Effekter av förändrad förmånsrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effekter av förändrad förmånsrätt"

Transkript

1 Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland 1601 företag i Västerbottens län under första halvåret 2004 Rapport 2004:193:19:04001a.doc

2 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i Västerbottens Handelskammares arbete med att klarlägga de långsiktiga regionala effekterna kring den externa kapitalförsörjningen för länets näringsliv i stort. Grunden till vårt arbete baseras i huvudsak på de förväntade effekter som kan uppkomma till följd av den förändrade förmånsrättslagen. Ur ett regionalt perspektiv, ser Västerbottens Handelskammare den förändrade lagstiftningen som ett direkt hot mot den framtida utvecklingen av näringslivet i övre norrland. Vår ambition med detta arbete är, att klarlägga de verkliga näringslivseffekterna och därmed förvärva den kunskap som krävs för att kunna föra en nyanserad debatt om vilka motverkande åtgärder som kommer att krävas på, såväl kort, som lång, sikt för att säkerställa en positivt utveckling inom vårt län. Den omvärldsförändring som sker i form av förflyttning av produktionsresurser till länder, med i dagsläget låga personalkostnader kombinerad med mycket snabba tekniska förändringsprocesser, utgör ett mycket allvarligt hot mot många mindre företag i övre norrland, såväl direkt som indirekt. Traditionellt har en stor andel av de verkstadsmekaniska norrlandsföretag verkat i en marknad baserad på underleveranser till internationellt verksamma regional och nationella företag. De globalt verksamma företagen arbetar i dagsläget med världsomspännande underleverantörssystem vilka, för sin konkurrenskraft och utveckling, bl.a. kräver omfattande investeringar i kostnadsrationaliseringar, marknadskompetens, kvalitetssäkring, utökat produktutbud, samverkansåtgärder med andra underleverantörsföretag. Ett av de fundamentala villkoren, för att kvalificera sig som spelare i dessa nya och förändrade produktionssystem, är tillgång till kapital. Inom de världsomspännande underleverantörssystem märks dessutom en klar tendens till att kraven på leverantörskrediter närmar sig fri leveransmånad + 3 månader. En åtstramning av den regionala kapitalförsörjningen får därmed en direkt motverkande effekt på de regionala företagens möjligheter att utveckla sig och anpassa sig till ständigt förändrade marknadsvillkoren. Den förändrade lagstiftningens alternativa vägar till kapitalförsörjning via factoring och leasing utgör naturligtvis en öppning för många företag. Effekterna blir dock att kapitalkostnaderna stiger på bekostnad av företagens möjligheter till att skapa en egen välgörande kapitaluppbyggnad. Ytterligare effekter kommer troligtvis att utmynna i, att bankernas minskande lokala utlåning medför en omprövning av deras banknät, där främst de glesbefolkande regionerna drabbas i första hand. Lagstiftningens förändrade innebörd kommer utan tvivel att motverka nyetablering av företag, samt att slå oproportionerligt hårt mot glesbygdsföretag, vars näringsfastigheter i stort sett saknar inteckningsvärde. I samband med de första indikationerna om, att en förändrad lagstiftning var i annalkande, reagerade ytterst få aktörer inom den regionala finanssektorn på de effekter som skulle kunna inträffa med kapitalförsörjningen till näringslivet i stort. En av de få som bröt detta mönster var förre bankdirektören Erling Bergkvist, Skellefteå, som ägnade en ansenlig kraft till att diskutera frågan med olika politiska instanser, finansföreträdare samt näringslivsorganisationer. Med tiden kom även Per Lidström, Skellefteå, att engagera sig parallellt med Bergkvist i ett upplysnings- och debattarbete, såväl regional som nationellt.

3 Det arbete, som Bergkvist och Lidström ägnade denna fråga, kom med tiden att utgöra grunden till att Västerbottens Handelskammare påbörjade en uppföljning av lagförändringens inverkan på den regionala kapitalförsörjningen. Vårt arbete har planerats utifrån, att ytterligare två undersökningstillfällen genomförs, (2005 respektive 2006) för att kunna följa utvecklingen på ett så korrekt sätt som möjligt. Arbetet bedrivs med Handelskammarens egna resurser, med visst ekonomiskt bistånd från ett antal regionalt verksamma aktörer. Operativt ansvarig är Emma Linder vid Västerbottens Handelskammaren Det övergripande ledningsarbetet sker via en gruppering bestående av Anna-Karin Norberg vice ordf. i Västerbottens Handelskammare, Anders Bergman Ackordscentralen Norrland, Åke Elveros Ernst &Young, Lena Holmström Öhrlings PWC, Jonas Wiklund Advokatbyrån Kaiding, Anders Isaksson USBE - Umeå Universitet samt Roger Estefors Västerbottens Handelskammare. Västerbottens Handelskammare vill framföra ett mycket stort tack till alla de företag som möjliggjort denna undersökning genom att svara på våra frågeställningar. Vidare vill vi tacka nedanstående, som genom sina ekonomiska bidrag, möjliggjort att vi kunnat kontakta mer än regionala aktiebolag Ackordscentralen Ernst & Young KPMG Öhrlings PWC Revisionsteamet AB Deloitte Advokatbyrån Kaiding Norra Västerbotten AC-Invest AB Norrlandsfonden Skellefteå i september 2004 Roger Estefors VD Västerbottens Handelskammare - 1 -

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Förmånsrättslagen och dess förändringar Förmånsrättens funktion Särskild förmånsrätt Allmän förmånsrätt Oprioriterade borgenärer Efterställda fordringar Principen om lika rätt Skäl att ha förmånsrätter Förmånsrättslagstiftningens förändring Lön för arbete före och efter ett konkursbeslut Lönegarantin höjs Hyror och arrende Metod Resultat Respondenternas bakgrund Få har hört talas om förändringen i Förmånsrättslagen Företagsinteckning den vanligaste säkerheten De som har fått krav från banken på ökade säkerheter Orsak till krav på ökade säkerheter Bankens värdering av krediter Storlek på bankskulder Företagens egna vinster har störst betydelse för företagens... finansiering av den egna verksamheten Banken den vanligaste externa finansiären Sammanfattning Övriga utredningsförslag Metod, Urval och Bortfallsanalys Enkätutformning Frågeutformning Svarsalternativ Urval Svarsfrekvens Bortfallsanalys Analys av sena respondenter... 19

5 1. Bakgrund Finansiering är viktigt för att företag ska kunna växa och fungera på den allt mer globala marknaden. Regeringen har länge poängterat vikten för Sverige att ha välmående små och medelstora företag. Många företag behöver extern finansiering för att kunna göra de investeringar och utvecklingsinsatser som krävs för att vara konkurrenskraftiga på dagens globala marknad. Det finns några olika aktörer i Västerbottens län dit företag traditionellt vänder sig för att få extern finansiering. De aktörer som vi har koncentrerat oss på i vår enkätundersökning är Bank, Almi, NUTEK, Riskkapitalbolag, Norrlandsfonden och Industrifonden. När ett företag har ekonomiska problem kan dessa hanteras exempelvis genom företagsrekonstruktion eller konkurs. En del konkurser är i själva verket en form av rekonstruering, vilket tyder på att det inte finns tillräckligt stöd från borgenärerna att undvika den kapitalförstörelse som en konkurs faktiskt innebär. Kreditgivare med fordringar i form av företagshypotek har (detta förändras i och med den nya lagstiftningen kring förmånsrätter) särskild förmånsrätt till 100 % i viss egendom. I och med detta kan det finnas en risk för att kreditgivare, med företagshypotek eller särskild förmånsrätt, känner sig säkra på att få tillbaka sina fordringar, och därför inte tillräckligt noga utreder hur pass god lönsamhet ett företag kan antas ha och inte heller ser någon anledning att medverka vid företagsrekonstruktion. Ytterligare ett problem med den gamla lagen som framhållits av lagstiftarna är att oprioriterade fordringsägare, ofta leverantörer, sällan får någon utdelning i en konkurs. Förarbetet till förändringarna i förmånsrättslagstiftningen hade ett stort fokus på konkurs- och obeståndsfrågan, något som berör ca 1 % av Sveriges företag. Men det är även tals andra företag som påverkas av ändringarna i lagstiftningen och risken är att dessa företag påverkas negativt av förändringen i lagstiftningen. Förändringen i förmånsrättslagsstiftningen innebär bl a att det gamla företagshypoteket med särskild förmånsrätt ändras till en företagsinteckning med allmän förmånsrätt. Förmånsrätten gäller då i 55 %, mot tidigare 100 %, av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt har fått betalt. Andra förändringar är att staten förlorar sin förmånsrätt för skatter samt att förmånsrätt för hyror och arrende avskaffas. Med förändringarna i förmånsrättslagsstiftningen vill lagstiftaren främja företagsrekonstruktion för att undvika att företag som har en bra affärsidé ska tvingas i konkurs p g a tillfälliga ekonomiska problem samt åstadkomma en grundligare kreditkontroll från kreditgivarens sida. Anledningen till en hårdare kreditkontroll är att utlåning till företag med svag återbetalningsförmåga ska undvikas. Att företagsrekonstruktioner påbörjas allt för sent beror nog inte enbart på att kreditgivare med företagshypotek inte tillräckligt snabbt ser till att rekonstruktion inleds. Ofta när det gäller fåmansbolag och andra mindre företag kan det vara så att ägarna har orealistiska förhoppningar om att situationen skall förbättras utan rekonstruktion och därför inte vidtar erforderliga åtgärder. Förändringen i förmånsrättslagstiftningen kan innebära att det blir svårt för de små och medelstora företagen att låna pengar i bank. För småföretagen, som spelar en allt större roll för tillväxten och välfärden i Sverige, är det viktigt med ett näringslivsklimat som är bra för företag så att de kan växa och utvecklas. Småföretagen utgör dessutom en stor del av den totala sysselsättningen i - 1 -

6 landet, vilket gör effekterna av förmånsrättslagsstiftningen extra intressanta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Eftersom lagändringen träder i kraft retroaktivt vid årsskiftet 2004/2005, för företagshypotek som tecknats före den 1 januari 2004, kan bankernas minskade förmånsrätt innebära att de kräver ökade säkerheter eller till och med drar in krediter för företag med befintliga krediter. Av remissvar som förekommit är ett av det främsta motargumentet, mot lagförändringen av företagshypoteket, att företagen kommer att tvingas till alternativa, ofta kortsiktiga och dyrare lösningar. Enligt regeringen kommer effekterna av lagförändringen att bli ett borgenärskollektiv som är mer jämställt, bättre kredituppföljning och bättre kreditprövning. Det finns många olika åsikter kring förändringen i lagstiftningen och möjligheter till både positiva och negativa effekter. Ett av problemen med lagförändringen som framhållits, är att den banklag som reglerar bankernas kreditutgivning inte ändras. Bankerna har flera krav på sig som kreditgivare vilka innebär att de måste ha en viss säkerhet för att de ska kunna bevilja krediter till företag. Därför föreligger en risk att många företag, med företagshypotek som säkerhet för befintliga krediter, kommer att få krav från bankerna på ytterligare säkerheter eller andra alternativa lösningar vilka i vissa fall kan vara mer kostsamma för företaget. 2. Förmånsrättslagen och dess förändringar Lagstiftarnas förväntningar är att de nya reglerna ska underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att de ska tvingas gå i konkurs, samt att arbetstagarnas löneskydd i konkurs förbättras. Intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer förväntas öka när skillnaderna mellan deras möjlighet till betalning utjämnas. Syftet är också att bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på utsikter till lönsamhet, att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att oprioriterade borgenärer får bättre utdelning i konkurs. Utgångspunkten är att alla fordringar mot gäldenären har lika rätt. Förmånsrätterna utgör alltså undantag från huvudregeln om likabehandling. Förmånsrättslagen innehåller en uppräkning av de fordringar som har bättre rätt än andra samt anger vilken ordning som gäller mellan dessa prioriterade fordringar. Förmånsrättslagen skiljer mellan särskild och allmän förmånsrätt Förmånsrättens funktion Reglerna om förmånsrätt styr fördelningen av en konkursgäldenärs tillgångar mellan de borgenärer som har fordringar mot gäldenären från tiden före konkursen (konkursfordringar). Innan tillgångarna fördelas skall, dels egendom som tillhör annan än konkursgäldenären skiljas ut, vidare skall konkurskostnader (främst kostnader för konkursförvaltningen) liksom andra skulder som konkursboet har ådragit sig (s k massaskulder) betalas. Förmånsrättsreglerna styr också fördelningen av tillgångar mellan olika borgenärer vid utmätning. Företrädesordningen mellan olika fordringar både vid utmätning och i konkurs regleras förutom i förmånsrättslagen också i utsökningsbalken Särskild förmånsrätt Särskild förmånsrätt belastar bara viss egendom och gäller både vid utmätning och i konkurs. Den viktigaste av de särskilda förmånsrätterna i förmånsrättslagen är den som följer med panträtt i viss bestämd egendom, t ex en fastighet, ett fartyg eller ett visst lösöre. Panträtten kan grundas på avtal eller gälla direkt på grund av lag

7 Särskild förmånsrätt följer med företagshypotek enligt de gamla reglerna. Företagshypotek förutsätter inskrivning i verksamheten av ett visst penningbelopp, s k företagsinteckning, och upplåts genom att näringsidkaren överlämnar ett företagshypoteksbrev till borgenären. Till skillnad från panträtt är företagshypotek inte knutet till individuellt bestämd egendom, utan gäller i egendom av visst slag, där de individuella föremålen hela tiden kan växla. De gamla reglerna för företagshypotek och förmånsrätter kommer fortfarande att gälla i vissa fall under en övergångsperiod. T ex gäller de gamla reglerna för konkursansökningar som gjorts före den 1 januari Allmän förmånsrätt Allmän förmånsrätt gäller endast i konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo Oprioriterade borgenärer Sedan de förmånsberättigade borgenärerna har fått betalt utgår betalning till borgenärer utan förmånsrätt. Detta gäller t.ex. leverantörers fordringar på betalning för levererade varor som inte omfattas av separationsrätt, uppdragstagares krav för utfört arbete, vanliga lån som inte är tryggade genom pant eller annan säkerhet och skadeståndsfordringar. Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom, men inte räcker för att infria fordringen, behandlas återstoden som en fordran utan förmånsrätt. Oprioriterade borgenärer har lika rätt till betalning och skall således, i likhet med prioriterade borgenärer med samma förmånsrätt, få betalt i förhållande till fordringarnas belopp Efterställda fordringar Att en fordran är efterställd innebär att borgenären har rätt till betalning först efter det att alla andra borgenärer har fått betalt Principen om lika rätt Utgångspunkten för principen om lika rätt är att konkursborgenärer skall ha lika rätt, dvs att gäldenärens egendom skall fördelas mellan borgenärerna i proportion till deras fordringar. Fördelarna med en sådan princip är att kredit kommer att ges endast om kredittagaren bedöms ha förmåga att betala alla sina skulder; annars får ingen borgenär fullt betalt. Ingen kredit kommer att ges enbart med tillit till att en viss säkerhet skall räcka till återbetalningen. Samtliga borgenärer kan förväntas eftersträva det totalt sett mest gynnsamma ekonomiska utfallet av gäldenärens verksamhet. En situation där alla borgenärer är likställda blir också mindre komplicerad och lättare att överblicka, särskilt vid förhandlingar om ett ackord. Fastän principen om lika rätt anses vara en given utgångspunkt, är det normalt endast en mindre del av tillgångarna som kommer de oprioriterade borgenärerna till del. En klart övervägande del av tillgångarna i konkurser, fördelas till borgenärer som har särskild eller allmän förmånsrätt Skäl att ha förmånsrätter En grund för flera av förmånsrätterna är att de antas stimulera kreditgivning, särskilt långvariga krediter. En sådan säkerhet kan också göra en kredit billigare. Besparingen kan dock förtas av att en annan kreditgivare, vars position blir i motsvarande mån försämrad, höjer räntan eller priset för sin kredit. Förmånsrätt motiveras ibland av hänsyn till vissa särskilda borgenärer. Förmånsrätten - 3 -

8 för lön infördes därför att anställda är speciellt utsatta i företagskonkurser. Löneförmånsrätten kan anses vara till nytta även för borgenärerna i allmänhet. Utan löneförmånsrätt och lönegaranti skulle arbetstagarna lämna ett företag med dålig ekonomi så snart tillfälle ges, i vart fall under högkonjunktur. Utan förmånsrätt för fordringar som uppkommer under ett försök till företagsrekonstruktion, skulle en gäldenär bli tvungen att betala alla tjänster och varor i förskott, vilket skulle försvåra rekonstruktionen. Det motiverar att vissa sådana fordringar är förenade med förmånsrätt. Förmånsrätten för revisorer har en liknande grund Förmånsrättslagstiftningens förändring Lagen om företagshypotek ersätts med en ny lag om företagsinteckning. Säkerhet som grundas på denna nya företagsinteckning ger allmän förmånsrätt efter konkursansökningskostnader, fordringar med panträtt, fordringar för lån under rekonstruktionsförsök, m m. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004, men det finns även vissa övergångsregler. Då en företagsinteckning har beviljats före ikraftträdandet av de nya reglerna gäller den gamla lagen om företagshypotek fram till den 1 januari Därefter ska inteckningen anses som en företagsinteckning (enligt de nya reglerna om företagsinteckning och förmånsrätter) och företagshypotek brevet övergår till ett företagsintecknings brev på samma belopp. Inteckningen gäller då i all egendom inte bara i den som tillhör näringsverksamheten. Det datum som gäller är datumet för konkursansökan. I visst avseende finns det dock begränsningar i vad som är inteckningsunderlag. T ex har kreditgivare en möjlighet att inför ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, och även viss tid därefter, se över utstående krediter och ompröva dessa med hänsyn till den nya situation som följer med ändringarna i förmånsrättslagen. Skulle de nya bestämmelserna, om de tillämpades den 1 januari 2004, ha medfört att ett företagshypotek inte längre, ensamt eller jämte andra säkerheter, utgjort en betryggande säkerhet för företagshypotekshavarens fordran och ställer gäldenären inte inom en månad efter anmodan kompletterande säkerhet med vilken borgenären skäligen kan nöja sig, får borgenären inom sex månader säga upp den fordran för vilken företagshypoteket upplåtits till betalning. Detta gäller även om det har avtalats att en längre uppsägningstid skall finnas eller uppsägning inte alls får ske. Det finns fler övergångsbestämmelser som påverkar vilka regler som ska gälla i olika fall, läs mer om detta i propositionen 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler. Det råder dock en viss oklarhet i hur vissa av övergångsreglerna ska tolkas Lön för arbete före och efter ett konkursbeslut Huvuddragen i arbetstagarens löneskydd enligt de nya reglerna är följande. Löneförmånsrätt för fordringar som har förfallit högst tre månader före konkursansökan ersätts med en förmånsrätt för fordringar som avser högst tre månader före en konkursansökan. Dessa fordringar blir också berättigade till lönegaranti. Om arbetstagaren inte utför arbete åt konkursboet under uppsägningstiden, omfattas en fordran på uppsägningslön av förmånsrätt och av lönegaranti under den första månaden efter konkursbeslutet. För tiden därefter omfattas en sådan fordran på uppsägningslön av lönegaranti, men inte av förmånsrätt

9 Om en arbetstagare fortsätter att fullgöra sina åtaganden enligt anställningsavtalet, ansvarar konkursboet för arbetstagarens fordran på lön eller annan ersättning för arbete som belöper på tid efter en månad från konkursbeslutet. Arbetstagarens fordran på lön gentemot konkursboet blir en s k massafordran och omfattas därmed inte av förmånsrätt eller av lönegaranti i den aktuella konkursen Lönegarantin höjs Maximibeloppet för lönegarantin höjs från kr till fyra prisbasbelopp. Vidare förlängs den tid under vilken lönegarantin maximalt kan utgå från sex till åtta månader. Löneförmånsrätten begränsas till maximalt tio prisbasbelopp Hyror och arrende Förmånsrätten för hyror och arrenden avskaffas. 3. Metod Vi har gjort en enkätundersökning bland Västerbottens läns små- och medelstora företag. Urvalskriterierna har varit aktiebolag med anställda. Enkäten skickades ut och besvarades under senare delen av april till början av juni En påminnelse skickades ut och enkäten kunde besvaras både via post och via ett webbgränssnitt. En enkät är ett bra sätt att samla in standardiserad information eftersom alla respondenter besvarar samma frågor. Frågorna har utformats med stöd av tidigare gjorda undersökningar av företags finansieringssituation, samt testats av en mindre grupp personer. De svarsalternativ vi har använt oss av har varit till största delen bundna svarsalternativ med en skala från 1-5. Svarsfrekvensen för enkätundersökningen är 35 %. Läs mer om enkätutformning, urval och svarsfrekvens under kapitel Resultat Här kommer resultat från enkätundersökningen att redovisas. Under varje tabell och diagram visas vilka frågor som har använts. Frågornas exakta utformning redovisas i Bilaga Respondenternas bakgrund Av de personer som besvarat enkäten för företagen är det 92,58 % som är VD/platschef. Den höga andelen VD/Platschefer indikerar på att respondenterna i enkätundersökningen kan antas ha god insikt i företagets finansiella situation. Men det är ändå viktigt att komma ihåg att det finns många faktorer som måste tas hänsyn till när slutsatser ska dras av resultatet. Av respondenterna är det 15,37 % som är i tillverkningsbranschen, 18,46 % som är i handel eller distributionsbranschen, 46,91 % som är i tjänste-/uppdragsbranschen och 19,25 % som är i annan bransch

10 1 Den nya Förmånsrättslagen Inom vilken bransch är företaget verksamt Tillverkning Bransch Diagram 1 - Fråga 16 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Handel eller Distribution Annan bransch Tjänster / uppdrag Eftersom kapitalbehovet inom olika branscher kan variera, har vi i vissa frågor sett på vilka skillnader som möjligen kan föreligga beroende på vilken bransch företagen befinner sig i. När det gäller antal anställda kan vi se att majoriteten av företagen har mindre än 50 anställda. Antal anställda (helårsarbetskrafter) ,79% ,09% ,75% ,19% ,99% 201-0,20% Tabell 1 - Fråga Få har hört talas om förändringen i Förmånsrättslagen Det var 55,21 % av respondenterna som hört talas om förändringen i förmånsrättslagen. Har respondenterna hört talas om förändringen i förmånsrättslagen? Ja Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Andel av respondenter som har svart ja eller nej på frågan % Diagram 2 - Fråga 3 Förändringen i förmånsrättslagen påverkar många företag i Västerbottens län, eftersom det är flera företag som har företagshypotek som säkerhet för sin externa finansiering. En sådan viktig fråga är något som borde lyftas fram i media och samhällsdebatten. Detta är något som skedde i blygsam skala innan lagförändringen genomfördes. Den blygsamma mediabevakningen kan ses som en anledning till att inte fler än 55% av respondenterna har hört talas om lagförändringen. En annan orsak till resultatet kan vara att förändringen inte hade hunnit få så stora effekter vid tidpunkten för enkäten. Det är troligt att alla företag med befintliga krediter inte känt av lagförändringen under första halvåret, eftersom lagförändringen inte träder ikraft retroaktivt förrän den 1 januari 2005, och därför inte blivit riktigt insatta i frågan om den förändrade förmånsrättslagen

11 Det finns en viss skillnad mellan hur många som hört talas om lagförändringen beroende på vilken bransch företaget verkar i. Den bransch där flest har hört talas om den förändrade förmånsrättslagsstiftningen var tillverkningsbranschen. Det kan ses som naturligt när det i denna bransch kan antas finnas många företag med stora investeringar i maskinparker och där finansieringarna till dessa investeringar har en stor betydelse för företagen. Har du hört talas om förändringarna i förmånsrättslagsstiftningen Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning 52,01% 50,35% 53,96% 71,05% Tabell 2 Fråga 3 o Företagsinteckning den vanligaste säkerheten Den vanligast ställda säkerheten för företagens banklån är företagsinteckning (63,49 %) och personlig borgen (40,65 %). Även pantbrev i fast egendom är vanligt, 32,44 % Medan pantsättning av egendom från ägarna inte är lika vanligt, 9,70 %. Observera dock att en respondent kan vara belastad av ingen av säkerhetstyperna lika gärna som alla av säkerhetstyperna. Pantsättning ägare Pantbrev Personlig borg Företagsinteckning Diagram 3 Fråga 9a, 9b, 9c o 9d Säkerheter ställda för banklån 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel av de respondenter som svarat på respektive alternativ Det syns tydligt att företagsinteckning (företagshypotek) är en vanlig säkerhet. Det indikerar på att bankerna har många företagskunder som har använt/använder sig av företagshypotek som säkerhet till sina krediter. När det gäller resultatet på denna fråga, är det även viktigt att komma ihåg att alla företag i undersökningen inte har banklån, och därmed inga krav på säkerheter. Detta innebär att företagsinteckning troligen kan anses som ännu vanligare som säkerhet för företagens bankkrediter om vi tittar enbart på de företag som har banklån. Men vi kan däremot se att sett på näringslivet i stort är det över 60 % av företagen som har företagsinteckning som säkerhet för sina banklån; och därmed kan komma att påverkas negativt av lagändringen när den träder i kraft retroaktivt vid årsskiftet. Om vi delar in respondenterna efter bransch kan vi se att företagsinteckning är den vanligaste säkerheten i alla branscher. Men det är störst andel av företagen i tillverkningsbranschen som har företagsinteckning som säkerhet

12 Vilka säkerheter har företaget ställt för sina banklån Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning Företagsinteckning 57,49% 55,17% 72,50% 80,39% Pantbrev i fast egendom 21,62% 45,69% 27,32% 51,69% Personlig borgen 37,08% 37,78% 47,84% 45,70% Pantsättning av egendom från ägarna 7,76% 9,95% 11,50% 12,42% Tabell 3 Fråga 9a, 9b, 9c, 9d o 16 I enkäten har företagen tillfrågats om storleken på företagets totala bankskulder (fråga 18). Om vi bara tittar på de företag som har svarat med en summa över 0 kr på frågan om företagets totala bankskulder kan vi se att företagsinteckning är mycket vanligt, med 81,5 %. Även personlig borgen och pantbrev i fast egendom är ganska vanligt men för pantsättning av egendom från ägarna är det enbart 12,5 %. Pantsättning av egendom från ägarna Ställda säkerheter Personlig borgen Pantbrev i fast egendom Företagsinteckning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel av respondenter som har fyllt i en summa större än 0 på frågan om företagets totala bankskulder Diagram 4 Fråga 9a, 9b, 9c, 9d o De som har fått krav från banken på ökade säkerheter För att se om förändringen i förmånsrättslagen börjat få några effekter, har vi frågat respondenterna om de har fått krav från bankerna på att öka sina säkerheter. Men kraven på ökad säkerhet från bankerna kan bero på andra orsaker än förändringarna i förmånsrättslagstiftningen vilket innebär att det inte med säkerhet går att utläsa resultatet som att de som har fått krav på ökade säkerheter från banken har fått det p g a den nya lagstiftningen. Av respondenterna var det 9,41 % som fått krav på att öka säkerheterna från företaget på sina lån, 7,02 % som fått krav på att öka kapitalinsatserna från ägarna, 7,31 % som fått krav att öka borgensinsatsen från ägarna och 5,88 % som fått krav på att öka andra finansieringssätt som t ex factoring och leasing. Observera dock att en respondent kan ha fått krav på att både öka säkerheter från företaget och från ägarna m a o har en del av respondenter fått krav på att öka flera av säkerheterna. Sammanlagt är det 15,18 % av företagen som fått någon eller flera av kraven från bankerna under det senaste året. Av dessa 15,18% är det 56,79 % som fått krav på att öka säkerheterna i företaget, 41,98% som fått krav på att öka kapitalinsatsen från ägarna, 43,62% som fått krav på att öka borgensinsatsen från ägarna och 34,98% som fått krav på att öka andra finansieringssätt

13 Krav på ökade säkerheter Andra finansieringssätt Borgen från ägarna Kapital från ägarna Från företaget Diagram 5 Fråga 10a, 10b, 10c o 10d 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Andel av de 15,18 % som har fått ökade krav När vi delat in respondenterna på branscher kan vi se att det är större andel av företagen i tillverkningsbranschen, som har fått krav från banken på att öka säkerheterna för sina lån, än vad det är i de andra branscherna. Andel av resondenterna i de olika branscherna som fått krav från sin bank på att öka säkerhter Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning Öka säkerheterna från företaget på era lån 6,30% 6,83% 11,39% 16,67% Öka kapitalinsatsen från ägarna 4,76% 5,12% 7,47% 11,97% Öka borgensinsatsen från ägarna 4,76% 6,48% 8,54% 10,68% Öka andra finansieringssätt (t ex factoring och leasing) 4,06% 1,71% 7,47% 12,39% Tabell 4 Fråga 10a, 10b, 10c, 10d o 16 Sammanlagt är det 26,92 % av företagen i tillverkningsbranschen som fått någon eller flera av kraven från bankerna under det senaste året samt 21,71 % av företagen i handel eller distributionsbranschen som har fått någon eller flera av kraven från banken under det senaste året. Medan företagen tjänste-/uppdragsbranscherna och annan bransch har en lägre andel. Hur stor andel av respondenterna i respektive bransch har under det senaste året fått krav på att sitt företag skall öka säkerheter till sina lån Tjänster / uppdrag Annan bransch Handel eller distribution Tillverkning 10,92% 12,29% 21,71% 26,92% Tabell 5 Fråga 10a, 10b, 10c, 10d o Orsak till krav på ökade säkerheter För att få en indikation om orsaken till bankernas krav på ökade säkerheter, har vi frågat de respondenter som fått krav på att öka säkerheter, om de ser bankens ändrade regler eller om de ser företagets finansiella situation som orsak till kraven på ökade säkerheter

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Effekter av förändrad förmånsrätt

Effekter av förändrad förmånsrätt Effekter av förändrad förmånsrätt Enkätundersökning bland aktiebolag i Västerbottens län 2005 2005:219:19:05001a.doc FÖRORD Denna rapport utgör den andra delen i Västerbottens Handelskammares arbete med

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet KONKURS Konkurs Syfte Tvångsvis ta i anspråk gäldenärs samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet. Obestånd Gäldenären

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283

ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter. Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS delrapportering av uppdraget att utvärdera förmånsrättsreformens olika effekter Dnr. 1-012-2004/0283 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66

Läs mer

Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt STOCKHOLM. Remissyttrande

Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt STOCKHOLM. Remissyttrande 1 (5) Justitiedepartementet SN Dnr 223/2007 Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM 2007-12-12 Remissyttrande Betänkandet En starkare företagsinteckning (SOU 2007:71) Föreningen

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN

Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN Borgen SOM STÄLLS AV PRIVATPERSONER JUSTITIEMINISTERIET KONSUMENTVERKET BANKFÖRENINGEN I FINLAND FINANSINSPEKTIONEN 2 3 Vad är borgen? 4 Skyddet för enskilda borgensmän 5 Banken måste informera 6 Borgensmannens

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

Chefen & Arbetsgivarens konkurs

Chefen & Arbetsgivarens konkurs Chefen & Arbetsgivarens konkurs 1 INNEHÅLL Konkurs 4 Konkursförvaltarens roll 4 Anställningen 4 Arbetsskyldighet 5 Arbetsbefrielse 5 Betalning av lön 5 Konkursboet som ny arbetsgivare 5 De arbetsrättsliga

Läs mer

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80)

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80) Sammanfattning Stiftelsen

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

2004 Priono AB. Rapport Y-län finansieringskampanj. Priono AB

2004 Priono AB. Rapport Y-län finansieringskampanj. Priono AB 2004 Priono AB Rapport Y-län finansieringskampanj 2004 Priono AB 1 2004 Priono AB I avslutningen av Affärsängelprojektet i februari 2004 åkte jag kring i länet och berättade vår forskning kring det sextiotal

Läs mer

Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning

Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning FINANSDEPARTEMENTET Skatte- och tullavdelningen Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning 1 Innehållsförteckning 1 Lagförslag...3 2 Bakgrunden till förslaget...5 2.1 Stämpelskatt...5

Läs mer

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 september 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över Förmånsrättskommitténs slutbetänkande

Läs mer

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs TACK FÖR ATT NI HAR LYSSNAT Lotta Wikman Öman Advokat, delägare lwo@ahlford.se 018 18 90 00 2 Ahlford Advokatbyrå AB Ahlford Advokatbyrå arbetar inom

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 2 Bilaga 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 2 Bilaga 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN DELEGATIONEN REKOMMENDATION 2 Bilaga 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 FÖRTECKNING ÖVER X AB:S TILLGÅNGAR OCH SKULDER DAGEN DÅ BOET FÖRSATTES I KONKURS, 0.0.2004 I TILLGÅNGAR sid. euro 1 Bestående aktiva

Läs mer

RTS KONJUNKTURBAROMETER

RTS KONJUNKTURBAROMETER RTS KONJUNKTURBAROMETER 2009 2009ÅRSKONJUNKTURBAROMETER KonjunkturbarometernpresenterasårligenavRese ochturistnäringenisverige(rts),isamarbete medregionalaturistorganisationer.barometernbaseraspåenkvantitativenkätundersökninghos

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Stockholm den 27 januari 2017

Stockholm den 27 januari 2017 R-2016/2076 Stockholm den 27 januari 2017 Till Näringsdepartementet N2016/06470/FF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Entreprenörskap

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden; FFFS 2011:47 Utkom från trycket

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Introduktion till sakrätten

Introduktion till sakrätten UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl. 08 10 Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 211 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 27 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor

Läs mer

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/009 Er referens: Fi Dnr 15-9011 1 (6) 2016-10-14 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Förslag till nya regler om verksamhet med konsumentkrediter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Atervinning i konkurs

Atervinning i konkurs GERTRUD LENNANDER o Atervinning i konkurs TREDJE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förkortningar 15 Kap. 1 Inledning 19 1. Allmänt om ätervinningsreglema 19 a. Konkursrätten, ett omräde i omdaning

Läs mer

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän

Lönegaranti. Lönegaranti. www.mol.fi. för arbetstagare och sjömän Lönegaranti www.mol.fi Lönegaranti för arbetstagare och sjömän Om en arbetsgivare försätts i konkurs eller annars blir insolvent, tryggar lönegaranti betalningen av sådana fordringar som grundar sig på

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

Anståndsreglerna dags för förändring?

Anståndsreglerna dags för förändring? ly n d a ondrasek ol o f s s o n & karl-johan nörklit Anståndsreglerna dags för förändring? Anståndsreglerna innebär att anstånd med betalning av skatt ska beviljas bland annat om utgången i det underliggande

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Lagutskottets betänkande 2004/05:LU28 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:57 Lönegaranti vid företagsrekonstruktion samt

Läs mer

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation?

INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? INSOLVENS Vad gör du i en konkurssituation? Hamilton Advokatbyrå ger vägledning om hur du hanterar obestånd och rekonstruktioner. ,, Sinne för affärer är A och O för lyckad konkursförvaltning. Hamilton

Läs mer

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler

Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L 2) 103 33 STOCKHOLM Förmånsrättskommitténs huvudbetänkande, SOU 1999:1, Nya förmånsrättsregler 1. SAMMANFATTNING Stiftelsen

Läs mer

EXEKUTION

EXEKUTION EXEKUTION 1 DAGENS FRÅGOR Giltig pantsättning enligt 6:2 men betalar inte skulden vad händer? Hur går en exekutiv försäljning till? Vad är panten värd vid försäljning? Hur ser köpeskillingsfördelningen

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-23 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Lönefordringar vid konkurs

Lönefordringar vid konkurs Lönefordringar vid konkurs Varför anses arbetstagares löner inte vara mer skyddsvärda? Maja Edlund Termin 9, HT 2014 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Lina Grundin Innehållsförteckning

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti

Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti Göteborg den 28 december 2011 Uppdaterad den 27 januari 2012 Tillagda frågor och svar hittar du i slutet av dokumentet Svar på frågor om arbetsrätt i konkurs samt lönegaranti Vad innebär konkurs? En gäldenär

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

71 Övriga bestämmelser om verkställighet

71 Övriga bestämmelser om verkställighet Övriga bestämmelser om verkställighet, Avsnitt 71 1 71 Övriga bestämmelser om verkställighet Bestämmelser om verkställighet Övergångsbestämmelser 71.1 Inledning I detta avsnitt behandlas bestämmelser om

Läs mer

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi

Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Skuldsanering Skuldsanering ett sätt att få ordning på sin ekonomi Ungefär så brukar vi förklara skuldsanering ett sätt för dig som är svårt skuldsatt att få ordning på din ekonomi. Med den här broschyren

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Ljungby Business Arena ekonomisk förening

Ljungby Business Arena ekonomisk förening Årsredovisning för Ljungby Business Arena ekonomisk förening Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare

Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Josefin Nordegren Ändringar i förmånsrättslagen - effekter för fastighetsägare Examensarbete 20 poäng Birgitta Nyström Förmögenhetsrätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer