Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juris kandidatprogrammet Examensarbete, 30 hp Handledare: Anders Bergman Företagsrekonstruktion och superförmånsrätt En studie av kravet på rekonstruktörens samtycke Jens Arnfjell

2 Sammanfattning Frågan om när den av rätten utsedde företagsrekonstruktören kan anses ha lämnat sitt samtycke till avtal som ingåtts under en företagsrekonstruktion är av stor betydelse för gäldenären, gäldenärens medkontrahent och, i de fall rekonstruktionen misslyckas, även konkursförvaltaren. Denna uppsats syftar till att utreda och diskutera frågan om hur rekonstruktören kan lämna sitt samtycke. Syftet uppfylls genom att dels undersöka svensk och dansk rätt på området, dels undersöka hur yrkesverksamma rekonstruktörer och konkursförvaltare ser på, och hanterar, dessa frågor, samt dels genom att studera avtalsrättens principer för hur samtycke kan lämnas. De fakta som framkommer ligger till grund för en diskussion där det konstateras att avtalsrättens principer om samtycke möjligen är tillämpliga och att det därmed inte är uteslutet att samtycke kan anses föreligga genom rekonstruktörens konkludenta handlande eller passivitet. Rättsläget är dock mycket oklart och det framstår som önskvärt att frågorna lyfts upp till domstolsprövning. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Förkortningar Inledning Introduktion till ämnet Syfte och frågeställningar Avgränsningar och begrepp Avgränsningar Begreppsdefinition Superförmånsrätt Rekonstruktör Samtycke genom tolerans Metod och material Metod Material Svensk rätt Dansk rätt Avtalsrättsliga principer Intervjuer Disposition Svensk rätt Inledning Lagen om företagsrekonstruktion Bakgrund Lagens syfte Huvuddrag Inledande av förfarandet Rekonstruktörens uppgifter Rättsverkningar för borgenärerna Rättsverkningar för gäldenären Förmånsrättsordning Bakgrund och huvudprincip Huvuddrag Superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke Inledning Allmänt om superförmånsrätten Allmänt om kravet på rekonstruktörens samtycke

4 2.4.4 Hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas Förarbetsuttalanden Rättspraxis Doktrin Dansk rätt Inledning Betalningsinställelse Bakgrund Huvuddrag Anmälan av betalningsinställelse Rekonstruktörens uppgifter Rättsverkningar för borgenärerna Rättsverkningar för gäldenären Förmånsrättsordning Grundprinciper Huvuddrag Superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke Inledning Allmänt om superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke Hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas Allmänt om samtyckets lämnande Rättspraxis Avtalsrättsliga principer Inledning Avtals tillkomst Allmänt om avtals tillkomst Avtal genom konkludent handlande Avtal genom passivitet Fullmakt Grundläggande om fullmakt Toleransfullmakt Ratihabition Intervjuer Inledning Samtycket och superförmånsrätten i praktiken Rekonstruktörernas rutiner Superförmånsrättens betydelse Tillämpningen av 5 förordningen om företagsrekonstruktion

5 5.2.4 Bristen på rättspraxis Samtyckets lämnande i teorin Kravet på samtycke i FRekL och FRL Till vem samtycket kan lämnas Samtycke genom konkludent handlande Samtycke genom passivitet Samtycke genom tolerans Analys och diskussion Inledning Den danska rättens betydelse Avtalsrättens relevans Hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas Inledning Kravet på samtycke på ett generellt plan Lämnandet av samtycket Till vem samtycket kan lämnas Generellt samtycke i förhand Samtycke i efterhand genom ratihabition Samtycke genom konkludent handlande Samtycke genom passivitet Samtycke genom tolerans Avslutande kommentarer Allmänt om rättsläget Förslag till ytterligare forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1: Intervjuförfrågan Bilaga 2: Huvudsakliga intervjufrågor Bilaga 3: Rekonstruktörens brev

6 Förkortningar AvtL Avtalslagen (1915:218) DKL Danska konkurslagen (lov nr. 118 af 4 februari 1997) FFRek Förordningen om företagsrekonstruktion (1996:783) FRekL Företagsrekonstruktionslagen (1996:764) FRL Förmånsrättslagen (1979:979) HB Handelsbalken (1736: ) KonkL Konkurslagen (1987:672) Prop. Proposition REKON Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiet i Sverige SOU Statens offentliga utredningar 6

7 1 Inledning 1.1 Introduktion till ämnet Det svenska insolvensrättsliga systemet innehåller två olika förfaranden med syfte att hantera den situationen att ett företag hamnat i ekonomiska svårigheter. Det ena förfarandet är konkurs och det regleras i huvudsak genom konkurslagen (1987:672) (KonkL). Konkurslagen tillämpas när företaget är på obestånd, d.v.s. när företagets ekonomi är så dålig att det inte endast tillfälligt saknar möjlighet att rätteligen betala sina skulder (1 kap. 2 2 st. KonkL). Konkursinstitutets huvudsakliga funktion är att avveckla företagets verksamhet och fördela de tillgångar som finns kvar på företagets borgenärer i proportion till de fordringar dessa har. Huvudprincipen är att alla borgenärer ska ha lika rätt men genom införandet av olika förmånsrätter är undantagen från denna huvudprincip många. Förmånsrätterna är införda i förmånsrättslagen (1979:979) (FRL) och denna lag utgör därmed en viktig del i konkursens funktion. 1 Det andra förfarandet är företagsrekonstruktion och regler för detta finns i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (FRekL). Till skillnad mot konkurs krävs inte att företaget befinner sig i obestånd för att förfarandet ska inledas, utan det är tillräckligt att företagets ekonomi är så ansträngd att det kan antas att det inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort (2 kap. 6 FRekL). Syftet med rekonstruktionsförfarandet är att hjälpa företaget att komma ur de ekonomiska svårigheterna och därigenom undvika konkurs. En viktig del i företagsrekonstruktionsförfarandet är det krav som ställs på företaget att det har erhållit samtycke från en av rätten utsedd rekonstruktör innan det vidtar vissa dispositioner. Om företaget vidtar en disposition för vilken rekonstruktörens samtycke krävs utan att samtycke har erhållits är rekonstruktören skyldig att meddela detta till rätten och förfarandet riskerar att upphöra (5 förordningen 1996:783 om företagsrekonstruktion) (FFRek). För att underlätta finansieringen av den fortsatta driften under rekonstruktionsförfarandet och därmed öka chanserna till att företagsrekonstruktionen lyckas erhåller fordringar som är hänförliga till avtal som företaget har ingått med rekonstruktörens samtycke bästa allmänna förmånsrätt, s.k. superförmånsrätt 2 (10 4 p. FRL). 1 Welamson, Konkurs, s Beträffande begreppet superförmånsrätt, se avsnitt

8 Vid företagsrekonstruktionslagens tillkomst gjordes omfattande studier av andra länders motsvarande lagstiftning. Konstruktionen med kravet på rekonstruktörens samtycke och superförmånsrätten för fordringar som är hänförliga till avtal som ingåtts under rekonstruktionstiden liknar vid en första anblick i stor utsträckning de lösningar som återfinns i den danska konkurslagen (lov nr. 118 af 4 februari 1997) (DKL). Rekonstruktörens samtycke är, som framgår av ovan, en central fråga dels inom rekonstruktionsförfarandet och dels vid konkurs i de fall konkursen föregåtts av en företagsrekonstruktion. För företaget som genomgår en företagsrekonstruktion är frågan om när rekonstruktörens samtycke föreligger viktig eftersom risken finns att förfarandet avbryts om samtycke saknas. För de fall rekonstruktionen inte lyckas utan leder till konkurs har frågan om när rekonstruktörens samtycke kan anses föreligga stor betydelse dels för de fordringsägare som ingått avtal med företaget under företagsrekonstruktionen och dels för konkursförvaltaren som har att ta ställning till om fordringarna som dessa fordringsägare gör gällande är förenade med superförmånsrätt. Frågan om hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas är till stor del outredd. I lagstiftningen lämnas inga förklaringar och i förarbetena ges endast några exempel på hur samtycket kan lämnas. Klargörande rättspraxis saknas i princip och i den juridiska litteraturen sträcker sig uttalandena till att konstatera vad förarbetena säger i frågan. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utreda och diskutera gällande rätt avseende rekonstruktörens lämnande av samtycke under en företagsrekonstruktion. De frågor som ska besvaras är följande: 1. Till vem kan rekonstruktören lämna sitt samtycke? 2. När kan rekonstruktören lämna sitt samtycke? 3. Hur kan rekonstruktören lämna sitt samtycke? Syftet ska uppfyllas genom att: 1. undersöka den svenska regleringen av företagsrekonstruktion och superförmånsrätten, 2. undersöka de danska reglerna om betalingsstandsning och den förmånsrätt som är knuten till dessa, 8

9 3. undersöka de grundläggande principerna om samtycke och behörighet i den svenska avtalsrätten, samt 4. undersöka dels hur den praktiska hanteringen av superförmånsrätten och samtyckets lämnande ser ut och dels hur företagsrekonstruktörer/konkursförvaltare anser att samtycket kan lämnas. 1.3 Avgränsningar och begrepp Avgränsningar Av 10 1 st. 3 p. FRL följer att kostnader för särskilda åtgärder som vidtagits inom sex månader innan konkursansökningen gjordes erhåller superförmånsrätt om dessa godkänts av rekonstruktören eller tillsynsmannen, eller om de vidtagits av boutredningsmannen, och uppenbarligen varit till borgenärernas bästa. Frågan om vad kravet på rekonstruktörens godkännande innebär och hur det förhåller sig till kravet på rekonstruktörens samtycke är intressant men eftersom detta arbete avser att behandla kravet på rekonstruktörens samtycke i 2 kap. 15 FRekL och 10 1 st. 4 p. FRL har jag inte funnit anledning att studera kravet på rekonstruktörens godkännande och det lämnas därmed utanför denna framställning. I många länders insolvensrättsliga system finns regler som har för avsikt att främja rekonstruktion av företag i ekonomisk kris. På grund av uppsatsens begränsade omfång finns inte utrymme att studera flera olika länders regleringar på området och därför har studien i utländsk rätt begränsats till dansk rätt. För de delar av uppsatsen som berör huvuddragen i de svenska och danska regleringarna, samt avsnittet om de avtalsrättsliga principerna, avser uppsatsen inte att ge en djupgående redogörelse. Dessa avsnitt är snarare av mer översiktlig karaktär och avser att ge en grundläggande förståelse för rättsreglerna samt utgöra ett diskussionsunderlag Begreppsdefinition Superförmånsrätt Superförmånsrätt är ett begrepp som omfattar den förmånsrätt som följer av 10 och 10a FRL. Anledningen till att denna förmånsrätt kallas superförmånsrätt är den förtur gentemot de särskilda förmånsrätterna för företagshypotek (5 FRL) och utmätt egendom (8 FRL) som den vid införandet erhöll enligt 15 FRL. Företagshypoteket avskaffades dock genom lag 9

10 (2003:535) och ersattes i stället med företagsinteckning som placerades efter förmånsrätterna i 10 och 10a FRL. I och med detta gällde den förtur förmånsrätterna enligt 10 och 10a FRL erhöll enligt 15 FRL i fortsättningen endast gentemot den särskilda förmånsrätten för utmätt egendom varför benämningen superförmånsrätt möjligen var något mindre korrekt. Från och med 1 januari 2009 har företagshypoteket återinförts genom lag (2008:990) om företagshypotek och genom lag (2008:988) erhåller det återigen särskild förmånsrätt enligt 5 FRL. I och med återinförandet av företagshypoteket har även 15 FRL ändrats tillbaka varför det åter är befogat att kalla den förmånsrätt som följer av 10 och 10a FRL för superförmånsrätt. Eftersom detta arbete endast berör den förmånsrätt som enligt 10 1 st. 4 p. FRL följer med fordringar som är hänförliga till avtal som gäldenären, med rekonstruktörens samtycke, ingått under en företagsrekonstruktion enligt företagsrekonstruktionslagen, avses med begreppet superförmånsrätt i fortsättningen endast denna enskilda förmånsrätt samt den danska motsvarigheten som följer av 94 nr. 2 DKL Rekonstruktör Den som av rätten utses att bistå gäldenären under rekonstruktionsförfarandet benämns rekonstruktör. Inom den danska rätten är motsvarande benämning tilsyn vilket i förarbetena översatts till god man. 3 I och med att rekonstruktörens/gode mannens uppgifter är likartade används för enkelhetens skull i detta arbete genomgående benämningen rekonstruktör oavsett vilket lands rättsregler som behandlas Samtycke genom tolerans Inom avtalsrätten kan avtalsbundenhet uppstå genom att en toleransfullmakt anses föreligga. Denna fullmakt bygger i huvudsak på att huvudmannen tidigare förhållit sig passiv i situationer där någon utgett sig för att handla för dennes räkning utan att ha erforderlig fullmakt. Vid företagsrekonstruktion kan situationer förekomma som liknar förhållandena vid rättshandlande genom fullmakt. Dessa situationer kan inte helt avgränsas från samtycke genom passivitet. Det utmärkande för dessa situationer är toleransmomentet och därför har jag i diskussionen valt att samla dem under något som jag kallar för samtycke genom tolerans. 3 SOU 1992:113, s

11 1.4 Metod och material Metod För att uppfylla mitt syfte har jag använt mig av ett antal olika metoder. För att undersöka de svenska rättsreglerna har jag använt mig av en juridisk vetenskaplig metod. Denna metod innebär att de traditionellt accepterade rättskällorna lagtext, förarbeten, rättspraxis samt doktrin studeras för att fastställa gällande rätt. Denna metod är väl lämpad för att uppfylla denna del av uppsatsens syfte. Uppsatsen består också av en komparativ del. Anledningen till att denna metod använts är att den danska rätten kan ge vägledning beträffande hur svensk rätt ska tolkas. Utländsk rätt utgör inte en traditionell rättskälla men kan ändå till viss del användas vid tolkningen av den svenska rätten. 4 För att skaffa ytterligare underlag för att diskutera frågan om samtyckets lämnande och superförmånsrätten har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare. Intervjuerna har syftat till att ge exempel på hur rekonstruktörer hanterar frågan om samtycket och superförmånsrätten i praktiken samt till att få en uppfattning om hur rekonstruktörer och konkursförvaltare ser på frågan om hur samtycket kan lämnas Material Svensk rätt Till avsnittet för redogörelsen av den svenska rätten har jag i stor utsträckning använt mig av lagtext och förarbeten. Beträffande de mer allmänt hållna redogörelserna för företagsrekonstruktionslagen och förmånsrättslagen har även doktrinen utgjort en viktig källa. Eftersom uttalanden om den närmare frågan om hur samtycket kan lämnas i princip saknas i doktrinen och frågan inte heller har prövats i någon större utsträckning i domstolarna har de huvudsakliga källorna för de avsnitt som berör denna fråga varit lagtext och förarbeten. Det rättsfall som redogjorts för kommer från hovrätten och dess prejudicerande värde är därför något mindre än om frågan prövats i Högsta domstolen. 4 Peczenik, Vad är rätt?, s

12 Dansk rätt Vid undersökningen av den danska rätten har fokus legat på doktrinen samt, beträffande den del som närmare berör samtycket, även rättspraxis. Lagtext har givetvis använts när så varit nödvändigt men förarbeten har däremot inte studerats. Jag anser inte detta heller vara nödvändigt då doktrinen i inte obetydlig omfattning är baserad på förarbetena. Doktrinen får anses vara en mycket tillförlitlig källa då den även använts i förarbetena till företagsrekonstruktionslagen Avtalsrättsliga principer För avsnittet om de avtalsrättsliga principerna har uteslutande Adlercreutz bok Avtalsrätt I använts. Detta verk är högt ansett inom avtalsrätten, det används exempelvis ofta som kurslitteratur vid universitetsstudier, och utgör en lämplig källa då avsnittet endast avser att vara en enkel redogörelse för grunderna i begränsade delar av avtalsrätten Intervjuer Syftet med intervjuerna var att få ett, till den rättsliga utredningen, kompletterande underlag för att diskutera frågan om hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas. Detta genom att dels få en fördjupad kunskap om hur reglerna om rekonstruktörens samtycke och den därtill hörande superförmånsrätten fungerar i praktiken samt att dels få en uppfattning om hur yrkesverksamma rekonstruktörer och konkursförvaltare ser på frågan om hur samtycket kan lämnas. Eftersom intervjuerna inte avsett att samla in ett statistiskt underlag har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Det centrala vid denna typ av intervjuer är den intervjuades egna ståndpunkter och den intervjuade är fri att formulera svaren utifrån sin uppfattning och sitt synsätt. 5 Intervjuerna genomfördes via telefon och spelades in med respondenternas godkännande. Att spela in en intervju kan verka hämmande på respondenten men kan ändå vara ett lämpligt tillvägagångssätt eftersom det underlättar för intervjuaren att hålla fokus på att lyssna och ställa kompletterande frågor. En annan fördel är att risken för att information missas eller omtolkas minskar. 6 5 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, s Ekholm & Fransson, Praktisk intervjuteknik, s

13 För att uppfylla syftet med intervjuerna ansåg jag det lämpligt att intervjua företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare. För att hitta lämpliga respondenter användes Rekonstruktör- & konkursförvaltarkollegiets (REKON) hemsida. 7 På denna hemsida finns en matrikel över kollegiets medlemmar och med hjälp av denna matrikel hittades personer verksamma som företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare. Företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare som arbetar för Ackordscentralen finns dock inte med i denna matrikel och eftersom Ackordscentralen har en betydande roll inom företagsrekonstruktion och konkursförvaltning i Sverige ansåg jag det nödvändigt att välja ut några rekonstruktörer och konkursförvaltare även därifrån. Förfrågningar skickades ut till tjugo företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare spridda över landet via e-post 8 och fyra av de tillfrågade svarade att de kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Till förfrågan bifogades de huvudsakliga frågeställningar 9 som intervjuerna avsåg att beröra. Vid intervjuerna visade det sig att de flesta respondenterna inte hunnit läsa de bifogade frågorna vilket kan ha påverkat svarens kvalitet då respondenterna inte hunnit reflektera över frågorna. 1.5 Disposition Uppsatsen består, inklusive detta inledande kapitel, av sju kapitel som i sin del är indelade i avsnitt. Kapitel två utgör en genomgång av den svenska rätten avseende företagsrekonstruktion och förmånsrättsordning. Kapitlet inleds med en redogörelse för bakgrunden till och syftet med, samt huvuddragen i, företagsrekonstruktionsreglerna (2.2). Därefter följer en redogörelse över huvuddragen i förmånsrättsordningen (2.3). Kapitlet avslutas med en mer ingående redogörelse för superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke (2.4). Det tredje kapitlet består av en genomgång av dansk rätt och inleds med en redogörelse för bakgrunden till och syftet med, samt huvuddragen i, reglerna om betalingsstandsning (3.2). Därefter följer en redogörelse över huvuddragen i förmånsrättsordningen (3.3). Kapitlet avslutas med en mer ingående redogörelse för superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke (3.4). 7 (hämtat ). 8 Se bilaga 1. 9 Se bilaga 2. 13

14 I kapitel fyra företas en redogörelse över grunderna i de avtalsrättsliga reglerna avseende avtals tillkomst (4.2) och fullmakt (4.3). Särskilt fokus ligger i dessa avsnitt på de resonemang som ligger till grund för att avtal alternativt behörighet anses tillkomma genom den ena partens konkludenta handlande eller passivitet. I det femte kapitlet lämnas en presentation av vad som framkommit vid mina intervjuer med företagsrekonstruktörer och konkursförvaltare. Det sjätte kapitlet utgörs av en analys av, och diskussion kring, de fakta som presenterats i de övriga kapitlen. Inledningsvis diskuteras huruvida den danska rätten är lämplig att använda som källa vid den följande diskussionen om hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas (6.2). Därefter följer ett avsnitt som berör frågan huruvida avtalsrättens principer kan vara relevanta för bedömningen av hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas (6.3). I det sista avsnittet i kapitlet diskuteras slutligen frågan om hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas utifrån de fakta som framkommit i uppsatsens olika delar (6.4). Uppsatsen avslutas därefter i det sjunde kapitlet genom några avslutande kommentarer om rättsläget (7.1) samt med förslag på fortsatt forskning (7.2). 14

15 2 Svensk rätt 2.1 Inledning För att kunna diskutera gällande rätt avseende frågan om när rekonstruktörens samtycke kan anses vara lämnat krävs, förutom en kunskap om vad lagstiftaren uttalat just i denna sak, även kännedom om det rättsliga sammanhang och de syften som ligger bakom regeln. Eftersom avsikten också är att undersöka om den danska rätten kan ge vägledning måste de båda ländernas regleringar jämföras. För att en sådan jämförelse ska kunna genomföras måste även huvuddragen i regleringen studeras. I det följande lämnas en allmän redogörelse för företagsrekonstruktionslagen och förmånsrättsordningen, samt en mer ingående redogörelse för kravet på rekonstruktörens samtycke och superförmånsrätten. 2.2 Lagen om företagsrekonstruktion Bakgrund I september 1996 trädde företagsrekonstruktionslagen i kraft. Behovet av ett insolvensrättsligt institut med syfte att hjälpa företag, med en i grunden sund affärsrörelse men som hamnat i ekonomisk kris, att återfå livskraften hade då diskuterats under en längre tid. Diskussionerna ledde till att regeringen tillsatte Insolvensutredningen som fick till uppgift att utreda ett eventuellt införande av ett nytt rekonstruktionsförfarande. Insolvensutredningen lade fram sitt slutbetänkande i detta ärende genom SOU 1992: Insolvensutredningen kom fram till att det fanns flera olika skäl till att lagen om företagsrekonstruktion behövdes. En viktig faktor var det kraftigt ökande antalet konkurser. Från att ha varit stycken år 1970 ökade de till att vara stycken år 1991, och år 1992 nåddes toppen då hela konkurser registrerades. 11 Den största delen av denna ökning står att finna i slutet av 1980-talet och inledningen av 1990-talet. 12 Orsakerna bakom den kraftiga ökningen av konkurser var flera, bland annat var konjunkturen på kraftig nedgång. En annan mycket viktig faktor var den statliga lönegarantin vilken 10 Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, s SOU 1992:113, s. 301, Statistisk årsbok för Sverige 1996, s. 337 (tabell 402). 12 SOU 1992:113, s

16 medförde att det var mer gynnsamt att rekonstruera företag genom konkurs än genom något annat alternativ. En konkurs medför i de flesta fall stora kostnader och en betydande värdeförstöring där framför allt de oprioriterade borgenärerna, men även borgenärer med särskild förmånsrätt, drabbas av stora ekonomiska förluster. Det var därför önskvärt att införa ett alternativ till konkurs som skulle medföra att företag med ekonomiska problem kunde fångas upp i ett tidigare skede och därmed undvika att bli insolventa. 13 Vid sidan av den direkta problematiken med det stora antalet konkurser fanns det även andra, mer generella, brister i det insolvensrättsliga systemet. En sådan brist var den begränsade tillgången till alternativa förfaranden. Det hade under en längre tid endast funnits ett lagreglerat förfarande med syfte att underlätta för företag med ekonomiska svårigheter att komma till rätta med sina problem, nämligen ackord. Lagstiftarens förhoppningar om att ackordsinstitutet skulle bli ett starkt alternativ till konkurs visade sig dock vara allt för optimistiska. 14 Förutom det lagreglerade ackordsförfarandet var det vanligt att företag i ekonomiska svårigheter meddelade om betalningsinställelse. Detta var ett insolvensrättsligt institut som saknade direkta lagregleringar men som fått relativt stor betydelse i praxis och även hade betydelse för bedömningen om ett företag skulle anses vara på obestånd. Eftersom förfarandet inte var lagreglerat saknades det dock skydd mot säraktioner från borgenärerna. 15 Insolvensutredningen konstaterade således att det fanns ett stort behov av ett förfarande som på ett bättre sätt kunde främja rekonstruktion av företag utan konkurs. 16 Vid utarbetandet av sitt förslag granskade Insolvensutredningen ett flertal olika länders regleringar på området för att se hur dessa problem hanterats i dessa länder. I slutbetänkandet lämnas bl.a. en omfattande redogörelse för det danska regelverket avseende betalningsinställelse och förmånsrättsordning 17 och i de avsnitt där möjliga lösningar diskuteras nämns ofta den danska rätten och de resonemang som ligger till grund för denna som exempel SOU 1992:113, s SOU 1992:113, s. 123, 125 och 313, och Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, s SOU 1992:113, s. 116, och Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, s SOU 1992:113, s Se SOU 1992:113, s Se exempelvis SOU 1992:113, s. 337, 364 och

17 2.2.2 Lagens syfte Syftet med FRekL är att göra det möjligt att vidta åtgärder för att rekonstruera företag som befinner sig i kris men som bedöms ha utsikter att vara fortsatt lönsamma utan att genomföra en konkurs. Företagsrekonstruktion kan dels innebära att en verksamhet förändras i sak så att den åter blir lönsam och dels att den finansiella situationen rekonstrueras genom uppgörelser med borgenärerna samt åtgärder för att nya krediter ska kunna tas Huvuddrag Inledande av förfarandet Ett rekonstruktionsförfarande inleds genom att en ansökan om företagsrekonstruktion lämnas in till tingsrätten. Ansökan kan lämnas av antingen gäldenären eller någon av dennes borgenärer (2 kap. 1 FRekL). I de fall en borgenär ansöker om företagsrekonstruktion krävs gäldenärens medgivande för att ansökan ska kunna bifallas (2 kap. 1 FRekL). I ansökan ska bland annat ingå uppgifter om gäldenärens betalningssvårigheter och ett förslag på en lämplig rekonstruktör (2 kap. 3 FRekL). Om ansökan bifalls ska rätten samtidigt utse en rekonstruktör samt bestämma en tidpunkt för ett borgenärssammanträde (2 kap. 10 FRekL) Rekonstruktörens uppgifter I en företagsrekonstruktion är det i stor utsträckning gäldenären själv som ska verka för att rekonstruktionsförfarandet leder till önskat resultat. 20 Till sin hjälp har gäldenären dock en rekonstruktör som, vilket tidigare nämnts, utses i samband med att förfarandet inleds. Rekonstruktören har som övergripande uppgift att undersöka om gäldenärens verksamhet kan drivas vidare och hur detta ska ske samt om det finns möjlighet att nå en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna. Rekonstruktören ska under sitt arbete verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts (1 kap 2 FRekL). En av rekonstruktörens viktigare uppgifter är att upprätta en rekonstruktionsplan som visar hur syftet med företagsrekonstruktionen ska uppnås (2 kap 12 FRekL). Detta är en obligatorisk uppgift som åligger rekonstruktören även om lagen säger att det ska ske i samråd med gäldenären Prop. 1995/96:5, s. 53 och Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, s Hellners & Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion. En kommentar, s

18 Rekonstruktören har enligt 5 förordning (1996:783) om företagsrekonstruktion (FFRek) en skyldighet att anmäla till rätten om det är så att gäldenären inte fullgör sina skyldigheter att lämna de uppgifter som rekonstruktören behöver samt att inhämta rekonstruktörens samtycke när så krävs Rättsverkningar för borgenärerna För att rekonstruktionen ska kunna genomföras inträder vissa skydd mot borgenärerna för att gäldenären ska få ett nödvändigt rådrum. Under rekonstruktionstiden får därför varken utmätning eller handräckning enligt utsökningsbalken och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ske förutom i undantagsfall. Vidare får beslut om kvarstad eller betalningssäkring inte meddelas och en ansökan om konkurs ska som huvudregel förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör (2 kap 17 FRekL samt 2 kap. 10a KonkL). För de avtal som ingåtts innan företagsrekonstruktionens inledande gäller särskilda regler. Har en motpart till gäldenären, innan beslutet om företagsrekonstruktion, erhållit rätt att häva ett avtal på grund av inträtt eller befarat dröjsmål får denne inte utnyttja denna rätt om gäldenären, med rekonstruktörens samtycke, inom skälig tid begär att avtalet ska fullföljas. Hävningsförbudet upprätthålls och motparten måste leverera enligt avtalet så länge som gäldenären uppfyller sin del av avtalet avseende de prestationer som är hänförliga till tiden efter beslutet om företagsrekonstruktion (2 kap. 20 FRekL) Rättsverkningar för gäldenären Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören de uppgifter om de ekonomiska förhållandena som behövs för att en rekonstruktion av verksamheten ska vara möjlig. Gäldenären behåller rådigheten över verksamheten men måste inhämta rekonstruktörens samtycke innan denne betalar, eller ställer säkerhet för, skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion, åtar sig nya förpliktelser eller överlåter, pantsätter eller upplåter annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet. Åsidosätter gäldenären denna skyldighet är rättshandlingen giltig men rekonstruktionsförfarandet kan komma att avbrytas (2 kap. 15 och 4 kap. 7 FRekL). Det finns ingen uttrycklig regel om att gäldenären måste meddela om betalningsinställelse i företagsrekonstruktionslagen. Förfarandet kan dock anses innefatta en betalningsinställelse 22 Se avsnitt beträffande när gäldenären behöver inhämta rekonstruktörens samtycke. 18

19 vilket, enligt uttalanden i doktrinen, framgår indirekt av bestämmelserna om gäldenärens rådighet i 2 kap. 15 FRekL. I doktrinen konstateras även att olika uttalanden i förarbetena tyder på att förfarandet innebär en betalningsinställelse Förmånsrättsordning Bakgrund och huvudprincip Tidigare reglerades förmånsrättsordningen i huvudsak genom bestämmelserna i 17 kap. handelsbalken, men dessa regler ansågs föråldrade och därför infördes förmånsrättslagen. När förmånsrättslagen togs fram gjordes det i samarbete med de övriga nordiska länderna. Det konstaterades att den svenska förmånsrättsordningen till stor del avvek från de övriga nordiska ländernas bestämmelser och att en gemensam lagstiftning var omöjlig att ta fram. Det uttalades dock att det är viktigt att de nordiska länderna har så lika regler som möjligt. 24 Vid en konkurs finns det ofta många olika borgenärer som har fordringar mot gäldenären. Huvudprincipen är att alla borgenärer ska behandlas lika och endast om starka skäl föreligger får avsteg från denna princip göras. I förmånsrättslagen finns de undantag som gjorts från denna huvudprincip och i samma lag kommer huvudprincipen till uttryck genom bestämmelsen om oprioriterades fordringars lika rätt (18 FRL) Huvuddrag Förmånsrättslagen kan sägas dela in fordringarna i fyra olika grupper, nämligen fordringar förenade med särskild förmånsrätt, fordringar förenade med allmän förmånsrätt, oprioriterade fordringar samt efterställda fordringar. Särskilda förmånsrätter gäller både vid utmätning och vid konkurs och de belastar endast en viss bestämd egendom (3 FRL). De särskilda förmånsrätterna gäller, med något enskilt undantag, i den ordning de förekommer i paragraferna och deras eventuella uppdelning i punkter (9 FRL). De allmänna förmånsrätterna gäller endast vid konkurs och är inte kopplade till någon särskild egendom utan de avser all egendom som ingår i konkursboet (2 FRL). De allmänna förmånsrätterna gäller i den ordning de förekommer i paragraferna vilket indikeras genom att 23 Tuula, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, s SOU 1969:5, s SOU 1969:5, s. 41 och Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s

20 varje ny paragraf inleds med orden Allmän förmånsrätt följer därefter med 26. Har flera fordringar allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har de inbördes lika rätt (14 FRL). Fordringar som är förenade med allmän förmånsrätt har som huvudregel rätt till utdelning i den mån det finns medel kvar i boet efter att de särskilda förmånsrätterna erhållit utdelning. För fordringar som har allmän förmånsrätt enligt 10 och 10a FRL gäller dock att dessa erhåller utdelning före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 och 8 FRL (15 FRL). Bland de fordringar som har allmän förmånsrätt enligt 10 FRL finns bland annat sådana fordringar som grundar sig på avtal som ingåtts under en företagsrekonstruktion och som gäldenären har erhållit rekonstruktörens samtycke till (10 4 p. FRL). Efter de allmänna förmånsrätterna kommer fordringar som inte är förenade med någon förmånsrätt. Dessa kallas för oprioriterade fordringar och de erhåller utdelning först efter att de fordringar som är förenade med förmånsrätt har fått utdelning. De oprioriterade fordringarna har inbördes lika rätt (18 FRL). Slutligen kommer de efterställda fordringarna som erhåller utdelning först efter att de oprioriterade fordringarna erhållit full utdelning. Dessa fordringar utgörs av böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott (19 FRL). 2.4 Superförmånsrätten och kravet på rekonstruktörens samtycke Inledning Av vad som framgått ovan 27 krävs rekonstruktörens samtycke dels för att gäldenären ska kunna vidta diverse dispositioner under rekonstruktionsförfarandet utan att riskera att förfarandet upphävs och dels för att gäldenärens medkontrahent ska erhålla superförmånsrätt för sin fordran vid en eventuell konkurs. I det följande lämnas först en allmän redogörelse över de bakomliggande resonemangen och syftena med införandet av dessa bestämmelser. Därefter följer en genomgång av vad rättskällorna säger om hur rekonstruktören kan gå tillväga för att lämna sitt samtycke Allmänt om superförmånsrätten Vid en betalningsinställelse förutsätts normalt att fordringar som uppkommer under betalningsinställelsen betalas kontant. Eftersom gäldenären befinner sig i en ekonomisk 26 Se FRL. 27 Se avsnitten och

21 situation där medel saknas till att betala tidigare fordringar är det troligt att möjligheterna att betala kontant eller att ställa säkerhet för nya fordringar många gånger är ytterst begränsade. Möjligheten att finansiera den fortsatta driften av verksamheten genom nya krediter ansågs vara en betydande faktor för att gäldenären skulle kunna rekonstruera sin verksamhet och undvika konkurs. I ett läge där gäldenären öppet redovisat att denne har ekonomiska svårigheter är det dock enligt lagstiftaren inte möjligt att förvänta sig att någon medvetet tar risken att skaffa sig oprioriterade fordringar. 28 För att öka möjligheterna att erhålla kredit under rekonstruktionsförfarandet, och därmed öka chanserna till att rekonstruera verksamheten utan konkurs, infördes därför en ny allmän förmånsrätt för fordringar som är hänförliga till avtal som ingåtts under rekonstruktionsförfarandet. Genom att placera förmånsrätten i 10 FRL gavs den företräde framför de särskilda förmånsrätter som vid införandet följde med företagshypotek och utmätning. Införandet av en så framstående förmånsrätt för dessa fordringar erhöll starkt stöd bland remissinstanserna vilka i några fall menade att denna lösning var nödvändig för att rekonstruktionsförfarandet skulle kunna fungera effektivt. En konsekvens av införandet av förmånsrätten befarades vara att företagshypotekets värde till viss del skulle urholkas. Detta var dock något som lagstiftaren menade kunde accepteras med tanke på de starka skäl som talade för förmånsrätten. Vidare framhölls även att införandet av en sådan förmånsrätt i andra länder har ansetts innebära en fördel även för övriga borgenärer i och med att de, vid uppgörelse utan konkurs, vanligen erhåller ett ekonomiskt mer fördelaktigt resultat. 29 Förutom att superförmånsrätten skulle underlätta genomförandet av rekonstruktioner ansågs den ha ytterligare en positiv effekt. Det fanns nämligen ett starkt önskemål om att förbättra de oprioriterade fordringsägarnas ställning i konkurs och genom införandet av superförmånsrätten tillgodosågs även detta önskemål. 30 Insolvensutredningen förslag i betänkandet kan tolkas så att superförmånsrätten skulle avse alla fordringar som uppkommit under rekonstruktionsförfarandet oavsett när avtalet ingåtts. Detta ansågs dock av lagstiftaren vara att gå för långt då det skulle ge dessa fordringar en förmånligare ställning än vad som var motiverat samt riskera att värdet på andra förmånsrätter 28 SOU 1992:113, s och Prop. 1995/96:5, s SOU 1992:113, s. 337 och Prop. 1995/96:5, s SOU 1992:113, s

22 minskades. Därför begränsades superförmånsrätten till att gälla fordringar som är hänförliga till avtal som ingåtts under rekonstruktionen Allmänt om kravet på rekonstruktörens samtycke Kravet på rekonstruktörens samtycke förekommer som tidigare konstaterats 32 både i anslutning till själva rekonstruktionsförfarandet samt i samband med superförmånsrätten. Som ovan nämnts 33 befarades det att införandet av superförmånsrätten skulle ha en negativ inverkan på andra förmånsrätter och då särskilt den särskilda förmånsrätten för företagshypotek. För att minska dessa risker infördes kravet på att rekonstruktören lämnat sitt samtycke till det ingångna avtalet för att superförmånsrätt ska föreligga. 34 I samband med införandet av företagsrekonstruktionslagen diskuterades frågan om gäldenären skulle få behålla rådigheten över verksamheten. Eftersom en konkurs medför att gäldenären förlorar rådigheten ansågs det inte lämpligt att införa ytterligare ett förfarande där rådigheten helt tas ifrån gäldenären. Däremot ansågs det inte vara något problem att införa vissa inskränkningar i gäldenären rådighet i ett nytt förfarande. Hur långt rådighetsinskränkningarna skulle sträcka sig berodde på vad som ansågs lämpligt med hänsyn till syftet med förfarandet. 35 Det fanns åtminstone två skäl som talade för att inskränka rådigheten och ge rekonstruktören möjlighet att påverka beslutsfattandet i vissa situationer. Det första skälet var att vissa beslut som tas under förfarandet, exempelvis beslut om att ta nya stora lån, påverkar möjligheterna till att genomföra en rekonstruktion av företaget. Det andra skälet var det faktum att det i en del fall var så att företagets ekonomiska situation berodde på att företagets ledning gjort felaktiga bedömningar. Därför var det viktigt att ge förutsättningar så att rekonstruktörens kunnande togs till vara även beträffande den löpande förvaltningen av företaget. Ett viktigt skäl till att låta gäldenären behålla en stor del av rådigheten var att förfarandet annars riskerade att bli oattraktivt SOU 1992:113, s. 339 och Prop. 1995/96:5, s Se avsnitten och Se avsnitt SOU 1992:113, s. 339 och Prop. 1995/96:5, s SOU 1992:113, s SOU 1992:113, s. 364 och Prop. 1995/96:5, s

23 Den lösning som lagstiftaren stannade vid var, som redovisats ovan 37, att låta gäldenären behålla rådigheten över egendomen men samtidigt införa krav på att gäldenären följer rekonstruktörens anvisningar samt har rekonstruktörens samtycke till vissa dispositioner. Utformningen av dessa krav har till viss del sitt ursprung i den praxis som upparbetats inom det privata näringslivet då företag sökt hjälp av ackordscentraler eller advokater i samband med att de ställt in sina betalningar. 38 Det är enligt lagstiftaren inte meningen att kravet på rekonstruktörens samtycke ska försvåra en normal fortsättning av gäldenärens verksamhet under företagsrekonstruktionen. Syftet med bestämmelsen uppges vara att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett sätt som rekonstruktören anser främjar syftet med rekonstruktionsförfarandet Hur rekonstruktörens samtycke kan lämnas Förarbetsuttalanden Kravet på rekonstruktörens samtycke förekommer som ovan redovisats 40 både i företagsrekonstruktionslagen och i förmånsrättslagen. Införandet av dessa regler behandlas i samma förarbeten och när det gäller kravet på rekonstruktörens samtycke i 10 4 p. FRL lämnas inga särskilda kommentarer om vad detta krav innebär. I stället lämnas hänvisning till de kommentarer som förekommer i förarbetena angående kravet på rekonstruktörens samtycke enligt företagsrekonstruktionslagen. 41 Utgångspunkten är att rekonstruktörens samtycke i princip krävs för varje transaktion som ryms inom beskrivningen i 2 kap. 15 FRekL. Det konstateras dock att ett sådant system, där gäldenären är skyldig att inhämta rekonstruktörens samtycke för att genomföra alla viktigare transaktioner, riskerar att bli både tungrott och tidskrävande. Lagstiftaren utgår därför från att kravet på rekonstruktörens samtycke kommer att anpassas från fall till fall och menar att det i slutändan handlar om ett förtroende mellan gäldenären och rekonstruktören. Detta förtroende har sin utgångspunkt i det faktum att rekonstruktören kan begära att företagsrekonstruktionen ska upphöra om gäldenären uppträder illojalt Se avsnitt SOU 1992:113, s. 364 och Prop. 1995/96:5, s Prop. 1995/96:5, s Se avsnitten och Se SOU 1992:113, s. 339 och , och Prop. 1995/96:5, s. 227 och SOU 1992:113, s. 364 och Prop. 1995/96:5, s

24 Lagstiftaren menar att problematiken med att systemet med rekonstruktörens samtycke kan bli svårhanterligt kan lösas genom att gäldenären och rekonstruktören avtalar om lämpliga arrangemang så att rekonstruktörens uttryckliga samtycke inte behövs för varje normal åtgärd inom affärsverksamhetens område. Vidare uttalas det att det ibland kan vara praktiskt och lämpligt att rekonstruktören lämnar samtycke i förväg till vissa typer av transaktioner. Enligt lagstiftaren torde det även vara möjligt för rekonstruktören att lämna samtycke i efterhand genom s.k. ratihabering efter gällande avtalsrättsliga principer Rättspraxis Trots att reglerna trädde i kraft redan 1996 finns det ytterst sparsamt med rättspraxis på området. Frågan om rekonstruktören lämnat samtycke har dock prövats i ett rättsfall från Svea hovrätt. I mål Ö var det konkursförvaltaren som överklagade Falu tingsrätts beslut 44 att ge Awetek i Avesta AB (Awetek) förmånsrätt enligt 10 4 p. FRL. Förutsättningarna var sådana att Awetek ingått avtal med Allards Verkstäder Aktiebolag (Allards) i oktober Vid tidpunkten var Allards under pågående företagsrekonstruktion. Fem månader tidigare, i maj 2002, hade Awetek mottagit ett brev som upprättats av rekonstruktören och som var ställt till Allards leverantörer. Awetek fick brevet genom ställföreträdaren för Allards. Brevet hade i relevanta delar följande lydelse: Ang. Allards Verkstäder AB Till undvikande av onödig oro och tveksamhet inför order och leveranser till Allards Verkstäder AB under den pågående företagsrekonstruktionen vill undertecknad, av Falu tingsrätt utsedd rekonstruktör för bolaget, understryka följande: Leverantörernas ställning är synnerligen stark, vad gäller nya avtal avseende leveranser av varor och tjänster efter Enligt 10 Förmånsrättslagen (1970:979) erhåller fordran som uppkommit med anledning av sådan leverans bästa förmånsrätt som till och med går före bl. a företagsinteckning/företagshypotek (15 ). Den som önskar ytterligare information härom är välkommen att kontakta mig på vidstående telefonnummer SOU 1992:113, s och Prop. 1995/96:5, s Falu tingsrätts beslut i mål nr K Rekonstruktörens brev bifogas uppsatsen, se bilaga 3. 24

25 Hovrätten kom fram till att detta brev i sig inte var tillräckligt för att rekonstruktören skulle kunna anses ha samtyckt till avtalet. Skälen till detta var enligt hovrätten att brevet upprättats cirka fem månader innan avtalet ingicks och inte avsåg det enskilda avtalet utan var generellt avfattat Doktrin Frågan om hur samtycket kan lämnas har inte diskuterats närmare i den juridiska litteraturen. I de flesta verk som behandlar företagsrekonstruktion eller superförmånsrätten konstateras endast att rekonstruktörens samtycke krävs i vissa fall. I de fall frågan om samtyckets lämnande berörs företas endast en redogörelse för de förarbetsuttalanden som ovan redovisats Se exempelvis Folkesson, Företaget i ekonomisk kris, s. 110, Welamson, Konkurs, s och Tuula, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, s

26 3 Dansk rätt 3.1 Inledning Efter att ha redogjort för den svenska rätten är det nu lämpligt att studera de danska reglerna. I det danska insolvensrättsliga systemet finns det ingen särskild lag om företagsrekonstruktion. I stället har hela det insolvensrättliga regelverket sammanförts i den danska konkurslagen där det bland annat finns regler om betalningsinställelse (2 kap. Betalingsstandsning), tvångsackord (19 24 kap. Tvangsakkord) samt förmånsrättsordning (10 kap. Konkursorden). I det följande lämnas en översiktlig redogörelse över bakgrunden till, och huvuddragen i, reglerna om betalningsinställelse och förmånsrättsordningen och en mer ingående studie av den danska motsvarigheten till superförmånsrätten och kravet på samtycke. 3.2 Betalningsinställelse Bakgrund Institutet betalningsinställelse infördes i den danska rätten år 1975 och utgjorde, med några mindre ändringar, en kodifiering av den praxis som vuxit fram kring lagen nr. 68 af. 12 april 1927 genom vilken en möjlighet gavs att skjuta upp en konkursbegäran i upp till 8 veckor i samband med pågående ackordsförhandlingar. För att reglerna skulle passa i många olika situationer gjordes de flexibla, bland annat kunde den tid som gäldenären var skyddad varieras och det var inget krav att tillsätta en rekonstruktör. Syftet med införandet av reglerna om betalningsinställelse var att begränsa antalet konkurser genom att ge lagreglerade möjligheter till frivilliga uppgörelser mellan företag i ekonomisk kris och dess borgenärer. Reglerna införlivades år 1977 med DKL. 47 Betalningsinställelseinstitutet fick inte den verkan som lagstiftaren hoppats, i stället för att leda till rekonstruktion missbrukades institutet till att användas för likvidation utan konkurs och utan samtliga borgenärers samtycke. Det visade sig också att skyddstiden alltid sattes till högsta möjliga och det frivilliga alternativet att tillsätta en rekonstruktör utnyttjades i nästan alla fall trots att detta endast i undantagsfall hade skett i praktiken innan regeln infördes. Därför tillsattes en utredning som lade fram ett betänkande vilket låg till grund för ändringar i institutet i en större insolvensrättslig reform år Ändringarna var i stor utsträckning 47 Lindencrone Petersen & Ørgaard, Konkursloven. Med kommentarer, s. 115 och Lindencrone Petersen & Ørgaard, Betalingsstandsningsret, s

27 inriktade på att ge borgenärerna ett utökat inflytande för att öka borgenärernas tillit till förfarandet och innebar bland annat att tillsättandet av en rekonstruktör gjordes obligatoriskt Huvuddrag Anmälan av betalningsinställelse Betalningsinställelsen ska anmälas till rätten och det är endast gäldenären själv som kan anmäla att denne ställer in sina betalningar. I anmälan ska bland annat ingå ett förslag på vem som ska utses till rekonstruktör och rätten ska utse en sådan i samband med att anmälan tas emot ( 10 och 11 DKL) Rekonstruktörens uppgifter Det saknas en allmän bestämmelse om vilka uppgifter rekonstruktören har men av lagtexten framgår dock några uppgifter som åligger denne. Inom en vecka från det att rekonstruktören tillsatts ska denne skicka ett meddelande till gäldenärens samtliga kända borgenärer med information om att gäldenären ställt in sina betalningar ( 12 DKL). Om ett borgenärsråd utsetts ska rekonstruktören löpande hålla rådet underrättat om vad som sker under betalningsinställelsen ( 14 st. 2 DKL). Rekonstruktören är skyldig att omedelbart meddela rätten om det föreligger någon omständighet som kan medföra att rätten beslutar om att betalningsinställelsen ska upphöra ( 16d st. 2 DKL). De omständigheter som avses är om det saknas ett rimligt syfte med betalningsinställelsen, om gäldenären inte samarbetar lojalt eller om det i övrigt inte på ett betryggande sätt arbetas för att uppnå en samlad uppgörelse med borgenärerna ( 16d st. 1 DKL). Utöver de uppgifter som framgår av lagtexten finns det flera andra uppgifter som rekonstruktören ska eller bör utföra. Rekonstruktörens roll kan sägas vara att bistå gäldenären och samtidigt se till att borgenärernas intressen skyddas Lindencrone Petersen & Ørgaard, Konkursloven. Med kommentarer, s. 115 och Lindencrone Petersen & Ørgaard, Betalingsstandsningsret, s. 2-9 och Lindencrone Petersen & Ørgaard, Konkursloven. Med kommentarer, s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Stockholm den 27 januari 2017

Stockholm den 27 januari 2017 R-2016/2076 Stockholm den 27 januari 2017 Till Näringsdepartementet N2016/06470/FF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Entreprenörskap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet KONKURS Konkurs Syfte Tvångsvis ta i anspråk gäldenärs samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet. Obestånd Gäldenären

Läs mer

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö 3700-02 KLAGANDE InfiniCom AB under företagsrekonstruktion, 556448-8194, Karlaplan 2, 114 60 STOCKHOLM Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2014 Ö 5505-13 KLAGANDE LW MOTPART Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg SAKEN Arvode till konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 389 (NJA 2014:34) Målnummer: Ö5644-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-05-09 Rubrik: Förmånsrätt enligt 10 första stycket 4 förmånsrättslagen (1970:979)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg

PROTOKOLL 2014-12-11 Handläggning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Handläggning i Vänersborg Aktbilaga 41 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖRARE

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2014 s. 922 (NJA 2014:78) Målnummer: Ö3190-14 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2014-12-18 Rubrik: Ett uppdrag som företagsrekonstruktör har ansetts inte medföra

Läs mer

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2015 ref 58. Lagrum: 59 kap. 13 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2015 ref 58 Företrädaransvar enligt skatteförfarandelagen kan inte göras gällande under ett rekonstruktionsförfarande för skulder som uppkommit innan ansökan men som förfallit till betalning först

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 november 2009 Ö 2979-09 KLAGANDE Linköpings Bygg & Inredning Aktiebolag, 556407-3087 Snickaregatan 35 582 26 Linköping Ställföreträdare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2006 Ö 999-04 KLAGANDE SC MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Kostnadsersättning till konkursförvaltare ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88) Målnummer: Ö1721-06 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2007-10-24 Rubrik: Beslut i bevakningsförfarandet i en konkurs rörande förmånsrätt

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret

2015-11-02. Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Presentationens innehåll. Efterbehandlingsansvaret Vem ansvarar för efterbehandling av förorenade områden? Redogörelse för gällande rätt, utifrån praxis och med fokus på konkurser På säker grund för hållbar utveckling Presentationens innehåll Efterbehandlingsansvaret

Läs mer

Lagen om företagsrekonstruktion

Lagen om företagsrekonstruktion Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska institutionen Tillämparuppsats, 20 poäng / utgåva 3 Handledare universitetsadjunkt Enar Folkesson VT 2001 Lagen om företagsrekonstruktion en ännu inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2004 T 2679-02 KLAGANDE Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520, c/o konkursförvaltaren jur. kand. SO Ställföreträdare:

Läs mer

Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR

Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR Bristande reglering av ackordsbestämmelserna i LFR Fyra förändringsförslag för fler lyckade företagsrekonstruktioner Sabina Fernandez HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Ann-Sofie

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg

PROTOKOLL 2015-03-11 Föredragning i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Föredragning i Vänersborg Aktbilaga 70 Mål nr Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Chefsrådmannen Niclas Johannisson samt rådmännen Anders Björk och Kristian Andersson FÖREDRAGANDE

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2011 Ö 591-11 KLAGANDE FABEC Aktiebolag, 556178-9974 Orrekulla Industrigata 22 425 36 Hisings Kärra Ombud: LZ MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 februari 2005 Ö 407-05 KLAGANDE Herstaberg i Norrköping AB: s konkursbo Ställföreträdare: advokaten RB i egenskap av konkursförvaltare

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

Lag. om ändring av lagen om företagssanering Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2014 T 4726-12 KLAGANDE Rörvik Timber Boxholm Aktiebolag, 556345-3108 Box 12 590 10 Boxholm Ombud: Advokat M K MOTPART CFL cargo

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2007 Ö 4239-05 KLAGANDE 1. Swedbank AB (tidigare FöreningsSparbanken AB), 502017-7753 105 34 Stockholm 2. Lindebergs Grant Thornton

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 juni 2017 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Finansdepartementet Bankenheten 103 33 STOCKHOLM Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66) Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen är inte odelat positiv

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2. R-2010/1856 Stockholm den 1 mars 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/774/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över valda delar över betänkandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs TACK FÖR ATT NI HAR LYSSNAT Lotta Wikman Öman Advokat, delägare lwo@ahlford.se 018 18 90 00 2 Ahlford Advokatbyrå AB Ahlford Advokatbyrå arbetar inom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-04-14 809 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Digibiz AB (org/pers nr 556913-6095) Box 5339 102 47 Stockholm Ombud: Advokatfirman Cederquist Att: Jens Tillqvist och

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT Avtalsnummer: AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 december 2011 Ö 3950-11 KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, 556306-9318 Katrinedalsgatan 9 691 31 Karlskoga 2. MS med firma MS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 2554-14 KLAGANDE Skatteverket Ombud: Verksjuristen Camilla Larsson Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART AG SAKEN

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll

Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt sakrätt 30 högskolepoäng Rekonstruktionsplanen Funktion, fastställelse och innehåll Författare: Anna Tornberg Handledare: Professor

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Kommittédirektiv. Samordnat insolvensförfarande. Dir. 2007:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Kommittédirektiv Samordnat insolvensförfarande Dir. 2007:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion

Läs mer

Superförmånsrätten de lege lata

Superförmånsrätten de lege lata Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt insolvensrätt 30 högskolepoäng Superförmånsrätten de lege lata Avtalsrättsliga överväganden i ett insolvensrättsligt system?

Läs mer

Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter att betala skatter och avgifter

Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter att betala skatter och avgifter Sidan 1 av 6 Nr 03/09 Stockholm 2009-01-20 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening I detta cirkuläret kommer vi att informera om: * Information beträffande Skatteverkets regler vid svårigheter

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 Målnummer: UM8434-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-09-01 Rubrik: Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 andra stycket

Läs mer

Företagsrekonstruktörens. ansvar. Företagsrekonstruktörens. ansvar

Företagsrekonstruktörens. ansvar. Företagsrekonstruktörens. ansvar Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP Örebro universitet Örebro universitet Företagsrekonstruktörens Marie Löfström ansvar - en

Läs mer

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk. Organisationsnummer: 556711-4029 PETER SMEDMAN A B Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, 819 40 Karlholmsbruk Organisationsnummer: 556711-4029 Karlholmsbruk 2012-07-02 Angående företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan.

Läs mer

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Lagutskottets betänkande 2004/05:LU28 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:57 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion samt

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Göteborg

PROTOKOLL Föredragning i Göteborg 1 HOVRÄTTEN FÖR Rotel 21 Föredragning i Göteborg Aktbilaga 8 Mål nr ÖÄ 3869-11 RÄTTEN Hovrättspresidenten Gunnel Wennberg samt hovrättsråden Gunnel Alenbratt, Peter Islander, referent och protokollförare,

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ

EXAMENSARBETE. En jämförelse ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ 2003:124 SHU EXAMENSARBETE Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord En jämförelse ANNIKA BERGMAN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 december 2012 750/2012 Lag om värdepapperskonton Utfärdad i Helsingfors den 14 december 2012 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap.

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2005 Ö 4504-03 KLAGANDE 1. Advokatfirman Fylgia Kommanditbolag, 969633-9994 Box 55555 102 04 Stockholm 2. JF Servanda Handelsbolag,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel

8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel 8. FÖRETAGSREKONSTRUKTION, KONKURS OCH UTMÄTNING 8.1 Introduktion De flesta golfklubbar anpassar verksamheten kontinuerligt och erbjuder golfspel utifrån regionala och lokala förutsättningar - och gör

Läs mer

banker i kris (SOU 2014:52)

banker i kris (SOU 2014:52) Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till att i huvudsak avse de delar av kommitténs förslag som berör verkets roll som registre- YTTRANDE 851 81 Sundsvall 2014-10-28 0771-670 670 www.bolagsverket.se

Läs mer

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72, del 2

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72, del 2 1(11) 2017-01-31 Näringsdepartementet Lise Donovan 103 33 STOCKHOLM 070-28 56 210 lise.donovan@tco.se Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72, del 2 N2016/06470/FF När det gäller den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 maj 2009 T 443-08 KLAGANDE HGL Flen AB:s konkursbo, 556226-0066 c/o Heilborns Advokatbryå AB Box 353 611 27 Nyköping Ställföreträdare:

Läs mer

Avtal Hälsoval Sörmland

Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Avtal har denna dag slutits mellan Landstinget Sörmland genom Enheten för Hälsoval Sörmland, nedan kallad Landstinget, och XX, nedan kallad Vårdgivaren. Avtalsparter Landstinget

Läs mer

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM]

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE Detta avtal har denna dag träffats mellan (A) (B)

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer