas lika. Borgenärerna ska erhålla minst 25 procent av den fordran de har gentemot gäldenärsföretaget. Om samtliga borgenärer är med på en lägre procentsats eller om det finns särskilda skäl kan tingsrätten besluta om det (Mellqvist, 2009). Som tidigare nämnts är det endast oprioriterade fordringsägare som kan välja att avstå från delar av sina krav i ett offentligt ackord. Detta förutsätter att gäldenärsföretagets ekonomi är så pass god att alla andra förmånsberättigade fordringsägare får full betalning. Ett ackord som ger en 25 procentig utdelning måste antas av 75 procent av fordringsägarna samtidigt som deras fordringar måste uppgå till 75 procent. Denna majoritet gör att minoriteten som är kvar inte har något att säga till om (Heuman, 2008). Eftersom förfarandet med en rekonstruktion innebär vissa uppoffringar för borgenärerna kan inte rekonstruktionen pågå under obegränsad tid. Tre månader gäller som tidsperiod men kan inte rekonstruktören slutföra sitt uppdrag kan tidsfristen förlängas med tre månader i stöten. Det måste finnas särskilda skäl för detta och den totala tiden en rekonstruktion kan pågå är ett år. När perioden löpt ut ska företagsrekonstruktionen upphöra. Enligt lagen ska rätten förhålla sig restriktiv till att förlänga tidsfristen tre månader och krävs ytterligare förlängning ska en än mer restriktiv hållning intas (Mellqvist, 2009). Om syftet kan anses vara uppnått, eller om syftet inte kan antas bli uppnått, ska företagsrekonstruktionen upphöra (Lagen om företagsrekonstruktion). När förfarandet har upphört är rekonstruktörens uppdrag över, detta betyder inte att gäldenärsföretaget är färdigrekonstruerat. Det kan finnas en rad åtgärder som i framtiden ska genomföras innan företaget kan anses vara rekonstruerat. Det rättsliga förfarandet avslutas i de flesta fall långt före gäldenärsföretaget slutligen kan anses vara rekonstruerat (Mellqvist, 2009). Trots att rekonstruktörens uppdrag i företaget är över kan tingsrätten förordna rekonstruktören att hålla koll på om det rekonstruerade företaget fullgör sina förpliktelser. Om ackordföretaget ej sköter sig och kanske bortser från att betala ackordslikviden i rätt tid kan rätten förklara ackordet förverkat. Då är inte längre de oprioriterade borgenärerna bundna av sina eftergifter. De oprioriterade borgenärerna har gjort bindande eftergifter genom att anta ackordslikviden och även om gäldenärsföretagets ekonomi kraftigt förbättras efter rekonstruktionen kan de inte kräva full betalning för sina fordringar om gäldenärsföretaget uppfyller sina åtaganden (Heuman, 2008). 21

23 3.7 Allmänt om konkurs Om en gäldenär har skulder som inte kan betalas kan det krävas att hela gäldenärens förmögenhet tas i anspråk för att betala skulderna i den omfattning det är möjligt. En uppgörelse mellan gäldenären och borgenärerna kan komma till stånd genom en konkurs. En konkursansökan kan göras av gäldenären själv eller någon av gäldenärens borgenärer. Tingsrätten är den instans som beslutar om gäldenären ska försättas i konkurs. För att man ska kunna försättas i konkurs krävs det att man har hamnat i obestånd. Konkurslagen innehåller bestämmelser om när en gäldenär ska anses vara i obestånd. Det utses en konkursförvaltare till varje konkurs som har i uppgift att omsätta gäldenärens tillgångar i pengar och fördela ut pengarna till borgenärerna. Det finns en tillsynsmyndighet under en konkurs som har i uppgift att kontrollera konkursförvaltningen så att allt går rätt till enligt de bestämmelser och lagar som finns (Mellqvist, 2009). Efter en genomförd konkurs kvarstår de skulder till borgenärerna som inte blev betalda. Är gäldenären en fysisk person som bedriver enskild firma eller handelsbolag har fordringsägarna möjlighet att efter konkursen åter kräva betalning för obetalda skulder och i vissa fall genomföra ännu en konkurs. Är gäldenären en juridisk person, ett aktiebolag som exempel, upphör fordringsägarnas möjlighet att kräva in betalning för obetalda skulder efter konkursen. De kan inte i efterhand kräva betalning av det upplösta konkursbolaget (Heuman, 2008). När en gäldenär inte kan betala sina skulder ska de uppkomna förlusterna fördelas proportionellt mellan borgenärerna med hänsyn till fordringarnas storlek. Detta är konkursinstitutets uppgift och syftet är att ingen borgenär ska kunna förmå gäldenären att betala dennes fordran fullt ut med påföljden att andra borgenärer får mindre betalt för sina fordringar (Heuman, 2008). Utvecklingen under senare år har visat att konkursinstitutet måste fylla fler funktioner än att bara se till borgenärernas bästa. Det är viktigt att man beaktar de anställdas och samhällets intressen av att sysselsättningen hålls uppe på orten där företaget verkar. Inte sällan kommer borgenärernas intresse av att få ut så mycket som möjligt av en konkurs i konflikt med de anställdas intresse och samhällets intresse av att upprätthålla sysselsättningen. Ett exempel på denna konflikt är att konkursförvaltaren inte behöver sälja konkursföretaget till högstbjudande om denna inte är en seriös spekulant som vill driva företaget vidare. Konkursförvaltaren får enligt konkurslagen sälja det konkursdrabbade företaget till en köpare som har möjlighet att trygga sysselsättningen på sikt. Godtar konkursförvaltaren ett lägre bud än högstbjudande får dock inte borgenärernas fordringar kraftigt försämras utan det lägre budet ska komma från en seriös köpare som lagt ett seriöst bud och inget skambud. Priset ska med andra ord ligga i närheten av högsta bud för att köparen ska anses vara seriös och på sikt vill trygga sysselsättningen (Heuman, 2008). 22

24 Konkursförfarandet ska vara utformat för att underlätta bekämpningen av ekonomisk brottslighet och detta är ett tydligt exempel på att konkursinstitutet måste fylla fler funktioner än att bara se till borgenärernas bästa (Mellqvist, 2009). I de flesta konkurser får fordringsägare utan förmånsrätt inget betalt för sina fordringar och förfarandet syftar då endast till klarlägga förekomsten och storleken av de förmånsberättigade fordringarna och i vilken utsträckning gäldenärens tillgångar täcker de skulder som finns (Heuman, 2008). Det händer att en konkursansökan inkommer från en enstaka borgenär i syfte att få gäldenären att betala den fordran borgenären har på gäldenären. Normalt borde borgenären ansöka om utmätning. I vissa fall när fordringen är ostridig och gäldenären inte betalar skulden trots att borgenären flera gånger uppmanat gäldenären om betalning, kan borgenären lämna in en konkursansökan till tingsrätten. Syftet är inte att försätta gäldenärsföretaget i konkurs utan att sätta företaget under ökad press och förmå företaget att betala skulden (Heuman, 2008). Konkurslagen gäller generellt och är tillämplig på både fysiska personer och juridiska. Den är tillämplig på alla sorters företag oavsett vilken verksamhet företaget bedriver. Företag måste vara självständiga juridiska personer för att kunna försättas i konkurs. Undantag är staten och kommuner som inte kan försättas i konkurs (Mellqvist, 2009). I ett ekonomiskt perspektiv är ett fungerande konkursinstitut en nödvändig beståndsdel i en marknadsekonomi. Olönsamma företag som slagits ut av konkurrensen ska avvecklas under ordnade och rättssäkra former. Marknaden och ett företags affärsparter kräver att avvecklingen ska gå så snabbt och billigt som möjligt och att tillgångarna fördelas ut på ett fungerande sätt till berörda borgenärer. Antalet konkursärenden speglar ett samhälles ekonomiska tillstånd och i Sverige har vi under de senaste åren haft ett snitt på 6500 konkurser per år som främst avser företagskonkurser (90 procent). År 1992 hade Sverige en toppnotering och hade då konkursärenden (Mellqvist, 2009). 3.8 Konkurs i förhållandet till rekonstruktion Konkursinstitutet är ett avvecklingsinstitut som har huvudsyftet att se till att borgenärerna får så stor utdelning som möjligt från det konkursdrabbade företaget. Förhållandet att det även genom en konkurs går att uppnå en ackordsuppgörelse fråntar inte konkursinstitutets karaktär som ett avvecklingsinstitut. Trots detta används ibland konkursförfarandet till att rekonstruera olönsamma verksamheter. Konkursinstitutet delvis utformat för att bekämpa ekonomisk brottslighet och en rekonstruktion genom konkursförfarandet är i de flesta fall förknippade med någon form av brottslighet (Heuman, 2008). I praktiken kan en konkurs erbjuda en effektiv formel för rekonstruktion. Ett företag som bedriver aktiebolag kan genom en konkurs befrias från sina skulder eftersom aktiebolaget blir likviderat efter en konkurs. De tillgångar som finns i ett konkursbolag kan sedan köpas upp av ett nytt aktiebolag med samma ägare som det bolag som gick i konkurs. Inte sällan säljs dessa maskiner, lokaler, tekniska lösningar m.m. till kraftiga underpriser till det nystartade företaget som med nytt företagsnamn kan bedriva liknande verksamhet. Detta företag har då kvar sina tillgångar men har blivit av med skulderna. Företaget drivs vidare under konkursen och de anställdas löner betalas via den statliga lönegarantin. Detta förfaringssätt är inte önskvärt och det finns bestämmelser som syftar till att förhindra dessa bekvämlighetskonkurser. 23

25 Förfarandet med dessa konkurser är inte brottsligt i sig men i praktiken är det nästan alltid förknippat med brottslighet av olika slag. Ägarna bakom de bolag som nämnts ovan har i regel i gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman, oredlighet mot borgenärer, bedrägeri och ofta även gjort sig skyldiga till skattebrott (Mellqvist, 2009). Konkursinstitutet har ett principiellt företräde gentemot företagsrekonstruktion. I lagen om företagsrekonstruktion står skrivet att en rekonstruktion upphör om gäldenärsföretaget försätts i konkurs. En rekonstruktionsansökan från en borgenär förfaller om gäldenärsföretaget försätts i konkurs innan ansökan hinner gå igenom och detta är två uttryck på konkursens företräde framför rekonstruktionen. Båda förfarandena kan inte pågå samtidigt och uppstår konkurrens vinner konkursförfarandet. När en rekonstruktion är igång ska det förfarandet få chansen och då blir konkursansökningarna mot gäldenärsföretaget vilande. Ansökningarna om konkurs ogiltigförklaras inte utan de vilar under tiden rekonstruktionen pågår. Om rekonstruktionen upphör ska konkursansökningarna tas upp till prövning (Mellqvist, 2009) Har en rekonstruktion inletts ska man försöka få till en rekonstruktion av verksamheten och en frivillig uppgörelse mellan borgenärerna och gäldenärsföretaget. Lyckas rekonstruktionen och gäldenärer åter blir lönsam på lång sikt gynnar detta borgenärerna som kan fortsätta göra affärer med gäldenärsbolaget. Misslyckas försöket att få till en rekonstruktion ska företagsrekonstruktionen upphöra och följas upp av det mer tvångsbetonade konkursinstitutet (Mellqvist, 2009). 3.9 Konkursförvaltningen I samma stund som konkursbeslutet tas förlorar gäldenären rådigheten över sina tillgångar och kan inte åta sig förpliktelser. Konkursförvaltaren har en mycket stark ställning vid en konkurs. Förvaltaren tar över gäldenärens tillgångar och skötseln av verksamheten. Förvaltaren ska säkra gäldenärens tillgångar och realisera dessa. Detta ska gå snabbt så att borgenärerna kan få så mycket betalt som möjligt för sina fordringar. Försäljningen av gäldenärens egendom kan ske genom en aktion eller under hand. Konkursboets tillgångar ska fördelas i enlighet med förmånsrättsordningen och då ska likställda borgenärer enligt förmånsrätten ha procentuellt sett lika utdelning (Heuman, 2008). Konkursförvaltaren ska upprätta ett utdelningsförslag, slutredovisning och en kostnadsräkning som samtliga utsetts för prövningar på olika sätt. Det ställs höga krav på en konkursförvaltare då denne ska ta ställning till frågor av juridiskt, ekonomiskt, och affärsmässigt slag. Har man varit rekonstruktör i ett företag som efterföljs av en konkurs bör rekonstruktören inte bli konkursförvaltare i konkursen. Det finns inget absolut hinder mot att göra så men i praktiken bör det utses en annan konkursförvaltare än den som varit rekonstruktör (Mellqvist, 2009). Gäldenären är skyldig att lämna upplysningar till konkursförvaltaren som har betydelse för konkursutredningen. Gäldenären måste även delta på sammanträden. Missköter gäldenären sig och inte fullföljer sina skyldigheter kan tvångsmedel som reseförbud, hämtning och häktning bli aktuella (Heuman, 2008). I konkursboet ingår den egendom som tillhörde gäldenären innan konkursen, egendom som tillkommer senare och även egendom som kan återvinnas till konkursbolaget. En konkurs avslutas genom att utdelningsförslaget fastställs eller konkursen avskrivs (Mellqvist, 2009). 24

26 3.10 Brott mot borgenärer och straffpåföljden Ett företag som har likviditetsproblem och som drabbats av konkurs eller genomgått en rekonstruktion gör sig inte skyldig till något brott mot borgenärerna om gäldenärsföretaget inte kan betala sina skulder. Att inte ha tillräckligt med likvida medel för att betala sina skulder till borgenärerna bestraffas alltså inte. Det finns åtminstone två brott som riktar sig mot borgenärerna, oredlighet mot borgenärer och otillbörligt gynnande av borgenär (Wennberg, 2008). Om ett företag ej kan betala sina förfallna skulder eller om det finns påtaglig risk för att inte kunna betala sina förfallna skulder får företaget inte göra sig av med värdefull egendom genom att ge bort eller förstöra egendomen. Normalt kan en gäldenär göra vad den vill med sin egendom men inte i det ekonomiska läge som ovan beskrivits. Är man i det ekonomiska läget att man ej kan betala sina skulder, eller risk för detta kan antas inträffa och överlåter egendom till exempel övrig familj gör man sig skyldig till oredlighet mot borgenärer och straffpåföljden är fängelse i högst två år (Wennberg, 2008). Är brottet oredlighet mot borgenär grovt ska fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år utdömas. Brotten kan anses vara grova om gäldenären svurit ed på oriktig uppgift, använt sig av falsk handling eller vilseledande bokföring. Har brottet varit av farlig art eller i betydande omfattning ska det även klassas som grovt (BrB 11 kap). Syftet med denna kriminalisering är att skydda borgenärerna och öka deras möjligheter att få betalt i en eventuell konkurs eller företagsrekonstruktion Wennberg, 2008) Otillbörligt gynnande av borgenär förutsätter samma ekonomiska läge som oredlighet mot borgenär. Ett gäldenärsföretag har inte rätt att gynna en viss borgenär genom att betala en skuld som inte är förfallen till den borgenären. Gäldenärsföretaget kan inte betala med något annat är sedvanliga betalningsmedel till någon borgenär om det finns påtaglig risk att andra borgenärers rätt till betalning påverkas negativt. Vid en konkurs eller rekonstruktion får inte gäldenärsföretaget gynna en borgenär mer än andra borgenärer med samma förmånsrätt. Borgenärer inom samma förmånsgrupp ska behandlas lika. En borgenär kan inte få sina skulder nedsatta till 25 procent samtidigt som en annan borgenär i samma förmånsgrupp får 30 procent av sina skulder betalt av gäldenärsföretaget. Gäldenärsföretaget kan inte heller bortse från ordningen i förmånsrättslagen. Inträffar något av ovanstående har gäldenärsföretaget gjort sig skyldig till otillbörligt gynnande av borgenär och straffpåföljden är fängelse i högst två år. Man kan även göra sig skyldig till detta brott om gäldenären ej betalat någon skuld utan bara överlämnat en säkerhet eller pant men som inte var avtalad när skulden uppkom (Wennberg, 2008). En gäldenär som utlovar betalning eller andra förmåner till en borgenär för att borgenären ska rösta igenom ett ackord på borgenärssammanträdet döms också till otillbörligt gynnande av borgenär. Har det varit på borgenärens initiativ och han mot ett genomröstande av ackordet hotat gäldenären och på så vis tillförskaffat sig betalning eller andra förmåner, döms borgenären till fängelse i högst 1 år. 25

27 3.11 Finansiell planering Rörelsekapital behövs i stort sätt i alla företag. Rörelsekapitalet är det kapital som kortfristigt binds i företagets dagliga verksamhet. Rörelsekapitalet definieras som omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar definieras i sin tur som de likvida medel som företaget har tillgång till samt kundfordringar och lager. Vidare definieras de kortfristiga skulderna i sin tur som bankkrediter samt leverantörskrediter. Längre betalningstid på företagets leverantörsfakturor leder till mindre kapitalbindning i rörelsekapital. När företaget i sin tur fakturerar sina kunder skall betalningstiden vara så kort som möjligt så att företaget så snabbt som möjligt får in likvida medel och kan minska sitt rörelsekapital (Larsson, 2008). Orsaken till att företag vill ha en så liten kapitalbindning som möjligt är givetvis att kapital kostar pengar. Kapitalet kostar pengar antingen i form av att företaget behöver låna och måste då betala en ersättning för detta lån vanligtvis i form av ränta. Det uppstår också en alternativkostnad för kapitalet eftersom det kapital som nu binds i företaget kunde istället investeras i andra för företaget lönsamma investeringar som man nu går miste om avkastningen på (Larsson, 2008). Vi vet att det inte är helt ovanligt att det uppstår brist på likvida medel i för övrigt välmående och lönsamma företag. Detta kan i förlängningen leda till att företaget försätts i konkurs. Kostnaden för kapitalbindning måste därför vägas mot kostnaden som uppstår ifall det i företaget plötsligt råder brist på likvida medel vilket leder till att de inte kan betala sina skulder. För att företagsledningen ska se till att företaget är tillräckligt kapitaliserat men inte överkapitaliserat behöver företaget upprätta en finansiell plan i vilken det ges upplysningar om det kapital- eller finansieringsbehov som föreligger de närmaste åren. Planen upprättas med hjälp av företagets balans- och resultaträkning. Utöver dessa behöver företaget göra ett antal antaganden om hur framtiden kommer att gestalta sig. Av dessa antaganden finns ett flertal som företaget inte själva kan råda över, t.ex. konjunkturutveckling, räntenivåer, inflationstakt med flera. Syftet med den finansiella planeringen är att matcha det kapitalbehov som kommer finnas i företaget med någon form av finansiering (Greve, 2003) Likviditetsplanering Det finns en mängd fördelar med att ha tillgång till likvida medel för företag. För företag med god likviditet öppnas dörrar till att snabbt göra goda affärer. Likvida företag har också lättare att förhandla till sig bättre affärsvillkor mot banker och leverantörer. Det är dessutom en mindre risk för likvida företag att hamna i betalningssvårigheter (Larsson, 2008). Planering, upplånig och placering av likvida medel är alla viktiga delar i en likviditetsplanering. Vanligtvis räknas till likvida medel, kontanter, tillgodohavanden på bankkonto, samt placering på penningmarknaden med kort löptid. Till likvida medel räknas också vanligtvis in outnyttjad del av bindande kreditlöften, t.ex. checkkredit (Greve, 2003). 26

28 4 Empiri I detta kapitel kommer resultatet från våra intervjuer redovisas vilka kommer att ligga till grund för vår analys. Vi har valt att återge varje intervju var för sig då svaren har varierat mellan intervjupersonerna. Intervjupersonerna är valda med utgångspunkt att få en så bred uppfattning om företagsrekonstruktion som möjligt från ett flertal intressenters perspektiv. 4.1 Intervju med Per Håkansson Advokat på firman Amber Advokater Karlskrona Per Håkansson arbetar sedan 80-talet på Amber Advokater i Karlskrona. På advokatfirman arbetar Per bland annat som konkursförvaltare och företagsrekonstruktör. Rekonstruktionsförfarandet är relativt ovanligt och vanligtvis handlägger Per en rekonstruktion om året. Att rekonstruktionsförfarandet efterfrågas är det dock inte helt ovanligt. Det finns en mängd olika skäl till varför en rekonstruktion inte alltid är lämplig vilket vi kommer ta upp senare. Trots att antalet företag som försätts i konkurs har ökat har Per inte märkt någon ökning av rekonstruktionsuppdrag efter den rådande finanskrisen. Varje rekonstruktionsuppdrag är unikt Varje rekonstruktionsuppdrag är unikt och skälen till att företagens problem har uppstått är mycket varierande. Ofta vänder sig företagen till en rekonstruktör för sent. Företaget har vanligtvis haft likviditetsproblem en längre period med först när en akut likviditetskris uppstår vänder man sig till en företagsrekonstruktör. En sådan likviditetskris kan vara att företaget inte kan betala de anställdas löner eller en större räkning. Företaget har kommit för långt ut på det sluttande planet. Om man kan se företagets problem innan denna akuta likviditetskris uppstår är det som företagsrekonstruktör betydligt lättare att bistå företaget med råd och hjälp. Per anser vidare att det faller ett stort ansvar på bankerna att följa upp sin utlåning och på så vis i god tid förutspå problem som kan uppstå. Om man i god tid kan förutspå problemet som kommer till att uppstå har företaget en möjlighet att genomföra förändringar som leder till att problemet inte blir så omfattande att den enda utvägen är konkurs. Företagsledaren har ofta kämpat en längre tid på egen hand för att bemästra företagets problem. Det är inte ovanligt att företagsledaren och ägaren till företaget är samma person i något mindre företag. Hos dessa företag är det inte ovanligt att ägaren tagit personliga lån, som att t.ex. låna pengar på sin bostad, och satsat dessa pengar i företaget. Rekonstruktören och rekonstruktionsföretagets revisor samarbetar tätt vid en rekonstruktion. Av revisorn får rekonstruktören material kring företagets ekonomiska ställning och tillsammans utarbetar de rutiner kring hur administration ska skötas i framtiden. Få företagsrekonstruktioner Till skillnad från en konkurs som betalas av staten och borgenärerna så betalas rekonstruktionen av företaget. Rekonstruktionsförfarandet är omgivet av mycket formaliter, alla borgenärer ska tillskrivas, ett borgenärsmöte ska anordnas, och en rekonstruktionsplan ska upprättas. Detta sammanlagt gör att en rekonstruktion kan bli relativt kostsam för ett företag beroende på dess omfattning. Rekonstruktören för betalt för nedlagd tid och inte beroende på rekonstruktionens lyckosamhet. 27

29 För att en rekonstruktion ska vara möjlig måste följande tre förutsättningar vara uppfyllda. En direkt förutsättning för att företaget ska kunna drivas vidare är att det finns eget kapital i bolaget. Företagets eget kaptal återskapas genom en ackordsuppgörelse. Låt oss säga att ett företag har tio miljoner i skulder, företaget når en uppgörelse med sina borgenärer om en nedsättning av skulderna med 75 procent. Genom denna nedsättning har bolagets eget kapital i balansräkningen ökat med 7,5 miljoner kronor. Nästa problem blir att återskapa företagets likviditet. När en rekonstruktion inleds är företaget ofta mycket försenade med sina betalningar och har tillgång till för lite rörelsekapital. En ackordsuppgörelse skapar förutsättningar för att öka rörelsekapitalet. Vanligtvis måste också ett likviditetstillskott till bolaget ske. Här kan ett problem uppstå för de företag som kommer för sent rekonstruktören. Ägaren har då redan tidigare skjutit till allt kapital denne har tillgång till och kan därför inte tillföra mer pengar för att göra företaget likvit. Den tredje och viktigaste förutsättningen för en företagsrekonstruktion är att företaget har en lönsam kärnverksamhet. Är inte kärnverksamheten lönsam kommer företaget inom kort att stå inför samma problem igen. När företaget genomfört ackordet och fått ett kapitaltillskott måste företaget leverera vinst. Det är enligt Pers mening inte främst kring företagets kärnverksamhet som rekonstruktören ger råd om förändringar. Det är betydligt vanligare att rekonstruktören ger råd om hur företaget ska förändra sina rutiner kring administration och ekonomirutiner. De mest vanligt förekommande fallgroparna Banken är den borgenär som vanligtvis säger nej till en rekonstruktion. Det främsta problemet med att få till en företagsrekonstruktion är att övertyga banken om att företaget efter rekonstruktionen kommer att bli lönsamt eftersom företaget innan rekonstruktionen inte varit det. Om företagets bristande lönsamhet uppstått på grund av en händelse som på något sätt ligger utanför företagets kontroll är det lättare att övertyga banken om att företaget kommer att bli lönsamt. En sådan händelse kan vara att företaget tvingats till en stor kundförlust då man sålt varor till en kund som inte sedan haft möjlighet att betala. I de fall företagets bristande lönsamhet inte kan förklaras med hjälp av en eller ett fåtal anledningar bli resultatet att det är det betydligt svårare att övertyga banken om att företaget kommer att bli lönsamt. Det är relativt vanligt förekommande att företaget under rekonstruktionen byter bank. Vissa banker har som princip att aldrig gå in i en ny kredit med en kund som banken sedan tidigare skrivit av en fordran mot. Det är främst affärsbankerna som har denna inställning medan de banker som har många privatpersoner som kunder kan vara mer positiva till att ingå en ny kredit. Informella rekonstruktioner Rekonstruktioner går inte alltid via tingsrätten det finns fall där så kallade bonn-ackord eller informella rekonstruktioner genomförs. Ett sådant förfarande är inte en rekonstruktion enligt lagens mening utan är en helt frivillig uppgörelse. Företagets alla borgenärer tillskrivs och i skrivelsen framförs att företaget önskar genomföra ett ackord eftersom de inte har möjlighet att betala sina skulder. I skrivelsen framförs ett erbjudande om att betala en viss del av fordran. Vidare förklaras det i skrivelsen att om företaget som innehar fordran inte accepterar ackorderbjudandet tvingas företaget att ansöka om konkurs vilket kan leda till att företaget som har fordran inte får några pengar alls. En informell rekonstruktion som genomförs av en godkänd rekonstruktör skiljer sig inte från en rekonstruktion beslutad av 28

30 tingsrätten. En viktig grundpelare för Per är att rekonstruktionen ska vara rättvis. Ett ackordförfarande måste vara transparent så att alla borgenärer kan ta del av resultatet så att ingen förfördelas. Det som skiljer informella från formella rekonstruktioner är att vid informella så måste alla borgenärer acceptera uppgörelsen. Det finns också fall där en borgenär kräver att få ut en större del av sin fordran, detta kan man som rekonstruktör givetvis accepterar under förutsättning att alla andra borgenärer godkänner att denne får en större utdelning på sin fordran. Vid en formell rekonstruktion är denna typ av särlösning betydligt svårare att utföra. Men trots detta har det säkert förekommit. Det är svårt att få någon uppfattning om hur vanligt förekommande dessa informella rekonstruktioner är eftersom det endast är de inblandade parterna som känner till uppgörelsen. Under de 25 år Per varit verksam har han endast haft ett fåtal informella rekonstruktionsfall. Pers erfarenhet är att lika stor del av fordran skrivs av vid en formell såväl som vid en informell rekonstruktion. En ackorduppgörelse kan riktas mot endast en borgenär. Det som då sker är att borgenären som ingår i ackordsuppgörelsen endast får betalt för den del av fordran som inte är nedsatt medan resterande borgenären för betalt för hela sin fordran. Vid en sådan uppgörelse kan borgenären istället för pengar få aktier i bolaget de har fordran på. Kreditförsäkring, leasing och avbetalning Att företag som säljer varor på kredit till andra företag väljer att teckna en kreditförsäkring har blivit vanligare. Försäkringsvillkoren kan då reglera om och under vilka förutsättningar ett företag får acceptera ett ackord för att kunna utnyttja försäkringen och erhålla mellanskillnaden från försäkringsbolaget. Sedan förmånsrättslagen förändrades till det sämre för bankerna har det också blivit vanligare att bankerna för att få högre säkerhet i sina lån hjälper företagen att finansiera via avbetalning och leasing. Från och med årsskiftet kommer denna förändring att återgå till det gamla systemet där banken får en allmän förmånsrätt på 100 procent. Det finns därför en viss risk enligt Per att bankerna avvaktar med att försätta företag i konkurs förrän de nya reglerna har införts nästa år då bankerna får möjlighet till en betydligt större utdelning på sin fordran. Olika intressenters motiv att rekonstruera ett företag Det finns huvudsakligen tre parter som vill att ett företag ska rekonstrueras. Vem det är som vill ha rekonstruktioner sätter sin prägel på hur rekonstruktionen utformas och rekonstruktionsprocessen skiljer sig betydligt efter vem som vill ha rekonstruktionen. En av de tre parterna är banken, nästa kategori är en ägare som har flera företag och ansöker om rekonstruktion för ett av dessa bolag. Den tredje kategorin är en huvudägare som på något sätt är ett med bolaget. Bankens motiv för att förespråka en rekonstruktion framför en konkurs är att de ser en större möjlighet att få betalt för sin fordran än vid en konkurs. Bankens motiv kan vara att hitta en intressent som är beredd att köpa företaget. Alternativt att finna en annan bank eller kreditgivare som är beredd att ta över deras fordran. Huvudägare med annan verksamhet kan tänkas vilja komma ur företaget så billigt som möjligt. Väljer ägaren att lägga ner företaget kan denne tvingas att betala uppsägningslöner och andra kostnader under en längre tid. Att försätta företaget i konkurs kan skapa badwill och dålig publicitet för ägaren och dess andra företag. Genom en rekonstruktion kan man avveckla företaget på ett sätt som mindre skadar ägarens andra företag. När en ägare utan någon annan verksamhet förespråkar en rekonstruktion går denne ofta ut på att företagets verksamhet ska fortsätta till nästan vilket pris som helst. 29

31 Rekonstruktionsprocessen Under rekonstruktionsprocessens start påbörjas ett planeringsstadie där rekonstruktören undersöker hur denne ska få ihop alla delar. Rekonstruktören träffar också en del av företagets intressenter såsom ägare, banker med flera. Innan företaget ansöker om rekonstruktion till tingrätten kontaktar rekonstruktören de större borgenärerna för att undersöka om hur försök till en ackordsuppgörelse kommer att mottas för att se om det över huvudtaget är lönt att fortsätta rekonstruktionen. Vidare förklarar Per att det i stort sätt är regel att den första 3 månadersperioden förlängs med ytterligare 3 månader såvida inte någon av de större fordringsägarna bestämmer sig för att neka en ackordsuppgörelse. Om så sker försätts företaget per omgående i konkurs. För att tingsrätten ska bevilja denna förlängning räcker det att rekonstruktören kan visa på att rekonstruktionen har brutit mark och den förväntas leda till något. Om företaget är misskött av ledningen kan det vara svårt att få till en lyckad rekonstruktion eftersom det kan vara svårt att få ägaren att lämna bolaget och att få någon annan att ta över. I mindre företag är det vanligt att det är ägaren som också är företagsledningen, ägaren är rekonstruktörens uppdragsgivare. Det är då svårt för rekonstruktören att övertyga ägaren att det måste till en ny företagsledning i bolaget. Från ägarens kan det uppfattas som att man blir berövad företaget, vanligtvis tar den nya ägaren över den säljande ägarens personliga betalningsförbindelse om denne tex belånat sitt hus eller liknande. Men det kan ändå vara svårt för den gamla ägaren att släppa ifrån sig företaget. Vid en rekonstruktion där ägaren tillför företaget mer kapital men rekonstruktionen ändå inte blir lyckosam är detta inte bra för ägaren heller så denne förlorar ännu mera kapital. En lyckad rekonstruktion är lättare att uppnå om orsakerna till företagets bristande lönsamhet är utanför företagets kontroll. Per ser gärna och arbetar för att få in nya idéer och ny kompetens och att förmå den gamla ägaren att ge upp en viss del av företaget till en ny delägare som kan komma in mer friskt kapital och nya idéer om bolagets skötsel. I andra fall kan det räcka med att införa ett nytt affärssystem då företaget tidigare inte haft tillräcklig ordning på sina papper. Genom att införa så förhållandevis enkla saker som budget och att följa upp densamma kan företaget vända förlust till vinst. Det går numera att få statlig lönegarantin vid en rekonstruktion dock är lönegarantin begränsad till endast 30 dagar. I 30 dagar kan företaget fortsätta arbeta med personalen därefter måste företaget hitta egen likviditet till att kunna betala personalens löner. En annan faktor är att de 30 dagar man i princip har på sig att tillföra en faktor som ska skapa lönsamhet i framtiden är en mycket kort tid. I praktiken behöver man få med sig banken eller på något annat sätt få likviditet för att kunna fortsätta driften en längre tid för att köpa sig lite tid att finna denna faktor. Enligt Pers mening är fördelarna med rekonstruktioner större än nackdelarna. Vid en rekonstruktion tvingas inte företaget att sälja sina tillgångar till underpriser som vid en konkurs. Vid en konkurs blir alla licenser värdelösa, kompetens och know how går förlorad. Nackdelarna med rekonstruktioner är att de kostar pengar några större andra nackdelar av vikt finns emellertid inte, enligt Pers mening. I och med återgången till att bankerna kommer att få allmän förmånsrätt 100 procent tror Per att bankerna kommer att bli ännu mindre intresserade av att genomföra en rekonstruktion. Och de få rekonstruktioner som genomförs idag kommer att bli ännu färre. En rekonstruktion omfattar inte de prioriterade fordringarna i alla fall inte i utgångsläget. Det finns en risk att lagen om företagsrekonstruktion endast blir till bankernas fördel. Det är endast banken som kan se till att en rekonstruktion kommer till skott. 30

32 4.2 Intervju med Peter Öfverman, konkursförvaltare och företagsrekonstruktör Ackordscentralen Malmö Införandet av företagsrekonstruktioner Lagen om företagsrekonstruktion kom redan 1996 då fick lagen inte särskilt stor praktisk betydelse förrän bankernas förmånsrätt sänktes den 1 januari Något år därefter infördes lönegarantin. Vid år 2004 var Sverige inne i en högkonjunktur och det är först nu när Sverige gått in i en sämre konjunktur som förändringarna fått genomslag. Detta har lett till att såväl konkurser men främst företagsrekonstruktionerna ökat. Peter har under sin tid som rekonstruktör arbetat med någonstans runt företaggsrekonstruktioner. Större rekonstruktionsärenden kommer vanligtvis via en advokat, bank eller liknande. Det är viktigt att som rekonstruktör ha ett gott rykte och att bygga upp ett varumärke kring sin person för att erhålla rekonstruktionsuppdrag. Peter arbetar på Ackordcentralen som har ett gott rykte om sig som företagsrekonstruktörer. Rekonstruktionsprocessen Enligt lagen om företagsrekonstruktion ska en företagsrekonstruktör i det initiala skedet bedöma möjligheten att rekonstruera verksamheten, detta redovisar rekonstruktören vid det första borgenärssammanträdet. Vanligtvis söker företag som vill rekonstrueras upp en rekonstruktör först när företagets likviditet blivit ett akut problem. Detta kan t.ex. vara när någon större skuldpost ska betalas såsom löner till personalen eller skatter. Vid detta tillfälle måste rekonstruktören omgående bedöma om verksamheten har förutsättningar för att genomgå en lyckad rekonstruktion. Om han gör bedömningen att det inte finns förutsättningar för en lyckosam rekonstruktion ska företaget försättas i konkurs. Företagsrekonstruktioner skiljer sig vanligen mycket från varandra. För ett företag kan rekonstruktionen handla om att köpa sig tid då det kommer att komma in nya pengar till företaget inom en överskådlig framtid. Medan det vid andra rekonstruktioner behövs styrningen av företaget förändras helt. Den mest centrala handlingen vid en rekonstruktion är likviditetsbudgeten, den är aktuell under hela rekonstruktionsprocessen. Rekonstruktören gör en bedömning om företaget har en hållbar affärsidé. Vidare undersöks om företaget har den likviditet som krävs för att genomgå en rekonstruktion. Vid en rekonstruktion måste vanligtvis företaget betala sina ingående leveranser med kontanta medel. Vanligtvis finns inte denna likviditet i bolaget det krävs då att någon eller några skjuter till kapital till bolaget, någon måste som regel garanterar ackordet. Vidare undersöker rekonstruktören den kompetens som finns i företagets ledning. Givetvis undersöks också varför företaget hamnat i svårigheterna de befinner sig i. De mest tacksamma rekonstruktionerna är då man hos företaget kan finna att endast en faktor har lett till företagets svårigheter. En typisk sådan faktor kan vara ett företaget råkat ut för en stor kundförlust eller att företaget missat en stor affär som de räknat med att få. Lagen om företagsrekonstruktion föreskriver hur vissa saker och ting ska ske. Detta leder till att processen är rätt så byråkratiskt och tar mycket tid i anspråk vilket för med sig höga kostnader. Alltför små företaget saknar därför möjlighet att med hjälp av en företagsrekonstruktör rekonstruera företaget och undvika en konkurs då rekonstruktionen för med sig allt för höga kostnader. 31

33 En företagsrekonstruktion är delvis att köpa sig tid för företaget. Tid för rekonstruktören att grundligt sätta sig in i företaget. En rekonstruktion kan också vara en möjlighet till en mer sansad avveckling av verksamheten än vad som varit möjligt vid en konkurs. Som exempel nämner Peter ett fall där en bank lämnat bankgaranti för en stor leverans rörande miljonbelopp till ett företag. Hade företaget försatts i konkurs vid den tidpunkt företagsrekonstruktionen inleddes hade banken tvingats betala leverantören enligt sin bankgaranti. Nu kunde istället företaget under rekonstruktionsprocessen sälja varor och på så sätt betala sin leverantör. Det kan tilläggas att företaget sedermera ändå under rekonstruktionen gick i konkurs. Resultatet blev en mer sansad avveckling av företaget som ledde till mindre förluster för fordringsägarna. Generellt menar Peter att företag vänder sig för sent till en rekonstruktör. Detta kan bero på psykologiska aspekter hos ägarna. Det är inte ovanligt att ägarna en tid innan de kontaktar rekonstruktören överlåtit privata pengar till företaget. Dessa pengar har redan gått åt till att betala gamla skulder och detta löser inte den situation företaget i detta läge befinner sig i. Vid ett ackordförfarande kan företaget istället få en hävstångseffekt. Vid en ackordsuppgörelse om nedsättning av skulderna med 75 procent räcker det att företaget betalar resterande 25 procent av skulderna. Företaget får då en hävstångseffekt på 4 gånger de nya pengar som satsats i företaget. Ägarförändringar vid en rekonstruktion Der är ganska vanligt att det sker ägarförändringar i företaget som rekonstrueras. Dock är det svårt att dra generella slutsatser om hur förändringarna ser ut. Det kan vara allt från att riskkapitalister köper in sig i företaget till att kunder eller leverantörer köper in sig och bidrar med likvida medel. Att ett företag befinner sig i rekonstruktion sänder till omvärlden signaler att situationen är allvarlig för företaget. Det gör det lättare att förhandla bort dåliga avtal. Peter nämner som exempel att det är relativt vanligt att företag i rekonstruktion har möjlighet att förhandla ner sin lokalhyra. Ackordsprocessen Själva ackordsprocessen går till så att fordringsägarna erhåller ett erbjudande från rekonstruktionsföretaget om en utdelning på sin fordran. Det är viktigt att rekonstruktören har de större fordringsägarna med sig annars får beslutet ingen majoritet. Till erbjudandet bifogas alltid en utredning gjord av rekonstruktören där denne uttalar sig om att erbjudandet är till nytta för fordringsägarna att acceptera då alternativet är en konkurs vanligtvis leder till en sämre utdelning. Väl inne i en företagsrekonstruktion finns det endast två alternativ, antingen lyckas rekonstruktionen alternativet är att företaget försätts i konkurs. 32

34 4.3 Intervju med Ola Tyrberg Bankchef Handelsbanken Kalmar Bankens roll i en rekonstruktion Banken har som regel att inte gå med på rekonstruktioner men alla regler har givetvis undantag förklarar Ola. En av anledningarna till att det har genomförts så få företagsrekonstruktioner är att vi har upplevt ett mycket gott konjunkturläge som också lett till att konkurserna varit få. När lågkonjunkturen som vi nu befinner oss i är över har banken troligtvis medverkat i ett antal företagsrekonstruktioner. Bankens inställning till rekonstruktioner kommer dock inte att förändras och därför kommer inte ökningen att bli särskilt stor. När banken fattar ett beslut om att neka eller acceptera en rekonstruktion tas beslutet med utgångspunkt i vilket scenario banken förlorar mest pengar, vid en rekonstruktion eller vid en konkurs. Svaret på denna fråga hänger ihop med om banken har säkerställt sin fordran på ett bra sätt. På frågan om vid fall då banken har sämre säkerhet för sina lån om de vid ett sådant tillfälle är mer benägna att acceptera en företagsrekonstruktion har Ola svårt att dra några slutsatser om. Det är så ovanligt att banken accepterar en företagsrekonstruktion så därför är det svårt att dra några generella slutsatser. Vanligtvis har banken en avgörande roll för om en rekonstruktion genomförs då de måste godkänna rekonstruktion eftersom de vanligtvis är relativt stora fordringsägare. Ola och hans erfarna medarbetare har erfarenhetsmässigt gjort bedömningen att en företagsrekonstruktion ofta ger en sämre utdelning än vad en konkurs ger för banken. När en Ola får en förfrågan om ett rekonstruktionsförfarande så rådfrågar han sina kollegor dock är det ändå Ola som har ansvaret och om han gör bedömningen att rekonstruktionen kommer att vara sämre för banken så tar han beslutet att inte acceptera rekonstruktionen och det är då ingen annan som kan ändra hans beslut. Relationen till kunderna under och efter en rekonstruktion I de fall banken accepterat en rekonstruktion för en kund och avskrivit en stor del av sin fordran på kunden, för att på så sätt börja på ny kula, inte är helt ovanligt att kunden därefter lämnar banken för att bli kund i en annan bank. De finns även fall, främst vid så kallade informella rekonstruktioner, där banken krävt att kunden lämnar banken. Banken gör vid det tillfället bedömningen att de kommer ur situationen affärsmässigt bättre och vill därför att kunden lämnar banken för att banken inte ska göra ytterligare förluster på kunden. Rent krasst affärsmässigt vill vi då inte vara med på nästa tåg. Vid informella rekonstruktioner skriver banken inte av lika stor del av fordran som vid rekonstruktioner beslutade av tingsrätten. Undvika kundförluster Bankens förhoppning är att de säkerställt sin fordran så väl att de minimerar sina kreditförluster och därför hellre försätter företaget i konkurs än att genomlida en företagsrekonstruktion för sin kund och därmed riskera ännu en kreditförlust på samma kund. Banken har varit bra på att säkerställa säkerhet för lån tidigare och deras ambition är att det ska förbli så även i framtiden. Sen förmånsrättslagen ändrades 2002 har banken arbetat mer med leasing och avbetalningsköp för att på så sätt säkerställa sin fordran. Banken arbetar också med factoring vilket skapar en fördel för såväl banken som kunden. Bankens kunder har lättare att få betalt enligt avtalat betalningsvillkor om fakturan kommer från Handelsbanken. 33

35 Vid kreditbedömningen som görs av banken tar de hänsyn till om kunden tidigare genomgått en företagsrekonstruktion eller, som är betydligt vanligare, en konkurs. Ola påpekar att banken alltid gör en samlad bedömning. Kan banken bli vinnare på en rekonstruktion? En rekonstruktör vill gärna visa på att även banken blir en vinnare om rekonstruktionen blir lyckosam. Banken bedömer alltid varje enskild rekonstruktion var för sig. Efter det att banken satt sig in i ärendet kommer de ofta till slutsatsen att framtidsutsikterna för företaget inte är tillräckligt ljusa för att banken ska ta risken att förlora ännu större summor längre fram i tiden, och väljer därför att inte gå med på en rekonstruktion. Olas uppfattning är att banken sällan får ta del av de fördelar som företagsrekonstruktioner erbjuder i teorin, för banken blir utfallet ofta till det sämre. När ett företag försätts i konkurs och samme ägare vill köpa konkursboet för att på så vis göra en sorts rekonstruktion via konkurs är banken restriktiv i sin utlåning. I en sådan situation frågar banken sig själva vad som har förändrats. Varför kommer företaget gå bättre och vara lönsamt denna gång? En stor del av det förtroendekapital som kunden har haft hos banken går förlorat i och med en konkurs. Banken förlorar helt enkelt förtroendet för sin kund och dennes återbetalningsmöjlighet. Om en ny köpare är intresserad av att förvärva ett bolag som gått i konkurs och därigenom göra en företagsrekonstruktion undersöker banken dennes historik för att avgöra om banken kan låna ut kapital. Då kunden tidigare lyckats med rekonstruktioner eller tidigare drivit lönsamma företag har denna givetvis en större chans att få låna kapital i banken. Situationsfaktorer som är verkar positivt för att banken ska stödja en rekonstruktion Banken har som mål att först och främst vara lojala mot sig själva och se till att de får tillbaka sina pengar och det är inte deras skyldighet att ta hänsyn till att arbetstillfällen kan försvinna. Dock finns det ändå med någonstans i bilden då en företagsnedläggning även kan drabba bankens privatkunder. Om bolaget har hamnat i situationen man befinner sig i på grund av utomstående faktorer. Att företaget till exempel förlorat en stor kund, missat en order man räknat med att få eller drabbats av en stor kundförlust är dessa faktorer som kan göra att banken är mer positiv till en rekonstruktion än om företaget en längre tid gått dåligt på grund av en mängd olika skäl. Om företaget relativt enkelt kan se och åtgärda lönsamhetsproblemen genom att minska på personal eller gör sig av med ej livskraftiga avdelningar i bolaget, då ökar deras chanser betydligt för att banken ska acceptera en rekonstruktion. Andra faktorer som också ses som positiva från bankens håll är om en ny styrelse tillsätts som har kunskap om marknaden. Är företag för sent ute? På frågan om banken varit mer medgörliga på en rekonstruktion ifall företaget som vill genomgå rekonstruktionen i ett tidigt stadium vänt sig till banken snarare än i ett sent skede. Ola tror inte att banken gjort en annan bedömning om företaget kommit tidigare till banken och berättat om sina problem. Desto tidigare banken blir informerad ju mer kan de hjälpa företaget och då givetvis säkra sin egen fordran. Att informera banken i god tid om det uppstår problem har kunden alltid fördel av. Om banken får reda på problemen väldigt sent är det svårt för banken att göra någonting. Målet är att undvika både rekonstruktion och konkurs. Banken ställer krav på kunden men är också behjälplig med att utarbeta en åtgärdsplan för företaget att ta sig ur den svåra situationen. Vid de tillfällen kunden kommer för sent till 34

36 banken kan en bidragande faktor vara att kunden skäms och vill själv lösa problemet som uppstått. Banken har utarbetade system så att de kontinuerligt följer upp företag som är i tillfälligt utsatta branscher. Relationen mellan kunden och banken är mycket viktig. På frågan, målet med en rekonstruktion är inte alltid att företaget ska räddas utan att det görs en mer sansad avveckling av bolaget och att man på så vis kan rädda större värden och minska kapitalförstörelsen i jämförelse med vid en konkurs, hur ställer sig banken till ett sånt scenario? Banken kan vara positiv till en sådan rekonstruktion men det förutsätter att banken har makten över rekonstruktionen och att banken känner sig trygg med avvecklingen. En förutsättning för att banken ska gå med på en sådan rekonstruktion är de ska känna sig relativt säkra på att större värden kan räddas än vid en konkurs. Det osäkerhetsmoment som finns vid en sådan avveckling är att det är omöjligt att på förhand avgöra om större världen kommer att räddas. Avslutande kommentarer Den kanske främsta anledningen till bankens nej till en företagsrekonstruktion är att vid tidpunkten företaget försätts i konkurs vet banken vad som finns i företagets balansräkning. Risken finns att tillgångarna minskar om företaget försöker rekonstrueras och drivas vidare en tid och det är en risk banken vanligtvis inte vill utsätta sig för. Det är ofta en tendens att när det börjat gå illa går det ännu värre. Olas bild av Handelsbankens erfarenheter av företagsrekonstruktioner är att de sällan utmynnar i de förhoppningar banken har vid ingången av rekonstruktionen, vanligast leder rekonstruktionen till ett sämre resultat för banken. Ytterligare en aspekt av vikt är att svaga ärenden kräver stor arbetsbörda fram banken och bidrar följaktligen till stora kostnader uppstår tillika mindre tid att lägga på andra ärenden. Efter en eventuell rekonstruktion kommer banken att följa företaget mycket noga vilket även det kostar tid och pengar. 35

37 4.4 Intervju med Erik M Gabrielsson, Växjö Advokatbyrå. Erik är delägare vid Växjö Advokatbyrå och är bland annat verksam som konkursförvaltare och rekonstruktör. Gabrielsson har erfarenhet från andra advokatbyråer, arbetat med konkurser på Tillsynsmyndigheten. Erik har även erfarenhet av domstolsarbete och är medlem i Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet (REKON) och Institutet för företagsrekonstruktion (IFFR). Hur ser vanligtvis processen ut vid en företagsrekonstruktion? En revisor eller en bank konstaterar illikviditet hos en kund. Kunden kontaktar en rekonstruktör som genomlyser bolaget för att undersöka om det är möjligt att rekonstruera bolaget eller om konkurs är bättre. När ägaren beslutat att rekonstruera sitt bolag skriver rekonstruktören en ansökan som ges in till den tingsrätt där bolaget har sitt säte. Tingsrätten beslutar om rekonstruktion och rekonstruktören och ägaren kallas till ett så kallat borgenärssammanträde att hållas normalt två till tre veckor efter beslutet. Vid sammanträdet får alla fordringsägare som kommit yttra sig och rätten beslutar därefter om rekonstruktionen skall fortsätta. Processen fortsätter sedan enligt det schema som visas nedan. 36

38 Finns det några typiska faktorer som ofta spelar in för en lyckad respektive misslyckad företagsrekonstruktion? Det sägs att rekonstruktören själv spelar stor roll. En skicklig rekonstruktör lyckas oftare än en oskicklig. Min personliga erfarenhet är att två saker är viktiga. Dels att den gamle ägaren är villig att släppa aktierna för en symbolisk krona och att det finns en köpare som är beredd att refinansiera bolaget. För något år sedan var finansieringsfrågan inte så svår, nu är svårigheten att erhålla finansiering tydlig. Vilka faktorer (främst företagsekonomiska) talar för respektive emot en lyckad företagsrekonstruktion i allmänhet? För rekonstruktion talar att det finns värden som går förlorade i en konkurs. Man kan tänka sig vitala avtal som går förlorade, men som kan bibehållas i en rekonstruktion. Mot rekonstruktion talar oreda i bokföringen och kanske att man inte riktigt litar på ledningen. Passar allt detta kör jag med en tio-tio-regel. Minst 10 anställda, minst 10 mkr omsättning för att identifiera vilka bolag som kan ha chansen att lyckas. Mindre bolag kan inte bära kostnaden. Finns det några vanliga fallgropar vid företagsrekonstruktioner, i så fall, vilka? Det vanligaste är att man missbedömer marknadens vilja att behålla bolaget. Ofta överskattar man potentiella investerares intresse. Många bolag är också i sämre skick än vad man förstår vid det första mötet. Ser du något som måste hända för att rekonstruktionen ska bli lyckosam, t.ex. behövs investerare, minskning av personal, andra samarbetspartners? En rekonstruktion måste alltid ske på två plan. Dels en finansiell rekonstruktion som huvudsakligen innebär att ett ackord trycks igenom och dels en rekonstruktion i sak. Det senare momentet är ofta att någon del av produktionen minskas, det är också vanligt att en ny ledning tillsätts. Vad anser ni är anledningen till att så få företagsrekonstruktioner genomförs och att de som genomförs ofta misslyckas? Rekonstruktionsförfarande är mycket okänt. En konkurs kan många gånger vara billigare för köparen. Det är inte sällan köparna säger att de hellre väntar på konkursen. Att många slutar i konkurs är sant, men de kan ju vara lyckade för det! Hur många konkurser, som ger minst 25 procent i utdelning till borgenärerna finns? Vilka fördelar respektive nackdelar anser ni att det finns med att genomföra en rekonstruktion utifrån gäldenärens, borgenärens, övriga intressenters perspektiv? För gäldenärsbolaget finns den uppenbara fördelen att de överlever istället för att upphöra i och med konkursen. Borgenärer som omfattas av ackordet får minst 25 procent utdelning. I en konkurs blir utdelningen till oprioriterade borgenärer vanligen väsentligen lägre. Arbetstagarna får behålla sina jobb, leverantörerna får fortsätta att sälja till sin kund och kunderna kan fortsätta att handla från sin leverantör. Vilka anser du vara de vanligaste orsakerna till varför företag hamnar i en sådan ekonomisk krissituation att de blir tvungna att ansöka om företagsrekonstruktion? Brister i ledningen. Det är nästan alltid det. Är det inte huvudorsaken så är det den näst största orsaken. Det är således precis som i konkurser. 37

39 Skiljer sig orsakerna mellan företag som ansöker om företagsrekonstruktion och sådana som ansöker om konkurs direkt? Det enda är väl att rekonstruktionsfallen har en större tro på sin förmåga. Att välja konkurs är ju som att bestämma sig för självmord. Vilken är din allmänna uppfattning om hur det går för företag efter rekonstruktionen? Det sägs från domarhåll att många rekonstruktionsbolag ändå går i konkurs efter ett antal år. Det är inget jag känner till. Det är däremot vanligt att rekonstruktionsbolag blir underkapitaliserade precis efter ackordet. Det vill säga att ägarna inte tillskjuter tillräckligt med kapital. Detta bortser vi rekonstruktörer ofta från eftersom underkapitalisering inte är vårt problem. Vi vill ju bara få igenom ackordet. Att bolaget är underkapitaliserat är ju däremot de framtida leverantörernas problem, men de är dåliga på att framställa krav på fullgod kapitalisering eftersom de i ackordet mest brukar bry sig om hur många procentenheter utdelning de får. Det tycker jag är märkligt. Anser du att det finns vissa ekonomiska svårigheter som är svårare att ta sig ur, dvs. finns det några orsaker som oftare inte klarar av en företagsrekonstruktion? En gammal ägare som inte accepterar att aktierna är värda max en krona är svåra. Själv brukar jag förklara redan vid första mötet att de måste försvinna från bolaget direkt efter det man funnit en ny ägare. Tror du att det är vanligt att företag undanhåller information om de egentliga problemen för företagsrekonstruktören? Nej, det kan de inte eftersom rekonstruktören granskar all bokföring och dessutom har ingående samtal med banken, revisorn, leverantörer och kunder och i vissa fall konkurrenter. 38

40 4.5 Intervju med Per Storbacka, Öhrlings PWC En företagsrekonstruktörs roll är att bistå ledning, ägare, leverantörer m.m. och fungera som en konsult. Finns det några typiska faktorer som ofta spelar in för en lyckad respektive misslyckad företagsrekonstruktion? Företag med en sund affärsidé och verksamhet har genom en noggrann analys stora förutsättningar att lyckas med rekonstruktionen. Det viktiga är att man gör något mer än bara trycka igenom ackordet och få igenom rekonstruktionen. Annars finns det en stor risk att företaget hamnar i samma sits igen. Skiljer sig orsakerna mellan företag som ansöker om företagsrekonstruktion och sådana som ansöker om konkurs direkt? Rekonstruktionsförfarandet är okänt och många företag som ansöker om konkurs vet inte om att en formell rekonstruktion i många fall hade kunnat genomföras. PWC arbetar aktivt med att informera marknaden om att en rekonstruktion i många fall är en bättre lösning än en konkurs om företaget har en sund affärsidé och verksamhet. SAAB:s pågående rekonstruktion har gjort att marknaden fått upp ögonen och oavsett om den blir lyckad eller misslyckad kommer SAAB:s rekonstruktion ha positiv effekt som gör att fler företag kommer att ansöka om rekonstruktion istället för konkurs i framtiden. Det ska sägas att det genomförs väldigt många informella rekonstruktioner och de informella rekonstruktionerna är vanligare än de rekonstruktioner som är offentliga dvs. de rekonstruktioner som regleras av lag. Vid en informell rekonstruktion kommer företagets intressenter överens om en lösning och rekonstruktörens uppgift är att hitta denna lösning. Ungefär som en rekonstruktion som är reglerad enligt lag, dock mer friare då lagen om företagsrekonstruktion inte gäller vid informella rekonstruktioner. Vilka fördelar respektive nackdelar anser ni att det finns med att genomföra en rekonstruktion utifrån gäldenärens, borgenärens, övriga intressenters perspektiv? Företaget fortsätter sin existens och lever vidare istället för likvidation vid konkurs. Detta är främst till fördel för gäldenären men även en fördel för övriga intressenter. Borgenärerna har kvar sin kund och detta är till fördel om de bedömer de framtida affärsmöjligheterna som goda. Ofta är det borgenärerna som tar den största smällen vid offentligt ackord och det är av största vikt för rekonstruktören att visa dem att utfallet vid en konkurs är sämre än utfallet vid en rekonstruktion. Ser du något som måste hända för att rekonstruktionen ska bli lyckosam, t.ex. behövs investerare, minskning av personal, andra samarbetspartners? Varje bolag är unikt och behöver analyseras ingående för att hitta de underliggande problemen och därför finns det inga generella åtgärder som gäller alla företag. Är det problem i ledningen? Affärsmodellen? Konjunkturen? Finansiella problem? Kapitalbindning? Tror du att det är vanligt att företag undanhåller information om de egentliga problemen för företagsrekonstruktören? Ja, därför är det viktigt med en rejäl genomgång av verksamheten. Analys av verksamheten, där man hoppas komma fram till vad de bakomliggande orsakerna till problemen är. Anser du att det finns vissa ekonomiska svårigheter som är svårare att ta sig ur, dvs. finns det några orsaker som oftare inte klarar av en företagsrekonstruktion? 39

41 Det måste i regel finnas någon frisk del i verksamheten, finns inte det är en rekonstruktion ofta inte genomförbar. Vilka företag har möjlighet att genomgå en rekonstruktion? Minimiomsättningen ska vara omkring 5 miljoner och det är viktigt att reda ut vad omsättningen genereras av. Är det till största del personalkostnader i form av löner och liknande är det ur ett samhällsperspektiv av stor vikt att försöka genomgå en rekonstruktion istället för en konkurs då många arbetstillfällen kan räddas. 40

42 4.5 Intervju med Bengt Stridh, advokat Glimstedt i Kalmar Intervjuperson är Bengt Stridh som är advokat på Glimstedt i Kalmar. Bengt har lång erfarenhet av företagsrekonstruktioner och deltog som rekonstruktör i ett företag första gången i början av oktober 1996, lagen om företagsrekonstruktioner trädde i kraft 1 september Bengt Stridh har sedan dess arbetat aktivt med rekonstruktioner och hans långa erfarenhet ihop med hans enorma kunnande inom området gör att Bengt som intervjuperson passar vårt arbete utmärkt. Vanliga orsaker till rekonstruktionsföretags lönsamhetsproblem Bengt roll i en företagsrekonstruktion är som konsult åt företagsledningen. Han guidar ledningen vid rekonstruktionsarbetet. Rekonstruktionsarbetet kan vara en förfärlig massa saker olika saker. Den finns en rad olika problematiker runt ett företag som går dåligt. Till att börja med har företaget en ledning, hur fungerar den? Det är en problematik, en annan är hur organisationen ser ut i företaget? Är den rationell utifrån vad verksamheten producerar? Finns det någon balans mellan over head och de som producerar något? Har företaget ett eller flera ben att stå på? Om, hur ser redovisningen ut för varje ben? Är alla ben lika lönsamma? Går någon del med förlust? Finns det redovisningssystem som klarar ut detta? Idag kan man redovisa på de riktigt små detaljerna i ett företag, men ofta har man klumpat ihop verksamheten och det får man försöka ta hand om. Bengt nämner ett exempel då ett företag sysslade med att utvinna och sälja grus från sina grusåsar, samtidigt som företaget hade 150 kor och 150 ungdjur. Detta är i grunden två skilda verksamheter och då får man försöka reda ut redovisningen och komma fram till vad det är som går bra respektive dåligt. Det finns mycket att fokusera på, hur ser verksamheten ut? Man får också titta på hur verksamheten ser ut över tid. Vi har något som heter säsongbundenhet och här i Kalmar Län har vi mycket turister och i allra högsta grad turismproblematik. Exempel Harrys i Borgholm som har en död marknad bortsett från några julbord halva året och som på sommarhalvåret har bra snurr på verksamheten. Halva året handlar om överlevnad detta är ett exempel på att säsongsbundenhet är ett problem. En annan problematik att reda ut är om företaget är rätt bemannat. Har man för mycket over head kostnader vilket inte är alls ovanligt. Får man ut vad det kostar? Kan det behövas lite extra tid på en arbetande förman för att lösa de arbetsuppgifter som kontoristen arbetar med? En kontorist kostar företaget kr om året och dessa pengar kan sparas genom att minska personal om företaget är överbemannat. Personal är en kostnad som är hanterbar, det är svårare med hyror. De är oftast kontraktsbundna och löper på ganska lång tid, kortast ett år. Det vanligaste är att man har haft en kostym som inte passar i förhållande till vad man orkar producera. Man måste även se om företaget befinner sig i någon sorts cykel. Konjunkturcykel, branschkonjunktur och liknande cyklar. Detta får man som rekonstruktör passa sig för då det har någon form av psykologeffekt, dvs. om alla går ut och säger att det inte finns någon konjunktur, varför ska vi då fortsätta att arbeta. Det är sådana här saker som också styr i rekonstruktionsarbetet. Är det en branschkonjunktur som talar emot företaget i fråga? Företaget jobbar kanske i en överetablerad bransch. Kommer företaget att kunna överleva på sikt? Har dem hankat sig fram därför att det varit högkonjunktur och efterfrågat i stort sätt varit oändlig? 41

43 Skatteverkets roll vid en rekonstruktion Vi har en lag om ackord på skattefordringar skatten är idag en oprioriterad fordran och ska man göra ett ackord så kommer skatten in i bilden. Det är så här att om man ska göra ett 25 procentigt ackord så ska man ha 75 procent av antalet fordringsägare med 75 procent av de oprioriterade fordringarna med sig för att få igenom ackordet. Låt oss ta ett exempel, den totala skuldmassa är 100 varav staten har moms och arbetsgivaravgifter och så vidare på 30, då är det viktigt att staten är med på ett ackord för säger de nej så blir det inget. Staten kan komma att säga nej om företaget kommer från en hårt konkurrensdrabbad bransch, det finns många företag på orten som är inom samma bransch och då får inte staten medverka till att man förändrar konkurrenssituationen genom att efterge fordran för ett företag som då kan överleva medan andra företag i branschen kämpar som ärtan får kvar en konkurrent. Man kan ha världens framgång med alla borgenärer i övrigt men staten tycker att det är fel situation och då går ackordet inte igenom. Statens ackord är inget kommersiellt övervägande i egentlig mening. I förarbetena till skatteackordslagen kan man se förutsättningarna för att staten ska få vara med och detta styr hur staten får agera. Ackord Det är inte alltid en rekonstruktion behöver leda fram till ett ackord. Vid ett ackord kan man få väldigt stora effekter om företaget har stora leverantörsskulder. Det kan vara helt andra problem, som exempel nämner Bengt en rekonstruktion som han arbetade med för ungefär ett års sedan. Vi kom överens med alla fordringsägare, som var en begränsad krets, och på så vis hanterbart om en nedskrivning av fordringarna med 10 procent. Alla hade koll på de andra och anledningen till att detta ackord gick att genomföra var att jag kunde förhandla med de som hade prioriterade skulder till företaget och på det sättet åstadkomma förändringen i balansräkningen så att företaget fick tillbaka det egna kapitalet och få en helt annan balanssituation. Men detta är till ingen nytta alls egentligen om företaget inte har en affärsidé som är lönsam. Det är en kombination av att jag kan se att det går att åstadkomma en verksamhet som skapar svarta siffror med att jag kan städa balansräkningen så att den blir utifrån kapitalskyddsreglerna i aktiebolagsreglerna sådana att bolaget kan överleva och tål lite tillfälliga missar också. Åtgärder vid en rekonstruktion En sak man kan göra är att förhandla med leasingföretagen och återlämna leasingobjekten och göra ackord på restskulden. Då får man bort en tung post över tiden. Monotant blir det inte så lindrigt men över tiden blir det lindrigt. Man kan även förhandla om hyreskontrakt då hyresvärden inte har någon dessa är prioriterad fordring men han vill inte sällan ha kvar sin hyresgäst. Detta är ett exempel på hur man angriper resultaträkningen och minskar kostnadssidan. Det är ofta på kostnadssidan som det finns något att göra. De som säger att de ska öka sin försäljning hit och dit brukar i regel bli besvikna i det korta perspektivet för de gör inte det. De kan möjligen köpa på sig en produkt någonstans, men det är ganska ovanligt. Som ett exempel nämner Bengt om i ett speciella företaget vidtogs ett antal åtgärder dock inget ackord det ledde ändå till att alla skulder kunde betalas inklusive skatten till sista kronan. Företaget återfick entusiasten. En stor del var att få personalen till att förstå att det har betydelse att alla jobbar på full kapacitet. En annan sak han gjorde var att minska kostnaderna och sen fick aktieägarna skjuta till pengar så att man klarade kapitalskyddsreglerna. Den gången löste det sig. Det finns ett helt batteri av åtgärder, det gäller bara att identifiera vilka man ska använda för att nå resultatet. Det finns ingen färdig mall att följa för en rekonstruktör utan man måste försöka fånga den situation som råder och lära sig företaget för att ha chanser att lyckas med en rekonstruktion. 42

44 Vid en rekonstruktion kan en leverantör som har mycket på spel ha ett intresse av att gå in och köpa aktier i en nyemission. Det kan finnas andra intressenter som är intresserade av affärsidén, eventuella patent och andra immateriella rättigheter som har ett värde i sig och som vederbörande kan få del av om de blir samarbetspartners. Att ägaren/ägarna skjuter på pengar är mycket vanligt i kombination av att man gör ett ackord. Ackordet skapar ju också en förbättring av kapitalet. Anledningen att företag hamnar i svårigheter är likviditetsbrist och därför behöver man förstärka likviditeten. Det finns ett oerhört viktigt verktyg i en rekonstruktion och det är likviditetsplan. Man gör helst ett underlag vecka för vecka med inbetalningar och utbetalningar. Sedan gör man en prognos över detta och prognosen ska sträcka sig över minst 6 månader. Prognosen behöver ständigt revideras men man gör detta för att se när man kan förvänta sig en likviditetsbrist. Varför lyckas vissa företag medan andra misslyckas? För att jag ska tacka ja till att bli rekonstruktör för ett företag måste jag tro att det finns en chans att lyckas med rekonstruktionen. Förutsättningar som dålig likviditet på grund av hård konkurrensdrabbad marknad och en prognos som är ännu sämre än dagsläget är tuff och förutsättningarna väldigt dåliga. Inga egna produkter talar också emot att det ska gå bra även om man initialt kan åstadkomma en städning. Ofta faller det på att de har så dålig likviditet att företaget ej har råd med att betala ackordslikviden. En stor svårighet är att låna pengar. Företaget får kredit på ackordslikviden men får ända svårt att betala denna eftersom det är ofta svårt att få banklån för företag i rekonstruktion. En anledning till att en rekonstruktion misslyckas beror ofta på faktorer som man inte sett från början eller som inträffat under resan gång. Till exempel att företaget räknar med en order som sen inte kommer. Rekonstruktion genom konkurs Det finns ytterligare ett sätt att rekonstruera ett företaget och det är genom en konkurs vilket är riktigt dramatiskt. Då tappar man en massa saker som relationer till leverantörer, man tappar ett varumärke i firmanamnet och så vidare. En konkurs kan skapa ifrågasättande till företagsledningen om det är samma ledning efter konkursen. Det finns klara vinster att låta rekonstruktionen gå via rekonstruktionslagen istället för konkurslagen. Bengts uppfattning är att på 100 konkurser är 90 konkurser ren avstädning av avsomnade företag eller företag som varit konsulter som inte är så mycket mer än enmansföretag och så är det 10 kvar som driver någon form av verksamhet. Av dessa 10 befinner sig hälften i hårt konkurrensutsatta branscher och resterande hälft har riktigt goda förutsättningar att via en rekonstruktion fortsätta med verksamheten. Jag tar aldrig en rekonstruktion om jag inte träffat företagsledningen innan. Till skillnad från en konkurs där de ringer från tingsrätten och frågar om jag vill ha hand om en konkurs. Då behöver jag inte träffa någon från företagsledningen innan. Men ska man rekonstruera något vill man hantera något som har förutsättningar att bli lyckosamt. Vinnare och förlorare bland företagets intressenter Vinnarna är i största allmänhet naturligtvis ägarna om förfarandet blir lyckosamt. Då har man räddat det som skulle ha varit en kapitalförlust. Andra som ofta är vinnare är de som har prioriterade fordringar på företaget, de som har panterna. De behöver aldrig realisera panten. 43

45 Enligt Bengts mening är det vanligt att panten inte räcker till för att täckas skulden. Ett råvarulager är värt betydligt mindre om när det säljas ut, kanske endast procent av invärdet. Vid Going Concern då är lagret värt invärdet och det är en jätte stor skillnad. Ofta när bankerna lämnar kredit lämnar de en förtroendekredit också som egentligen saknar täckning. Vid en exekution, alltså konkurs blir bankerna förlorare. Så länge det är going koncern, dvs. under rekonstruktionen och om den blir lyckosam behöver bankerna inte aktualisera någon förlust. Tappar de på sin kapitalfordran går det direkt på bankens balansräkning, tappar de räntorna så går det över resultaträkningen och resulterar endast i mindre vinst. Det är därför enligt Bengts mening betydligt lättare att förhandla bort ränta på skulden till banken än det är att förhandla ner skulden. Minska kapital förstörelsen Som rekonstruktör kan mitt mål vara att sälja av verksamheten för att på så sätt minska kapitalförstörelsen. Dock kan tremånadersregeln stöka till det lite grann. Man får inte vara för vidlyftig i dessa sammanhang. Det krävs för att fortsätta rekonstruktionen efter tre månader är att det finns särskilda skäl att fortsätta rekonstruktionen. När man tittar i lagtexten i förarbetarna om vad som menas med särskilda skäl kan man i kort sammanfattning säga så här: Rekonstruktören ska i alla fall vara på något slags spår som leder någon vart. För att få ytterligare tre månader måste man in med en ny rekonstruktionsansökan och för att få denna beviljad krävs synnerliga skäl. Nu måste man inte bara vara på rätt spår utan nu måste man vara på väg och se målet, det kanske bara är ett antal förhandlingar som måste avslutas och som är hinder innan man kan avsluta. Att få förlängt krävs att du är väldigt konkret och kan lämna uppgifter om hur det ska gå till. 44

46 4.6 Intervju med Maryanne-Verner Sundström, Skatteverket Stockholm Maryanne har en jur. kand och en civilekonom examen och har sedan 1993 arbetat med borgenärsfrågor. Det har inneburit alltifrån f-skatt, anstånd, ackord, skuldsanering, företagsrekonstruktion och konkurs. Framförallt efter övergången av de offensiva borgenärsarbetsuppgifterna från kronofogden till skatteverket den 1 januari 2008 så jobbar jag heltid med det företagsrekonstruktioner. Jag har åtminstone sedan 1996 arbetat med både ackorduppgörelser och företagsrekonstruktioner trots att staten då inte hade någon oprioriterad fordran utan vi hade en allmän förmånsrätt till vår fordran. Det är mycket lagändringar som skett och dessa ihop med andra yttre omständigheter har gjort att jag hamnat där jag är idag, samtidigt som jag har ett stort intresse av företagsrekonstruktion och det har kanske med min bakgrund att göra då jag både är jurist och ekonom. Då har jag ju ganska lätt att förstå skeendet. Första kontakten med företag som vill rekonstrueras Huvudspåret att vi får reda på att d en rekonstruktion har inletts genom beslut i tingsrätten. Sedan är det många rekonstruktörer som innan de ansöker om rekonstruktion vänder sig till de större borgenärerna och kollar deras inställning till en rekonstruktion. Är de större borgenärerna emot en rekonstruktion är det ingen större mening att satsa rekonstruktionsåtgärder då man har svårt att få igenom det offentliga ackordet så småningom. Det bygger mycket på att man har ett kontaktnät som fungerar och att man är tillgänglig för diskussion även innan rekonstruktionen har inletts. Bedömningsgrunder Vi försöker göra en bedömning om hur vi ser på rekonstruktionsgäldenären. Finns det förutsättningar att rekonstruktionen ska kunna nå sitt syfte. Kan vi över huvudtaget bedöma det med tillgång till den information vi har via våra system? Vi kan bilda oss en uppfattning om orsaken till skuldens uppkomst och göra en prognos över hur vi ser på en fortsatt utveckling av verksamheten. Det vi inte vet är naturligtvis vilka åtgärder bolaget kommer att vidta och vilka åtgärder kommer att vidtas genom rekonstruktionen och det kan göra att prognosen för framtiden, att bedöma den varaktiga överlevnaden, den kartan kan komma att ändras beroende på vilka åtgärder som vidtas. Det kan finnas en olämplig företagsledning som inte har förmåga att sköta det administrativa, har slarvat med skatter, låtit bli att redovisa. Alla sådana faktorer är omständigheter som stark talar emot att vi ska ställa oss positiva till en rekonstruktion. Vi kräver ett visst mått av seriositet för att vi ska tro på att verksamheten ska lyckas. Ja eller nej till fortsatt rekonstruktion sker på första borgenärssammanträdet som äger rum i början av rekonstruktionsprocessen och där får alla borgenärer möjlighet att uttala sig huruvida rekonstruktionen bör tillåtas att fortsätta eller inte. I regel är vi positiva vid detta sammanträde och det har att göra med att genast när rekonstruktionen inleds och rekonstruktören har vänt sig till länsstyrelsen för utbetalning av lönegarantimedel då vet vi att där har det redan uppstått en fordran på staten, en fordran på återbetalningskravet för lönegarantin, en kostnad för staten och skulle vi motsätta oss rekonstruktionen så vet vi att det blir en konkurs och ytterligare en lönegarantiperiod. Detta medför att vi har mycket att vinna på att ställa oss positiva till en fortsatt rekonstruktion om det inte är något väldigt graverande som ligger bakom. 45

47 Fördelar vid en rekonstruktion vs. Konkurs ur statens perspektiv I en konkurs får sällan de oprioriterade borgenärerna någon betalning och nu har staten inga prioriterade fordringar och därför vet vi att i en konkurs får vi i regel ingenting, däremot vid ett offentligt ackord, kan vi få åtminstone 25 procent och till och med 50 procent. Vi har mycket att vinna på att säga ja till ett ackord men det är ändå inte alltid vi gör det. Det är en mera komplex bedömning. Låt oss säga att vi ser på ett företag som inleder en rekonstruktion och som har oerhört många restföringar hos kronofogden och där man inte har gjort något förrän väldigt sent. Då har vi våra bestämmelser i skattebetalningslagen om att vi kan ansöka om personligt ansvar för aktiebolagsföreträdare, företrädaransvar. Det är en process som förs i länsrätten och här gör man en analys av om det finns tillgångar hos företrädarna. Vad har hänt i bolaget innan man till slut ansöker om företagsrekonstruktion? Det sker alltid en jämförelse eller ett vägval mellan om ska vi ta det personliga ansvaret via företrädaransvar eller ska vi medverka positivt till rekonstruktionen och säga ja till ett ackord. Vi har möjlighet att välja väg här men det som jag tycker är väldigt viktigt att betona är att vi är tydliga med vad det är vi gör. Man ska veta vad man har staten och att vi inte kommer att göra något oväntat. Skatteverkets syn på bankens medverkan vid en rekonstruktion Vi har varit i kontakt med en storbank och de är inte särskilt positiva till rekonstruktioner och deras erfarenhet är att de förlorar mer pengar vid en rekonstruktion än vid en konkurs. Är det en allmän uppfattning hos bankerna? De har ju nu återfått sin särskilda förmånsrätt till 100 procent av företagsinteckningar av egendom och under den korta tid som bankerna hade 55 procent som en allmän förmånsrätt så var det i regel så att bankerna var tillräckligt säkrade i alla fall så att de sällan omfattades av det offentliga ackordet. Varje borgenär ser naturligtvis till sina intressen efter de förutsättningar som finns och att bankerna är negativa till rekonstruktion är en sanning med modifikation. Jag vet att den attityden är vanligt förekommande men jag har många kontakter inom bankvärlden som inte alls är negativa till en rekonstruktion. Sen är det lite olika hur det ser ut i en högkonjunktur och hur det ser ut nu efter finanskrisen i oktober Det finns vissa branscher som är väldigt hårt utsatta genom finanskrisen. Byggbranschen har det tufft men också den här högteknologiverksamheten där man haft stora utvecklingskostnader som man kan räkna i miljonbelopp och man börjar få avsättning på en utvecklad produkt och sen kommer finanskrisen och sopar undan marknaden. Att låta det här gå i konkurs är ren kapitalförstöring mot att försöka rädda det och på så sätt få en varaktig överlevnad. Konkurser är i mångt och mycket ren kapitalförstöring. I förmånsrättsreformen som kom och i propositionen till förmånsrättslagen, regeringens proposition 2002, 2003:49, nya förmånsrättsregler. Det var där man ändrade att staten blev av med sin förmånsrätt, sina allmänna förmånsrätt i skattefodringar och det var också där man reglerade att banken skulle ha 55 procent som allmän förmånsrätt. Nu har det skett en återställare per årsskiften 1/ där banken återfått sin särskilda förmånsrätt som det gamla företagshypoteket. Tanken med hela reformen var från statens sida: Ett syfte med reformen är att skatteförvaltningen och exekutionväsendet, genom att ändra sitt arbetssätt, ska öka sina insatser och avseenden bland annat i uppföljning av krediter och medverka vid rekonstruktion av företag. Skatteförvaltningen kommer således att behöva göra relativt betydande insatser, såväl för att bevaka sina egna krediter, som genom att delta vid ackordsförhandlingar i större utsträckning idag. Dessutom kommer man att behöva bevaka frågan om användningen av alternativa säkerheter som kompensation för det minskade värdet av företagshypoteket. De 46

48 dynamiska effekterna är i stor utsträckning beroende av hur staten agerar i sin roll som borgenär, myndigheterna ska i enlighet med detta ges behövliga resurser. Detta är andemeningen, att staten ska delta med samma förutsättningar som övriga oprioriterade borgenärer, tidigare har staten kunnat sitta still i båten med sin allmänna förmånsrätt och inte behövt jobba så väldigt mycket för sin betalning. Leverantörerna fick aldrig betalt i en konkurs som exempel utan de såg i regel sina fodringar bli värdelösa i en kunds konkurs. Tanken var att det skulle bli mer pengar över till alla borgenärer, men nu har ju bankerna återfått sin särskilda förmånsrätt och i samband med det så har ju statens regresskrav på utbetald lönegaranti blivit en oprioriterad fordran och det här är väldigt komplicerat. I Stockholm så är bankerna aktiva och vi borgenärer samverkar ofta, vi får ofta tillfälle att ingå i borgenärskomiteer såväl formella som informella. Rekonstruktörerna är angelägna om att få med både staten och banken i de större rekonstruktionerna och vi har publika bolag som är föremål för rekonstruktioner. Är företagsrekonstruktioner lycksamma? Maryannes uppfattning är att 50 procent av de rekonstruktioner hon deltagit i har varit lyckosamma och resterande 50 procent resulterat i konkurs. Sen kan man alltid diskutera vad man menar med en lyckad rekonstruktion. Är det att ackordet vinner laga kraft, att betalning erläggs? Eller är det en varaktig överlevnad som man kan mäta fem år senare? Än så länge har skatteverket inte haft en väl fungerande rekonstruktionsuppföljning. Skatteverkets krav på rekonstruktionsföretag Balansräkningen måste vara helt återställd och det måste finnas ett kapital som gör att de kan leva vidare. Annars är det ingen mening med vare sig rekonstruktion eller ackord. Här kan man säga att under de senaste åren ställer vi från statens sida krav på rekonstruktion i sak. Det räcker inte med bara en finansiell rekonstruktion utan man behöver vända på alla stenar och titta vad det är i organisationen man behöver ändra på för att komma till rätta med bolagets problem. Det räcker inte bara med att få till ett ackord för då kommer problemen igen om två år. Det ser vi faktiskt att det finns bolag som genomgick rekonstruktion 2004, 2005 och som nu är tillbaka. Då tycker inte vi att rekonstruktionen varit lyckosam utan det lyckosamma är när man vrider runt i organisationen och skär ner olönsamma delar, tittar på produktionen, får man omsättning för det man producerar? Har man för höga administrativa kostnader? Har man för stor personalstyrka? Det handlar om så många delar man behöver titta på utöver kapitaliseringen. I dagens läge är det kanske svårt att få tag i kapital. Det är riskkapitalisterna nu som är ganska försiktiga i det här konjunkturläget, detta är ett problem som vi har nu i det stundande konjunkturläget som vi inte hade för ett år sedan. Inställningen till företagsrekonstruktioner och dess framtid Inställningen för rekonstruktioner har förändrats under tiden som lagen funnits. I en konkurs är alla förlorare och en rekonstruktion är därför att föredra enligt vårt synsätt. Något som också är bra är att tingsrätterna i Stockholm är väl insatta i rekonstruktionsbörsmål och sköter det här alldeles utmärkt måste jag säga. När jag började med rekonstruktioner visste de inte hur de skulle hantera det men att de nu har blivit riktigt duktiga. Framtiden är oviss då insolvensutredningen håller på att titta på en gemensam insolvensbalk där man i princip ska göra en gemensam ingång för obeståndsärenden. Det kan handla om att man ansöker om ett obeståndsförfarande och det kan landa i en rekonstruktion, konkurs eller en avveckling av verksamheten. Här kommer de gamla begreppen som rekonstruktion och konkurs försvinna och istället kalla det för ett insolvensförfarande. Riktigt hur insolvensbalken ska forma sig vet vi inte men en av farhågorna är att bolagen kommer att dra 47

49 sig för att ansöka om ett insolvensförfarande för att ingången i ett sådant förfarande ska vara obeståndsgrunden medan idag räcker det att det finns en risk i likviditet för att ansöka om företagsrekonstruktion och det betyder naturligtvis att man kan komma i tid. Ju tidigare man kommer desto lättare är det att rekonstruera och desto större möjlighet finns det till fortsatt överlevnad. Jag tror att dels har SAAB satt rekonstruktionsförfarandet på kartan men här i Stockholm är detta tillvägagångssätt redan ganska känt att det finns möjlighet till företagsrekonstruktion. Tyvärr finns det nog företag som hamnar i konkurs utan att veta om att i vissa fall hade en rekonstruktion varit möjlig och en fortsatt överlevnad för verksamheten. I storstäderna är företagsrekonstruktioner ett känt tillvägagångssätt men i de lite mindre städerna och delar av landet är företag inte lika medvetna och detta är sorgligt då det i dagens läge inte direkt växer arbetstillfällen på träd. Folk varslas enormt och kan man rädda verksamheter och arbetstillfällen är det ett värde i sig. Från statens sida får vi enorma kostnader i lönegarantin och det är en sak vi får ta. Detta skulle vi få även i en konkurssituation men det är här jag menar att inleder man ett rekonstruktionsförfarande där det utgår lönegaranti har vi alla skäl att försöka se till att rekonstruktionen lyckas annars utgår en lönegaranti till vid en konkurs och det blir dubbelt så dyrt. -Vi har fått den uppfattningen att det är få som genomförs och de flesta av dem misslyckas. I Stockholm har vi inte den erfarenheten men jag vet att den uppfattningen är spridd ute i landet. Vi är rörande överens om här i Stockholm och då inte bara från skatteverkets sida att vi har en väl fungerande lagstiftning, vi har många exempel på lyckade rekonstruktioner och vi tycker definitivt att det här är enormt bra. Den negativa synen tror jag beror på att rekonstruktionsinstitutet någon gång fick ett dåligt rykte och jag kan väl säga att man hade svårt att få det att fungera. Sedan blev staten av med sin förmånsrätt 2004, man införde lönegaranti under rekonstruktion 2005, bankerna har återfått sin särskilda förmånsrätt, företagshypoteket och nu är förmånsrätten för lönegarantiregressen avskaffad. Nu är det ett oerhört gynnsamt läge att rekonstruera verksamheten. Innan berördes vi inte av det offentliga ackordet med våra prioriterade fordringar men det gör vi ju idag. Idag måste vi ta ställning, det behövde vi inte göra förr då vi inte var med som en aktör vid rekonstruktionen. Vanliga orsaker till företags lönsamhetsproblem och förändringar som krävs I dagsläget är den tveklöst vanligaste orsaken till att företag hamnat i ekonomiskt trångmål den finansiella krisen som gjort att företag hamnat i obestånd och ansöker om rekonstruktion. Man kan göra allt beroende på vad det är för verksamhet. Man tittar på organisationen, olönsamma delar, kostnadssidan, administrationen, organisatoriska förändringar, ändring i kapitaltillskott framförallt, man vill hitta en utomstående intressent som kan tillskjuta kapital. Det är allt det här i varje rekonstruktion i princip kan man säga. Tillgången på kapital är nyckelproblematiken. Om man ser att verksamheten drivs utan den styrning som behövs då finns det inga förutsättningar. Om den bedrivs utan tillgång till kapital då går det inte heller att genomföra en rekonstruktion. Sen har vi som borgenär två kriterier när vi ska ta ställning till det offentliga ackordet. Dels ska det vara till ekonomisk fördel för det allmänna att anta ackordet och dels ska det inte vara olämpligt ur allmän synpunkt att medge ett ackord. I den här 48

50 olämplighetsbedömningen kommer naturligtvis in för statens del hur man tidigare skött sina påtagande gentemot skatteverket. Har man redovisat och betalat som man ska eller har man låtit sig skönstaxeras, är det någon oredlighet som ligger bakom. Har man inte skött sig tidigare är det klart att vi inte är så positiva det handlar om att skatteverket har en liten annan roll än som exempel banken. Vi står för det allmänna och det ger olyckliga signaler om vi ställer oss positiva till något som är oseriöst. Där vill vi inte hamna. Konkurrenshänsyn Konkurrenshänsyn ska vi egentligen inte ta utan vi ska titta på den berörda verksamheten. Vi ska inte snedvrida konkurrensen men vad ligger i det? Då skulle vi inte kunna säga ja till ett enda företag för det finns alltid en konkurrent någonstans som sköter sig och som inte har den här problematiken. Sen beror det på vad bolagets problem är. Att endast fokusera på konkurrensen, att det är fel mot den som inte har problem, då skulle vi inte kunna jobba med det här. Skatteverkets roll i en rekonstruktion Det är väldigt farligt att generalisera och jag vill aldrig uttala mig i generella termer utan jag vill titta på varje företag och bilda mig en uppfattning i det specifika fallet. Här i Stockholm har vi en sammanhållen, väl fungerande liten borgenärsenhet där vi är fyra stycken som jobbar med företagsrekonstruktioner. Vi försöker jobba utefter en enhetlighet och med stöd av både riktlinjer och förarbeten. Vi har en samsyn och en god dialog med externa aktörer och jag tror att vi har hittat goda former för vårt arbete här i Stockholmsområdet. Jag vet att det framhålls bland rekonstruktörer i Stockholm som har erfarenhet utifrån landet att man tycker att Stockholm ligger långt före både i kompetens och i sättet att resonera. Det är klart att mängden rekonstruktioner gör att vi uppnår det här resultatet men också kanske att vi är öppna för en dialog. Vi är inte låsta i några gamla byråkratiska mönster utan nu är vi en borgenär som alla andra. Vi företräder staten som borgenär och ingenting annat. Vi är inte tillsynsmyndighet över rekonstruktioner utan vi ska agera utifrån statens förutsättningar som borgenär. I detta ingår att man deltar i diskussionerna, att man förmår delta med positiv anda på borgenärskomitemöten, där man sitter på ett advokatkontor med representanter från banken och någon större leverantör och rekonstruktören. Detta måste man klara av och att man faktiskt kan bidra med någonting och att ge och ta. Jag tycker det här är väldigt viktigt. Vi kan inte följa upp alla rekonstruktioner som vi avslutat men det händer att man får en signal om att företag inte klarat av att återbetala lönegarantimedlen till länsstyrelsen och då får man anledningen att ta upp en ny diskussion med bolaget. Det brukar också uppfattas väldigt positivt att man faktiskt ringer upp i det läget och inte skickar något fyrkantigt brev. Vi följer upp att vi verkligen får betalt enligt ackordet och är det så att vi inte får betalt då vidtar vi åtgärder. Vi begär verkställighet hos kronofogden för den obetalda ackordslikviden. Här kan det också hända att vi får anledning att gå in med en konkursansökan då ett företag helt missbrukat rekonstruktionsinstitutet. Då ligger det i vårt uppdrag att få stopp på det, att vi följer upp misskötsamhet och är varsamma med skattebetalarnas medel, detta är väldigt vikigt. Vi har uppföljningssystem och är många här på borgenärsenheten som jobbar med olika arbetsuppgifter och betalar man inte det löpande så får vi signaler om det och på så vis finns det en uppföljning. Informella rekonstruktioner Informella rekonstruktioner tar vi upp som ett underhandsackord. Jag tror det är bättre att ha ett formellt förfarande för att då följer man en viss spelplan där alla vet sin roll. Sen finns det informella rekonstruktioner som visst kan lyckas och det finns också rekonstruktioner inom 49

51 konkursens ram. Det finns försök till informella rekonstruktioner men jag känner inte samma förtroende för dem som jag gör för de kända aktörerna, våra konkursförvaltare som är rekonstruktörer och som man vet kan lagens regler. Man vet att alla borgenärer ska behandlas lika och att det är ett visst regelsystem som råder. Detta tycker jag känns skönt att ha att luta sig emot. Hänsyn till arbetstillfällen och andra perspektiv som gynnar samhället Vi har inte det klart uttalat i våra riktlinjer i arbetet vid en rekonstruktion. Vi ska se till våra krediter och framförallt se till bästa sätt att erhålla betalning. Sedan kan man lägga ett allmänpolitiskt resonemang över detta, men det ingår inte i vårt uppdrag. Det är klart som människa så måste man ju se att människor kan bli av med sitt arbete om företaget går i konkurs, men det ingår inte i mitt uppdrag att se det så. Sen är jag inte mer än människa heller. 50

52 5 Analys I detta kapitel ska vi presentera vad vår uppsats lett fram till. Vi sammanknyter vår valda referensram med vårt insamlade empirimaterial och svarar på våra problemformuleringar. Våra Problemformuleringar Vad krävs för att ett företag ska bli aktuellt för en rekonstruktion och hur går förfarandet med företagsrekonstruktion till? Vilka åtgärder krävs för att en företagsrekonstruktion ska bli lyckosam? Vilka huvudsakliga likheter och skillnader finns det mellan företagsrekonstruktion och konkurs? Vi lever i en marknadsekonomi där det är naturligt att olönsamma företag slås ut och försvinner. Men det finns även exempel på lönsamma företag som drabbas av tillfälliga problem som tvingas till konkurs på grund av någon eller några enskilda händelser trots att de i grunden är lönsamma och välmående företag. Detta vill lagen om företagsrekonstruktion ändra på. Företag som har möjlighet att på en längre sikt vara lönsamma och välmående ska kunna överleva genom att rekonstrueras med olika hjälpmedel som vi nämnt under uppsatsens gång. Genom att rekonstruera verksamheten istället för att lägga ner densamma kan man spara en mängd arbetstillfälle som är till gagn för såväl samhället som den enskilde individen som får behålla sitt arbete. En annan tanke med lagen om företagsrekonstruktioner som kom 1996 var att större hänsyn skulle tas till andra aspekter än enbart finansiella. Staten ville dessutom minska sina kostnader för den statliga lönegarantin samt förbättra situationen för leverantörerna som vanligtvis är de största förlorarna vid en konkurs då de i normalfallet får en mycket liten eller ingen utdelning alls på sin fordran. Mellqvist (2009) skriver om att rekonstruktören måste ta ställning till om företaget har en långsiktig överlevnadsförmåga och om de har en bärande affärsidé som kan leda till lönsamhet. Rekonstruktören ska också bedöma om företaget har eller har möjlighet att få en tillräcklig kapitalförsörjning. Om produktionen av varor eller tjänster är effektiv eller den på något sätt kan förändras för att bli effektivare och attraktivare på marknaden. Företagsledningen ska också bedömas av rekonstruktören om denna leder och sköter om företaget på ett bra sätt eller de på något sätt behöver förändra sin ledarstil eller helt enkelt bytas ut mot en ny ledning. Den viktigaste bedömningen är emellertid om företaget har viljan att överleva och dess omgivning vill ha kvar företaget. Rekonstruktören ska per omgående efter rekonstruktionsuppdraget inkommit till honom avgöra om företaget har möjlighet att rekonstrueras och bli lönsamt. Detta är givetvis ingen lätt uppgift för rekonstruktören att direkt avgöra. Om företaget är välskött eller misskött från ledning och personal är relativt lätt att avgöra, också om företaget kan skaffa det kapital och bli så likvida som behövs är relativt lätt att avgöra. Däremot är det inte helt lätt för rekonstruktören att bedöma marknadens intresse av att behålla företaget och köpa deras produkter. Vi menar att rekonstruktörerna har en förmåga att överskatta marknadens vilja att ha kvar företaget. Detta beror, enligt oss, på främst två orsaker. Marknadens vilja att ha kvar företaget är en mycket svår sak att bedöma. Dessutom vill rekonstruktören rekonstruera företaget det är hans arbete och intresse och dessutom där han får sin inkomst. Att lyckas 51

53 rekonstruera verksamheten ger rekonstruktören ett gott ryckte och stärker dennes anseende och självförtroende. Tyvärr är det ofta så, enligt de rekonstruktörer som vi pratat med, att företaget vänder sig till en rekonstruktör alltför sent. I de fall då ägaren till företaget också är ledningen i företaget är det inte ovanligt att ägarna redan skjutit till kapital till företaget och har nu inte möjlighet att föra in mer pengar i bolaget. Ett flertal av de rekonstruktörer vi intervjuat menar att vanligtvis krävs det att företaget tillförs likvida medel utifrån. Dessa medel kan komma från en ägare eller ägarna, intressenter såsom kunder eller leverantörer som köper in sig i företaget. I fall där ägarna vänder sig försent till en rekonstruktör går inte en rekonstruktion att genomföra då ägarna sedan tidigare redan skjutit till allt kapital de har möjlighet att tillföra bolaget. Vi tror att i och med SAAB:s uppmärksammade rekonstruktion kommer vissa företag som tidigare inte visste om rekonstruktionsförfarandet att tidigare vända sig till en rekonstruktör och därmed ökar deras mögligheter betydligt för att lyckas med sin rekonstruktion. Rekonstruktören Per Håkansson menar att bankerna är för dåliga på att följa upp sin utlåning och att de borde följa upp sin utlåning bättre för att förutspå problem tidigare och då det finns betydligt bättre förutsättningar för att kunna lösa dem. Heuman (2007) skriver om att de åtgärder rekonstruktören vidtar syftar till att förändra verksamheten så att lönsamhet på lång sikt uppstår. Han skriver vidare att dessa åtgärder kan vara en rad olika ting, som vi kommer att komma till senare, och att det vanligtvis krävs en nedsättning av de oprioriterade borgenärernas fordringar. Per Håkansson säger att det är en direkt förutsättning om företaget ska kunna drivas vidare är att det finns eget kapital i bolaget. Detta återskapad med hjälp av en ackordsuppgörelse. Bolagets oprioriterade skulder kan sättas ner med upp till 75 procent, vilket också resulterar i att bolagets eget kapital ökar med samma procentuella andel. Nästa åtgärd är att få in nytt kapital i bolaget. Ackorduppgörelsen skapar förutsättningar för att öka rörelsekapitalet men vanligtvis måste det komma ett likviditetstillskott till bolaget för att de ska kunna överleva. Den absolut viktigaste förutsättningen är givetvis att företaget har en lönsam del, eller att man relativt fort kan få till en lönsam enhet och att skala bort de olönsamma delarna. Vid tillfällen som företagets olönsamhet beror på misskötsel eller otillräcklig kompetens från ledningen ser samtliga rekonstruktörer större eller mindre problem med att övertyga ledningen att denne behöver bytas ut. Det är, som vi tidigare nämnt, inte ovanligt att ägare och ledning är samma personer vilket också gör denna person till rekonstruktörens uppdragsgivare. Detta försätter rekonstruktören i en konstig sits att få bort sin uppdragsgivare. Från ägarens håll upplever denna inte sällan en känsla av att bli berövad företaget. Många av rekonstruktörerna som vi samtalat med upplever detta som det största problemet att övervinna för att uppnå en lyckad rekonstruktion. Några av de rekonstruktörer som vi samtalat med försöker därför tidigt övertyga ägarna att de måste lämna över till en ny ledning. Om de gamla ägarna inte är beredda att göra så upplever rekonstruktören inte det meningsfullt att fullfölja rekonstruktionen då den inte kommer lyckas. Vid andra rekonstruktioner kan det räcka att införa ett affärssystem tillsammans med budget och uppföljning av densamma för att företaget ska bli lönsamt. Så fort man infört ett fungerande affärssystem ser man direkt vilka delar av verksamheten som är lönsam och vilka som är olönsamma och som företaget måste göra sig av med eller förändra. Det är, enligt Bengt Stridh, inte ovanligt att företagen har stora overheadkostnader i form av för mycket 52

54 personal. Om företaget kan minska antalet tjänster betyder det en stor kostnadsminskning. Man ser till andra kostnader såsom lokalkostnader, är lokalerna ändamålsenliga och lagom stora, kan man minska kostnaderna genom att använda mindre ytor eller flytta till en annan lokal med lägre hyra. Stridh är av den uppfattningen, som många andra rekonstruktörer och vi delar, att det är på kostnadssida en rekonstruktör kan vara behjälplig i att förbättra företagets resultaträkning. Det är ingen enkel sak att på kort tid öka försäljningen och intäkterna. Vår uppfattning är att i rekonstruktioner där företagen försöker öka sina intäkter är betydligt mindre lyckosamma än rekonstruktioner där företagen istället minskar sina kostnader. En fråga som rekonstruktören måste ställa sig när de ska rekonstruera en verksamhet där ledningen hoppas på att öka intäkterna är varför ledningen inte gjort detta tidigare och lyckats. Rekonstruktören har vanligtvis ingen detaljkännedom om marknaden deras kompetens ligger kring frågorna om företagets ledning och styrning. Rekonstruktören synar också om företaget kan minska sina kostnader genom att återlämna leasingobjekt. En sådan aktion förändrar inte drastiskt företagets ställning men på en längre sikt så kan det förbättra företagets likviditet och lönsamhet till det bättre. När företaget kontaktar en rekonstruktör och ansöker om en rekonstruktion så sänder det en signal till omvärlden att situationen är allvarlig för företaget. Signalen uppfattas inte enbart av utomstående utan också av anställda. Några av de rekonstruktörer vi pratat med arbetar aktivt för att företaget och dess personal ska återfå entusiasmen. Att medarbetare som normalt inte befinner sig i ledande positioner inom företaget får komma med sina idéer och synpunkter och att få all personal entusiastisk igen och därmed arbeta med full kapacitet. De rekonstruktörer som vi samtalat med ser i stort sätt enbart fördelar med att rekonstruera företag. Några av vinnarna på en rekonstruktion, om den blir lyckad, som är lätta att glömma är de som lånat ut pengar till företaget och har pant i någon sorts egendom som säkerhet. Om rekonstruktionen lyckas och företaget åter blir lönsamt behöver de aldrig realisera sin pant, det vill säga sälja företagets egendom får att återfå lånesumman. Det inte ovanligt att denna egendom är värd mindre än lånet och med den effekt att utlånaren inte återfår hela sitt utlånade belopp. Däremot om företaget överlever och kan betala sin ränta och amortering så får utlåningsföretaget tillbaka hela sitt utlånade belopp samt avtalad ränta. Rekonstruktionsföretagets ägare är även de stora vinnare om en rekonstruktion lyckas. Om rekonstruktionen lyckas har de räddat något som annars skulle blivit en kapitalförlust om bolaget gått i konkurs. Däremot om rekonstruktionen misslyckas är ägarna förlorare. De får samma kapitalförlust som om företaget gått i konkurs och dessutom, då de vanligtvis har satsat ännu mera kapital i företaget och skjutit till likvida medel från sina privata tillgångar även detta. Andra som blir större förlorare om företaget misslyckas med sin rekonstruktion jämfört om de försats i konkurs vid tillfället de istället inledde en rekonstruktion är staten. Staten får i dessa fall först betala en lönegaranti under rekonstruktionen och ytterligare en när företaget senare går i konkurs. Då de flesta företagsrekonstruktioner är beroende av en ackordsuppgörelse med rekonstruktionsföretagets oprioriterade fordringsägare vänder sig vanligtvis rekonstruktören till de större borgenärerna innan en ansökan om företagsrekonstruktion inlämnas till tingsrätten för att höra sig för hur en eventuell ackordsuppgörelse kommer till att mottas. Om rekonstruktören inte får med sig de större fordringsägarna så har de makten att stoppa en ackordsuppgörelse och nedskrivning av de oprioriterade fordringarna. Själva ackordsprocessen går till så att fordringsägarna erhåller ett erbjudande om utdelning på sin fordran. Peter Öfverman berättar att till detta erbjudande bifogas alltid en utredning gjord av rekonstruktören där denna uttalar sig att det är till nytta för fordringsägarna att acceptera 53

55 utdelningserbjudandet då alternativet är konkurs vilket vanligtvis leder till en sämre utdelning än en rekonstruktion. Rekonstruktionsförfarandet betalas till fullo av rekonstruktionsföretaget. Då förfarandet är förknippat med mycket formaliter såsom att alla borgenärer ska tillskrivas, ett borgenärsmöte ska hållas och en rekonstruktionsplan ska upprättas. Detta leder till att tidsåtgången för rekonstruktören blir omfattande, och därmed blir arvodet till rekonstruktören och kostnaden för rekonstruktionsföretaget betydande. Det är med hänsyn till det som alla rekonstruktörer vi intervjuat varit av den åsikten att allt för små företag saknar möjlighet att ta dessa kostnader och därmed är de diskvalificerade att genomgå en rekonstruktion trots att andra förutsättningar kan vara gynnsamma. Vid vår intervju med Per Håkansson framkom att det i huvudsak finns tre olika parter som vill rekonstruera ett företag. Dessa tre parter är banken, en ägare som har flera bolag och slutligen en huvudägare som är mycket involverad i företaget och är ett med företaget. Dessa tre har olika motiv till att vilja rekonstruera verksamheten vilket leder till rekonstruktionsförfarandet kan se väldigt olika ut beroende på vem som vill ha rekonstruktionen. Rekonstruktören måste vara lojal mot sin uppdragsgivare, företaget. Vid tillfällen det är banken som förespråkar en rekonstruktion och föreslår en viss rekonstruktör anser vi att det för rekonstruktören inte är en helt lätt uppgift att alltid se till företagets bästa. Som vi nämnde nyss kan banken och företaget ha olika motiv till att rekonstruera verksamheten. Banken motiv kan vara att de ser en större möjlighet att erhålla större del av sin fordran vid en rekonstruktion än vid en konkurs. Banken kan också försöka få någon annan kreditgivare att överta deras fordran. Företagets motiv kan däremot vara att rädda företaget och arbetstillfällen samtidigt som leverantörerna kan få en större utdelning på sin fordran och behålla en kund. Det kan alltså skilja på vad som är bäst för banken och vad som är fördelaktigast för företaget. Här finns en viss risk att bankerna förespråkar rekonstruktörer som ser till bankens bästa. När ett företag drabbats av likviditetsproblem är konkurs och rekonstruktion två möjliga utvägar. När det handlar om rekonstruktion räcker det att det finns en risk för obestånd. Detta möjliggör för företag att övervinna problemen i ett tidigt skede direkt när man anser att det finns en risk för illikviditet. I konkurs däremot måste verksamheten befinna sig i obestånd. Alla vi intervjuat är överens om att det är av största vikt att rekonstruktionen kommer igång tidigt. Detta gör att det finns större förutsättningar att lyckas med rekonstruktionen. Per Håkansson berättar för oss att det ofta är så att företagen vänder sig till en rekonstruktör för sent då det redan uppstått likviditetskris. Det är inte ovanligt att företagsledningen i det krisdrabbade företaget försöker lösa problemet med likviditeten på egen hand genom att skjuta till mer kapital och belånar sig privat. Hade dessa företag kontaktat en rekonstruktör då likviditetsproblemet uppstått hade de haft större chanser att lyckas med en rekonstruktion än när de drabbats av akut likviditetskris och inte kan betala arbetstagarnas löner och de löpande räkningarna. Konkursinstitutet är ett rent avvecklingsinstitut där huvudsyftet är att borgenärerna ska få så stor utdelning som möjligt av konkursbolaget. Att rekonstruera syftar till att förändra verksamheten och åter skapa ett lönsamt företag. Här är det inte frågan om att avveckla företaget i sig utan mer avveckla olönsamma delar i företaget. Trots denna uppenbara skillnad är det inte ovanligt att företag rekonstruerar sin verksamhet genom konkursförfarandet. Mellqvist(2009) skriver i sin bok att i praktiken kan en konkurs erbjuda en effektiv formel för rekonstruktion. Ett aktiebolag blir av med sina skulder i konkursen då bolaget upphör att 54

56 existera. De tillgångar som finns kvar i bolaget som maskiner, lokaler och tekniska lösningar köps sedan upp av ett nytt aktiebolag till kraftiga underpriser. Om ägarna av det nya aktiebolaget också var ägare av det gamla har de blivit av med sina skulder och har kvar viktiga tillgångar som gör att de kan driva vidare det nya företaget. Situationen ovan är inte ovanlig och konkursinstitutet kämpar för att sätta stopp för dessa bekvämlighetskonkurser. Heuman(2008) skriver att utvecklingen under de senaste åren har gjort att konkursinstitutet måste fylla fler funktioner än att bara se till borgenärernas bästa. Även Mellqvist(2009) är överens om detta och förfarandet med konkurser är numera utformat för att försöka bekämpa ekonomisk brottslighet. I teorin är rekonstruktion genom konkursförfarandet ej brottsligt men i praktiken är det nästan alltid så att ägarna gjort sig skyldig till något eller några brott. Rekonstruktör Bengt Stridh tycker att det finns klara vinster med att låta rekonstruktionen gå via rekonstruktionslagen istället för konkurslagen. Dels är det ofta straffbart, dels tappar företaget viktiga relationer till leverantörer, varumärket i firmanamnet och så vidare. En konkurs skapar ett ifrågasättande till ledningen om det är samma ledning efter konkursen. Erik Gabrielsson som också är rekonstruktör ser ofta att potentiella köpare till företaget, nya ägare ofta vill vänta till efter en konkurs med att gå in i det nya bolaget på grund av att det pengamässigt blir billigare. Det gäller då enligt oss att övertyga dessa köpare om att vinsterna i form av bibehållet varumärke, leverantörskontakter m.m. som en lyckad rekonstruktion erbjuder är goda skäl för att betala mer för bolaget och på så vis skaffa sig större lönsamhet i framtiden. Enligt lagen är rekonstruktion och konkurs tillämpliga på alla företagsformer, stora som små. Om en konkurs drabbar ett handelsbolag eller enskild firma har fordringsägarna efter konkursen åter möjlighet att kräva den fysiska personen på betalning av obetalda skulder. Är företaget en juridisk person, ett aktiebolag har fordringsägarna ingen möjlighet att kräva det upplösta bolaget på betalning efter konkursen. Eftersom ett konkursförfarande inte betalas av företaget själv finns det ingen begränsning som gör att mindre bolag inte kan genomföra en konkurs. I en företagsrekonstruktion betalas de flesta kostnader förfarandet ger upphov till av företaget själv och detta gör att de mindre bolagen inte har möjlighet att genomgå en rekonstruktion. Larsson(2008) skriver att de mindre företagen, av praktiska och kostnadsskäl inte kan ta hjälp av rekonstruktionslagen i samma utsträckning som de större företagen kan. För att titta på vilka företag som kan bli aktuella för rekonstruktion och klara av att bära de kostnader som uppstår använder sig rekonstruktörer av vissa metoder som ibland skiljer sig åt beroende på omsättning och av vad omsättningen genereras av. Erik Gabrielsson använder sig utav en tio-tio-regel. Minst tio anställda och minst tio miljoner i omsättning för att identifiera vilka bolag som har möjlighet att lyckas. Erik har erfarenheten att mindre bolag inte klarar av att bära de kostnader som en rekonstruktion bär med sig. Per Storbacka har lite andra krav, minimiomsättningen ska vara omkring 5 miljoner. Dock påpekar han att det är vikigt att reda ut vad omsättningen genereras av. Är det mestadels personalkostnader är det ur ett samhällsperspektiv av stor vikt att genomgå en rekonstruktion då många arbetstillfällen kan räddas gentemot en konkurs. Förfarandet med konkurs och rekonstruktion skiljer sig åt under själva genomförandet då det gäller gäldenärens och borgenärens ställning. Även konkursförvaltaren och rekonstruktören har lite olika roller. Gäldenären har möjlighet att förfoga över sina tillgångar och skulder 55

57 under rekonstruktionen och förlorar därmed inte sin rådighet över företaget vilket de gör i en konkurs. Om gäldenären utan rekonstruktörens samtycke ingår bindande avtal kan dock rekonstruktören upplösa rekonstruktionen. Gäldenären har under rekonstruktionen skyldighet att upplysa rekonstruktören om alla ekonomiska förhållanden som råder och en skyldighet att följa de anvisningar rekonstruktören ger angående hur verksamheten ska bedrivas. Mellqvist(2009) skriver att en företagsrekonstruktion sker på rekonstruktörens villkor och uppträder företaget illojalt kan rekonstruktören häva rekonstruktionen. Kan inte företaget ställa upp på rekonstruktörens krav kan även företaget häva rekonstruktionen. Bengt Stridh ingår aldrig en rekonstruktion utan att först träffat ledningen för det krisdrabbade företaget. Bengt säger att om man ska försöka genomföra en rekonstruktion måste man veta att företaget har en chans att lyckas. Ofta är det brister i ledningen och detta håller Erik Gabrielsson med om. Företaget måste ha viljan att förändra verksamheten så att lönsamhet kan uppstå. Dialogen mellan rekonstruktör och företag måste vara god och då uppstår sällan problem med att rekonstruktören eller företaget själv häver rekonstruktionen på grund av dåligt samarbete. I Lagen om företagsrekonstruktion står det att gäldenärsföretaget utan samtycke från rekonstruktören inte får åta sig nya förpliktelser, inte heller lämna över, pantsätta eller låna ut egendom av väsentlig betydelse för företagets verksamhet. Handlingar i strid mot detta kan förutom hävning av rekonstruktionen medföra straffrättsliga påföljder. När rätten utsett en rekonstruktör förlorar borgenärerna rätten att tvångsvis driva in sina fordringar. De kan heller inte tvinga gäldenärsföretaget i konkurs. Borgenärerna kan inte häva ingångna avtal och detta är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Om gäldenären ej kunnat betala hyra för lokal kan inte hyresvärden häva avtalet under rekonstruktionen då detta inneburit att företaget ej kunnat fortsätta verksamheten. Konkurser har ett principiellt företräde framför rekonstruktioner och detta står uttryckligen i lagen om företagsrekonstruktion. En rekonstruktion upphör om gäldenärsföretaget försätts i konkurs. Peter Öfverman bedömer möjligheterna att rekonstruera verksamheten i rekonstruktionens initiala skede. Det han har kommit fram till redovisar han vid det första borgenärssammanträdet. Gör rekonstruktören bedömningen att det inte finns förutsättningar för en lyckas rekonstruktion försätts företaget i konkurs. Ett annat exempel på konkursens företräde framför rekonstruktion är att en borgenärsansökan om rekonstruktion förfaller om företaget försätts i konkurs innan ansökan hinner gå igenom. Mellqvist(2009) skriver att båda förfaranden inte kan pågå samtidigt och uppstår konkurrens vinner konkursförfarandet. Är en rekonstruktion väl igång ska det förfarandet få chansen och då blir konkursansökningarna mot gäldenärsföretaget vilande. Konkursansökningarna ogiltighetsförklaras ej utan om rekonstruktionen misslyckas tas konkursansökningarna upp till prövning. Har en rekonstruktion inletts ska man försöka få till en rekonstruktion av verksamheten och en frivillig uppgörelse mellan borgenärerna och gäldenärsföretaget. Lyckas rekonstruktionen och gäldenärer åter blir lönsam på lång sikt gynnar detta borgenärerna som kan fortsätta göra affärer med gäldenärsbolaget. Misslyckas försöket att få till en rekonstruktion ska företagsrekonstruktionen upphöra och följas upp av det mer tvångsbetonade konkursinstitutet. Heuman(2007) menar att rekonstruktionen som sådan innebär ett betalningsanstånd och de enskilda borgenärernas intresse av att driva in en fordran får stiga åt sidan för 56

58 borgenärskollektivets gemensamma intresse av att skapa långsiktiga affärsrelationer med gäldenärsföretaget. Konkursförvaltaren har en mycket starkare ställning under konkursen än vad rekonstruktören har under rekonstruktionen. Förvaltaren tar över gäldenärsföretagets tillgångar och skötseln av verksamheten. Konkursförvaltaren ska samla upp företagets tillgångar och realisera dessa. Realisationen ska gå fort så att borgenärerna kan få så mycket betalt som möjligt för sina fordringar. Förvaltaren blir den nya företagsledaren i en konkurs till skillnad från i en rekonstruktion där rekonstruktören fungerar som en konsult åt företagsledningen. Bengt Stridh nämner att hans roll i en rekonstruktion är som konsult åt företagsledningen och han guidar ledningen i rekonstruktionsarbetet som skiljer sig från rekonstruktion till rekonstruktion. Per Storbacka bistår ledning, ägare, leverantörer med sina kunskaper och fungerar som en konsult åt företaget. Alla rekonstruktörer vi samtalat med är överens om detta, men att det skiljer sig från fall till fall. Är det brister i ledningen, vilket är den vanligaste orsaken till likviditetsproblem enligt våra intervjuade rekonstruktörer, är det svårare att genomföra en lyckad rekonstruktion än om ledningen inte är orsak till företagets problem. Per Håkansson nämner att om det finns brister i ledningen i mindre företag är det svårt att vara konsult åt ledningen. Uppdragsgivaren åt rekonstruktören, ägaren, är i mindre bolag oftast bolagets ledning. I dessa bolag är det svårt att övertyga ägaren om att det måste till en ny företagsledning i bolaget som går in med nytt kapital. Per säger att från ägarens sida kan det uppfattas som att man blir berövad företaget. Erik Gabrielsson tycker även han att detta är ett stort problem som är svårt att ta sig ur. Gamla ägare som inte accepterar att aktierna i bolaget är värda max en krona är en situation som ofta inte klarar av en rekonstruktion. För att en rekonstruktion ska bli av krävs det att ekonomin i företaget är så pass god att alla prioriterade borgenärer får full betalnings för sina förmånsberättigade fordringar. Det är bara de oprioriterade borgenärerna som omfattas av det offentliga ackordet i en företagsrekonstruktion. När det gäller utdelning i en konkurs berörs även de prioriterade fordringsägarna med allmän och särskild förmånsrätt. Heuman (2008) skriver att konkursboets tillgångar ska fördelas i enlighet med förmånsrättsordningen och borgenärer med samma förmånsrätt ska procentuellt ha samma utdelning. Förmånsrättsordningen fastställer i vilken ordning en gäldenärs borgenärer ska få sina fordringar betalda när gäldenärens tillgångar inte fullt ut täcker skulderna och då förmånsrättsordningen följer paragrafordningen har särskild förmånsrätt företräde framför allmän förmånsrätt. I en konkurs får i regel de oprioriterade borgenärerna inget betalt för sina fordringar utan konkursen syftar endast till att fördela ut konkursboets tillgångar till de borgenärer som innehar förmånsrätt. Erik Gabrielsson anser att utifrån de oprioriterade borgenärernas perspektiv är det mycket bättre att försöka få till en rekonstruktion som ger 25 procents utdelning istället för i en konkurs då de oftast inte får något. Även Per Storbacka pekar på vikten av att få de oprioriterade borgenärerna att förstå att utfallet i en rekonstruktion är bättre än utfallet i en konkurs. När ett företag hamnat i konkurs eller är föremål för rekonstruktion är detta två tillstånd som sänder signaler till omvärlden att företaget har ekonomiska problem. När det gäller att träffa avtal med motparter under en rekonstruktion har dessa borgenärer tryggats med en allmän förmånsrätt under paragraf 10. Denna förmånsrätt gäller även före vissa andra tidigare förmåner med högre prioritet. Lyckas inte rekonstruktionen har dessa borgenärer ändå stor 57

59 chans att få betalt i en efterföljande konkurs på grund av tidig förmånsrätt. Är rekonstruktionen lyckosam får dessa prioriterade borgenärer full betalning då de inte omfattas av ett eventuellt offentligt ackord. Mellqvist (2009) skriver att detta är en förutsättning för att leverantörer och andra intressenter ska våga göra affärer med det krisdrabbade företaget. Om ett företag gått i konkurs och förvaltaren fortsätter driva verksamheten behövs även här en garanti till leverantörer som gör att de vågar göra affärer med det konkursdrabbade företaget. Kostnader som en fortsatt verksamhet ger upphov till kallas massafordringar och de ska betalas före de prioriterade och oprioriterade fordringarna. På grund av denna höga prioritet kan leverantörer fortsätta göra riskfria affärer med företaget. Heuman (2008) menar att det är svårt att förklara detta gynnsamma läge för leverantörer och de upphör ofta med sina affärsrelationer med företaget efter en konkurs. Detta försvårar för en gynnsam avveckling av företaget och det är av stor vikt att förvaltaren lyckas förklara rättsläget för leverantörerna så att de inte slutar att göra affärer med företaget. Vid vår intervju med Ola Tyrberg framgick det tydligt att banken, som är prioriterad fordringsägare är mer positiv till en rekonstruktion om företagets problem ligger utanför ledningens kontroll. Företaget har kanske tappat en viktig kund, missat en order eller drabbats av en stor kundförlust. Har företaget gått sämre en längre tid på grund av en rad olika skäl är banken oftast negativa till en rekonstruktion men det främsta skälet enligt Ola Tyrberg är att vid tidpunkten för en konkurs vet banken vad som finns i företagets balansräkning. Vid en rekonstruktion minskar oftast tillgångarna i balansräkningen och banken får inte längre lika mycket betalt för sina fordringar. Per Håkansson bekräftar detta och berättar för oss att banken är den borgenär som oftast säger nej till en rekonstruktion. Han säger att det svåraste steget i en rekonstruktion är att övertyga banken om att företaget efter rekonstruktionen kommer att bli lönsamt. Det är i princip omöjligt att övertyga banken om företagets bristande lönsamhet inte kan förklaras med hjälp av ett fåtal anledningar som ligger utanför ledningens kontroll. Vid intervjun med Maryanne-Verner Sundström som representerar staten och som är en oprioriterad borgenär framkom en rad olika skillnader mellan när staten förespråkar konkurs eller rekonstruktion. Även när det gäller staten är en olämplig företagsledning en orsak som talar emot att staten ska ställa sig positiva till en rekonstruktion. Staten representerar det allmänna och det sänder fel signaler om staten ställer sig positiva till något som är oseriöst berättar Maryanne. En olämplig företagsledning kan ha missköt det administrativa arbetet och låtit bli att redovisa och därmed slarvat med skatter. Har ett företag slarvat med skatter och låtit sig skönstaxeras är detta en stark orsak till att inte ställa sig positiv till en rekonstruktion. Ser staten att företaget drivs utan styrning och utan tillgång till kapital är detta ytterligare två kriterier som talar för konkurs istället för rekonstruktion. Eftersom vi är en oprioriterad borgenär berörs vi av det offentliga ackordet och för att vi ska ställa oss positiva till det ska det vara till ekonomisk fördel för det allmänna att anta ackordet enligt Maryanne. Staten har mycket att vinna på vid en rekonstruktion till skillnad från en konkurs då staten vid en konkurs i regel inte får något betalt alls för sina fordringar. Det utgår en lönegarantiperiod vid en rekonstruktion och blir rekonstruktionen lyckosam får staten tillbaka lönegarantimedlen från det rekonstruerade företaget. Misslyckas rekonstruktionen eller avbryts den och företaget försätts i konkurs utgår ytterligare en lönegarantiperiod som kostar pengar för staten, därför är vi ofta positiva till en rekonstruktion vid första borgenärssammanträdet då den första lönegarantiperioden redan utbetalats om inte något väldigt graverande ligger bakom. 58

60 6 Slutsatser I detta, avslutande kapitel redovisar vi vilka slutsatser vi kommit fram till med vårt valda uppsatsämne och om vi uppnått syftet med arbetet. Är rekonstruktionsförfarandet en sorts konstgjord andning eller leder den till varaktig överlevnad? Det finns en rad olika åtgärder en rekonstruktör kan föreslå företaget att göra. Rekonstruktörerna är alla överens om att i de flesta fall krävs det en ackordsuppgörelse samt ett likviditetstillskott för att företaget skall uppfylla kapitalskyddsreglerna. För att företaget efter ackordet ska bli lönsamhet måste rekonstruktören förändra någon del av verksamheten, om inte illikviditeten beror på en faktor utanför företagets kontroll till exempel en stor kundförlust som inte kommer ske igen. Om företaget inte genomför någon förändring kommer man snabbt stå inför problem igen. Det är främst på kostnadssidan som rekonstruktören kan sätta in åtgärder som syftar till att förbättra företagets lönsamhet. Att, så snabbt som det krävs vid en rekonstruktion, öka intäkterna är inte särskilt enkelt eller realistiskt. Minska på utgifterna kan man göra genom att minska overheadkostnader det vill säga minska personalkostnader, lokalkostnader eller andra kostnader som inte har något direkt samband med produktionen av de varor eller tjänster rekonstruktionsförtaget erbjuder. Företaget måste även göra sig av med olönsamma delar om sådana finns inom företaget. Tjänster som man utfört själva in house kan bli billigare att köpa in från externa leverantörer. Enligt lagen om företagsrekonstruktion ska rekonstruktören ha kännedom om marknaden som rekonstruktionsföretaget verkar på. Några av rekonstruktörerna vi intervjuat och andra som vi samtalat med menar att rekonstruktörens roll inte är att ge råd kring och förändra företagets kärnverksamhet. Andra rekonstruktörer menar att detta är själva kärnan i en lyckad företagsrekonstruktion, att på något sett förändra verksamheten för att företaget ska bli lönsamt. Enligt vår uppfattning måste rekonstruktören ha god kännedom om marknaden. I framtiden kan vi komma att se rekonstruktörer som specialiserat sig mot rekonstruktioner i en specifik bransch som till exempel fordonsbranschen som har en tuff tid just nu och troligtvis också de närmaste åren. Enligt förslag som ligger kommer revisionsplikten troligtvis avskaffas för en mängd företag. Därför vill revisionsbyråer bredda sin produktportfölj, vi tror därför att de kommer att erbjuda kompetens inom företagsrekonstruktioner. Det leder i sin tur till en mer konkurrensutsatt marknad för rekonstruktörer som kan leda till att kostnaden för att genomföra en rekonstruktion blir lägre. Att regelverket runt rekonstruktioner förändras och den byråkratiska processen skulle lättas upp något skulle också ha en positiv inverkan för rekonstruktioner då mindre tid tas i anspråk och kostnaden blir då lägre vilket leder till att fler företag, även mindre, kan ta hjälp av förfarandet. Ett annat tänkbart scenario är att se över lagen om företagsrekonstruktioner. Rekonstruktionsförfarandet är kostsamt och detta gör att de mindre bolagen ej har möjlighet att rekonstruera verksamheten formellt. Varför ska det vara så? Här måste man från lagstiftarnas sida förenkla lagen och arbetet och på så sätt göra det möjligt för mindre bolag att genomgå en rekonstruktion. Upprättande av en förenklad rekonstruktionslag som endast gäller de mindre bolagen är en lösning som vi anser är möjlig. 59

61 I dagsläget är merparten av företagsrekonstruktörerna utbildade jurister och i vissa fall också medlemmar av Advokatsamfundet. Detta, tror vi, beror på att konkurser handleds av jurister och det har fallit sig naturligt att då även rekonstruktioner handleds av jurister. Vi menar att rekonstruktörens kompetens är av yttersta avgörande för en rekonstruktions utgång. Rekonstruktörens skicklighet avgörs till största del av dennes förmåga att styra och leda företag mer än dennes juridiska kompetens. Det är självklart mycket meriterade att inneha juridisk kompetens men framförallt menar vi att en rekonstruktörs kompetens främst avgörs av dennes skicklighet att leda och styra företag. Det ställs även höga krav på rekonstruktörer om företaget i fråga kommer från en hårt konkurrensdrabbad bransch. Visst kan det vara så att det är en yttre faktor som orsakat likviditetsproblem, konkurrensen från andra liknande företag. Detta är dock oerhört svårt att komma till rätta med och en lösning kan vara att företaget specialiserar sig på en viss del av marknaden. Dessa företag behöver ekonomisk konsulthjälp och rekonstruktören som ofta är jurist behöver ta hjälp av specialister för att lösa i vilket segment företaget skall verka i framtiden för att åter bli lönsamt. Vi tycker att en duktig rekonstruktör även ska vara bra på att verbalt utrycka sig och övertyga de stora borgenärerna i många fall banken och skatteverket, att rekonstruktionen kommer att bli lyckosam. Får rekonstruktören inte med sig de större borgenärerna är det ingen ide att genomföra ett ackord då det ändå inte går igenom utan de större borgenärernas medgivande. Rekonstruktören måste även övertyga eventuella köpare, riskkapitalister att det är bättre för dem att gå in under rekonstruktionen än i en eventuell konkurs som pengamässigt nästan alltid blir billigare för dem. Då har de förlorat viktiga leverantörer, företagets anseende, varumärket m.m. Detta måste rekonstruktören på ett bra sätt kunna förmedla till eventuella köpare så att de vågar gå i under rekonstruktionen och inte vänta till konkursen. Vi har under våra intervjuer märkt att rekonstruktörernas uppfattning skiljer sig relativt mycket i vad deras uppdrag innefattar. Några av de rekonstruktörer som vi pratat med anser att deras huvudsakliga uppgift är att trycka igenom ackordsuppgörelsen. Detta medan andra rekonstruktörer är av uppfattningen att detta är meningslöst och helt felaktigt att göra om man inte ser till att förändra verksamheten. Har rekonstruktören som mål att bara trycka igenom ett ackord för att på så vis stoltsera med en lyckad rekonstruktion och erhålla betalning för nedlagt jobb är detta ett exempel på att skjuta på problemen på framtiden. Detta tycker vi ger upphov till konstgjord andning istället för fortsatt överlevnad och dessa bolag kommer förr eller senare att ansöka om konkurs och likvideras. Vi anser till exempel att man bör hitta lönsamma långsiktiga affärsrelationer och att företaget har en lönsam kärnverksamhet och en fungerande styrelse m.m. för att kunna överleva på sikt. Företaget bör även ha likvida medel efter utgången av rekonstruktionen för att inte drabbas av nya ekonomiska problem så fort något oväntat dyker upp. Det räcker alltså inte med att företagets likvida medel precis täcker ackordet. Även detta ger i många fall upphov till en sorts konstgjord andning och företaget i fråga överlever så länge inget oväntat händer. Några av rekonstruktörerna vi intervjuat är förvånade att leverantörerna till rekonstruktionsföretaget inte ställer högre krav och följer upp om företaget har möjlighet att betala de nya leveranserna. Många leverantörsföretag lägger så mycket energi på utdelning i ackordsuppgörelsen på gamla fordringar att de missar att ställa säkerhet för nya leveranser. Vi tror att detta till en viss del beror på att de litar på rekonstruktören. Om rekonstruktören genomför en rekonstruktion så har företaget en stor chans att överleva och många av leverantörerna litar på rekonstruktören utan att göra någon egen bedömning. 60

62 Vi menar att dessa problem delvis beror på dålig uppföljning av företag som genomgått rekonstruktioner. Är resultatet varaktig överlevnad eller konkurs efter ett par år? Den dåliga uppföljningen medför dålig statistik och att bara trycka igenom ett ackord funkar om man sedan inte får signaler om att detta ej var ett lyckosamt tillvägagångssätt. Vi menar att om uppföljningen varit bättre och mer statistik hade funnits hade inte rekonstruktörerna endast kunnat trycka igenom ackordet och sedan ansett att rekonstruktionen varit lyckosam. Detta hade visat sig vara fel då statistik och uppföljning visat att dessa bolag senare hade drabbats av konkurs. Det hade ställts högre krav från samhället och bolagets borgenärer då de med hjälp av statistiken sett att detta ej bidragit till varaktig överlevnad. Rekonstruktörerna hade fått anstränga sig mer och tvingats förändra företagets verksamhet för att hitta lönsamma delar och långsiktiga affärsrelationer och inte bara koncentrera sig på att få igenom ackordet. Vi tycker att det även ligger på företagets leverantörer att förstå detta och inte bara vara intresserade av hur hög ackordslikviden är. Alla de rekonstruktörer vi pratat med och intervjuat anser att fördelarna vida överskrider nackdelarna med rekonstruktionsförfarandet. Alla är också överens om att alla företag har unika faktorer som lett till att de behövts rekonstrueras och att därför ingen rekonstruktion är den andra lik. Det finns därför ingen färdig mall att följa till en lyckad rekonstruktion utan man måste göra en bedömning från fall till fall. De gånger en rekonstruktion inte når till rekonstruktionsprocessens slut utan företaget försätts i konkurs beror det vanligtvis på faktorer som man inte sett vid rekonstruktionens inledande skede eller faktorer som uppstått under processens gång. En viktig del som i allra högsta grad styr utgången av en rekonstruktion är i vilket skeende företaget ansöker om rekonstruktion. Ansöker företaget tidigt, så fort företaget ser risker i likviditeten, finns större förutsättningar att lyckas med rekonstruktionen än om ansökan inkommer sent. Det finns ett förslag till en gemensam insolvensbalk. Ingången i ett insolvensförfarande är att företaget är på obestånd vilket leder till att rekonstruktionerna alltid kommer att komma igång sent så sent som att företaget redan är på obestånd. Detta leder till att utsikterna för en lyckad rekonstruktion minskar drastiskt. Vilket i sin tur leder till att fler bolag kommer gå i konkurs. Vi tror att företag kommer att vilja undvika den nya insolvensbalken så länge det är möjligt på grund av rädslan att hamna i konkurs eller avveckling. Rädslan grundar sig i att företaget inte själva får bestämma över sitt öde. Alltså kommer färre bolag med likviditetsproblem att överleva genom en gynnsam rekonstruering av verksamheten. Detta är ett steg i helt fel riktning och inträder förslaget om en gemensam insolvensbalk finns en risk att denna blir kortvarig och att man sedan återgår till de gamla bestämmelserna. Alla rekonstruktörer vi intervjuat har varit överens om att företag som har störst chans att lyckas med sin rekonstruktion och som är minst komplicerade att rekonstruera är företag som drabbats av något som ligger utanför deras omedelbara kontroll. Till exempel att företaget drabbas av en stor kundförlust eller att de räknat med en order som sedan inte kommit. Företaget är i grunden välmående och lönsamt och det finns då inte särskilt mycket för rekonstruktören att förändra. Även de stora borgenärerna, banken och staten instämmer i detta och menar att dessa bolag har förutsättningar att genomgå en rekonstruktion med en ackordsuppgörelse. 61

63 För rekonstruktören handlar det då mest om att trycka igenom ackordet och därigenom återskapa företagets eget kapital och skapa möjligheten att bli likvida igen. När man trycker igenom ackordet anser vi till viss del att man skjuter problemet vidare till rekonstruktionsföretagets leverantörer som på grund av ackordsuppgörelsen drabbas av en kundförlust. De underleverantörer som har det krisdrabbade företaget som största affärskontakt och kanske bara gör affärer med detta företag, hamnar med största sannolikhet i ekonomiska svårigheter då deras fordran skrivs ner med 75 procent. Dessa företag kommer i sin tur behöva rekonstrueras eller försättas i konkurs. Då en underleverantör ej får betalt för sin fordran då den skrivs ner med 75 procent så är detta en enda bakomliggande orsak till företagets lönsamhetsproblem och har underleverantören i övrigt ett sunt företag med en bärande affärsidé så uppfyller företaget kriterierna för att genomgå en rekonstruktion. Så här kommer det att fortsätta ända till företagen inte längre orkar bära de kostnader rekonstruktionen ger upphov till, alltså då företagen är små och ej ha tillräcklig omsättning för att kunna betala rekonstruktionskostnaderna. Vi anser att eftersom framtidstron är stor och alla andra faktorer som krävs för att genomföra rekonstruktionen uppfylls borde det inte vara svårt för företaget att låna upp pengar som täcker alla de nuvarande skulder företaget har och på så vis slippa genomföra ett ackord som drabbar de oprioriterade borgenärerna hårt. Varför ska de städa upp efter det krisdrabbade företaget? Om företaget med överlevnadsförmåga skjuter till mer pengar i form av nytt aktiekapital eller med hjälp av nya lån på banken som täcker alla tillfälliga skulder, även de oprioriterade. Då skulle inte de borgenärer, leverantörer som är oprioriterade få ekonomiska problem som i vissa fall leder till likvidation på grund av att deras affärskontakt orsakat problemet, inte de själva. Detta vore mer rättvist. Är detta en följd av en dåligt fungerande kreditmarknad? Detta överlåter vi till er läsare reflektera över och avgöra själva. 62

64 Bilaga Förmånsrättslag (1970:979) Inledande bestämmelser 1 Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran. I fråga om företräde till betalning vid utmätning av lön gäller särskilda bestämmelser. Lag (1995:302). 2 Förmånsrätt till betalning är särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt gäller vid utmätning och konkurs samt avser viss egendom. Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Förmånsrätt omfattar även ränta i den mån ej annat är föreskrivet. 3 Förmånsrätt består, även om fordringen överlåts eller tas i anspråk genom utmätning eller på annat sätt övergår till annan. Lag (1995:302). Särskilda förmånsrätter 3 a Förmånsrätt följer med fordran mot ett emittentinstitut som innehavare av skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer har till följd av innehavet eller som motparter i derivatavtal träffade enligt den lagen har till följd av avtalet. Förmånsrätten gäller i den egendom och i den omfattning som anges i 4 kap. 1 samma lag. Lag (2004:572). 4 Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2003:113) om elcertifikat, 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott. Lag (2003:115). 4 a Förmånsrätt följer med försäkringstagares och andra ersättningsberättigades fordran hos försäkringsgivare i den egendom och i den omfattning som anges i 7 kap. 11 a försäkringsrörelselagen (1982:713) och 5 kap. 11 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Lag (2005:1048). 5 Förmånsrätt i lös egendom som hör till näringsverksamhet följer med företagshypotek. Lag (2008:988). 6 Förmånsrätt i fast egendom följer med 1. fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt, 2. inteckning i egendomen. 7 Förmånsrätt i tomträtt följer med 1. fordran på avgäld i anledning av upplåtensen som ej förfallit till betalning tidigare än ett år innan utmätningen ägde rum eller konkursansökningen gjordes, 2. fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt, 3. inteckning i tomträtten. 8 Utmätning ger förmånsrätt i den utmätta egendomen. Lag (1994:471). 9 Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a-7 angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 sjölagen (1994:1009). Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av 1. företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och 2. annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare. Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 andra stycket eller 7 kap. 13 utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser. Lag (2008:988). 63

65 Allmänna förmånsrätter 10 Allmän förmånsrätt följer med 1. den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett dödsbos egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman samt begravnings- och bouppteckningskostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet, 2. arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag eller konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökningen gjordes eller därefter, 3. kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts under 2 vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens godkännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa, 4. andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion. Förmånsrätt enligt första stycket 1 3 gäller endast i den mån beloppet med hänsyn till omständigheterna är skäligt. Lag (1996:769). 10 a Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på ersättning för uppdrag att fullgöra sådan revision som är föreskriven i lag eller annan författning och för uppdrag som avser upprättande av räkenskapsmaterial till fullgörande av bokföringsskyldighet som är föreskriven i sådan ordning, i den mån ersättningen avser arbete som har utförts de senaste sex månaderna innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Lag (1987:694). 11 Har upphävts genom lag (2008:988). 12 Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och har konkursansökningen gjorts inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall vid tillämpning av tredje meningen, om det är förmånligare för arbetstagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då ansökningen om företagsrekonstruktion skedde. I sådant fall skall det bortses från tiden mellan ansökningarna. Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 lagen (1982:80) om anställningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller driver egen rörelse omfattas av förmånsrätt endast om arbetstagaren kan visa att han har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som arbetssökande. För uppsägningstid omfattar förmånsrätten endast lön eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersättning under uppsägningstid omfattas av förmånsrätt skall med samtidig inkomst i annan anställning jämställas aktivitetsstöd som lämnas till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, i den mån stödet avser samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit berättigad till stödet efter uppsägningen. Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts. Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkursansökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de betingelser som anges i 23 och 26 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningen har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension. Lag (2003:535). 64

66 12 a Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 lönegarantilagen (1992:497). Lag (2008:988). 13 Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet skall i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring. Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 femte stycket. Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 sjätte stycket motsvarande tilllämpning. Lag (2003:535). 14 Fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt. Lag (2008:988). 15 Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a tas dock, om det behövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eller 8 i annan lös egendom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt ska, när det finns särskilda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhållande till den köpeskilling som har erhållits för varje grupp. Lag (2008:988). 16 Har upphävts genom lag (1975:1248). 17 Har upphävts genom lag (1973:1068). 18 Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt. En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer. Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendomen inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en fordran utan sådan förmånsrätt. Lag (2008:988). 19 Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar. Lag (2003:535). 65

67 Källförteckning Litterära källor: Andersen IB, (1998), Den uppenbara verkligheten, Studentlitteratur AB Adlercreutz Axel, (2004), Finansieringsformers rättsliga reglering, Studentlitteratur AB Bryman Alan, Bell Emma, (2005, Upplaga 1:1), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber Ekonomi: Malmö Greve Jan, (2003), Modeller för finansiell planering och analys, Studentlitteratur AB Heuman Lars, (2007), Specialprocess- utsökning och konkurs, Nordstedts Juridik AB Jacobsen Dag Ingvar (2002), Vad, hur och varför? Studentlitteratur: Lund Larsson Claes-Göran, (2008) Företagets finanser, Studentlitteratur Madeleine Leijonhufvud, Suzanne Wennberg, (2007), Brott och straff i affärslivet : en lärobok för ekonomer, Lustus Mellqvist Mikael, (2009), Obeståndsrätten- En introduktion, Nordstedts Juridik AB Patel Runa, Davidson Bo, (2003, 3: e upplagan), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur: Lund Svensk Lag 2008 lagarna om rekonstruktion, förmånsrätt och konkurs Wennberg Suzanne, (2008), Introduktion till Straffrätten, Nordstedts Juridik AB 66

68 Internet källor Intervjuer Per Håkansson, Amber Advokater Karlskrona Peter Öfverman, Ackordscentralen Malmö Ola Tyrberg, Handelsbanken Kalmar Erik M Gabrielsson, Växjö Advokatbyrå. Per Storbacka, Öhrlings PWC Bengt Stridh, Glimstedt Kalmar Maryanne-Verner Sundström, Skatteverket Stockholm 67

69 Linnéuniversitet kvalitet och kompetens i fokus Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet. Linnéuniversitetet är resultatet av en vilja att öka kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential för utbildning och forskning, och spela en framträdande roll i samverkan med det omgivande samhället. Linnéuniversitetet erbjuder en attraktiv kunskapsmiljö med hög kvalitet och konkurrenskraftig kompetens. Linnéuniversitetet är ett modernt internationellt universitet som betonar nyfikenhet, nytänkande och nyttiggörande. För oss är närhet till studenterna, världen och framtiden i fokus. Linnéuniversitetet Kalmar/ Växjö Telefon